Yrkesakademin i Österbotten

Jämlikhet, lika värde och ömsesidig respekt är grunden för ett gott bemötande och för att ALLA ska känna sig delaktiga, inkluderade och trygga vid Yrkesakademin i Österbotten.  

Vår målsättning är att alla studerande, anställda, beslutsfattare och övriga som använder våra tjänster, behandlas lika oberoende av kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning, familjeförhållande, facklig eller politisk tillhörighet eller annan till personen ansluten omständighet.

Handlingsplanen för jämställdhet och likabehandling 2022-2023 och utvecklingsarbetet inom Jämställdhet givtevis – SECiSo II S21437, som är del finansierat av ESF och NTM centralen i mellersta Finland, är viktiga delar i arbetet att nå vår målsättning och för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö där anställda, studerande och våra kunder kan känna sig väl bemötta. Detta arbete förutsätter att vi alla gemensamt arbetar för att förebygga diskriminering och för att öka medvetenheten bland oss alla i frågor som berör jämställdhet och likabehandling.

Nedan några exempel på åtgärder som vi fokuserar på vid Yrkesakademin i Österbotten under 2022-2023:

• Vi informerar och delar kunskap till personal, studerande, vårdnadshavare och övriga intressenter kring jämställdhets- och likabehandlingsarbete och –plan.
• Vi bidrar till att skapa och upprätthålla inkluderande och stöttande normer. 
• Vi främjar delaktighet och inflytande från studerande i jämställdhets- och likabehandlingsarbetet.
• Vi uppmuntrar respektfullt, inkluderande och tillgängligt språkbruk, språkanvändning och kommunikation.
• Vi gör medvetna val ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i vårt språkbruk, vid utformningen av text och bilder som används i marknadsföring, extern och intern kommunikation och i valet av studiematerial.

Jennifer fjärde i TaitajaMästare2019

I samband med arbetet kring genomförandet av reformen av andra stadiets yrkesutbildning märktes starkt bristen på svenskspråkigt material gällande material kring reformen. Under våren 2018 kom rektorerna för de svenskspråkiga yrkesutbildarna överens om att göra en gemensam klagan till riksdagens justitieombudsman. Klagan lämnades in till riksdagens justitieombudsman i mars 2018. Nu har justitieombudsmannen avgett sitt beslut i ärendet och JO har begärt utredning av Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen. Då det gäller publicerandet av de  nya examensgrunderna har inte Utbildningsstyrelsen följt språklagen och publiceringen av examensgrunder har delvis fördröjts påfallande mycket. Justitieombudsmannen konstaterar gällande materialet för ansökan om anordnartillstånd att förfarandet varit lagstridigt då de svenskspråkiga dokumenten inte hade varit tillgängliga samtidigt med de finska versionerna. Gällande allmänt informationsmaterial anser justitieombudsmannen att tvåspråkiga myndigheter borde publicera informationen samtidigt på båda nationalspråken.

Här kommer en liten uppdatering från ESF+-projektet BRON - Sysselsättningens kontaktbro i Österbotten. Bron är ett grupprojekt som strävar efter att bygga ett starkt och mångprofessionellt nätverk av sysselsättningsexperter längs Österbottens kustregion. Projektet stöder AN2025-reformen genom att utveckla tjänster relaterade till sysselsättning samt genom att främja sysselsättning och kompetensutveckling. Målet är att utveckla snabbare vägar till arbete genom fördomsfritt samarbete med arbetsgivare, utbildningsinstitutioner och ett brett spektrum av intressenter.

Grupprojektets huvudsakliga genomförare är Vasa stads sysselsättningsservice. Delgenomförare är YA! Yrkesakademin i Österbotten, medborgarinstitutet Alma, yrkesutbildaren Vamia samt Vasa kyrkliga samfällighet.

Att flytta till ett nytt land är utmanande på många sätt och att hitta jobb och sysselsättning kan verkligen kännas som att vandra i en djungel. Likaså kan man uppleva samma snåriga djungel även om man är född och uppvuxen här och snart närmar sig en examen och arbetslivet.

Därför är en av de viktigaste sakerna som vi på YA gör inom ramen för BRON-projektet, att handleda, hjälpa och stöda människor i att navigera på den finländska arbetsmarknaden, förstå arbetskulturen och hitta möjligheter för framtiden.

I Österbotten är kontakter och nätverk ofta avgörande för att få in en fot på arbetsmarknaden, men för den som är ny i Finland eller för den som just avslutat sina studier kan det vara svårt att veta var man ska börja. Därför fungerar vi som en bro mellan arbetsgivare, nyanlända och nyutexaminerade och hjälper båda parter att hitta och förstå varandra för att undvika eventuella kulturkrockar eller generationskrockar.

Vi erbjuder handledning och jobbcoaching för nyfinländare och nyutexaminerade som behöver stöd i att hitta sin väg framåt. Med låg tröskel kan man kontakta oss för hjälp med vägledning, jobbsökning, ansökningar, CV, praktikplatser, studier eller att studera svenska eller finska på egen hand. Vi handleder på svenska, lätt svenska, finska, selkosuomi, engelska och franska. Möjlighet till handledning finns på alla YA:s enheter från norr till söder. Många hittar oss när vi varit med på olika evenemang, via våra olika utbildningar och integrationskurser eller helt enkelt via djungeltelegrafen.

I feedback vi samlat in från deltagare lyfts flera viktiga aspekter och effekter av projektets arbete fram. För det första framgår det tydligt att projektet spelar en viktig roll i de handleddas dagliga liv. Flera betonar hur viktig den individuella handledningen och den praktiska hjälpen och förklaringar har varit, särskilt i kontakten med myndigheter och vid krångliga ansökningar. Projektet underlättar för nyanlända och andra att integreras i samhället och på arbetsmarknaden, när man får praktisk hjälp och förklaringar så minskar också stressen och oron och man känner sig inte så ensam med utmaningarna. Projektet fungerar även som en viktig länk mellan individer, arbetsgivare och olika myndigheter.

Slutligen framgår det att projektet dessutom har en positiv inverkan på människors psykiska välmående och motivation och har hjälpt dem att navigera i det finländska samhället och på arbetsmarknaden. Genom att erbjuda stöd och uppmuntran hjälper projektet alltså människor att övervinna hinder och att tro på sin egen förmåga och process, något som är avgörande för deras framsteg.

Om du eller någon du känner behöver stöd i att ta nästa steg i arbets- eller studielivet, tveka inte att höra av dig!

Melina Saari, projektplanerare vid YA

Arvid Karell, 24 år, valde att studera till merkonom och kombinera det med en gymnasieexamen. Han sökte in till merkonomutbildningen vid YA i Vasa genom kontinuerlig ansökan.

”Jag ville studera till merkonom då det är så versatilt. Det finns massor med ställen du kan jobba på med en merkonomexamen. Dessutom finns det också många olika teman som du kan välja att studera inom utbildningen, så att du får en bred examen,” säger Arvid.

Att han utöver sina yrkesstudier också valt att ta en kombiexamen kändes som ett naturligt val. ”Jag valde att ta en kombiexamen mest för att jag hade möjlighet till det. Då jag inledde mina merkonomstudier märkte jag samtidigt att jag kunde ta studentexamen på ett år, så då tänkte jag att det kan jag ju göra. Jag gick kombiblocken då de ordnades fysiskt vid YA i Vasa och i höstas skrev jag studenten. Båda examen räknar jag med att få klara på ungefär två år,” berättar han.

Som vuxenstuderande har Arvid gjort det mesta av sina studier på distans och eftersom han avlägger en grundexamen har han också gjort en del av sina studier som utbildning på arbetsplats (UA). En av de bästa sakerna med studierna vid YA tycker Arvid är flexibiliteten.

Själva UA-platsen halkade han in på av en slump. ”Min UA-plats fick jag då jag for dit för att köpa en studiedator. Företaget var väldigt svårt att hitta, de hade inga sociala medier eller dylikt. Samtidigt gick jag examensdelen marknadsföring, så då jag gick in för att köpa min dator skämtade jag om att jag kunde komma dit på UA och hjälpa dem med marknadsföringen. På den vägen är det,” säger Arvid med ett skratt.

Arvid Karell, 24 år, valde att studera till merkonom och kombinera det med en gymnasieexamen. Han sökte in till merkonomutbildningen vid YA i Vasa genom kontinuerlig ansökan.

”Jag ville studera till merkonom då det är så versatilt. Det finns massor med ställen du kan jobba på med en merkonomexamen. Dessutom finns det också många olika teman som du kan välja att studera inom utbildningen, så att du får en bred examen,” säger Arvid.

Att han utöver sina yrkesstudier också valt att ta en kombiexamen kändes som ett naturligt val. ”Jag valde att ta en kombiexamen mest för att jag hade möjlighet till det. Då jag inledde mina merkonomstudier märkte jag samtidigt att jag kunde ta studentexamen på ett år, så då tänkte jag att det kan jag ju göra. Jag gick kombiblocken då de ordnades fysiskt vid YA i Vasa och i höstas skrev jag studenten. Båda examen räknar jag med att få klara på ungefär två år,” berättar han.

Som vuxenstuderande har Arvid gjort det mesta av sina studier på distans och eftersom han avlägger en grundexamen har han också gjort en del av sina studier som utbildning på arbetsplats (UA). En av de bästa sakerna med studierna vid YA tycker Arvid är flexibiliteten.

Själva UA-platsen halkade han in på av en slump. ”Min UA-plats fick jag då jag for dit för att köpa en studiedator. Företaget var väldigt svårt att hitta, de hade inga sociala medier eller dylikt. Samtidigt gick jag examensdelen marknadsföring, så då jag gick in för att köpa min dator skämtade jag om att jag kunde komma dit på UA och hjälpa dem med marknadsföringen. På den vägen är det,” säger Arvid med ett skratt.

Med siktet färdigt inställt på vidarestudier på tredje stadiet kändes merkonomstudier vid YA kombinerat med en studentexamen som rätt val efter högstadiet för Marta Piliptsevich.

”Jag visste ganska tidigt att jag vill jobba med något inom företagande och då var ju merkonomexamen perfekt med tanke på det. Kombiexamen valde jag för att jag också vill ha studentexamen då jag vet att jag vill studera vidare efter yrkesskolan,” säger Marta.

Att ta både en grund-och en gymnasieexamen samtidigt har hittills gått överraskande bra. Det är inte så svårt som hon trodde att det skulle vara.

Förutom de vanligaste kombiämnen, bland annat modersmål, finska, engelska, samhällslära och kort matematik har Marta dessutom valt att studera en del extra vid gymnasiet.

”Psykologi tyckte jag lät intressant, så det ville jag pröva på nu då jag fick chansen. Sen vet jag att jag kommer att behöva samhällslära i framtiden, så det ville jag också läsa. För att ändå minska litet på arbetsbördan så valde jag bort hälsokunskap. Men istället valde jag att läsa lång matte. Matte har alltid varit något som jag är bra på och har lätt för, så det har jag inga problem med,” berättar hon.

Sin första period av utbildning på arbetsplats (UA) gjorde Marta på bokhandeln NärBok i Närpes. ”Där fick jag lära mig kundservice. Samtidigt gick jag också en mattekurs i gymnasiet, så då fick jag ibland åka till skolan för att vara med på den. Men UA platsen var väldigt flexibel, så det gick nog bra att kombinera UA med skolan också,” säger hon.

Kombistudier rekommenderar Marta för dem som har tänkt studera vidare efter avlagd yrkesutbildning. ”Du får en bra grund att stå på då du får både gymnasie- och grundexamen. Några kanske upplever kombi som svårt och jobbigt, medan andra tycker att det är lätt och går bra. Det beror mycket på hur man är som person,” säger hon.

Med siktet färdigt inställt på vidarestudier på tredje stadiet kändes merkonomstudier vid YA kombinerat med en studentexamen som rätt val efter högstadiet för Marta Piliptsevich.

”Jag visste ganska tidigt att jag vill jobba med något inom företagande och då var ju merkonomexamen perfekt med tanke på det. Kombiexamen valde jag för att jag också vill ha studentexamen då jag vet att jag vill studera vidare efter yrkesskolan,” säger Marta.

Att ta både en grund-och en gymnasieexamen samtidigt har hittills gått överraskande bra. Det är inte så svårt som hon trodde att det skulle vara.

Förutom de vanligaste kombiämnen, bland annat modersmål, finska, engelska, samhällslära och kort matematik har Marta dessutom valt att studera en del extra vid gymnasiet.

”Psykologi tyckte jag lät intressant, så det ville jag pröva på nu då jag fick chansen. Sen vet jag att jag kommer att behöva samhällslära i framtiden, så det ville jag också läsa. För att ändå minska litet på arbetsbördan så valde jag bort hälsokunskap. Men istället valde jag att läsa lång matte. Matte har alltid varit något som jag är bra på och har lätt för, så det har jag inga problem med,” berättar hon.

Sin första period av utbildning på arbetsplats (UA) gjorde Marta på bokhandeln NärBok i Närpes. ”Där fick jag lära mig kundservice. Samtidigt gick jag också en mattekurs i gymnasiet, så då fick jag ibland åka till skolan för att vara med på den. Men UA platsen var väldigt flexibel, så det gick nog bra att kombinera UA med skolan också,” säger hon.

Kombistudier rekommenderar Marta för dem som har tänkt studera vidare efter avlagd yrkesutbildning. ”Du får en bra grund att stå på då du får både gymnasie- och grundexamen. Några kanske upplever kombi som svårt och jobbigt, medan andra tycker att det är lätt och går bra. Det beror mycket på hur man är som person,” säger hon.

Elbilar och olika typer av hybridbilar är ett hett ämne idag. Elbilen/-hybriden är ett smidigt och enkelt sätt att minska både förbrukningen och utsläppen. Men ibland kan det bli en komplicerad ekvation om man lägger till livscykelperspektivet, från batteritillverkning till återvinning. Tillsammans med Denice Hohtari, lektor på tekniksidan för fordonsmekaniker på YA, ska vi försöka reda ut vad som är vad i elbilsvärlden.

Elbilen är ingen ny uppfinning. De första bilarna i historien var nämligen elbilar och Porsche tillverkade sin första elbil redan 1898. Sedan tog bensinen och förbränningsmotorerna över.

De senaste 20 åren har tekniken gått framåt med stora steg, framför allt på batterisidan, och det blir allt vanligare i gatubilden med bilar som drivs av el på ett eller annat sätt. 

Från hybrid till renodlad elbil

Såväl miljöskäl som energieffektivitet har gett elbilen ett nytt uppsving. Hybridtekniken fick sitt stora genomslag med Toyota Prius, den första serietillverkade hybridbilen, som hade både en förbränningsmotor och en elmotor. ”Vid låg fart under 30 km/h går bilen helt och hållet på el, medan förbränningsmotorn tar över vid högre hastigheter. Vid behov får dock förbränningsmotorn hjälp av elmotorn. Batteriet laddas både vid körning med förbränningsmotorn och vid inbromsning, så kallad regenereringsfunktion. Det gör att det alltid finns energi i batteriet som försörjer elmotorn”, förklarar Denice Hohtari.

Två typer av laddhybrider

• En seriehybrid drivs enbart av elmotorn. Med andra ord genererar förbrännings­motorn elektrisk energi till elmotorn endast vid behov.
• I en parallellhybrid samverkar elmotor och förbränningsmotor för att driva fordonet. När batteriet är tomt tar förbränningsmotorn över.

Rent definitionsmässigt klassas inte sådana elhybridbilar som elbilar eftersom de inte kan laddas externt. Elmotorn gör dem dock extra energieffektiva och sänker bränsleförbrukningen. 

Dagens laddbara fordon har en eller flera elmotorer och ett eller flera batterier samt kan laddas utifrån via en kabel från elnätet. Hohtari säger att när det gäller laddbara fordon så finns det i princip två typer: laddhybrider (plug-in-hybrid) och rena elfordon. ”Laddhybriden har två motorer, en förbränningsmotor och en elmotor. Den har också ett batteri som kan laddas via elnätet. Elbilen i sin tur körs bara med elmotor som får sin energi från ett laddbart batteri.”

Tunga batterier och kort räckvidd

Batteriet i laddhybriderna räcker inte lika långt (el-räckvidd på 50–80 km/laddning) som det i de renodlade elbilarna, men laddhybriderna tankas även med bensin så att de kan köras på sin förbränningsmotor, vilket då orsakar utsläpp. Den renodlade elbilen ger inga lokala utsläpp (inget avgasrör) och kan därför bidra till bättre luftkvalitet särskilt i städer. Och så är den ju tystare.

Batteriet i elbilen är stort och väger mellan 200 och 500 kg. Trots det väger elbilen inte mycket mer än en motsvarande bensinbil, eftersom den har varken förbränningsmotor, växellåda eller bränsletank.

Elbil vs. bensinbil

Fördelar:

• Billiga att köra (ca 80% billigare)
• 83% av energin går till att driva bilen framåt (jfr. 18% i bensinmotor)
• Kräver mindre underhåll (30% färre rörliga delar)
• Kan ”tankas” hemma. El finns överallt.
• Håller längre (lätta rostfria material)
• Bättre köregenskaper (batteriet i bottenplattan ger mycket låg tyngdpunkt)

Nackdelar:

• Begränsad räckvidd
• Begränsat antal publika snabbladdningsstationer
• Dyrare i inköp

Räckvidden för en elbil har varit något av en akilleshäl. De flesta elbilar som säljs har en räckvidd på 250–400 km. Men batteriutvecklingen går framåt och nu finns det modeller som redan klarar sträckor upp mot 500 km och mer. ”Man bör dock ha i åtanke att man aldrig riktigt når upp till den utlovade räckvidden. Vårt varierande klimat och körhastigheten påverkar körsträckan. På vår, sommar och höst kommer man kanske upp i cirka 90 procent, men mitt i smällkalla vintern uppnås kanske endast 50–70 procent av angiven räckvidd”, förklarar Hohtari.

”Ett varmt batteri räcker längre. Parkera om möjligt i ett varmt garage. Värm bilen till exempel med parkeringsvärmare så att bilen är varm och isfri när du ska köra. Kör smart, undvik kraftiga accelerationer och hårda inbromsningar. Ha fulladdat batteri när du ska åka”, tipsar Hohtari.

Inte särskilt svårskruvade

Denice Hohtari har gillat bilar ända sedan hon som liten mest umgicks med pojkarna i byn. Drömmen om att bli teckenspråkstolk fick dock ge vika för bilmekanikeryrket. ”Medan jag studerade blev det klart för mig att det var lärare jag ville bli. Fortfarande är det så att flickor är i minoritet på bilmekanikerlinjen, men de behövs för i vissa fall är kvinnor noggrannare än män.”

Idag får de studerande grundläggande insikter i hur el- och hybridbilar är byggda, men det kommer sannolikt att ingå mer om tekniken i utbildningen i framtiden. Hohtari säger att elbilar och hybrider inte är svårare att serva än andra bilar. Men vissa specialkurser krävs. ”Enligt nya direktiv så måste man genomgå elsäkerhetskursen SFS6002 för el- och hybridbilar för att få jobba med dem. Elbilarna är ju inte heller exakt likadant konstruerade. Till exempel bör man veta om bilen ska vara i strömlöst läge eller inte när man ska utföra vissa uppgifter.”

Daniel Ahlskog från Malax har studerat till husbyggare vid enheten i Vasa och har provat på båda former av lärande på arbetsplatsen – både utbildningsavtal och läroavtal. Han säger att han personligen föredrar läroavtal, eftersom han då får lön, men understryker att utbildningsavtal annars är precis lika bra. 

Grunderna i husbyggnad 

Daniel Ahlskog inledde sina studier vid YA hösten efter att han gått ut nian. Under den första hösten studerade han på plats vid YA. Han berättar att det då var mest fokus på att lära sig grunderna i husbyggnad. Daniel Ahlskogs lärare Magnus Nyholm berättar att byggstuderande under det första studieåret får arbeta med olika mindre träkonstruktioner, ofta som kundprojekt i form av till exempel förråd, båthus eller stomelement till hallbyggnader. 

Utbildningsavtal och läroavtal 

Efter att praktiskt och teoretiskt ha bekantat sig med byggbranschen på plats vid YA under hösten, genomförde Daniel Ahlskog på våren under det första studieåret sin första period av lärande på arbetsplatsen. Daniel hade ett några månader långt utbildningsavtal på byggföretaget Sanifast i Malax. Med ett utbildningsavtal lär sig studerande yrket genom praktiska arbetsuppgifter och med en ansvarig handledare både i skolan och på arbetsplatsen. Lärare Magnus Nyholm framhåller att arbetsplatshandledarens roll är viktig. Handledaren är den som i första hand handleder den studerande i sina arbetsuppgifter samt introducerar den studerande till företaget och arbetsplatsen. 

På sommaren fick Daniel Ahlskog anställning på Sanifast och baserat på det kunde YA och arbetsplatsen tillsammans med Daniel ingå ett läroavtal. Det innebar att han sommarjobbade och fick lön, men genom att lära sig genom sina arbetsuppgifter och med stöd och hjälp av sin arbetsplatshandledare så kunde han samtidigt framskrida i studierna. 

Lärorika perioder i arbetslivet 

Lärandet i arbetslivet är lärorikt, tycker Daniel Ahlskog. Han menar att han lärde sig någonting nytt varenda dag, ”Det beror ju på om du gör samma arbetsmoment hela tiden, då lär du ju dig inte hela helheten med att bygga upp ett hus. Det är nog lättare att lära sig om man faktiskt tar initiativet själv”, förklarar han.

Det gäller att också kunna tänka självständigt − att först fundera själv och sen fråga om råd. ”När man först försökt själv komma på en lösning, så kan man ju sedan fråga andra med mer erfarenhet vad de tycker och om de har några idéer. Det är så du lär dig”, menar han. Lärare Magnus Nyholm tillägger att även om många av YA:s byggnadsprojekt är interna eller externa kundarbeten där studerande kommer i kontakt med kunden, så är det en helt annan sak att arbeta i ett byggföretag tillsammans med yrkesfolk på en byggarbetsplats. Med utbildnings- eller läroavtal kan studerande få jobba med stora projekt som till exempel våningshus i betong. Studerande får även se större helheter och se många olika underentreprenörer även från andra närliggande branscher som samarbetar på en byggarbetsplats. Lärandet i arbetslivet kompletterar på ett bra sätt studierna på skolan. 

Utbildningsavtal eller läroavtal? 

Lärande i arbetslivet kan genomföras på två olika sätt, med utbildningsavtal eller läroavtal. Daniel Ahlskog förklarar att läroavtal och utbildningsavtal inte skiljer sig mycket åt, förutom att läroavtal innebär att du också har ett arbetsavtal och får lön. Arbetsmomenten är de samma oberoende av om du som studerande har ett läroavtal eller ett utbildningsavtal. Förstås kan det vara svårare att hitta en arbetsplats som kan erbjuda anställning, vilket behövs för läroavtal. Men Daniel menar att det inte gör någonting, för han tycker inte att studerande ska stirra sig blinda på lönen, utan uppmuntrar till utbildningsavtal även om det 

innebär att det är en oavlönad period i arbetslivet. ”Ett utbildningsavtal är precis lika bra som ett läroavtal”, slår han fast. 

Att få anställning 

Att få lön är ändå en stor fördel och efter att ha haft flera utbildningsavtal under sitt andra studieår, så sökte Daniel Ahlskog sommarjobb inom byggbranschen. Han kontaktade chefen på företaget Malax Master Building Solutions, och fick komma till kontoret för vidare diskussion kring möjligheten att anställas och kunna få läroavtal. Efter det anställdes Ahlskog med arbetsavtal och på basis av det kunde YA och arbetsgivaren komma överens om innehållet i läroavtalet. Sommarjobbet resulterade till slut i en elva månader lång anställning och innebar att Daniel helt och hållet lärde sig på arbetsplatsen tills han utexaminerades våren 2021. 

Framtidsplaner 

Daniel Ahlskogs framtidsplaner består först och främst av militärtjänstgöring. Efter det planerar han att studera vidare - målet är att studera till byggnadsingenjör vid yrkeshögskolan Novia. 

Läs mer på: https://www.yrkesakademin.fi/laroavtal 

Daniel Ahlskog från Malax har studerat till husbyggare vid enheten i Vasa och har provat på båda former av lärande på arbetsplatsen – både utbildningsavtal och läroavtal. Han säger att han personligen föredrar läroavtal, eftersom han då får lön, men understryker att utbildningsavtal annars är precis lika bra. 

Grunderna i husbyggnad 

Daniel Ahlskog inledde sina studier vid YA hösten efter att han gått ut nian. Under den första hösten studerade han på plats vid YA. Han berättar att det då var mest fokus på att lära sig grunderna i husbyggnad. Daniel Ahlskogs lärare Magnus Nyholm berättar att byggstuderande under det första studieåret får arbeta med olika mindre träkonstruktioner, ofta som kundprojekt i form av till exempel förråd, båthus eller stomelement till hallbyggnader. 

Utbildningsavtal och läroavtal 

Efter att praktiskt och teoretiskt ha bekantat sig med byggbranschen på plats vid YA under hösten, genomförde Daniel Ahlskog på våren under det första studieåret sin första period av lärande på arbetsplatsen. Daniel hade ett några månader långt utbildningsavtal på byggföretaget Sanifast i Malax. Med ett utbildningsavtal lär sig studerande yrket genom praktiska arbetsuppgifter och med en ansvarig handledare både i skolan och på arbetsplatsen. Lärare Magnus Nyholm framhåller att arbetsplatshandledarens roll är viktig. Handledaren är den som i första hand handleder den studerande i sina arbetsuppgifter samt introducerar den studerande till företaget och arbetsplatsen. 

På sommaren fick Daniel Ahlskog anställning på Sanifast och baserat på det kunde YA och arbetsplatsen tillsammans med Daniel ingå ett läroavtal. Det innebar att han sommarjobbade och fick lön, men genom att lära sig genom sina arbetsuppgifter och med stöd och hjälp av sin arbetsplatshandledare så kunde han samtidigt framskrida i studierna. 

Lärorika perioder i arbetslivet 

Lärandet i arbetslivet är lärorikt, tycker Daniel Ahlskog. Han menar att han lärde sig någonting nytt varenda dag, ”Det beror ju på om du gör samma arbetsmoment hela tiden, då lär du ju dig inte hela helheten med att bygga upp ett hus. Det är nog lättare att lära sig om man faktiskt tar initiativet själv”, förklarar han.

Det gäller att också kunna tänka självständigt − att först fundera själv och sen fråga om råd. ”När man först försökt själv komma på en lösning, så kan man ju sedan fråga andra med mer erfarenhet vad de tycker och om de har några idéer. Det är så du lär dig”, menar han. Lärare Magnus Nyholm tillägger att även om många av YA:s byggnadsprojekt är interna eller externa kundarbeten där studerande kommer i kontakt med kunden, så är det en helt annan sak att arbeta i ett byggföretag tillsammans med yrkesfolk på en byggarbetsplats. Med utbildnings- eller läroavtal kan studerande få jobba med stora projekt som till exempel våningshus i betong. Studerande får även se större helheter och se många olika underentreprenörer även från andra närliggande branscher som samarbetar på en byggarbetsplats. Lärandet i arbetslivet kompletterar på ett bra sätt studierna på skolan. 

Utbildningsavtal eller läroavtal? 

Lärande i arbetslivet kan genomföras på två olika sätt, med utbildningsavtal eller läroavtal. Daniel Ahlskog förklarar att läroavtal och utbildningsavtal inte skiljer sig mycket åt, förutom att läroavtal innebär att du också har ett arbetsavtal och får lön. Arbetsmomenten är de samma oberoende av om du som studerande har ett läroavtal eller ett utbildningsavtal. Förstås kan det vara svårare att hitta en arbetsplats som kan erbjuda anställning, vilket behövs för läroavtal. Men Daniel menar att det inte gör någonting, för han tycker inte att studerande ska stirra sig blinda på lönen, utan uppmuntrar till utbildningsavtal även om det 

innebär att det är en oavlönad period i arbetslivet. ”Ett utbildningsavtal är precis lika bra som ett läroavtal”, slår han fast. 

Att få anställning 

Att få lön är ändå en stor fördel och efter att ha haft flera utbildningsavtal under sitt andra studieår, så sökte Daniel Ahlskog sommarjobb inom byggbranschen. Han kontaktade chefen på företaget Malax Master Building Solutions, och fick komma till kontoret för vidare diskussion kring möjligheten att anställas och kunna få läroavtal. Efter det anställdes Ahlskog med arbetsavtal och på basis av det kunde YA och arbetsgivaren komma överens om innehållet i läroavtalet. Sommarjobbet resulterade till slut i en elva månader lång anställning och innebar att Daniel helt och hållet lärde sig på arbetsplatsen tills han utexaminerades våren 2021. 

Framtidsplaner 

Daniel Ahlskogs framtidsplaner består först och främst av militärtjänstgöring. Efter det planerar han att studera vidare - målet är att studera till byggnadsingenjör vid yrkeshögskolan Novia. 

Läs mer på: https://www.yrkesakademin.fi/laroavtal 

Joel Helsing har varit intresserad av jordbruk och suttit i traktorhytten sedan barnsben. Nu studerar han till landsbygdsföretagare på YA - ett studieval som kändes naturligt för honom eftersom han haft ett brinnande intresse för jordbruk ända sedan han var liten.

Efter att ha studerat på YA:s enhet i Vasa i ungefär ett halvt år bytte Joel studieform och övergick till att studera till landbygdsföretagare på läroavtal på Lillbacka Gård i Kimo. Det är en ca 700 hektar stor spannmålsgård där han jobbat en del också tidigare.

Förutom att studera på läroavtal har Joel också valt att läsa kombiexamen för att alltså få studentexamen på samma gång som han får sin grundexamen.

”Det har nog varit ganska tungt med kombi, men jag hade så pass bra vitsord sedan tidigare så jag tänkte att jag nog klarar av det. Och hittills har det nog gått bra,” säger Joel.

“På hösten då kombiperioden börjar kommer jag in till skolan för de studierna. Dessutom har vi en del ekonomikurser jag behöver för mina lantbruksstudier, så då tar jag dem samtidigt. Resten av studierna gör jag på läroavtal,” berättar han vidare.

Studierna till landsbygdsföretagare rekommenderar Joel för alla som har ens ett litet intresse för att jobba med jordbruk. ”Du behöver inte kunna något innan du kommer hit, även om det så klart underlättar om du har en liten aning om jordbruk. Men du klarar utbildningen utan förkunskap och har du ett intresse ska du absolut söka hit. Finland behöver flera producenter och maten går alltid åt, så nog finns det jobb sen då du är klar med studierna.”

Joel Helsing har varit intresserad av jordbruk och suttit i traktorhytten sedan barnsben. Nu studerar han till landsbygdsföretagare på YA - ett studieval som kändes naturligt för honom eftersom han haft ett brinnande intresse för jordbruk ända sedan han var liten.

Efter att ha studerat på YA:s enhet i Vasa i ungefär ett halvt år bytte Joel studieform och övergick till att studera till landbygdsföretagare på läroavtal på Lillbacka Gård i Kimo. Det är en ca 700 hektar stor spannmålsgård där han jobbat en del också tidigare.

Förutom att studera på läroavtal har Joel också valt att läsa kombiexamen för att alltså få studentexamen på samma gång som han får sin grundexamen.

”Det har nog varit ganska tungt med kombi, men jag hade så pass bra vitsord sedan tidigare så jag tänkte att jag nog klarar av det. Och hittills har det nog gått bra,” säger Joel.

“På hösten då kombiperioden börjar kommer jag in till skolan för de studierna. Dessutom har vi en del ekonomikurser jag behöver för mina lantbruksstudier, så då tar jag dem samtidigt. Resten av studierna gör jag på läroavtal,” berättar han vidare.

Studierna till landsbygdsföretagare rekommenderar Joel för alla som har ens ett litet intresse för att jobba med jordbruk. ”Du behöver inte kunna något innan du kommer hit, även om det så klart underlättar om du har en liten aning om jordbruk. Men du klarar utbildningen utan förkunskap och har du ett intresse ska du absolut söka hit. Finland behöver flera producenter och maten går alltid åt, så nog finns det jobb sen då du är klar med studierna.”

Yrkesakademin i Österbotten (YA) uppmärksammar den här veckan, 3-9.10 den nationella läroavtalsveckan som ordnas för sjätte året i rad. Tanken med läroavtalsveckan är att så många som möjligt ska få information om läroavtalsstudier och om de möjligheter till lärande som finns i arbetslivet. Läroavtalsveckan ger en ypperlig chans att skapa synlighet för det bästa med lärande i arbetslivet.

Läroavtal passar både för nya sökande och för studerande som redan inlett studier vid YA. Många som studerat via läroavtal fortsätter arbeta inom samma företag efter sin examen. Det är en ypperlig studieväg för den som snabbt vill ta sig ut i arbetslivet. Så var det t.ex för 19-åriga William Sundbäck från Solf.

För William har yrkesvalet varit klart sedan länge. Redan som praoelev i årskurs åtta visste han att maskin- och produktionsteknik var hans grej.

I våras blev han klar med sitt läroavtal på Nimetech i Malax, där han avlade sina två sista examensdelar innan han kunde titulera sig verkstadsmekaniker. Han berättar att studierna varit uppbyggda på sådant sätt att han varvat teoriperioder på skolan med flera olika utbildningsavtal (dvs oavlönat lärande på en arbetsplats).

”På trean hade jag ett läroavtal på Nimetech hela sista terminen,” berättar William. ”Här hade jag möjlighet att lära mig t.ex fleraxlig CNC-bearbetning och arbete med robot, något som inte skulle ha varit möjligt på skolan,” berättar han. Läraren Stefan Myntti vid YA är glad över att samarbetet med arbetsplatsen fungerar så bra och tycker att det är fint att man som i Williams fall, via läroavtal, kan avlägga examensdelar som inte går att avlägga i skolan. Arbete med robot är just en sådan del.

På arbetsplatsen har William haft flera olika handledare och Tomas Sjöstrand har fungerat som ansvarig arbetsplatshandledare. Han tycker att det är oerhört betydelsefullt att få utbilda de studerande direkt på arbetsplatsen. De får en djupare insikt i arbetet och är färdigt inskolade i arbetsuppgifterna då de får examen, säger han.

Nimetech har idag flera anställda som tidigare studerat vid YA och några av dem har fungerat som handledare åt William. De senaste åren har det märkts tydlig brist på utbildad arbetskraft i metallbranschen och Sjöstrand är nöjd över samarbetet med YA. Han samarbetar tätt med ansvariga läraren Stefan Myntti vid YA.

Efter sin examen fick William fortsatt arbetsavtal på Nimetech. Han kommer att rycka in i armén efter jul, men har fått löfte om att få komma tillbaka till jobbet efter det.

Läroavtal förverkligas genom att studerande lär sig genom praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. I de flesta fall kompletteras lärandet på arbetsplatsen med lärande i andra lärmiljöer, t.ex. vid YA och/eller genom lärande via nätet. Ett läroavtal kan omfatta allt från en kort del av en examen till en hel examen. På YA har studerande möjlighet att avlägga nästan alla examina som skolan erbjuder via läroavtal. Läroavtalet planeras individuellt för varje studerande och i samarbete med arbetsgivaren.

Yrkesakademin i Österbotten (YA) uppmärksammar den här veckan, 3-9.10 den nationella läroavtalsveckan som ordnas för sjätte året i rad. Tanken med läroavtalsveckan är att så många som möjligt ska få information om läroavtalsstudier och om de möjligheter till lärande som finns i arbetslivet. Läroavtalsveckan ger en ypperlig chans att skapa synlighet för det bästa med lärande i arbetslivet.

Läroavtal passar både för nya sökande och för studerande som redan inlett studier vid YA. Många som studerat via läroavtal fortsätter arbeta inom samma företag efter sin examen. Det är en ypperlig studieväg för den som snabbt vill ta sig ut i arbetslivet. Så var det t.ex för 19-åriga William Sundbäck från Solf.

För William har yrkesvalet varit klart sedan länge. Redan som praoelev i årskurs åtta visste han att maskin- och produktionsteknik var hans grej.

I våras blev han klar med sitt läroavtal på Nimetech i Malax, där han avlade sina två sista examensdelar innan han kunde titulera sig verkstadsmekaniker. Han berättar att studierna varit uppbyggda på sådant sätt att han varvat teoriperioder på skolan med flera olika utbildningsavtal (dvs oavlönat lärande på en arbetsplats).

”På trean hade jag ett läroavtal på Nimetech hela sista terminen,” berättar William. ”Här hade jag möjlighet att lära mig t.ex fleraxlig CNC-bearbetning och arbete med robot, något som inte skulle ha varit möjligt på skolan,” berättar han. Läraren Stefan Myntti vid YA är glad över att samarbetet med arbetsplatsen fungerar så bra och tycker att det är fint att man som i Williams fall, via läroavtal, kan avlägga examensdelar som inte går att avlägga i skolan. Arbete med robot är just en sådan del.

På arbetsplatsen har William haft flera olika handledare och Tomas Sjöstrand har fungerat som ansvarig arbetsplatshandledare. Han tycker att det är oerhört betydelsefullt att få utbilda de studerande direkt på arbetsplatsen. De får en djupare insikt i arbetet och är färdigt inskolade i arbetsuppgifterna då de får examen, säger han.

Nimetech har idag flera anställda som tidigare studerat vid YA och några av dem har fungerat som handledare åt William. De senaste åren har det märkts tydlig brist på utbildad arbetskraft i metallbranschen och Sjöstrand är nöjd över samarbetet med YA. Han samarbetar tätt med ansvariga läraren Stefan Myntti vid YA.

Efter sin examen fick William fortsatt arbetsavtal på Nimetech. Han kommer att rycka in i armén efter jul, men har fått löfte om att få komma tillbaka till jobbet efter det.

Läroavtal förverkligas genom att studerande lär sig genom praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. I de flesta fall kompletteras lärandet på arbetsplatsen med lärande i andra lärmiljöer, t.ex. vid YA och/eller genom lärande via nätet. Ett läroavtal kan omfatta allt från en kort del av en examen till en hel examen. På YA har studerande möjlighet att avlägga nästan alla examina som skolan erbjuder via läroavtal. Läroavtalet planeras individuellt för varje studerande och i samarbete med arbetsgivaren.

Den nationella läroavtalsveckan ordnas 5-11.10.2020 för fjärde året i rad. Tanken med läroavtalsveckan är att så många som möjligt ska få information om läroavtalsstudier och om de möjligheter till lärande som finns i arbetslivet. Läroavtalsveckan ger en ypperlig chans att skapa synlighet för det bästa med lärande i arbetslivet. Speciellt för läroavtalsveckan i år är ett den inhemska uppfinningen ”Företagarens läroavtal”, fyller 20 år. Olika läroavtalsaktörer väljer själva hur deras program under veckan ser ut.

Yrkesakademin i Österbotten (YA) kommer under veckan att uppmärksamma läroavtal på olika sätt, och p.g.a. rådande epidemiläge väljer YA att främst fokusera på synlighet i digital form – i sociala medier och på YA:s webbsidor. Dessutom kommer vår läroavtalskoordinator Cecilia Nordberg att vara anträffbar under veckan på en chattfunktion på webbsidorna. ”Vem som helst får ställa frågor kring läroavtal under tiderna då chatten är öppen, så svarar jag direkt,” säger Cecilia.

Läroavtal förverkligas genom att studerande lär sig genom praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. I de flesta fall kompletteras lärandet på arbetsplatsen med lärande i andra lärmiljöer, t.ex. vid YA och/eller genom lärande via nätet. Ett läroavtal kan omfatta allt från en kort del av en examen till en hel examen. På YA har studerande möjlighet att avlägga alla examina som skolan erbjuder via läroavtal. Läroavtalet planeras individuellt för varje studerande och i samarbete med arbetsgivaren. Läroavtal passar både för nya sökande och för studerande som redan inlett studier vid YA. 

Julia Rönngård i Närpes har haft läroavtal i sitt eget företag under sina merkonomstudier. Julia berättar: ”Läroavtalet har varit betydelsefullt på det viset att jag har kunnat jobba som vanligt under tiden jag studerat till merkonom. Jag har också lärt mig mera om företagande och inhämtat kunskap som jag har nytta av i mitt företag. Att studera med läroavtal gjorde det möjligt för mig att studera och fortfarande arbeta heltid. Jag har inte behövt skära ner på arbetstiden för att genomföra praktikperioder, utan på egen hand med hjälp av min mentor har jag studerat det som behövts inför yrkesproven. Jag har varit en kväll per vecka i skolan. Det har visserligen krävts lite mera disciplin eftersom allt skolarbete ska göras efter avslutad arbetsdag, eller på helgerna, men vissa kurser har krävt mindre jobb och andra mer.”

John Vestergård i Korsholm har haft läroavtal inom utbildningen till rörmontör: ”Bästa med läroavtal har varit de varierande arbetsuppgifterna. Jag har lärt mig mycket, också sånt som jag kanske inte skulle ha haft möjlighet att lära mig vid skolan”. ”Då jag började på läroavtal var jag alltid med någon som visade mig hur jag skulle göra. Senare visade arbetsplatshandledaren mig först vilket arbete jag skulle göra, sedan gjorde jag det själv och efteråt granskade han det”. 

Två olika verkstadsserier pågår just nu inom projektet Lärsam. Båda har fokus på framtidsberedskap och personalens kompetenshöjning – den ena genom kundorientering, den andra genom framtidsspaning.

Kristina Westerén och Jörgen Strid håller i trådarna för varsin verkstadsserie som just nu pågår inom projektet Lärsam. Foto: Mia Henriksson

Forma framtiden tillsammans, är rubriken för verkstadsserien där Lärsam-organisationerna tillsammans stärker framtidsberedskapen för det kontinuerliga lärandet. I serien deltar 39 personer, ledare och nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med eller ansvarar för kontinuerligt lärande i utbildningsorganisationerna Axxell, Yrkesakademin i Österbotten, Yrkesinstitutet Prakticum, Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi.

Man träffas tre gånger online och dessutom ingår en del utvecklingsarbete som görs mellan träffarna. Facilitator för serien är Emmi Ruth från InnoLearny, specialiserad på framtidstänkande, lärande och organisationsutveckling.

Kristina Westerén vid Åbo Akademi håller i trådarna för Lärsams arbetspaket Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande, som arrangerar verkstadsserien.

– De som producerar kontinuerligt lärande måste ha tummen på pulsen för att kunna erbjuda rätt slags fortbildning, utbildning och möjligheter till kompetenshöjning åt arbetslivet. Men hur ska vi jobba för att ständigt ha tummen på pulsen? Hur bevakar vi omvärlden? Det försöker vi nu hitta svar på, säger Westerén.

Under seriens första träff utforskades trender och omvärldsförändringar som kan påverka utbildningsorganisationerna. Man bekantade sig också med några verktyg för omvärldsanalys och borrade in sig i Sitras megatrender med hjälp av PETSEL-metoden.

– Utöver att deltagarna som individer och som grupp inom sin egen organisation stärker framtidsberedskapen ger det ett värdefullt mervärde att vi skapar nätverk för att forma framtiden tillsammans. Utbildningsorganisationerna i Svenskfinland har mycket att vinna på att skapa gemensamma strukturer för omvärldsbevakning och systematiskt samarbeta kring dessa frågor. Det är målet med verkstadsserien och ett av målen i Lärsam-projektet, säger Westerén.

Serien Forma framtiden tillsammans slutförs under våren 2025.

Den andra serien av verkstäder har rubriken Kundcentrerat och värdeskapande samarbete. Också den är kompetenshöjande verksamhet för personal inom Lärsam-organisationerna. Cirka 35 personer deltar i verkstadsserien, främst personal inom kontinuerligt lärande, antingen i rollen som utbildningsplanerare eller som lärare i de fortbildningskurser utbildningsanordnarna erbjuder.

Verkstadsserien kring kundcentrering har skapats i Lärsam-arbetspaketet som har fokus på samarbete med arbetslivet. Deltagarna får lära sig mera om att identifiera kundgrupper, få en ökad förståelse för kunden, och att förstå hur en produkt eller tjänst påverkar kunden och varumärket.

Jörgen Strid, lektor i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia och projektmedarbetare i Lärsam, koordinerar verkstadsserien.

– Att få en ökad förståelse för hur vi tydligare kan sätta kunden i fokus i vårt arbete med kontinuerligt lärande är ett steg mot att kvalitetssäkra innehållet i det vi erbjuder på området. För att se till att vårt fortbildningskoncept styrs utifrån kundens behov, är kunskap om vem kunden är och hur vi kan erbjuda ett värde för kunden otroligt viktigt, säger Strid.

Under seriens gång lär man sig använda Loop-metoden, som är ett handlingsbaserat arbetssätt för att utveckla en verksamhet i samförstånd med kunden. Det innebär alltså att man producerar en produkt eller en tjänst – till exempel en fortbildningshelhet – i samarbete med kunden för att säkerställa att kunden faktiskt får det den vill ha.

– Med utgångspunkt i Business Model Canvas, som är ett verktyg för att förstå och utveckla sin affärsmodell, jobbar deltagarna i verkstäderna med Drivhusets Loop-verktyg, för att bättre skapa en förståelse för hur de kan utforma ett värdeerbjudande till rätt målgrupp och med rätt aktiviteter.

Serien Kundcentrerat och värdeskapande samarbete genomförs online, så att föreläsningar varvas med interaktiva workshoppar. Serien inleddes i mars och pågår ända in i oktober. Under seriens gång genomför deltagarna en uppgift i mindre grupper, där Loop-metoden testas i praktiken. Uppgiften går ut på att deltagarna organisationsvis går ut och intervjuar (loopar) en del av målgruppen, för att validera sina antaganden om vem målgruppen är och vad de förväntar sig av organisationens produkt eller tjänst. Sedan uppdaterar deltagarna de delar i sin affärsmodell som testats under Loop-övningen.

– Efter att ha deltagit i denna verkstadsserie ska deltagarna ha fått en bättre förståelse för hur man med hjälp av ett antal konkreta verktyg kan bedriva ett kundcentrerat och värdeskapande samebete för att bättre matcha vårt värdeerbjudande med kundens behov och förväntningar, säger Strid.

Ett av målen med Lärsam-projektet är att höja utbildningsanordnarnas egen kompetens att producera kontinuerligt lärande-tjänster som har efterfrågan och som motsvarar arbetslivets behov.

Projektet Lärsam: Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar finansieras via EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Mera om projektet Lärsam (1.4.2024–31.3.2026) på: www.abo.fi/larsam

Den 26.11 gick den finska uttagningen till Euroskills 2020 mästerskapen av stapeln vid Stadin ammattopisto i Helsingfors.  Lea Fältros, närvårdarstuderande från Bennäs, höll huvudet kallt under tävlingsmomentet, som gällde att ta hand om en klient som nyligen fått diagnosen diabetes typ 1, och knep segern. Därmed kommer hon att representera Finland och YA i grenen ”social- and health care” i Euroskills 2020 i Österrike, Graz.

”Jag var lite nervös i början, men det kändes säkrare efter att jag börjat på,” säger Lea. ”Jag trodde nog att jag skulle vara mer nervös än jag var”.

Euroskills är europeiska mästerskapen i yrkesskicklighet och ordnas vart annat år. 16-20 september 2020 ordnas tävlingen för första gången i Graz i Österrike där ca. 600 tävlande i åldern 16-25 år samlas. De tävlar i 45 olika yrkesgrenar inom industri, hantverk och service.

Vi kommer att följa Lea med spänning och önskar henne och hennes tränare Maria Nyberg lycka till med förberedelserna.

I april 2024 kom beskedet om 100M€:s nedskärningen i finansieringen till yrkesutbildningen. Efter det har vi levt i en ovisshet om vad framtiden kommer att föra med sig. Nedskärningssumman som nu har ökat till 120M€ ska riktas till studerande med tidigare examen. Vardagligt pratar vi om att det är de vuxna som ska drabbas medan yrkesutbildningen ska fokusera på de läropliktiga ungdomarnas utbildning.

Allt detta torde vara bekant.

Vad gör besked av dylik karaktär i en arbetsgemenskap, i en skola där alla jobbar för de ungas och de vuxnas bildning och för att få yrkeskunnande ut till våra företag? Hur reagerar skolpersonalen på en dylik signal från eget ministerium?

Som rektor på YA har jag upplevt en uppgivenhet och känsla av orättvisa men också en känsla av att here we go again.Ekonomiska bekymmer och nedskärningar kan till och med kännas som ”vardagsmat”i en skola som genomlevt flera samarbetsförhandlingar. Denna uppgivenhet upplever jag som skrämmande!

En lärarkår som väntar på resultatet från en samarbetsförhandling blir orolig, misstänksam, tyst och försiktig. Och det är inte konstigt. Det är en naturlig reaktion på osäkerhet och förändring. I tider av nedskärningar och omprioriteringar kan vi lätt känna att vi förlorar kontrollen över vår arbetsmiljö och vår möjlighet att påverka vår egen och de studerandes framtid.

Hur ska vi tyda signalerna från ministeriet i dessa tider av nedskärningar? Är det en signal om okunskap eller en signal om att uppskattning och värdesättning saknas? Eller ska vi i skolvärlden tolka det som en signal om behovet av nytänk?

Är det så att vi nu står inför ett behov av att omvärdera hur vi strukturerar vår utbildning och hur vi bäst kan möta både ungdomars och vuxnas behov. Handlar det om att identifiera nya vägar för att stärka vår yrkesutbildning och att tänka på innovativa sätt att erbjuda kompetensutveckling för alla?

Med orden ”Skolan är vår kronjuvel” inleder undervisningsminister Anna-Maja Henriksson sitt hälsningstal vid årets Educa-mässa i Helsingfors 26.1.2024. Det är betryggande samt klart och tydligt att lyssna på ministern. Hon pratar vant och hoppingivande om den finländska skolan, som nog presterat sämre i Pisamätningen men som fortsättningsvis är en av de tre i topp viktigaste prioriteringar i landet, tillsamman med vården och försvaret.

Ministern redogör för de satsningar som görs inom utbildningen inom ramen för vårt regeringsprogram och jag är nöjd när jag lyssnar. Det ska satsas på de allra yngsta. Deras basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna är i fokus och det låter bra. Vi pedagoger och skolor som tar emot dessa elever senare till andra och tredje stadiet är mer än nöjda med denna satsning.

Årets tema för utbildningsmässan Educa är Vi möts, Kohdataan. I skolan möts vi alla, undervisande personal, elever och studerande och vårdnadshavarna. Det här kan kännas mera aktuellt i den grundläggande utbildningen. Men mässans valda tema är något som så väl även passar in i andra stadiet och på YA. På YA möts vi alla; studerande och personal, skolans ledning och förtroendevalda och politiker, våra studerandes vårdnadshavare, kunder, och alla de företag och aktörer som finns ute i bygden.

Mötet mellan alla aktörer inom skolan är betydelsefullt. All typ av kommunikation samt möten kan och ska befrämja förståelsen för verksamheten, öka samhörigheten och ett jämlikt och respektfullt samarbete. Allt detta för att i slutändan resultera i nöjda kunder, hög kvalitet och en stabil och hållbar verksamhet.

Rekryteringsmässan RekrYA som hölls i Campus Kungsgården 23.1.24 var en mötesplats för många aktörer. Helt klart mindre än Educa-mässan men betydelsefull och lyckad. Inte enbart den glada stämningen utan också alla nöjda utställare bevittnar om behovet av att mötas och fysiskt få samlas i skolans utrymmen.

Yrkesutbildningen ska vara med och skapa möjligheter till möten och kommunikation olika aktörer emellan, t.ex. via olika mässor och evenemang där nätverk skapas och förståelsen för verksamheten utvecklas.

Avslutningsvis i sitt hälsningstal på Educa-mässan tackar vår undervisningsminister Henriksson alla som jobbar med utbildning, för det viktiga och värdefulla arbetet som utförs. Detta tack och denna hälsning bör nå alla som den berör!