Programmet ”Ett år som företagare” är ett verktyg som förenar teori och praktik vid undervisningen och lärandet av färdigheter, kunskaper och attityder som är viktiga för företagare.

Programmet erbjuder studerande ett roligt och praktiskt redskap som de kan använda för att öva arbetslivsfärdigheter, lära sig en entreprenörsaktig attityd och pröva på företagande. De unga som deltar i programmet grundar ensamma eller i grupp ett NYT-företag som verkar med riktiga pengar utifrån deras egna intressen, kunskaper och färdigheter. Studerandena får också delta i nationella tävlingar och evenemang, om de vill.

Två av de merkonomstuderande som grundat NYT företag inom ramen av Ett år som företagare är Ly och Tuan. De började i september med att tänka ut sin affärsidé. Efter att affärsidéerna hade utkristalliserat sig och affärsplanerna var gjorda startade studerande sina företag rent konkret. De öppnade ett bankkonto för företaget, startade profiler på sociala medier, började jobba på sina försäljningspitch och marknadsföringsplaner etc.

Både Ly och Tuan är måna om att få dela med sig av sitt hemlands, Vietnams smaker med oss finländare. De vill erbjuda nya smaker och nya produkter, som man inte vanligtvis hittar i finländska affärer. Därför var det inte svårt för dem att komma fram till sina affärsidéer.

Ly producerar Che Thai, en typ av söt ”bubble tea” dryck som görs på röda bönor, kokosmjölk, socker, mjölk, tapiokapärlor och asiatiska bär och frukter (t.ex. jackfrukt). Ingredienserna köper Ly i olika Asian Markets och sedan framställer hon själv drycken. Hon har haft en del utmaningar med att få finländare att våga testa produkten, men försäljningen går desto bättre till kunder med asiatisk bakgrund.

Tuan har desto lättare att hitta kunder, han säljer vårrullar. Tuan konstaterar att finländare älskar vårrullar, och hans vårrullar är extra goda eftersom de har så mycket fyllning. Han erbjuder en vegetarisk variant och en med kött. Totalt har Tuan sålt över 1000 st vårrullar berättar han.

Under hösten och vintern har fokus legat på marknadsföring och försäljning. NYT företagen har sålt sina produkter under olika försäljningstillfällen som skolan, studerande själva eller utomstående ordnat, t.ex. vid julöppningen i Närpes.

På vårterminen var det dags att jobba mer med bokföring, bokslut, slutrapport med utvärdering och avslutande av företaget.

Ly tror inte hon kommer att fortsätta med Che Thai företaget, men hon funderar ändå på att starta eget företag inom skönhetsbranschen och Ett år som företagare programmet har gett henne en hel del viktig kunskap om företagande. Tuan kanske fortsätter att sälja vårrullar på marknader och liknande evenemang, men hans stora framtidsdröm är att bli polis säger han.

Programmet ”Ett år som företagare” är ett verktyg som förenar teori och praktik vid undervisningen och lärandet av färdigheter, kunskaper och attityder som är viktiga för företagare.

Programmet erbjuder studerande ett roligt och praktiskt redskap som de kan använda för att öva arbetslivsfärdigheter, lära sig en entreprenörsaktig attityd och pröva på företagande. De unga som deltar i programmet grundar ensamma eller i grupp ett NYT-företag som verkar med riktiga pengar utifrån deras egna intressen, kunskaper och färdigheter. Studerandena får också delta i nationella tävlingar och evenemang, om de vill.

Två av de merkonomstuderande som grundat NYT företag inom ramen av Ett år som företagare är Ly och Tuan. De började i september med att tänka ut sin affärsidé. Efter att affärsidéerna hade utkristalliserat sig och affärsplanerna var gjorda startade studerande sina företag rent konkret. De öppnade ett bankkonto för företaget, startade profiler på sociala medier, började jobba på sina försäljningspitch och marknadsföringsplaner etc.

Både Ly och Tuan är måna om att få dela med sig av sitt hemlands, Vietnams smaker med oss finländare. De vill erbjuda nya smaker och nya produkter, som man inte vanligtvis hittar i finländska affärer. Därför var det inte svårt för dem att komma fram till sina affärsidéer.

Ly producerar Che Thai, en typ av söt ”bubble tea” dryck som görs på röda bönor, kokosmjölk, socker, mjölk, tapiokapärlor och asiatiska bär och frukter (t.ex. jackfrukt). Ingredienserna köper Ly i olika Asian Markets och sedan framställer hon själv drycken. Hon har haft en del utmaningar med att få finländare att våga testa produkten, men försäljningen går desto bättre till kunder med asiatisk bakgrund.

Tuan har desto lättare att hitta kunder, han säljer vårrullar. Tuan konstaterar att finländare älskar vårrullar, och hans vårrullar är extra goda eftersom de har så mycket fyllning. Han erbjuder en vegetarisk variant och en med kött. Totalt har Tuan sålt över 1000 st vårrullar berättar han.

Under hösten och vintern har fokus legat på marknadsföring och försäljning. NYT företagen har sålt sina produkter under olika försäljningstillfällen som skolan, studerande själva eller utomstående ordnat, t.ex. vid julöppningen i Närpes.

På vårterminen var det dags att jobba mer med bokföring, bokslut, slutrapport med utvärdering och avslutande av företaget.

Ly tror inte hon kommer att fortsätta med Che Thai företaget, men hon funderar ändå på att starta eget företag inom skönhetsbranschen och Ett år som företagare programmet har gett henne en hel del viktig kunskap om företagande. Tuan kanske fortsätter att sälja vårrullar på marknader och liknande evenemang, men hans stora framtidsdröm är att bli polis säger han.

Ett av mina favorituttryck som jag brukar säga på morgonen då jag kommer till jobbet är ”Ny dag, nya möjligheter!” Det känns bra att börja med den tanken, att dagen är full av nya möjligheter, även om dagen förstås högst troligen också kommer att innehålla en del motgångar och utmaningar. Men, ”think positive” – eller hur?

Nu har vi ett nytt år framför oss, och även om vi tyvärr inte kan säga att vi har allt elände som vi sett under de senaste åren med pandemi, krig och olika kriser bakom oss, så känns det ändå bra att fokusera på tanken att vi har påbörjat ett nytt år - med nya möjligheter!

På tal om de senaste årens utmaningar och elände så dök det ju upp ett relativt nytt fenomen inom kommunikation, plötsligt blev ”fake news”, eller desinformation, något alla blev tvungna att ta ställning till i sin konsumtion av information på olika kanaler och medier. I slutet av 2022 dök det också upp ett verktyg som ännu en gång lyfte upp diskussionerna om källgranskning, kritiskt tänkande och fake news i medierna. Jag tänker förstås på chatbotten ChatGPT, Open AI företagets chatbot som kan producera text, svara på frågor och t.o.m föra diskussioner med användaren genom att använda information från internet. Kruxet är att botten använder endast innehåll producerat fram till år 2021 och att texternas och svarens kvalitet kan vara väldigt ojämn. Man har också diskuterat t.ex. att den kommer att främja fusk i skolan och hindra elever och studerande att utveckla sin egen förmåga till kritiskt tänkande.

Men, nog måste det ju också finnas fördelar med ett sådant här verktyg som snabbt och effektivt dammsuger nätet på information och producerar trovärdiga texter på sekunder? Som så många andra som jobbar med kommunikation och med att producera olika typer av texter ville även jag testa hur ChatGPT kunde hjälpa mig i min vardag (genom att skriva en del av den här ledaren). Så jag frågade chatbotten vad den själv säger om sina fördelar och hur den kan användas på ett vettigt sätt:

”ChatGPT är ett avancerat konversationsverktyg som kan användas för att hjälpa personer i olika yrkesgrupper. Det kan användas för att hjälpa medarbetare att kommunicera med kunder och kollegor, för att förbättra produktiviteten genom att förenkla processer och för att stödja datainsamling. ChatGPT använder artificiell intelligens och maskininlärning för att förstå och automatisera samtal och är enkel att använda. Det kan användas för att hantera kundförfrågningar, hjälpa medarbetare att hitta rätt information och att bistå medarbetare med att fatta informerade beslut. Det kan även användas för att hjälpa medarbetare att hantera komplexa problem, förbättra produktiviteten och förbättra effektiviteten. ChatGPT kan också användas för att automatisera processer och förbättra upplevelsen för kunder och medarbetare. Allt detta gör ChatGPT till ett användbart verktyg för personer i olika yrkesgrupper.”

Ja, så även om chatbotten behöver jobba lite på det svenska språket ännu, så låter det väl ändå som att det finns en hel del fördelar och möjligheter här, eller hur? Den som lär sig att använda det här verktyget smart, med precisa frågor och med viss försiktighet och kritiskt tänkande, tror jag visst kan hitta användningsområden som sparar tid och gör jobbet mer effektivt. Ett nytt verktyg – nya möjligheter. Kanske det!

Idag, 20:e januari 2020, sitter jag på tåget på väg till Helsingfors på ett möte med andra finlandssvenska yrkesskolerektorer. Dagens agenda på Konstsamfundet är yrkesutbildningen i Svenskfinland. Samtidigt som tåget rusar fram, så funderar jag litet på årtiondet som gått.

Nu har vi övergått till ett nytt årtionde 2020 och lämnat det förra decenniet till historien. Det som man främst kommer ihåg av förra årtiondet var ständiga inbesparingar och förändringar inom yrkesutbildningen. Statsfinansieringen har minskat  med ca 30% sedan 2011, vilket har lett till många olika anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärderna har varit nödvändiga men har också lett till en del  besvikelser. Under 2010-talet har man också från statligt håll eftersträvat färre och större utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen, vilket syntes b.la genom att vi som utbildningsanordnare fick på nytt söka om tillstånd att ordna yrkesutbildning. 

Under senare delen av årtiondet tog reformen av yrkesutbildningen all tid. Reformen har medfört b.la en ökad flexibilitet i studieupplägget, personliga studievägar, personliga utvecklingsplaner för kunnandet, möjlighet till att lära sig i olika miljöer och på olika tider. Uppdelningen i yrkesutbildning för unga och vuxna upphörde, alla studerar oberoende av ålder på samma sätt. Examensstrukturen förändrades, flera tidigare examina sammanslogs och vi fick kompetenspoäng på alla examina. Förändringar som i sig är i tiden och har många pedagogiska fördelar, har också medfört en förändrad lärarroll samt nya arbetsuppgifter och rutiner för den undervisande personalen.

Nu i inledningsskedet av 2020-talet kommer följande förändring, arbetet med en utvidgning av läroplikten är på gång. Utvidgningen av läroplikten till 18 år är planerad att gälla från hösten 2021. Tanken är att alla ungdomar som kommer ut från grundläggande utbildningen skall ha en examen på minst andra stadiet, idag finns på nationell nivå ca 15% som inte har avlagt en examen på andra stadiet. På finlandssvenskt håll är procenten betydligt lägre. Utvidgningen av läroplikten kommer att ge oss nya möjligheter, men också många utmaningar. Inom Yrkesakademin behöver vi säkert utveckla nya modeller för handledningen av studerande, med tanke på att läropliktsåldern höjs. 

Om man som rektor får önska något inför det nya årtiondet, så önskar jag att vi inom yrkesutbildningen skulle få några år av stabilitet utan genomgripande förändringar av verksamheten. Personalen inom yrkesutbildningen behöver få arbetsro för att kunna förverkliga allt som den nya yrkesutbildningen har medfört. Arbetsbelastningen har varit hög på personalen inom yrkesutbildningen och det behövs få tid för återhämtning. Finansieringen av andra stadiets yrkesutbildning behöver säkerställas för en längre tid än bara ett kalenderår i taget, dagens modell ger inte en utbildningsanordnare många möjligheter till att planera verksamheten på längre sikt. Dock är det är bra att man från statligt håll bereder ett ställningstagande för utbildningen i Finland, idag upplevs det som att många åtgärder görs efter att någon part har uttryckt tillräckligt starka åsikter i frågan. Vi behöver en helhetssyn på hur utbildningen i Finland skall utvecklas och inte bara se på en utbildningsform i taget.

Samtidigt som tåget börjar närma sig vår huvudstad, så är min övertygelse att vi har ett nytt spännande årtionde framför oss med många möjligheter. I samhället överlag kommer det säkert att ske många förändringar, då tänker jag främst på den allmänna teknikutvecklingen och på allt som klimatförändringen kommer att medföra. Säkert kommer det att påverka yrkesutbildningen, men hur återstår att se. Men som vanligt beror det mycket på vår egen personliga inställning om vi ser möjligheter eller hot i förändringarna.

Den nya yrkesutbildningen innehåller moment där läraren, studerande och  arbetsplatshandledare möts i samband med personliga diskussioner som gäller studerandes plan för framtiden, hur hen ska nå sitt kunnande på bästa sätt; den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. I samband med det här mötet och kommunikationen är det lika viktigt som i det dagliga arbetet, oberoende av vilken arbetsuppgift vi har, att vi bemöter alla lika och ser människan.

Yrkesakademin i Österbotten förverkligade en fortbildningsdag i oktober 2019 med temat ”se människan”. Teaterpedagog/skådespelare Nina Dahl-Tallgren höll i denna dag och fick oss att tänka till med sitt teatraliska arbetssätt. Den här artikeln summerar en del av de tankar vi fick med oss av Nina.

Se människan

”Vi ska alla jobba utifrån att se människan” – med de här orden inleder Nina fortbildningsdagen och fortsätter ”vi skall vara tillgängliga, hålla dörren öppen för alla och vi ska ge alla ett positivt förhållningssätt. Alla som jobbar på Yrkesakademin i Österbotten är ett ansikte utåt, inte du eller jag. Vi kan påverka framtiden genom att vi jobbar med framtidens vuxna. Vi har alla makten att förmedla, sprida kunskap, lyfta studerande, men också människor i allmänhet.” 

”Jag gör, jag vill, jag kan”. Viktiga ord som för tankarna till YA:s pedagogiska program; YAg vill!, YAg kan!, YAg vågar! Dessa ord kan kopplas till följande tre ord; självkänsla, självförtroende och självbild. Att jobba med dessa och sig själv är att prata snällt med sig själv och då kan vi stå tryggt fast det blåser. 

Självkänsla

Nina talar om Growth mindset. ”Att man jobbar processen”. Vi borde alla tillåtas att göra fel. Ju fler fel vi gör desto bättre blir vi. Alla växer vi genom våra misstag. Gräv inte ner dig i olika saker, utan se möjligheterna och gör på ett annat sätt följande gång. Påminn de unga att jobba positivt med sig själva och att det aldrig är för sent att leva efter ett tänkesätt som ger dig möjligheter att växa som människa.

Nina uppmanade oss att flera gånger per dag säga/tänka något snällt om oss själva och att ta i riktigt från tårna. När vi säger något snällt om oss själva så blir vi på gott humör och det smittar av sig också på kollegorna och studerande.

En av deltagarna på fortbildningsdagen, Maria Lund, sade efter föreläsningen: ”Ninas föreläsning väckte många tankar hos mig. Tempot idag är så hårt, man är hela tiden på väg till nästa möte eller nästa uppgift, man är hela tiden lite steget efter. Vi borde bli bättre på att ibland stanna upp, lyssna och uppmuntra varandra mera. Det tar sist och slutligen inte så många minuter av en dag men ger så mycket mer.”

Självförtroende

Det är viktigt att också lära studerande att stötta varandra, att se varandra och visa det. Alla har sina individuella egenskaper, förmågor och behov. Visa uppskattning åt varandra, berätta vad som gjort att vi blev glada och tacka för eventuella komplimanger. 

Självbild

”Självbild handlar om hur du uppfattas, hur andra uppfattar dig.” Nina reflekterade tillbaka till sitt jobb på teatern där de tar reda på hur publiken uppfattar dem, lika borde vi göra med hur våra studerande uppfattar oss. Hur ska vi få reda på vad vi förmedlar och hur ska vi bli bättre?

Alla är vi olika och vi har alla något att lära av varje människa vi möter. Tänk bara på arbetsglädjen. Det handlar om att se varandra, hälsa eller fråga hur du har det. Var och en kan påverka hur vi, just du och jag är och mår. Engagemang har en tendens att smitta av sig till andra. Visa ditt engagemang och försök höja gemenskapen, delaktigheten. Se människan som en unik individ, med individuella egenskaper, förmågor och behov. Tillsammans är vi starka.

Ledarskap

Nina förklarar: ”När vi sätter fokus på att se människan och alla jobbar för vårt egna och det gemensamma välmåendet, är alla ansvariga för att se till att ledarskapet också fungerar.” Ledarskapet gäller alla och underlättas av rättvisa och att vi är tydliga angående vad som gäller. Ömsesidig respekt och en tydlig och öppen kommunikation är viktig. Ledarna spelar en stor roll i att inspirera till engagemang och engagemang väcker i sin tur motivation.

Tystnaden är också viktig. Lyssna på vad andra har att säga. Visa nyfikenhet för dina anställda. Upprepa saker som de anställda säger. Fråga, ta reda på om du som ledare inte förstår dina anställda.

Kom ihåg att kommunikation inte enbart är rösten och språket. Tänk också på ögonkontakt, kroppsspråk, retorik. Kroppsspråket utgör ca 55% av vår kommunikation. Dölj tex. inte händerna bakom ryggen, händerna ska vara inbjudande. Kläderna är viktiga och ger signaler, så tänk på hur din dag ser ut och välj lämplig representativ klädsel. 

Sist och slutligen säger Nina att avslutningen är minst lika viktig som det första mötet. Gör ett gott intryck och avsluta alltid med stil. 

Våga

Johanna Nykamb, som också deltog i fortbildningsdagen, säger: ”Det var en givande dag som väckte många tankar. Speciellt att vi skall våga!” Våga ta vara på varandras styrkor. Ta tillvara den unika kunskap varje människa har. I tider med begränsade resurser är det viktigt att se över våra tillgångar i form av kunskap. Våga utvecklas och våga möta förändring. Våga leda med nya ögon. Tänk utanför boxen. Se varandra, lär av varandra, möt varandra, var intresserade av varandra!

Vision

Dagen avslutades med en diskussion kring YA:s vision. Vad finns det för normer i vår vision för oss, som vi ska leva upp till och kunna bygga förändring och framtiden på?

Nina uppmanar oss till sist: ”Visionen skall ni andas varje dag. Andas; utbildning i världsklass. Känn på det och lycka till!”

Text: Thomas Fant, Timlärare i huvudsyssla, utvecklings- och näringslivstjänster

Vårvintern 2020 har varit omvälvande med omställning från normal verksamhet till distansundervisning i undantagstillstånd pga Covid-19. För att möta den nya vardagen måste YA raskt tillgängliggöra undervisning och handledning online, med hjälp av de digitala verktyg och tjänster som ingår i skolans ekosystem för lärande.  Snabbt uppstod ett behov av modeller för hur det pedagogiska arbetet kunde organiseras online, tillgängligt på distans.  

För att skapa ett forum för lärare och handledande personal öppnades en grupp i Microsoft Teams, där all personal har möjlighet att ansluta för att dela erfarenheter och stöda varandra med tips och idéer. Gruppen har idag ca 90 deltagare. Förutom gruppen i Teams utkristalliserades snabbt ett behov av att bemöta pedagogiska och tekniska utmaningar i ett kollegialt sammanhang, med praktiskt stöd och handledning i det pedagogiska arbetet med distansundervisning. Med gemensamma krafter tog sig teamet för Utvecklings- och näringslivstjänster an de pedagogiska idéverkstäderna, där en öppen försökskultur har resulterat i återkommande träffar online som ger personalen möjlighet att träffas, fråga varandra och hitta nya vägar att förbättra distansundervisningen.

Svängrum-e har bett lärarna inom hår- och skönhetsbranschen att berätta om omställningen från närundervisning till distansundervisning ”över en natt”.

”Jag har lärt mig otroligt mycket via idéverkstaden där vi lärare får handledning och kan ställa frågor kring Teams och distansundervisningen,” säger Chatrine Antell.

”Första dagarna så ringde vi på telefon och pratade alla i samma samtal tills vi insåg att vi har ju en otrolig möjlighet i Teams. Efter det så har vi lärt oss massor om att använda videosamtal via Teams och att dela skärm och undervisa. Det som var bekant som tur var är att vi hade ju använt Teams en hel del innan så vi kände till detta med att dela material och att studerande skickar in uppgifter via Teams, och tekniken har ändå fungerat relativt bra tycker jag så det har ju varit A och O,” fortsätter Chatrine.

Ann-Charlotte Cederlöf håller med: ”Vi har alla blivit duktiga nu på att jobba i Teams och det är roligt att se varandra när vi träffas.”

Carola West berättar hur undervisningen går till i praktiken: ”Jag håller på med en ”hands on” examensdel som heter Barberartjänster. Vi är i år med, som pilotskola, i ett projekt där vi testar ett världsomfattande online learning-system som heter ”PivotPointLAB”. Vi kom med i det här ganska sent på hösten när vi i princip redan hade planerat vårens undervisning, men det har ju varit väldigt användbart nu i den här situationen. Det finns nämligen en hel del workshops, alltså videon, som studerande kan se på i egen takt och sedan utföra den uppgift de fått att göra, tex. klippning, styling eller färgning.”

”I praktiken har jag har alltså gett studerande i uppgift att tex klippa enligt ”105B 10” och styla enligt ”107B 10” i systemet, och när de hade gjort uppgiften så fotograferar de sina arbeten från olika vinklar och skickar in fotona via whatsapp åt mig. När alla studerande sedan har lämnat in sina foton så ringer jag upp dem (enligt tidigare överenskommet datum och klockslag) via whatsapp video och påbörjar utvärderingssamtalet där vi tillsammans ser på de inskickade fotona och diskuterar. I början var det mest jag som gav feedback men efterhand blev studerandes egen analys av sitt arbete bättre och bättre, och de kunde själva analysera vad de var nöjda med och vad de kunde utveckla mera eller träna mera på.” fortsätter Carola.

Ann-Charlotte undervisar mest via Teams: ”Jag har färgningstjänster nu som distansundervisning. Jag samlar gruppen till videosamtal och har teori undervisning varvat med praktiska färgvideor. Sedan går man igenom uppgiften som studerande ska jobba på. Jag varvar också med en praktisk uppgift på docka eller en teoretisk uppgift. Sedan bestämmer vi ny träff endera med alla eller i mindre grupper eller enskilt för att gå igenom uppgiften.”

Alla lärarna säger att studerandes feed-back har varit mestadels positiv, de tycker att det fungerar bra med distansstudierna och att de har passligt med uppgifter. Men de saknar skolan och den sociala kontakten. Och det gör lärarna själva också, de saknar sina studerande!

”Vi hade träff med våra avgående studerande via Teams och gratulerade dem alla samt frågade vad de gör och ska göra i framtiden. De flesta var nog mycket ledsna över att inte få ha en ordentlig dimission och avslutningsfest,” berättar Chatrine.

”Det har varit en omvälvande tid men jag tror att när man senare ser tillbaka på den här tiden så skulle vi inte vilja ha det ogjort för det har lärt oss så mycket,” fortsätter hon, och Ann-Charlotte håller med: ”Mycket av det vi gör nu kommer jag att fortsätta med, man ser allt med nya ögon.”

Yrkesakademin i Österbotten har av undervisnings- och kulturministeriet som enda svenskspråkiga utbildare i landet beviljats tilläggsfinansiering för år 2018. Tilläggsfinansieringen beviljades i form av 12 studerandeår för genomförande av pilotprojekt inom yrkesutbildningen. Totalt handlar det om ungefär 112 000 €  i tilläggsfinansiering. Tilläggsfinansieringen har beviljats inom maskin- och produktionsteknik och inom den merkantila branschen.

Målsättningen för pilotprojekten är att underlätta bristen av och öka tillgängligheten på kunnig arbetskraft, underlätta rekrytering av arbetskraft och utveckla yrkesutbildningen så att den bättre stöder branschbytare

- Vi är glada över beslutet om tilläggsfinansieringen för detta ändamål. Det finns ett tydligt behov av en satsning inom området och genom beslutet från ministeriet kan vi bättre möta det behov som uttryckts från arbets- och näringslivets sida, säger YA:s rektor Boris Ståhl.

Med pilotprojekten vill man utveckla en modell för hur kortare, preciserad yrkesutbildning, till exempel avläggande av examensdelar och ännu mindre helheter, kan användas för att utbilda branschbytare och för att fördjupa kunnandet hos anställda. Särskilt kommer arbetstagare med utländsk bakgrund att vara i fokus.

- Den första utbildningshelheten vi kör i gång ordnas inom svetsning- och ritningsläsning. Utbildningen riktar sig till de som är i arbetslivet, men som känner att det är dags att pröva på något nytt och vill byta bransch. Genom den här skräddarsydda utbildningen får du möjlighet att skapa dig ett nytt kunnande inom maskin- och produktionsteknik och då med speciellt fokus på utbildning inom svetsning, säger Kenneth Sundlin och Kjell Langels, utbildningschefer vid YA.

- Vi kommer också att starta upp en liknande utbildning inom det merkantila området, där fokus ligger på att jobba i olika arbetsgemenskaper och att lära sig förstå och möta människor från olika kulturer och med olika språk. Med hjälp av dessa korta utbildningar kan vi snabbt utbilda arbetskraft där det behövs, fortsätter de.

Utbildningarna som omfattas av pilotprojektet kommer att ordnas vid enheten i Närpes. Från regionens företag ställer man sig positiva till de skräddarsydda utbildningarna.

• Företag som vi samarbetar med har uttryckt ett behov av dylika utbildning här i trakten. De tar mer än gärna emot till exempel äldre arbetstagare som känner att det är dags att sadla om och det finns ett behov av att fördjupa kunnandet i arbetsgemenskapen, säger Langels.

Text: Sara Mannsén

Läs mer om den skräddarsydda metallutbildningen och lämna in din ansökan här!

Läs mer om den skräddarsydda utbildningen inom den merkantila branschen här!

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biokol ska laddas med vätska innan den sprids på åkern, den fungerar som en svamp som både drar in och avger vätska.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Ärter Hulda

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Jordprover togs från fältet 2.9.2020.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Det växer ärter på försöksfältet på Krämars Gård i Svartå, Ingå. Fem försöksled lades ut våren 2020.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds på ytan ovanpå plogtiltorna och harvades sedan ner innan sådd.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds ut förhand på plogtiltorna i de rutor som skulle behandlas med biokol.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biokol ska laddas med vätska innan den sprids på åkern, den fungerar som en svamp som både drar in och avger vätska.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Ärter Hulda

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Jordprover togs från fältet 2.9.2020.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Det växer ärter på försöksfältet på Krämars Gård i Svartå, Ingå. Fem försöksled lades ut våren 2020.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds på ytan ovanpå plogtiltorna och harvades sedan ner innan sådd.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds ut förhand på plogtiltorna i de rutor som skulle behandlas med biokol.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biokol ska laddas med vätska innan den sprids på åkern, den fungerar som en svamp som både drar in och avger vätska.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Ärter Hulda

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Jordprover togs från fältet 2.9.2020.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Det växer ärter på försöksfältet på Krämars Gård i Svartå, Ingå. Fem försöksled lades ut våren 2020.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds på ytan ovanpå plogtiltorna och harvades sedan ner innan sådd.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds ut förhand på plogtiltorna i de rutor som skulle behandlas med biokol.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biokol ska laddas med vätska innan den sprids på åkern, den fungerar som en svamp som både drar in och avger vätska.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Ärter Hulda

• 

  Foto: Micaela Ström

  Biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Jordprover togs från fältet 2.9.2020.

• 

  Foto: Micaela Ström

  Det växer ärter på försöksfältet på Krämars Gård i Svartå, Ingå. Fem försöksled lades ut våren 2020.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds på ytan ovanpå plogtiltorna och harvades sedan ner innan sådd.

• 

  Foto: Nina Långstedt

  Biokol spreds ut förhand på plogtiltorna i de rutor som skulle behandlas med biokol.

Det råder full aktivitet inom projektet Lärsam. Projektet jobbar över utbildningsstadierna för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Vad behöver vi kunna i framtiden?

Det är sällsynt att ett utvecklingsprojekt inom utbildning jobbar över utbildningsstadierna. Vanligare är att projekt jobbar över regionala gränser. Projektet Lärsam gör båda!

Lärsam har som mål att skapa ett nätverk kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland – inom andra stadiets yrkesutbildning, högskoleutbildningen och fria bildningen. Genom bättre samordning och smidigare lärstigar hoppas man kunna svara på arbetslivets behov av kontinuerligt lärande och säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska.

Projektgruppen för Lärsam träffas med jämna mellanrum fysiskt och passar då också på att bekanta sig med de utbildningsanordnare som är parter i projektet. Här på besök i Axxell, där arbetslivschefen Lena Johansson presenterar verksamheten. Foto: Mia Henriksson

Det kanske mest konkreta och synliga som hittills gjorts inom Lärsam är workshoppen ”Grunderna i AI för personal i utbildningsorganisationer”, som hölls i början av oktober. 150 personer deltog i distansutbildningen som riktade sig till personalen vid de organisationer som är projektpart eller samarbetspart i Lärsam.

Anna Stenman vid Yrkeshögskolan Novia leder arbetspaketet med temat Personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande, inom vilket AI-workshoppen arrangerades.

– Workshoppen var lyckad. Innehållet var intressant och vi var väldigt glada att så många deltog. Responsen från deltagarna visade att det finns ett stort behov av att utveckla den egna kompetensen inom AI. Vi är särskilt glada över att vi inledningsvis i projektet fick bevis på att det går att samarbeta kring personalutbildning över utbildningsstadierna på ett konkret sätt. Under våren 2025 planerar vi att ordna ytterligare en AI-workshop som riktar sig till den personal som redan använder sig av AI i undervisningen och som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet.

AI-workshoppen leddes av Johan Westö och Christoffer Björkskog vid Yrkeshögskolan Novia.

AI-workshopparna utgör endast en liten del av arbetspaketets aktiviteter. Det övergripande målet är att hitta sätt att stöda personalens kompetensutveckling.

– Bland annat vill vi ta fram en kompetensutvecklingsplan för kontinuerligt lärande; ett verktyg som kan användas, både individuellt och organisatoriskt, för att dokumentera behovet av kompetenshöjning och för att följa upp åtgärderna. Det här är efterfrågat i och med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, i samhället överlag och i och med den ökade efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Stenman.

Utöver detta ska arbetspaketet kartlägga behov av kompetensutveckling inom kontinuerligt lärande hos personalen i Lärsam-organisationerna. Baserat på kartläggningen och behovskartläggningar gjorda i andra arbetspaket, ska man pilotera en kompetensutvecklingshelhet vid namn ”Framtida lärandet”.

– Med piloten ”Framtida lärandet” vill vi stärka personalens kontinuerligt lärande-kompetens och ge personalen verktyg att hantera den förändrade roll som arbetet med kontinuerligt lärande innebär idag och framöver. Personalen behöver känna en trygghet i sin yrkeskompetens och samtidigt kunna svara på det behov av kompetensutveckling som kommer att komma från näringslivet.

Projektet Lärsam jobbar i fem arbetspaket: I) Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet, II) Framtidens kompetenser och lärstigar för kontinuerligt lärande, III) Kontinuerligt lärande i samverkan, IV) Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande och V) Personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande.

Projektet Lärsam jobbar i totalt fem arbetspaket. Ett annat av dem har temat Framtidens kompetenser och lärstigar för kontinuerligt lärande. Målet är att stärka utbildningsorganisationernas beredskap att samverka med arbetslivet.

Arbetslivschef Lena Johansson vid Axxell är en av dem som håller i trådarna för aktiviteterna i arbetspaketet.

– Vi behöver hitta sätt att få utbud och efterfrågan att mötas. Det betyder att vi måste förbättra såväl dialogen kring arbetslivets kompetensbehov, som det konkreta samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet gällande kontinuerligt lärande. Vi hoppas att arbetslivet tar och därmed får en aktivare roll när utbildningar utvecklas och planeras säger Johansson.

 Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld?

Just nu är man i gång med att intervjua nyckelpersoner inom kommuner, arbets- och näringsliv för att kartlägga behovet av kompetensutveckling. Likaså diskuterar man hur kompetensutvecklingen sköts idag: Satsar man på kompetensutveckling? Vem betalar den? Vem producerar den?

– Ur diskussionerna framkommer redan nu att alla önskar mera dialog kring en mycket utmanande fråga: Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld, säger Johansson.

Inom arbetspaketet ska man också ta fram modeller för nya lärstigar inom kontinuerligt lärande, som gör det lättare för den enskilda individen att uppdatera sina kunskaper där behov för det finns.

Utöver de två ovan nämnda arbetspaketen finns det tre till I) Kontinuerligt lärande i samverkan där man jobbar för att skapa nätverket kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland, II) Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet där man utvecklar kundorienterade arbetssätt för samverkan med företag och andra arbetslivsorganisationer och III) Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande där man har fokus på kompetenshöjning i trendspaning och omvärldsbevakning.

Lärsam vill nätverka! Här presenterar Lena Johansson och Mia Henriksson projektet under JOPPI-seminariet. JOPPI är det nationella ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland. Foto: JOPPI – Jatkuvan oppimisen Suomi ESR+-koordinaatio

Projektledare Satu Laitila vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, som koordinerar hela Lärsam-projektet, konstaterar att det är ett ambitiöst projekt där projektåtgärderna kompletterar varandra och bildar en bra helhet.

– Projektets utvecklingsaktiviteter ger oss möjlighet att samarbeta mellan utbildningsnivåer och över regionala gränser kring kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Genom samarbete över stadie- och sektorsgränser och tillsammans med arbets- och näringslivet, kan vi bredda möjligheterna att utforma nya flexibla lärstigar och ett utbud som svarar mot arbetslivets behov och efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Laitila.

Eftersom Lärsam har som mål att skapa ett utbildningsnätverk, är en viktig del av projektarbetet att sprida information om projektet och berätta om det i olika sammanhang. Det har man gjort bland annat på seminariet JOPPI – Lösningar för kontinuerligt lärande 2024, som arrangerades i oktober av det nationella ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland, och på seminariet Social hållbarhet – Finlandssvensk yrkesutbildning i fokus, som arrangerades i november av Regionförvaltningsverket och Strapets-projektet.

– Projektet bygger på ett brett nationellt samarbete och gemensamt på nationell nivå identifierade behov av utveckling och bättre samordning för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Tillsammans vill vi utveckla verksamhetsmodeller för kontinuerligt lärande och svara mot de nationella målen, säger Laitila.

Projektet Lärsam kommer också att delta i Educa-mässan den 24–25 januari 2025. Kom gärna och träffa oss i Åbo Akademis monter: fredag kl. 11.30–13.00 och lö kl. 10.00–11.00.

FAKTA: Projektet Lärsam

Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.

Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.

Totalbudget är ca 920 000 euro​.

Lärsam är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande och en del av JOPPI – ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland.

Projektparter: Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Yrkesinstitutet Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​

Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet. Fler välkomnas!

Mer om Lärsam på www.abo.fi/larsam

Interreg Aurora projektet Nordic Music Creators har startat under vårvintern 2024 och pågår till 31.1.2027. Med en projektbudget på över en miljon euro kommer projektet stärka musikbranschen i Aurora-regionen. Projektet finansieras av Interreg Aurora med stöd från Lapplands förbund, Region Västerbotten,  Örnsköldsviks kommun, Svenska kulturfonden, Yrkeshögskolan Novia, Staden Kristinestad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Kultur Akademin Storuman och Stundentföreningen Musikmakarna.

Vad är Nordic Music Creators?

Nordic Music Creators (NMC) är ett nätverk i Aurora-regionen bestående av Yrkeshögskolan Novia, Musikmakarna- Songwriters Academy of Sweden, Yrkesakademin Österbotten, Lappfjärds folkhögskola och Kulturakademin Storuman. Med omfattande kontakter inom den regionala, nationella och globala musikindustrin kommer vi att erbjuda en plattform för kompetensutveckling, innovation och gemensamma satsningar. Genom att samarbeta med låtskrivare, entreprenörer, studerande och små och medelstora företag inom branschen kommer NMC att lyfta fram regionens entreprenörer på den globala marknaden. Projektet kommer att arbeta med innovativa låtskrivarläger, seminarier, webbinarier och bygga nätverk bland konstnärer, musiker, låtskrivare och producenter. Andra mål för projektet inkluderar entreprenörskap inom kreativa branscher, jämställdhet, hälsa och välbefinnande inom musikindustrin.

Inom projektet samlar vi ihop kunskaper, färdigheter och kontakter till en gemensam pool för projektparter, vårt nätverk i Aurora-regionen och internationella samarbetsparter.  På lång sikt bidrar projektet till ökad affärsverksamhet och musikexport.

Vem kan vara med i Nordic Music Creators?

Alla online-evenemang är öppna och kostnadsfria. Det kommer också att vara möjligt för samarbetspartners att delta i våra kreativa läger, innovationslabb och evenemang. För att delta i läger och innovationslabb kommer deltagarna att behöva goda färdigheter inom låtskrivning och musikproduktion. För lägren kommer det vanligtvis att finnas en ansökningsprocess för den enskilda deltagaren som baseras på portfolio. Låtskrivning och musikproduktion som görs inom projektet kommer att bibehålla en hög konstnärlig och professionell nivå. Vi kommer även att organisera aktiviteter och evenemang som är lämpliga att delta i för partners med yngre deltagare.

Närmare information om händelser och evenemang inom projektet publiceras under våren på organisationernas egna hemsidor eller sociala medier.

Har du frågor om projektet, kontakta någon av våra projektledare:

Yrkeshögskolan Novia: Victor Strömbäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Yrkesakademin i Österbotten: Johan Nybäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Lappfjärds folkhögskola: Janne Hyöty (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Musikmakarna: Oscar Sundelin (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Kulturakademin Storuman: Duncan Kemp (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Interreg Aurora projektet Nordic Music Creators har startat under vårvintern 2024 och pågår till 31.1.2027. Med en projektbudget på över en miljon euro kommer projektet stärka musikbranschen i Aurora-regionen. Projektet finansieras av Interreg Aurora med stöd från Lapplands förbund, Region Västerbotten,  Örnsköldsviks kommun, Svenska kulturfonden, Yrkeshögskolan Novia, Staden Kristinestad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Kultur Akademin Storuman och Stundentföreningen Musikmakarna.

Vad är Nordic Music Creators?

Nordic Music Creators (NMC) är ett nätverk i Aurora-regionen bestående av Yrkeshögskolan Novia, Musikmakarna- Songwriters Academy of Sweden, Yrkesakademin Österbotten, Lappfjärds folkhögskola och Kulturakademin Storuman. Med omfattande kontakter inom den regionala, nationella och globala musikindustrin kommer vi att erbjuda en plattform för kompetensutveckling, innovation och gemensamma satsningar. Genom att samarbeta med låtskrivare, entreprenörer, studerande och små och medelstora företag inom branschen kommer NMC att lyfta fram regionens entreprenörer på den globala marknaden. Projektet kommer att arbeta med innovativa låtskrivarläger, seminarier, webbinarier och bygga nätverk bland konstnärer, musiker, låtskrivare och producenter. Andra mål för projektet inkluderar entreprenörskap inom kreativa branscher, jämställdhet, hälsa och välbefinnande inom musikindustrin.

Inom projektet samlar vi ihop kunskaper, färdigheter och kontakter till en gemensam pool för projektparter, vårt nätverk i Aurora-regionen och internationella samarbetsparter.  På lång sikt bidrar projektet till ökad affärsverksamhet och musikexport.

Vem kan vara med i Nordic Music Creators?

Alla online-evenemang är öppna och kostnadsfria. Det kommer också att vara möjligt för samarbetspartners att delta i våra kreativa läger, innovationslabb och evenemang. För att delta i läger och innovationslabb kommer deltagarna att behöva goda färdigheter inom låtskrivning och musikproduktion. För lägren kommer det vanligtvis att finnas en ansökningsprocess för den enskilda deltagaren som baseras på portfolio. Låtskrivning och musikproduktion som görs inom projektet kommer att bibehålla en hög konstnärlig och professionell nivå. Vi kommer även att organisera aktiviteter och evenemang som är lämpliga att delta i för partners med yngre deltagare.

Närmare information om händelser och evenemang inom projektet publiceras under våren på organisationernas egna hemsidor eller sociala medier.

Har du frågor om projektet, kontakta någon av våra projektledare:

Yrkeshögskolan Novia: Victor Strömbäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Yrkesakademin i Österbotten: Johan Nybäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Lappfjärds folkhögskola: Janne Hyöty (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Musikmakarna: Oscar Sundelin (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Kulturakademin Storuman: Duncan Kemp (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Dagens allt hårdare konkurrenssituation kräver flexibla organisationer som med snabbhet, kraft och precision kan ställa om sitt fokus utifrån relevanta hot och möjligheter. Många företagsledare uttrycket frustration över att deras organisationer inte förstår kraven från omgivningen tillräckligt snabbt och när man väl gör det inte deltar med tillräcklig kraft i omställningen av organisationen för att möta ’det nya’.

Frågan blir då hur man bygger upp en organisation som är bra på att förstå och tolka vad som händer både inom och utanför organisationen? Hur ser det interna samspelet ut som gör att man kommer till en gemensam slutsats om vad som är det rätta att göra? Hur bygger man en organisation som både kan, vill och orkar förnya sig själv? Och hur skapar man kraft att både följa med i en förändrad konkurrenssituation och själv vara den som driver och förändrar den bransch och det affärsmässiga ekosystem som man verkar i?

Dagens ledarskapsideal utgår från att cheferna har svaren och att tydligheten är viktig när vägen framåt skall kommuniceras till medarbetarna som förväntas följa visioner och mål.

Under eventet med David Loid får vi banbrytande kunskaper, insikter och perspektiv kring utveckling och förnyelse från Davids nya bok ’Promotivt förändringsarbete – när medarbetare och ledning drar åt samma håll’. Boken är nominerad till årets HR-bok 2020 av Sveriges HR Förening. Bland annat får vi tydliga svar på frågorna:

Hur åstadkommer man snabb och ändamålsenlig förändring?
Hur förebygger och hanterar man förändringsmotstånd?

Hur riktar man organisationens samlade kraft mot gemensamma mål?

Med reservation för att om deltagande på plats vid Campus Kungsgården 10.3 inte är möjligt, så genomförs eventet som webinarier förmiddagarna 10.3 och 24.3.

Anmälan på www.eduya.fi/ledarskapsforum

David Loid arbetar som konsult, utbildare och forskare med fokus på strategi- och verksamhetsutveckling. Föreläsningen kommer att innehålla många konkreta exempel och praktiska råd och David Loid har en mycket fängslande föreläsande stil. Läs mera om David Loid på https://loid.se/

Kaj Ekroos | Yvonne Sténs | Tomas Backholm | Thomas Backlund

Copper Hill has belonged to the Williams since 1826

Föreläsning av och med representanter från Google Education

Många företag visade möjligheter med att använda VR/AR inom utbildning. Här är hela klassrummet virtuellt.

Alla stora världsledande fanns representerade, här Microsoft.

Den 1.9.1981 inledde den nyblivna forstmästaren Kenneth Heimdahl sin karriär vid Korsholms lantbruksskolor som lärare inom skogsbruket. Den då 24 år gamla Kenneth hade värvats från sommarjobbet inom skogsbruksplanering i Sideby till att börja undervisa i skogsbruk vid lantbruksskolan och sköta om skolans över 500 ha stora skog. Nu 41 år senare, på våren år 2022, sätter han punkt för en hängiven karriär inom yrkesutbildningen och tar sig an pensionärslivet.

• Visst såg skolorna annorlunda ut då jag började här. Dels undervisningen, men dels också arbetet på skollägenheten. Då jag började på Korsholms lantbruksskolor jobbade fastighetspersonalen i skogen på vinternoch vi hade bland annat en skogsarbetare anställd på Replot som jag blev förman för. Vi hade en såg på skolområdet i Gamla Vasa bredvid där Campus Kungsgårdens byggutbildning finns i dag och sågade nog över 1000 stockar i året vid den.

Efter två år på lantbruksskolan flyttade Kenneth till forstläroanstalten, som också fanns på Kungsgårdsområdet. Där jobbade han till en början med den ettåriga basårsutbildningen och skogsarbetarutbildningen.

• Småningom kom en utbildning för skogsarbetsledare, som jag då började jobba med. Samtidigt jobbade jag också med andra påbyggnadsutbildningar som startade i slutet av -80 talet, bland annat stockhustimring, viltvård, skogsägarutbildning och dylikt. Vi hade också en kursgrupp som på heltid reste runt i regionen och höll skogskurser.

År 1993 slogs de olika yrkesskolorna på Kungsgårdsområdet i Gamla Vasa ihop och bildade Korsholms skolor. I samband med att Korsholms skolor bildades sökte och fick Kenneth jobbet som vuxenutbildningsföreståndare.

• Det är väl det enda jobbet i min karriär som jag på eget initiativ sökt och inte blivit värvad till. 

Under tiden som vuxenutbildningsföreståndare växte sig kortkursverksamheten på Korsholms skolor väldigt stor.

• Då Korsholms skolor bildades hade vi 2-3000 kursdeltagare per år. Sedan kom en del nya bestämmelser och krav på kurser för jordbrukare och då svällde kursverksamheten till att omfatta över 5000 deltagare per år. Kurssekreterarna hade ett enormt arbete att administrera alla kurser och deltagare.

Småningom kom det fristående examenssystemet med i bilden och fick en allt större roll i arbetet vid sidan av kortkurserna. Utöver det såldes också läroavtalsutbildning till läroavtalsbyråerna. Till en av Kenneths uppgifter som vuxenutbildningsföreståndare hörde att skriva under betyg och intyg.

• Det var mycket sådant. Alla som gick en kurs eller fick examen från oss skulle ha ett underskrivet betyg eller intyg. Jag hade en stor bunt papper varje dag som skulle skrivas under och sammanlagt har jag nog undertecknat tiotusentals intyg och betyg under åren. 

År 1997 slogs Korsholms skolor samman med Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt, Vasa yrkesinstitut och Svenska konstskolan och bildade Svenska yrkesinstitutet. Lite senare kom också Kvevlax hemslöjdsskola med. 

• Samtidigt blev den grundläggande yrkesutbildningen 3-årig och de fristående examina fick i sin tur ett uppsving. Man började verkligen förstå vikten av att utbilda sig som vuxen och i arbetet. Efter ett tag kom också arbetskraftsutbildningarna med, som vi sålde på offert.

Drygt 10 år senare, år 2009, bildades Yrkesakademin i Österbotten genom en fusion av Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs kurscenter. Vid Yrkesakademin i Österbotten har Kenneth jobbat bland annat som utvecklingschef och senare också som VD för EduYA Ab.

Under sina 40 år i huset har Kenneth i huvudsak jobbat med vuxenutbildning och han har också varit med och utvecklat vuxenutbildningen i Svenskfinland.

• Det är egentligen bara riktigt i början av min lärarkarriär som jag jobbade som lärare inom den så kallad ungdomsutbildning, sedan har jag jobbat med vuxenutbildning, utvecklingsverksamhet och internationella kontakter. 

Utvecklingsverksamhet har legat Kenneth varmt om hjärtat. Det första projektet som Kenneth blev involverad i var ett jämställdhetsprojekt.

• Det var ungefär år -95. Så projekten går i cirklar, nu jobbar vi med jämställdhet igen. Sedan blev olika landsbygdsprojekt viktiga. Bland annat ordnade vi en ambulerande datautbildning.
• Min policy har alltid varit att ju mera verksamhet vi har som delar på fasta kostnader, desto lättare är det för grundverksamheten att fungera. Om vi sparar, skär och krymper blir det svårt för alla. 

Projekten har också varit en del av verksamheten utåt mot arbetslivet.

• Många projekt har varit sätt för vissa branscher att producera utbildning för arbetslivet. Andra projekt i sin tur är utvecklingsprojekt som är inriktade för personalen, studerande och pedagogiken. Ett av de största, långvariga och viktigaste av de projekten är Examensmästarutbildningen, som YA blev utsedda av Utbildningsstyrelsen att ansvara för och som gett viktiga impulser till dagens yrkesutbildning.

Under åren har YA utvecklat en egen projektavdelning inom organisationen.

• Det är ett av de bästa besluten vi gjort, att bilda en egen avdelning för projektadministration. Den har utvecklats till att bli väldigt känd bland både finansiärer och samarbetspartner som otroligt välfungerande.

Genom åren har Kenneth varit med om fyra fusioner, han har bytt fysisk arbetsplats 11 gånger och upplevt nio rektorer plus ett flertal tf. rektorer i skolorna där han jobbat och har också själv fungerat som tf. rektor en tid.

• Man kan nog säga att det har varit en konstant förändring. Men det är jättebra. Jag förespråkar förändring och tycker det är viktigt. Det är positivt att saker utvecklas och vi borde vara ännu mer i framkant på utvecklingen. 
• Det egentligen enda problemet är att vi ända sedan år 1993 har sparat. Det har alltid varit problem med ekonomin då statliga pengar minskat. Men, man måste alltid anpassa sig till verkligheten, både vad gäller myndighetsdirektiv och ekonomin. Men där tycker jag faktiskt att den här organisationen har varit väldigt duktigt på och alltid anpassat sig till rådande omständigheter.

Det som har varit roligast och mest minnesvärt tycker Kenneth är alla framgångar som nåtts på olika nivåer och inom olika avdelningar.

• Då man lämnar in offerter och vinner dem, skriver projektansökan och får projektet – alla framgångar som vi nått då vi i samarbete kollegor emellan funderat och försökt hitta nya öppningar och idéer – det har triggat och det har varit otroligt roligt. Det är också en av de saker som jag kommer att sakna mest.
• Sedan var det en fantastisk upplevelse och stor förmån att få vara på plats då våra enormt duktiga studerande och deras lärare vann guld i EuroSkills och WorldSkills. 

En sak som jag funderat mycket på under min tid här, är att vi borde bli bättre på att ta tillvara de förmågor som finns i organisationen. Vi har jätteduktig personal, som bara de får befogenheter och utrymme att utvecklas och växa nog tar det ansvaret och som är väldigt duktiga på det. Vi borde ge mera utrymme för personalen att ta mera ansvar och frihet att utveckla verksamheten.

Officiellt går Kenneth i pension våren 2022, men innan dess väntar en lång semester, men också säkert ett och annat jobbsamtal.

• Jag har nog redan saknat kollegorna och att träffa dem. Men som pensionär med mindre sittande på jobbet och mindre stress blir det väl nog i första hand att börja ta hand om sitt välmående på ett annat sätt än tidigare. Sen har jag också en sommarstuga och skog som behöver underhåll, så nog finns det att göra.

Den 1.9.1981 inledde den nyblivna forstmästaren Kenneth Heimdahl sin karriär vid Korsholms lantbruksskolor som lärare inom skogsbruket. Den då 24 år gamla Kenneth hade värvats från sommarjobbet inom skogsbruksplanering i Sideby till att börja undervisa i skogsbruk vid lantbruksskolan och sköta om skolans över 500 ha stora skog. Nu 41 år senare, på våren år 2022, sätter han punkt för en hängiven karriär inom yrkesutbildningen och tar sig an pensionärslivet.

• Visst såg skolorna annorlunda ut då jag började här. Dels undervisningen, men dels också arbetet på skollägenheten. Då jag började på Korsholms lantbruksskolor jobbade fastighetspersonalen i skogen på vinternoch vi hade bland annat en skogsarbetare anställd på Replot som jag blev förman för. Vi hade en såg på skolområdet i Gamla Vasa bredvid där Campus Kungsgårdens byggutbildning finns i dag och sågade nog över 1000 stockar i året vid den.

Efter två år på lantbruksskolan flyttade Kenneth till forstläroanstalten, som också fanns på Kungsgårdsområdet. Där jobbade han till en början med den ettåriga basårsutbildningen och skogsarbetarutbildningen.

• Småningom kom en utbildning för skogsarbetsledare, som jag då började jobba med. Samtidigt jobbade jag också med andra påbyggnadsutbildningar som startade i slutet av -80 talet, bland annat stockhustimring, viltvård, skogsägarutbildning och dylikt. Vi hade också en kursgrupp som på heltid reste runt i regionen och höll skogskurser.

År 1993 slogs de olika yrkesskolorna på Kungsgårdsområdet i Gamla Vasa ihop och bildade Korsholms skolor. I samband med att Korsholms skolor bildades sökte och fick Kenneth jobbet som vuxenutbildningsföreståndare.

• Det är väl det enda jobbet i min karriär som jag på eget initiativ sökt och inte blivit värvad till. 

Under tiden som vuxenutbildningsföreståndare växte sig kortkursverksamheten på Korsholms skolor väldigt stor.

• Då Korsholms skolor bildades hade vi 2-3000 kursdeltagare per år. Sedan kom en del nya bestämmelser och krav på kurser för jordbrukare och då svällde kursverksamheten till att omfatta över 5000 deltagare per år. Kurssekreterarna hade ett enormt arbete att administrera alla kurser och deltagare.

Småningom kom det fristående examenssystemet med i bilden och fick en allt större roll i arbetet vid sidan av kortkurserna. Utöver det såldes också läroavtalsutbildning till läroavtalsbyråerna. Till en av Kenneths uppgifter som vuxenutbildningsföreståndare hörde att skriva under betyg och intyg.

• Det var mycket sådant. Alla som gick en kurs eller fick examen från oss skulle ha ett underskrivet betyg eller intyg. Jag hade en stor bunt papper varje dag som skulle skrivas under och sammanlagt har jag nog undertecknat tiotusentals intyg och betyg under åren. 

År 1997 slogs Korsholms skolor samman med Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt, Vasa yrkesinstitut och Svenska konstskolan och bildade Svenska yrkesinstitutet. Lite senare kom också Kvevlax hemslöjdsskola med. 

• Samtidigt blev den grundläggande yrkesutbildningen 3-årig och de fristående examina fick i sin tur ett uppsving. Man började verkligen förstå vikten av att utbilda sig som vuxen och i arbetet. Efter ett tag kom också arbetskraftsutbildningarna med, som vi sålde på offert.

Drygt 10 år senare, år 2009, bildades Yrkesakademin i Österbotten genom en fusion av Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs kurscenter. Vid Yrkesakademin i Österbotten har Kenneth jobbat bland annat som utvecklingschef och senare också som VD för EduYA Ab.

Under sina 40 år i huset har Kenneth i huvudsak jobbat med vuxenutbildning och han har också varit med och utvecklat vuxenutbildningen i Svenskfinland.

• Det är egentligen bara riktigt i början av min lärarkarriär som jag jobbade som lärare inom den så kallad ungdomsutbildning, sedan har jag jobbat med vuxenutbildning, utvecklingsverksamhet och internationella kontakter. 

Utvecklingsverksamhet har legat Kenneth varmt om hjärtat. Det första projektet som Kenneth blev involverad i var ett jämställdhetsprojekt.

• Det var ungefär år -95. Så projekten går i cirklar, nu jobbar vi med jämställdhet igen. Sedan blev olika landsbygdsprojekt viktiga. Bland annat ordnade vi en ambulerande datautbildning.
• Min policy har alltid varit att ju mera verksamhet vi har som delar på fasta kostnader, desto lättare är det för grundverksamheten att fungera. Om vi sparar, skär och krymper blir det svårt för alla. 

Projekten har också varit en del av verksamheten utåt mot arbetslivet.

• Många projekt har varit sätt för vissa branscher att producera utbildning för arbetslivet. Andra projekt i sin tur är utvecklingsprojekt som är inriktade för personalen, studerande och pedagogiken. Ett av de största, långvariga och viktigaste av de projekten är Examensmästarutbildningen, som YA blev utsedda av Utbildningsstyrelsen att ansvara för och som gett viktiga impulser till dagens yrkesutbildning.

Under åren har YA utvecklat en egen projektavdelning inom organisationen.

• Det är ett av de bästa besluten vi gjort, att bilda en egen avdelning för projektadministration. Den har utvecklats till att bli väldigt känd bland både finansiärer och samarbetspartner som otroligt välfungerande.

Genom åren har Kenneth varit med om fyra fusioner, han har bytt fysisk arbetsplats 11 gånger och upplevt nio rektorer plus ett flertal tf. rektorer i skolorna där han jobbat och har också själv fungerat som tf. rektor en tid.

• Man kan nog säga att det har varit en konstant förändring. Men det är jättebra. Jag förespråkar förändring och tycker det är viktigt. Det är positivt att saker utvecklas och vi borde vara ännu mer i framkant på utvecklingen. 
• Det egentligen enda problemet är att vi ända sedan år 1993 har sparat. Det har alltid varit problem med ekonomin då statliga pengar minskat. Men, man måste alltid anpassa sig till verkligheten, både vad gäller myndighetsdirektiv och ekonomin. Men där tycker jag faktiskt att den här organisationen har varit väldigt duktigt på och alltid anpassat sig till rådande omständigheter.

Det som har varit roligast och mest minnesvärt tycker Kenneth är alla framgångar som nåtts på olika nivåer och inom olika avdelningar.

• Då man lämnar in offerter och vinner dem, skriver projektansökan och får projektet – alla framgångar som vi nått då vi i samarbete kollegor emellan funderat och försökt hitta nya öppningar och idéer – det har triggat och det har varit otroligt roligt. Det är också en av de saker som jag kommer att sakna mest.
• Sedan var det en fantastisk upplevelse och stor förmån att få vara på plats då våra enormt duktiga studerande och deras lärare vann guld i EuroSkills och WorldSkills. 

En sak som jag funderat mycket på under min tid här, är att vi borde bli bättre på att ta tillvara de förmågor som finns i organisationen. Vi har jätteduktig personal, som bara de får befogenheter och utrymme att utvecklas och växa nog tar det ansvaret och som är väldigt duktiga på det. Vi borde ge mera utrymme för personalen att ta mera ansvar och frihet att utveckla verksamheten.

Officiellt går Kenneth i pension våren 2022, men innan dess väntar en lång semester, men också säkert ett och annat jobbsamtal.

• Jag har nog redan saknat kollegorna och att träffa dem. Men som pensionär med mindre sittande på jobbet och mindre stress blir det väl nog i första hand att börja ta hand om sitt välmående på ett annat sätt än tidigare. Sen har jag också en sommarstuga och skog som behöver underhåll, så nog finns det att göra.

YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs har vunnit varsin medalj i tävlingsgrenen ”närvårdare” i Mästare 2023 tävlingen som hållits i Esbo 8-11.5. Emma vann silver och Jennica brons.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget i Finland inom yrkesutbildningar där unga yrkesproffs tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet inom ett 50-tal olika yrken. I år kämpade cirka 370 ungdomar som studerar inom yrkesutbildningen om FM-medaljerna. YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs tävlade i sin gren tillsammans med 6 andra finalister.

”Det har varit långa, händelserika och roliga dagar” säger Jennica. ”När jag tävlade tyckte jag att mina prestationer var både bra och mindre bra, men det gick ju riktigt bra till slut,” berättar Emma. Till tävlingsuppgifterna hörde både teoriuppgifter och praktiska övningar inom hemvård, läkemedelsbehandling, handledning och med barn på daghem. "Det känns helt häftigt att det räckte till medalj," säger Emma. "Medaljen känns som ett bevis på att man är bra på det man brinner för att göra - alltså att ta hand om andra människor," säger Jennica. 

”Tävlingen var jämn, både Emma och Jennica presterade fint, och på en jämn nivå. I en uppgift var Emma lite starkare, medan i nästa gick det istället lite bättre för Jennica. Det skilde slutligen endast 0,3 poäng mellan dem,” säger deras tränare Maria Nyberg och Anna Sirén. ”Att delta i Mästare tävlingarna är en upplevelse som ger studerande det lilla extra och en chans att få visa och mäta sitt kunnande på nationell nivå. Vi kan se hur de växer i och med denna möjlighet,” fortsätter Maria Nyberg, som fungerat som tränare inför Mästare tävlingarna i 9 år. 

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs har vunnit varsin medalj i tävlingsgrenen ”närvårdare” i Mästare 2023 tävlingen som hållits i Esbo 8-11.5. Emma vann silver och Jennica brons.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget i Finland inom yrkesutbildningar där unga yrkesproffs tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet inom ett 50-tal olika yrken. I år kämpade cirka 370 ungdomar som studerar inom yrkesutbildningen om FM-medaljerna. YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs tävlade i sin gren tillsammans med 6 andra finalister.

”Det har varit långa, händelserika och roliga dagar” säger Jennica. ”När jag tävlade tyckte jag att mina prestationer var både bra och mindre bra, men det gick ju riktigt bra till slut,” berättar Emma. Till tävlingsuppgifterna hörde både teoriuppgifter och praktiska övningar inom hemvård, läkemedelsbehandling, handledning och med barn på daghem. "Det känns helt häftigt att det räckte till medalj," säger Emma. "Medaljen känns som ett bevis på att man är bra på det man brinner för att göra - alltså att ta hand om andra människor," säger Jennica. 

”Tävlingen var jämn, både Emma och Jennica presterade fint, och på en jämn nivå. I en uppgift var Emma lite starkare, medan i nästa gick det istället lite bättre för Jennica. Det skilde slutligen endast 0,3 poäng mellan dem,” säger deras tränare Maria Nyberg och Anna Sirén. ”Att delta i Mästare tävlingarna är en upplevelse som ger studerande det lilla extra och en chans att få visa och mäta sitt kunnande på nationell nivå. Vi kan se hur de växer i och med denna möjlighet,” fortsätter Maria Nyberg, som fungerat som tränare inför Mästare tävlingarna i 9 år. 

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

Catarina Ventin är i grunden sjukskötare, 42 år och bor i Korsholm. Hon är en fyrabarnsmor som studerat på läroavtal för att bli behörig i sitt nya jobb som skolcoach vid Gerby skola, Vasa.

Catarina avlade Yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning med kompetensområdet för handledning på våren 2022. Med denna examen kan man arbeta med krävande uppgifter inom pedagogisk verksamhet och ge handledning till personer i olika åldrar och i olika  utbildningsformer/-stadier, t.ex. skolcoach eller inom olika förvaltningsområden, med olika kulturer eller inom fritidsverksamhet. Man kan även fungera som handledare i olika miljöer och jobba med vuxna i olika livssituationer. Catarina kommer ofta i kontakt med vårdnadshavare och familjer i olika livssituation, där hon anpassar sin handledning till de behov familjen och eleven har.

Ansvarig handledare Kia Snellman vid YA poängterar att det i skolcoachuppgifter ofta handlar om förebyggande arbete både gällande handledning i grupp och individuellt. Jobbet som skolcoach innebär ett aktivt och nära samarbete med all skolpersonal där skolcoachen fungerar som en länk mellan barnet eller den unga, och det nätverk som barnet just då är i behov av t.ex. lärare, skolgångshandledare, kurator, skolpsykolog, rektor och hälsovårdare. Skolcoachen samarbetar även med elevvårdsteamet. Viktigast för en skolcoach är att finnas nära till hands för alla.

Catarinas styrka är hennes flexibilitet och att hon lyssnar in barnens behov. Hon jobbar ofta utomhus och aktiverar eleverna ute. Catarina berättar att en vanlig arbetsdag består av mycket stöd, uppmuntran och pepp. Som skolcoach är det inte fokus på lärandet utan hon finns med under hela skoldagen för att höja motivationen och ge uppmuntran och för att fungera som en trygg vuxen i skolan.

När-, distans- och självstudier

Rektor Fredrik Sundell fungerade som ansvarig arbetsplatshandledare på skolan under Catarinas studier, ett samarbete som var väldigt viktigt. Utöver det hade Catarina både lärare och kurator som bedömare på skolan. Catarina berättar också att det i studierna ingår självstudier men under kontinuerlig handledning. Kontakten med läraren på YA fungerade smidigt och enligt lågtröskelmodell där hon alltid kunde ta kontakt och få hjälp i sina studier.

I yrkesexamensstudierna ingår både inspirerande närstudier och en del distansstudier. Många avlägger sina studier som läroavtal och fokus sätts på ett tätt samarbete med arbetsplatser där studerande har tillgång till varierande lärmiljöer. Handledning hålls i huvudsak en gång per vecka. Ett stort ansvar läggs på studerande själva och vi planerar tillsammans hur studeranden på bästa sätt får det kunnande som behövs för yrket. För att studera till handledare krävs det ett stort intresse för arbetsuppgifterna - då blir lärprocessen också mer motiverande.

Catarina Ventin är i grunden sjukskötare, 42 år och bor i Korsholm. Hon är en fyrabarnsmor som studerat på läroavtal för att bli behörig i sitt nya jobb som skolcoach vid Gerby skola, Vasa.

Catarina avlade Yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning med kompetensområdet för handledning på våren 2022. Med denna examen kan man arbeta med krävande uppgifter inom pedagogisk verksamhet och ge handledning till personer i olika åldrar och i olika  utbildningsformer/-stadier, t.ex. skolcoach eller inom olika förvaltningsområden, med olika kulturer eller inom fritidsverksamhet. Man kan även fungera som handledare i olika miljöer och jobba med vuxna i olika livssituationer. Catarina kommer ofta i kontakt med vårdnadshavare och familjer i olika livssituation, där hon anpassar sin handledning till de behov familjen och eleven har.

Ansvarig handledare Kia Snellman vid YA poängterar att det i skolcoachuppgifter ofta handlar om förebyggande arbete både gällande handledning i grupp och individuellt. Jobbet som skolcoach innebär ett aktivt och nära samarbete med all skolpersonal där skolcoachen fungerar som en länk mellan barnet eller den unga, och det nätverk som barnet just då är i behov av t.ex. lärare, skolgångshandledare, kurator, skolpsykolog, rektor och hälsovårdare. Skolcoachen samarbetar även med elevvårdsteamet. Viktigast för en skolcoach är att finnas nära till hands för alla.

Catarinas styrka är hennes flexibilitet och att hon lyssnar in barnens behov. Hon jobbar ofta utomhus och aktiverar eleverna ute. Catarina berättar att en vanlig arbetsdag består av mycket stöd, uppmuntran och pepp. Som skolcoach är det inte fokus på lärandet utan hon finns med under hela skoldagen för att höja motivationen och ge uppmuntran och för att fungera som en trygg vuxen i skolan.

När-, distans- och självstudier

Rektor Fredrik Sundell fungerade som ansvarig arbetsplatshandledare på skolan under Catarinas studier, ett samarbete som var väldigt viktigt. Utöver det hade Catarina både lärare och kurator som bedömare på skolan. Catarina berättar också att det i studierna ingår självstudier men under kontinuerlig handledning. Kontakten med läraren på YA fungerade smidigt och enligt lågtröskelmodell där hon alltid kunde ta kontakt och få hjälp i sina studier.

I yrkesexamensstudierna ingår både inspirerande närstudier och en del distansstudier. Många avlägger sina studier som läroavtal och fokus sätts på ett tätt samarbete med arbetsplatser där studerande har tillgång till varierande lärmiljöer. Handledning hålls i huvudsak en gång per vecka. Ett stort ansvar läggs på studerande själva och vi planerar tillsammans hur studeranden på bästa sätt får det kunnande som behövs för yrket. För att studera till handledare krävs det ett stort intresse för arbetsuppgifterna - då blir lärprocessen också mer motiverande.