Yrkesakademin i Österbotten

Finland har denna vår rankats som världens lyckligaste land sjätte året i rad. Den internationella World Happiness Report publicerar årligen sin lista över världens lyckligaste länder. Rapporten omfattar 146 länder.

Rapporten mäter bland annat nivån på socialt stöd, inkomster, hälsa, personlig frihet, givmildhet samt korruption och de sammanslagna poängen ger Finland åter igen en placering högst upp på prispallen.

Jag är åter glad och tacksam över denna fina utnämning och jag känner mig stolt över att vara finländare. Dessutom känner jag mig som en del av detta välfärdssamhälle och upplever att jag som arbetar på en skola är med och jobbar för mångas lycka.

Men jag möts av många olika åsikter gällande denna rapport. Och visst har jag i vissa diskussioner suttit tyst och valt att inte uttrycka min stolthet, för att inte verka allt för lycklig. Försynt har jag frågat runt hur andra upplever denna rankinglista och fått varierande svar. Vi finländare är nog medvetna om hur bra vi har det men många är snabba med att tillägga hur mycket lyckligare vi vore om vi hade det ännu bättre...

Efter mina19 år som gymnasierektor är jag inte särdeles förtjust i rankinglistor. Jag medger att rankinglistor över andrastadieutbildningar och listan på lyckliga länder inte rakt av kan jämföras med varandra. Men i båda fallen handlar det om ett försök att ringa in verksamhet som leder till bra resultat.

Att år efter år finnas långt nere i en rankinglista kan i bästa fall leda till en vilja och ett arbete som leder till förbättring. Det viktiga är då att definiera vad som ska mätas och hur.

Yrkesutbildarna i vårt land hålls under luppen främst via ARVO utvärderingar och alla resultat finns öppet till påseende i Vipunen. Här presenteras alla skolors verksamhet och jämförelse mellan utbildarna kan lätt göras.

Jag hoppas att vi inom skolvärlden ska vara kloka och låta dessa jämförelser leda till utveckling. Jag vill kunna vara stolt över det som vi är bra på och utveckla där vi har sämre resultat. Vi behöver kunna kanalisera våra krafter på utvecklingsarbete framom avund och plagiering. Samarbete torde vara en bra lösning som alla skulle kunna gagnas av.

På samma sätt hoppas jag att vår lista över lyckliga länder ska generera positiv utveckling i världens alla länder. Jag hoppas att vi alla finländare ska våga vara stolta över vår första plats men ändå tillsammans utveckla vårt land till ett ännu lyckligare. Det ena utesluter inte det andra.

Yrkesakademin i Österbotten övergår till betyg i elektronisk form från och med 1 januari 2024. I november och december 2023 får studerande betyg både i pappersform och i elektronisk form. Betyget i elektronisk form är ett pdf-dokument som har undertecknats elektroniskt av biträdande rektorn. Yrkesakademin i Österbotten använder Studyo Oy:s Atomi-tjänst.

Den elektroniska underskriften på YA:s betyg följer eIDAS-förordningen (EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner, EU 910/2014) och uppfyller kraven för kvalificerad elektronisk underskrift. Den kvalificerade elektroniska underskriften på YA:s betyg uppfyller PAdES-standard och kraven för långtidsarkivering, vilket innebär att betygen kan verifieras också efter att signaturcertifikatet som användes vid underskrift har gått ut.

Förvaring och hantering av elektroniska betyg

Vi rekommenderar att betyget sparas på flera ställen så att man har en säkerhetskopia av det, t.ex. på sin dator, extern hårddisk, USB-minne och i en molntjänst. Varje oredigerad sparad kopia är ett officiellt betyg. Ett elektroniskt betyg ska man aldrig öppna i redigeringsläge, eftersom den elektroniska underskriften bryts och betyget är inte längre äkta. Man kan printa ut betyget på papper, men observera att det i så fall är en kopia av betyget. En papperskopia är inte ett officiellt betyg, utan betyget är officiellt endast i elektronisk form.

Verifiera betygets äkthet

Det elektroniska betyget kan man sända som det är i pdf-format, t.ex. till myndigheter eller som bilaga till en arbetsansökan, eftersom ett elektroniskt betyg inte behöver bestyrkas.

Betygets äkthet kan man kontrollera i

• Atomi-validatorn på vår webbsida: yrkesakademin.fi/validation

eller i olika externa tjänster, exempelvis följande:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: https://dvv.fineid.fi/validation
• Inom ramen för Europeiska kommissionens program Connecting Europe Facility, CEF: https://ec.europa.eu/cefdigital/DSS/webapp-demo/validation

Om betyget försvinner

Vi arkiverar alla betyg. I samkommunens arkiv finns betyg utfärdade i huvudsak från 1996 och framåt. Man kan fylla i formuläret på vår webbsida Yrkesakademin i Österbotten - Beställning av betygskopia för att beställa ett nytt elektroniskt betyg eller en betygskopia om man avlagt examen under tiden vi utfärdat pappersbetyg. En avgift tas ut för att skicka ett nytt betyg eller betygskopia.

Den nationella tjänsten Koski och Studieinfo.fi

Studieprestationer som avlagts sedan 2018 finns införda i den nationella tjänsten Koski (MinStudieinfo), som är en informationsresurs som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Där finns inte själva betyget, men alla studieprestationer för examen i fråga finns införda och man kan dela dem t.ex. med arbetsgivare.

Har du frågor är det bara att höra av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Yrkesakademin i Österbotten har anlagt en visnings- och försöksåker på ett av sina sina odlingsfält invid Ladugårdsvägen och Farmarevägen. På försöksåkern odlas korn, med en en s.k. mångfaldsremsa av blommor längs med kanterna på fältet. En mångfaldsremsa ökar den biologiska mångfalden i odlingen och jordbruksmarken.

”Vår försöksåker blir en riktig fjärilsåker,” säger Anders Grannas, utbildningschef för naturbruksutbildningarna. ”Med den här försöksodlingen vill vi öka förståelsen för hur man kan bedriva ett miljövänligt och hållbart jordbruk där man också gynnar biologisk mångfald. Dessutom har det blivit ett fint inslag i sommarlandskapet,” fortsätter Grannas.

Den 2,97 ha stora visnings- och försöksåkern ligger synligt invid Farmarevägen och är lättillgänglig för allmänheten. Tanken är att de som kör, cyklar eller går förbi kan bekanta sig med åkern och plocka med sig av blommorna i mångfaldsremsan.

Förutom försöksodlingen med korn och mångfaldsremsa, jobbar studerande på YA:s lantbrukslinje i år med för YA helt nya grödor; kummin, sockerbetor, och odling av gula foderärter. Kummin kommer att säljas via Caraway Finland som exportvara till t.ex. Indien, sockerbetorna blir socker och melass för den inhemska marknaden, och de gula foderärterna används som foder åt YA:s egna grisar. YA kommer på det sättet att kunna förbättra skoljordbrukets klimatpåverkan genom att helt undvika användningen av soja i utfodringen av grisarna.

”Det är intressant att vi och studerande kan få testa på olika typer av odlingar som dels stärker biodiversitet och dels förbättrar vår egen klimatpåverkan. Den mångsidiga odlingen kräver förstås både kunskap och engagemang. Detta har möjliggjorts av YA skoljordbrukets kunniga handledare och arbetsledare, av våra samarbetspartners och inte minst av våra duktiga studerande,” säger Anders Grannas. ”Vår vision är att skapa ett intressant och framgångsrikt  skoljordbruk +2030 i världsklass, där framtidens passionerade pionjärer för de gröna näringarna utbildas,” fortsätter han.

Försöksåkern finansieras via Gustaf Svanljungs stiftelse och genomförs i samarbete med Lykkan, ett företag som förmedlar arrendemark och klimatkompensation. Lykkan ansvarar för satellituppföljning av växtligheten, markprovtagningar och skanning av åkern. Koldioxid avtryck och klimatpåverkan från fältet mäts. Även inverkan på kolbindning följs upp.

Faktaruta:

Biodiversitet i odling är viktigt av flera skäl:

• ett varierat ekosystem lockar till sig olika arter av nyttiga insekter och djur som kan hjälpa till med skadedjurskontroll.
• bidrar till att förbättra markens hälsa. Rotationsgrödor och växelbruk med olika grödor hjälper till att bevara näringsämnen i jorden.
• En mångfald av växtarter kan minska risken för att sjukdomar och skadedjur sprids snabbt inom odlingen.
• biodiversitet i och runt en odling främjar hållbarheten och produktiviteten i jordbruket samtidigt som den minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Yrkesakademin i Österbotten har anlagt en visnings- och försöksåker på ett av sina sina odlingsfält invid Ladugårdsvägen och Farmarevägen. På försöksåkern odlas korn, med en en s.k. mångfaldsremsa av blommor längs med kanterna på fältet. En mångfaldsremsa ökar den biologiska mångfalden i odlingen och jordbruksmarken.

”Vår försöksåker blir en riktig fjärilsåker,” säger Anders Grannas, utbildningschef för naturbruksutbildningarna. ”Med den här försöksodlingen vill vi öka förståelsen för hur man kan bedriva ett miljövänligt och hållbart jordbruk där man också gynnar biologisk mångfald. Dessutom har det blivit ett fint inslag i sommarlandskapet,” fortsätter Grannas.

Den 2,97 ha stora visnings- och försöksåkern ligger synligt invid Farmarevägen och är lättillgänglig för allmänheten. Tanken är att de som kör, cyklar eller går förbi kan bekanta sig med åkern och plocka med sig av blommorna i mångfaldsremsan.

Förutom försöksodlingen med korn och mångfaldsremsa, jobbar studerande på YA:s lantbrukslinje i år med för YA helt nya grödor; kummin, sockerbetor, och odling av gula foderärter. Kummin kommer att säljas via Caraway Finland som exportvara till t.ex. Indien, sockerbetorna blir socker och melass för den inhemska marknaden, och de gula foderärterna används som foder åt YA:s egna grisar. YA kommer på det sättet att kunna förbättra skoljordbrukets klimatpåverkan genom att helt undvika användningen av soja i utfodringen av grisarna.

”Det är intressant att vi och studerande kan få testa på olika typer av odlingar som dels stärker biodiversitet och dels förbättrar vår egen klimatpåverkan. Den mångsidiga odlingen kräver förstås både kunskap och engagemang. Detta har möjliggjorts av YA skoljordbrukets kunniga handledare och arbetsledare, av våra samarbetspartners och inte minst av våra duktiga studerande,” säger Anders Grannas. ”Vår vision är att skapa ett intressant och framgångsrikt  skoljordbruk +2030 i världsklass, där framtidens passionerade pionjärer för de gröna näringarna utbildas,” fortsätter han.

Försöksåkern finansieras via Gustaf Svanljungs stiftelse och genomförs i samarbete med Lykkan, ett företag som förmedlar arrendemark och klimatkompensation. Lykkan ansvarar för satellituppföljning av växtligheten, markprovtagningar och skanning av åkern. Koldioxid avtryck och klimatpåverkan från fältet mäts. Även inverkan på kolbindning följs upp.

Faktaruta:

Biodiversitet i odling är viktigt av flera skäl:

• ett varierat ekosystem lockar till sig olika arter av nyttiga insekter och djur som kan hjälpa till med skadedjurskontroll.
• bidrar till att förbättra markens hälsa. Rotationsgrödor och växelbruk med olika grödor hjälper till att bevara näringsämnen i jorden.
• En mångfald av växtarter kan minska risken för att sjukdomar och skadedjur sprids snabbt inom odlingen.
• biodiversitet i och runt en odling främjar hållbarheten och produktiviteten i jordbruket samtidigt som den minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Yrkesexamen i affärsverksamhet riktar sig till medarbetare i arbetslivet i miljöer där kontinuerlig utveckling och lärande är av yttersta vikt. Att enbart behärska sitt specifika yrke räcker inte idag eftersom arbetslivet och kunderna ställer nya och mera omfattande krav – det blir allt viktigare att ha en bred repertoar av allmänna expertfärdigheter såsom kommunikation, kundbemötande, språkkunskaper, självledarskap, teamarbete och digitalt kunnande.

Susanne Wiik, examensansvarig för Yrkesexamen i affärsverksamhet vid YA, berättar att denna examen rustar studeranden med förutom fördjupad yrkeskunskap även med ovan nämnda färdigheter. Verktygsbacken fylls på under utbildningens gång med nya insikter och arbetssätt. För att avlägga examen visar man sin yrkesskicklighet i egna arbetsuppgifter till exempel genom att utveckla det egna arbetet. Studerande som avlägger den här examen jobbar med kundservice i någon form. De är experter och specialister inom sitt eget område och kommer från olika företag och organisationer både från den privata och den offentliga sektorn. Eftersom examen har flera kompetensområden har också de studerande varierande expertområden inom t.ex. intern- och extern kundservice, försäljning, marknadskommunikation, tjänster och/eller ekonomiförvaltning.

Skräddarsydd utbildning för sekreterare inom hälso- och sjukvården

Idén till en skräddarsydd utbildning för sekreterare inom hälso- och sjukvård föddes för ett par år sedan. Österbottens Välfärdsområde (ÖVPH) var i behov av en sådan utbildning på svenska för sina drygt 300 sekreterare. En utbildning som skulle ge befintliga och nya arbetstagare samt intresserade av branschen en bredare bas att stå på, upprätthålla yrkesstoltheten och vidareutvecklas.

”Idén kom alltså från behovet. Vi strävar efter att stödja våra medarbetares välbefinnande och arbetsförmåga på många olika sätt, och vi anser att utbildning, personlig utveckling och livslångt lärande spelar en mycket viktig roll,” säger Heidi Luoma-aho, koordinerande serviceförman för Sekreterartjänster vid ÖVPH. ”YA har ett utmärkt rykte som yrkesutbildningsanordnare, så vi är mycket glada över att ha dem som samarbetspartner,” fortsätter hon.

”För sekreterare har det alltid ordnats olika utbildningar, både interna och externa, men ett samarbete med skolor i denna omfattning är fortfarande relativt nytt för oss inom Österbottens välfärdsområdes sekreterartjänster. Vi har strävat efter att satsa allt mera på personalens utbildning, vilket också varit en av våra viktiga utvecklingsuppgifter inom det nya välfärdsområdet,” säger Heidi Luoma-aho. ”Möjligheten till personliga utveckling genom en yrkesutbildning spelar också en viktig roll när det gäller att stärka yrkesstoltheten. Vi vill naturligtvis erbjuda sekreterarna de bästa verktygen för detta.”

”Sekreterarna är experter inom sitt område och spelar en central roll. Utan sekreterare skulle vi inte klara oss!”

Heidi Luoma-aho

En digital satsning i samarbete med ÖVPH

Hösten 2023 inledde Susanne Wiik och Pia Mannfolk, lärare inom hälsovård och välfärd vid YA, planeringen av en digital studiestig för en valbar examensdel ”Sekreterartjänster inom hälso- och sjukvård”, 60 kompetenspoäng. En avdelningssekreterare bör kunna både lagar och förordningar som styr social- och hälsovårdsarbetet. Dessutom är det viktigt att känna till branschens etiska principer, medicinska termer och hur man hanterar patientuppgifter och datasäkerhet. Pia Mannfolk har planerat innehållet och övningarna i den digitala plattformen Workseed, baserat på examensgrundernas krav och kriterier. Pia är också den ”digitala handledaren” i lärmiljön och ger feedback på inlämningsuppgifterna, stöder och handleder.

Carola Backman, vid Korsholms HVC har agerat testpilot på den valbara examensdelen och varit expert i sin roll som avdelningssekreterare inom ÖVPH. Carola hade ett läroavtal när hon avlade Yrkesexamen i affärsverksamhet och hon blev utexaminerad i juni 2024. Som en del av sina studier testade och utvecklade hon innehållet av den digitala studiestigen. Carolas arbetsplatshandledare Nina Berts, förman vid ÖVPH:s sekreterartjänster 6, har i sin tur kontrollerat att innehållet i den digitala studiestigen motsvarar välfärdsområdets kunskapskrav för sekreterare. Carola och Nina anser att utbildningen i sin nuvarande form utgår från de kompetenser som behövs i arbetet för ÖVPH:s avdelningssekreterare.

” Utbildningen motsvarar de kunskaper som behövs i arbetet och ger en mycket bra grund att bygga vidare på.”

Nina Berts

Vi frågade Heidi Luoma-aho om det finns möjligheter också för potentiella branschbytare att gå den här utbildningen via ett läroavtal.

 ”Absolut! Vi får många som byter bransch till oss. Läroavtalsstudier är möjliga, och man kan till exempel lämna in en öppen ansökan via Kuntarekry, där man kan ange sitt intresse för läroavtalsutbildning. För tillsatta befattningar krävs en lämplig andra stadiets yrkesexamen eller högskoleexamen, och denna Yrkesexamen i affärsverksamhet eller examensdelen kan nu också avläggas genom läroavtal via YA,” svarar hon.

Susanne Wiik berättar att yrkesutbildningen sker i samarbete mellan arbetslivet och utbildningsanordnaren. I framtiden tror hon att utbildningar i allt högre grad byggs upp i samarbete, vilket också möjliggör alltmer skräddarsydda lösningar. Förståelsen för organisationens kompetensbehov är A och O, och förutsätter en djupare samverkan och partnerskap. Samarbetet med ÖVPH är ett bra exempel på detta. ”Vi har redan lärt oss mycket av varandra och kommer att följa upp kompetensutvecklingen och -behoven för den här målgruppen tillsammans,” säger Susanne.  

Lyckad kick-off med ivriga nya studerande

Den första ivriga sekreterargruppen inledde sina studier den 19 september med en online kick-off ledd av Susanne Wiik och Pia Mannfolk. Susanne håller i trådarna för examensutbildningsprogrammet och en stor del av undervisningen med teman som kundbemötande, kommunikation och Peili beteendeprofil medan Pia är handledaren i Workseed, YA:s digitala lärmiljö, där man övar på branschspecifikt kunnande om bland annat lagar, anvisningar, etiska principer och medicinska termer. Under studietiden får de studerande också delta i några av Ledarkapsforums event med teman som stöder dem i medarbetarrollen som en del av en gigantisk och mångprofessionell organisation.

”Det har varit mycket givande att bygga upp den här utbildningen i samarbete mellan YA:s två utbildningsområden Handel och service och Hälsovård och välfärd, och dessutom i nära samarbete med Österbottens välfärdsområde. Det finns mycket kunnande i vår skola och genom att samarbeta blir vi ännu starkare och mångsidigare utbildningsanordnare,” säger Susanne. ”Studierna pågår under hösten och våren och i maj 2025 kommer de första delexamensbetygen att få printas ut från Atomi-tjänsten. Det ser vi alla framemot,” fortsätter hon med ett leende.

 ”Då arbetet för allt flera är oberoende av tid och plats ska också utbildningsanordnaren kunna svara mot detta behov. I den digitala           utbildningsstigen kan man studera när som helst oberoende av tid och plats.”

Susanne Wiik

Läs mer om Yrkesexamen i affärsverksamhet påwww.yrkesakademin.fi/affarsverksamhet

I oktober 2022 startade utbildningen ”Yrkesexamen i musikproduktion” på YA i Jakobstad. ”Utbildningen är ännu ny, det är spännande!” säger Johan (”Nisse”) Nybäck som är lektor på utbildningen.

Om man älskar musik, om man redan tidigare skrivit och producerat låtar, eller om man önskar att man kunde göra det och känner att musikskapande skulle vara ens grej - då är yrkesexamen i musikproduktion hos oss på YA ett perfekt alternativ.

”Utbildningen ger dig en gedigen utbildning inom låtskrivning och musikproduktion. Som studerande får du möjlighet att studera i en modern och inspirerande miljö där du kan knyta nya, viktiga kontakter med olika aktörer inom musikbranschen och du får samarbeta med studerande från olika utbildningsformer,” berättar Nisse.

Johannes och Linnea satsar på musiken

Två studerande som hoppas på en framtid inom musikbranschen är Johannes och Linnea. Johannes Rosenkvist är 20 år och kommer från Kvevlax och Linnea Sandsten är 27 år och kommer från Malax. De avlägger båda yrkesexamen i musikproduktion. Johannes går kompetensområdet för musikproduktion, eller ”prodd linjen” som han säger, och Linnea som redan är inne på sitt andra år av studierna går kompetensområdet för låtskrivning (topliner).

Johannes gick i gymnasiet på Vasa övningskolas musiklinje och upptäckte i samband med ett musikalprojekt att han tyckte det var så roligt att skriva musik att han bestämde sig för att satsa fullt ut på musiken. På ett studiebesök till Campus Allegro i Jakobstad träffade han Nisse som berättade om den nya yrkesexamen i musikproduktion. ”Det var perfekt för mig! Det var exakt det här jag ville göra, jag ville satsa huvudsakligen på musikproduktion, men samtidigt kunna ta lite gitarrlektioner och sånt, och det

får man ju här,” berättar Johannes. Han började sina studier på hösten 2023 efter att ha gått ut gymnasiet.

Linnea hade blivit färdig från sina studier till idrottsinstruktör på Arcada och började fundera på nästa steg i livet. Hon råkade hitta information om yrkesexamen i musikproduktion, ansökte och slapp in. Hon hör till den första gruppen av studerande

som påbörjade studierna på den nya utbildningen på hösten 2022.

Studier med frihet och ansvar

Både Linnea och Johannes trivs med studierna. Johannes säger att han t.o.m. trivs bättre än han hade trott att han skulle göra. ”Man har jättemycket frihet i studierna, vilket förstås är på gott och ont. Det är viktigt att man tar ansvar själv, men jag är ju

här för att jag tycker det är kul så ansvarstagandet kommer automatiskt för min del,” säger han. ”Lärarna brinner verkligen för det de gör. Det märks att de tycker om det de håller på med vilket gör att också studerande trivs,” fortsätter han. Linnea håller

med: ”Det är nice med en sån frihet i utbildningen och att man får välja vad man vill fokusera på”.

Studierna har levt upp till Johannes och Linneas förväntningar, de får hjälp med det de behöver och de får jobba med det de vill och är intresserade av. ”Vi har så bra lärare! De är måna om oss, att vi ska må bra och göra framsteg,” säger Linnea.

Nisse berättar att tanken med yrkesexamen i musikproduktion är att den ska efterlikna arbetslivet så mycket som det går. Man ska alltså studera på samma sätt som om man skulle jobba i branschen. ”Det är en bransch som kräver jättemycket initiativtagande av en själv som kreatör, man ska hela tiden söka nätverk, hålla kontakt med dem, pusha och pusha. Det är viktigt att skapa kontakt till andra musiker, till företag och framför allt till musikförlag - det är de som hjälper en att få ut ens låtar till musikbolagen,” berättar Nisse.

”Studievardagen går alltså inte ut på traditionell undervisning i klass där läraren bara förmedlar information, utan vi jobbar så att var och en studerande ska hitta sin egen väg, hitta sitt sound genom att skapa tillsammans, utvärdera tillsammans och hjälpa varandra att bli starkare, både som skapare och som människor,” förklarar Nisse studierna i ett nötskal.

Vad gör man då konkret på utbildningen?

Johannes berättar om den inriktning han har valt: ”Jag producerar musik, gör en ljudbild. Mitt huvudsakliga fokus är inte melodi och text utan musiken kring. För tillfället har jag ett projekt med ett band och dit går mycket av min tid just nu. Jag skriver låtar tillsammans med några kompisar, nog text och melodi också, men det är väldigt mycket

fokus på musiken, rytm och ackord och den delen”.

Linnea berättar att hon skriver text och melodier, hon sätter sig vid pianot och gör låtar. Men ibland kan också hon ”prodda” en låt. Hon gör lite både och, men då hon tagit examen kommer hon att kalla sig låtskrivare, eller topliner.

Efter examen tänker Linnea i alla fall just nu att hon ska börja jobba, gärna med något där hon får vara kreativ. För Johannes lutar det åt vidarestudier inom musik. Han vill fortsätta utvecklas inom sitt producentskap men säger att det egentligen inte är så jättestor skillnad exakt vad han gör bara han får hålla på med musik.

I oktober 2022 startade utbildningen ”Yrkesexamen i musikproduktion” på YA i Jakobstad. ”Utbildningen är ännu ny, det är spännande!” säger Johan (”Nisse”) Nybäck som är lektor på utbildningen.

Om man älskar musik, om man redan tidigare skrivit och producerat låtar, eller om man önskar att man kunde göra det och känner att musikskapande skulle vara ens grej - då är yrkesexamen i musikproduktion hos oss på YA ett perfekt alternativ.

”Utbildningen ger dig en gedigen utbildning inom låtskrivning och musikproduktion. Som studerande får du möjlighet att studera i en modern och inspirerande miljö där du kan knyta nya, viktiga kontakter med olika aktörer inom musikbranschen och du får samarbeta med studerande från olika utbildningsformer,” berättar Nisse.

Johannes och Linnea satsar på musiken

Två studerande som hoppas på en framtid inom musikbranschen är Johannes och Linnea. Johannes Rosenkvist är 20 år och kommer från Kvevlax och Linnea Sandsten är 27 år och kommer från Malax. De avlägger båda yrkesexamen i musikproduktion. Johannes går kompetensområdet för musikproduktion, eller ”prodd linjen” som han säger, och Linnea som redan är inne på sitt andra år av studierna går kompetensområdet för låtskrivning (topliner).

Johannes gick i gymnasiet på Vasa övningskolas musiklinje och upptäckte i samband med ett musikalprojekt att han tyckte det var så roligt att skriva musik att han bestämde sig för att satsa fullt ut på musiken. På ett studiebesök till Campus Allegro i Jakobstad träffade han Nisse som berättade om den nya yrkesexamen i musikproduktion. ”Det var perfekt för mig! Det var exakt det här jag ville göra, jag ville satsa huvudsakligen på musikproduktion, men samtidigt kunna ta lite gitarrlektioner och sånt, och det

får man ju här,” berättar Johannes. Han började sina studier på hösten 2023 efter att ha gått ut gymnasiet.

Linnea hade blivit färdig från sina studier till idrottsinstruktör på Arcada och började fundera på nästa steg i livet. Hon råkade hitta information om yrkesexamen i musikproduktion, ansökte och slapp in. Hon hör till den första gruppen av studerande

som påbörjade studierna på den nya utbildningen på hösten 2022.

Studier med frihet och ansvar

Både Linnea och Johannes trivs med studierna. Johannes säger att han t.o.m. trivs bättre än han hade trott att han skulle göra. ”Man har jättemycket frihet i studierna, vilket förstås är på gott och ont. Det är viktigt att man tar ansvar själv, men jag är ju

här för att jag tycker det är kul så ansvarstagandet kommer automatiskt för min del,” säger han. ”Lärarna brinner verkligen för det de gör. Det märks att de tycker om det de håller på med vilket gör att också studerande trivs,” fortsätter han. Linnea håller

med: ”Det är nice med en sån frihet i utbildningen och att man får välja vad man vill fokusera på”.

Studierna har levt upp till Johannes och Linneas förväntningar, de får hjälp med det de behöver och de får jobba med det de vill och är intresserade av. ”Vi har så bra lärare! De är måna om oss, att vi ska må bra och göra framsteg,” säger Linnea.

Nisse berättar att tanken med yrkesexamen i musikproduktion är att den ska efterlikna arbetslivet så mycket som det går. Man ska alltså studera på samma sätt som om man skulle jobba i branschen. ”Det är en bransch som kräver jättemycket initiativtagande av en själv som kreatör, man ska hela tiden söka nätverk, hålla kontakt med dem, pusha och pusha. Det är viktigt att skapa kontakt till andra musiker, till företag och framför allt till musikförlag - det är de som hjälper en att få ut ens låtar till musikbolagen,” berättar Nisse.

”Studievardagen går alltså inte ut på traditionell undervisning i klass där läraren bara förmedlar information, utan vi jobbar så att var och en studerande ska hitta sin egen väg, hitta sitt sound genom att skapa tillsammans, utvärdera tillsammans och hjälpa varandra att bli starkare, både som skapare och som människor,” förklarar Nisse studierna i ett nötskal.

Vad gör man då konkret på utbildningen?

Johannes berättar om den inriktning han har valt: ”Jag producerar musik, gör en ljudbild. Mitt huvudsakliga fokus är inte melodi och text utan musiken kring. För tillfället har jag ett projekt med ett band och dit går mycket av min tid just nu. Jag skriver låtar tillsammans med några kompisar, nog text och melodi också, men det är väldigt mycket

fokus på musiken, rytm och ackord och den delen”.

Linnea berättar att hon skriver text och melodier, hon sätter sig vid pianot och gör låtar. Men ibland kan också hon ”prodda” en låt. Hon gör lite både och, men då hon tagit examen kommer hon att kalla sig låtskrivare, eller topliner.

Efter examen tänker Linnea i alla fall just nu att hon ska börja jobba, gärna med något där hon får vara kreativ. För Johannes lutar det åt vidarestudier inom musik. Han vill fortsätta utvecklas inom sitt producentskap men säger att det egentligen inte är så jättestor skillnad exakt vad han gör bara han får hålla på med musik.

Nybakade landsbygdsföretagaren Jonathan berättar

I våras besökte vi Backholms verkstad i Pörtom där Jonathan Backholm, 19 år, förberedde sig för sitt sista yrkesprov innan han blev färdig landsbygdsföretagare.

Utbildning på arbetsplatsen (UA) är en viktig del av grundexamensstudierna inom yrkesutbildningen. För Jonathan var det nu hans sista UA-period, som han avlade inom examensdelen Underhåll och reparation av lantbruksmaskiner på Backholms verkstad. Under den två månader långa UA perioden tyckte han att han fått göra alla möjliga arbetsuppgifter och fått en bra helhetsbild av vad jobbet på verkstaden går ut på.

”Jag har lärt mig otroligt mycket, man får ta del av mycket arbetserfarenhet som personalen här har, de har jobbat länge i branschen och vet mycket. Det är intressant. Det är nästan det bästa med att vara på UA,” sa han. ”Det här är ju ett företag och man behöver tänka på hur man gör saker för att få en lönsamhet i det. Det är annorlunda än på skolan där man läser mera teori,” berättade han vidare.

Jonathan var inte ett dugg nervös inför yrkesprovet som bl.a. innehöll 500 timmars traktorservice med byte av motorolja, check av alla filter, byte av växellåda och hydralfilter och kontroll av alla oljor. Och Anders Backholm, hans arbetsplatshandledare trodde också att det skulle gå bra. Vilket vi vet, med facit på hand, att det gick.

Jonathan tyckte att han har haft tur med sina UA perioder, han har varit på flera helt olika ställen och lärt sig massor:

”Under min första UA var jag en månad på en dikogård tillsammans med en jätteerfaren arbetsplatshandledare. Sedan så har jag varit på en mjölkgård en hel sommar där jag fick jag göra allt möjligt intressant. De hade ekologisk växtodling och hade haft det jättelänge, så det var intressant att lära sig om deras tankesätt. Och så har jag varit på Maranders maskinservice på kundbetjäningspraktik en månad,” räknade Jonathan upp. ”Totalt 9 månader har jag varit på UA,” konstaterade han. Han har alltid trivts bra på sina UA platser, det har varit roligt med fart och fläkt och att få lära sig och göra saker i praktiken tyckte han.

Anders Backholm som är delägare på verkstaden skulle gärna se att ännu fler studerande skulle intressera sig för reparation och underhåll av lantbruksmaskiner. Jobb i den här branschen finns det nämligen, och Anders efterlyser t.o.m en utbildning för traktormontörer.

”Det är just nu bra tider för verkstadsverksamhet. Då det annars är utmanande på marknaden så reparerar man sina traktorer och jordbruksmaskiner istället för att köpa nytt,” berättade han.  ”Och maskiner ska ju underhållas året om. Då vi började för 30 år sedan var det lugnare vintertid, men nu är det mer traktorer i användning i skogsbruk också och säsongen är året om,” fortsatte han. ”Dessutom är lantbruksmaskinerna mer elektroniska än förr och färre har möjlighet att underhålla sina egna maskiner.”

Samarbetet med YA kring studerandes UA platser har fungerat riktigt bra berättade Anders. Han tar gärna emot studerande och hoppas på att någon ska bli riktigt biten av  traktormontörsjobbet. UA perioderna fungerar lite som en en typ av rekryteringskanal och lite marknadsföring för verkstaden samtidigt.

Nu när Jonathan har blivit färdig och fått sin examen blickar han framåt, han ska in i militären, men sedan ska han jobba på den egna gården och ta över den någon gång i framtiden. Vidarestudier är inte helt uteslutet, men inte riktigt genast.

Både Jonathan och Anders håller med om att det finns utmaningar inom finskt jordbruk, ”men mat ska man ju alltid ha” och bonden anpassar sig. Man kanske odlar lite annorlunda odlingsväxter eller på annat sätt, men jordbruk behövs alltid, det försvinner inte konstaterar de.