Yrkesakademin i Österbotten

Två olika verkstadsserier pågår just nu inom projektet Lärsam. Båda har fokus på framtidsberedskap och personalens kompetenshöjning – den ena genom kundorientering, den andra genom framtidsspaning.

Kristina Westerén och Jörgen Strid håller i trådarna för varsin verkstadsserie som just nu pågår inom projektet Lärsam. Foto: Mia Henriksson

Forma framtiden tillsammans, är rubriken för verkstadsserien där Lärsam-organisationerna tillsammans stärker framtidsberedskapen för det kontinuerliga lärandet. I serien deltar 39 personer, ledare och nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med eller ansvarar för kontinuerligt lärande i utbildningsorganisationerna Axxell, Yrkesakademin i Österbotten, Yrkesinstitutet Prakticum, Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi.

Man träffas tre gånger online och dessutom ingår en del utvecklingsarbete som görs mellan träffarna. Facilitator för serien är Emmi Ruth från InnoLearny, specialiserad på framtidstänkande, lärande och organisationsutveckling.

Kristina Westerén vid Åbo Akademi håller i trådarna för Lärsams arbetspaket Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande, som arrangerar verkstadsserien.

– De som producerar kontinuerligt lärande måste ha tummen på pulsen för att kunna erbjuda rätt slags fortbildning, utbildning och möjligheter till kompetenshöjning åt arbetslivet. Men hur ska vi jobba för att ständigt ha tummen på pulsen? Hur bevakar vi omvärlden? Det försöker vi nu hitta svar på, säger Westerén.

Under seriens första träff utforskades trender och omvärldsförändringar som kan påverka utbildningsorganisationerna. Man bekantade sig också med några verktyg för omvärldsanalys och borrade in sig i Sitras megatrender med hjälp av PETSEL-metoden.

– Utöver att deltagarna som individer och som grupp inom sin egen organisation stärker framtidsberedskapen ger det ett värdefullt mervärde att vi skapar nätverk för att forma framtiden tillsammans. Utbildningsorganisationerna i Svenskfinland har mycket att vinna på att skapa gemensamma strukturer för omvärldsbevakning och systematiskt samarbeta kring dessa frågor. Det är målet med verkstadsserien och ett av målen i Lärsam-projektet, säger Westerén.

Serien Forma framtiden tillsammans slutförs under våren 2025.

Den andra serien av verkstäder har rubriken Kundcentrerat och värdeskapande samarbete. Också den är kompetenshöjande verksamhet för personal inom Lärsam-organisationerna. Cirka 35 personer deltar i verkstadsserien, främst personal inom kontinuerligt lärande, antingen i rollen som utbildningsplanerare eller som lärare i de fortbildningskurser utbildningsanordnarna erbjuder.

Verkstadsserien kring kundcentrering har skapats i Lärsam-arbetspaketet som har fokus på samarbete med arbetslivet. Deltagarna får lära sig mera om att identifiera kundgrupper, få en ökad förståelse för kunden, och att förstå hur en produkt eller tjänst påverkar kunden och varumärket.

Jörgen Strid, lektor i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia och projektmedarbetare i Lärsam, koordinerar verkstadsserien.

– Att få en ökad förståelse för hur vi tydligare kan sätta kunden i fokus i vårt arbete med kontinuerligt lärande är ett steg mot att kvalitetssäkra innehållet i det vi erbjuder på området. För att se till att vårt fortbildningskoncept styrs utifrån kundens behov, är kunskap om vem kunden är och hur vi kan erbjuda ett värde för kunden otroligt viktigt, säger Strid.

Under seriens gång lär man sig använda Loop-metoden, som är ett handlingsbaserat arbetssätt för att utveckla en verksamhet i samförstånd med kunden. Det innebär alltså att man producerar en produkt eller en tjänst – till exempel en fortbildningshelhet – i samarbete med kunden för att säkerställa att kunden faktiskt får det den vill ha.

– Med utgångspunkt i Business Model Canvas, som är ett verktyg för att förstå och utveckla sin affärsmodell, jobbar deltagarna i verkstäderna med Drivhusets Loop-verktyg, för att bättre skapa en förståelse för hur de kan utforma ett värdeerbjudande till rätt målgrupp och med rätt aktiviteter.

Serien Kundcentrerat och värdeskapande samarbete genomförs online, så att föreläsningar varvas med interaktiva workshoppar. Serien inleddes i mars och pågår ända in i oktober. Under seriens gång genomför deltagarna en uppgift i mindre grupper, där Loop-metoden testas i praktiken. Uppgiften går ut på att deltagarna organisationsvis går ut och intervjuar (loopar) en del av målgruppen, för att validera sina antaganden om vem målgruppen är och vad de förväntar sig av organisationens produkt eller tjänst. Sedan uppdaterar deltagarna de delar i sin affärsmodell som testats under Loop-övningen.

– Efter att ha deltagit i denna verkstadsserie ska deltagarna ha fått en bättre förståelse för hur man med hjälp av ett antal konkreta verktyg kan bedriva ett kundcentrerat och värdeskapande samebete för att bättre matcha vårt värdeerbjudande med kundens behov och förväntningar, säger Strid.

Ett av målen med Lärsam-projektet är att höja utbildningsanordnarnas egen kompetens att producera kontinuerligt lärande-tjänster som har efterfrågan och som motsvarar arbetslivets behov.

Projektet Lärsam: Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar finansieras via EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Mera om projektet Lärsam (1.4.2024–31.3.2026) på: www.abo.fi/larsam

I april 2024 kom beskedet om 100M€:s nedskärningen i finansieringen till yrkesutbildningen. Efter det har vi levt i en ovisshet om vad framtiden kommer att föra med sig. Nedskärningssumman som nu har ökat till 120M€ ska riktas till studerande med tidigare examen. Vardagligt pratar vi om att det är de vuxna som ska drabbas medan yrkesutbildningen ska fokusera på de läropliktiga ungdomarnas utbildning.

Allt detta torde vara bekant.

Vad gör besked av dylik karaktär i en arbetsgemenskap, i en skola där alla jobbar för de ungas och de vuxnas bildning och för att få yrkeskunnande ut till våra företag? Hur reagerar skolpersonalen på en dylik signal från eget ministerium?

Som rektor på YA har jag upplevt en uppgivenhet och känsla av orättvisa men också en känsla av att here we go again.Ekonomiska bekymmer och nedskärningar kan till och med kännas som ”vardagsmat”i en skola som genomlevt flera samarbetsförhandlingar. Denna uppgivenhet upplever jag som skrämmande!

En lärarkår som väntar på resultatet från en samarbetsförhandling blir orolig, misstänksam, tyst och försiktig. Och det är inte konstigt. Det är en naturlig reaktion på osäkerhet och förändring. I tider av nedskärningar och omprioriteringar kan vi lätt känna att vi förlorar kontrollen över vår arbetsmiljö och vår möjlighet att påverka vår egen och de studerandes framtid.

Hur ska vi tyda signalerna från ministeriet i dessa tider av nedskärningar? Är det en signal om okunskap eller en signal om att uppskattning och värdesättning saknas? Eller ska vi i skolvärlden tolka det som en signal om behovet av nytänk?

Är det så att vi nu står inför ett behov av att omvärdera hur vi strukturerar vår utbildning och hur vi bäst kan möta både ungdomars och vuxnas behov. Handlar det om att identifiera nya vägar för att stärka vår yrkesutbildning och att tänka på innovativa sätt att erbjuda kompetensutveckling för alla?

Med orden ”Skolan är vår kronjuvel” inleder undervisningsminister Anna-Maja Henriksson sitt hälsningstal vid årets Educa-mässa i Helsingfors 26.1.2024. Det är betryggande samt klart och tydligt att lyssna på ministern. Hon pratar vant och hoppingivande om den finländska skolan, som nog presterat sämre i Pisamätningen men som fortsättningsvis är en av de tre i topp viktigaste prioriteringar i landet, tillsamman med vården och försvaret.

Ministern redogör för de satsningar som görs inom utbildningen inom ramen för vårt regeringsprogram och jag är nöjd när jag lyssnar. Det ska satsas på de allra yngsta. Deras basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna är i fokus och det låter bra. Vi pedagoger och skolor som tar emot dessa elever senare till andra och tredje stadiet är mer än nöjda med denna satsning.

Årets tema för utbildningsmässan Educa är Vi möts, Kohdataan. I skolan möts vi alla, undervisande personal, elever och studerande och vårdnadshavarna. Det här kan kännas mera aktuellt i den grundläggande utbildningen. Men mässans valda tema är något som så väl även passar in i andra stadiet och på YA. På YA möts vi alla; studerande och personal, skolans ledning och förtroendevalda och politiker, våra studerandes vårdnadshavare, kunder, och alla de företag och aktörer som finns ute i bygden.

Mötet mellan alla aktörer inom skolan är betydelsefullt. All typ av kommunikation samt möten kan och ska befrämja förståelsen för verksamheten, öka samhörigheten och ett jämlikt och respektfullt samarbete. Allt detta för att i slutändan resultera i nöjda kunder, hög kvalitet och en stabil och hållbar verksamhet.

Rekryteringsmässan RekrYA som hölls i Campus Kungsgården 23.1.24 var en mötesplats för många aktörer. Helt klart mindre än Educa-mässan men betydelsefull och lyckad. Inte enbart den glada stämningen utan också alla nöjda utställare bevittnar om behovet av att mötas och fysiskt få samlas i skolans utrymmen.

Yrkesutbildningen ska vara med och skapa möjligheter till möten och kommunikation olika aktörer emellan, t.ex. via olika mässor och evenemang där nätverk skapas och förståelsen för verksamheten utvecklas.

Avslutningsvis i sitt hälsningstal på Educa-mässan tackar vår undervisningsminister Henriksson alla som jobbar med utbildning, för det viktiga och värdefulla arbetet som utförs. Detta tack och denna hälsning bör nå alla som den berör!

Det räcker att du har ett intresse för branschen för att avlägga en grundexamen inom lantbruksbranschen. Det säger Jennifer Köping, som fick sin examen från YA:s lantbruksutbildning år 2022.

”Du behöver absolut inte ha någon förkunskap eller eget jordbruk för att studera på YA. Ett genuint intresse, för jordbruk, eller djurhållning, räcker bra. Sen är det ett stort plus om du är praktiskt lagd, men resten lär du dig i skolan”, säger Jennifer.

Jennifer inledde sina studier på YA direkt efter högstadiet. ”Vi har faktiskt ett jordbruk hemma och jag var väldigt intresserad av att studera inom lantbruksbranschen. Dessutom ville jag gå en praktisk utbildning och kombinera den med gymnasiet, enbart gymnasiestudier lockade inte. Så därför blev det kombi för mig på YA,” berättar hon.

Även om Jennifer hade en hel del erfarenhet av jordbruk sedan tidigare, lärde hon sig ändå mycket nytt under sin tid på YA: ”Utbildningen som YA erbjuder är otroligt lärorik och man får pröva på mycket nytt och kanske också andra saker, än man gör hemma om man har jordbruk där. Jag hade till exempel aldrig kört en svämtunna innan, eller använt en sädestork. Men att vi på YA fick testa på många olika saker var otroligt lärorikt. Det har också gett mig större självförtroende och fått mig att inse, att jag klarar av mer än jag tror. En av de bästa sakerna med att studera på YA var sammanhållningen i klassen. Gruppen hade en fin klassanda och alla kom bra överens, vilket gjorde att det var roligt att studera.”

Teori och praktik kompletterar varandra Efter att Jennifer fått sin examen från YA sökte hon in till Novias agrologutbildning. ”Jag funderade ganska länge på vad jag skulle göra efter att jag blev klar från YA. Vidarestudier lät intressant men jag visste inte riktigt vad jag ville studera. Sen var man från Novia på besök till YA och berättade om agrologutbildningen och det lät precis som min grej,” berättar Jennifer.

Sagt och gjort, vidarestudier till agrolog blev det och Jennifer flyttade till Raseborg efter examen från YA. ”Det är jättebra att ha en praktisk utbildning i grunden nu då jag studerar till agrolog. Nu får jag teorin och sedan tidigare har jag praktiken, dessa två kompletterar varandra jättebra,” fortsätter hon.

Efter att Jennifer fått sin agrologexamen lutar det mot att hon börjar jobba som rådgivare i lantbruksfrågor. ”Egentligen har jag inte funderat så riktigt mycket ännu på vad jag vill jobba med då jag är klar från Novia, men visst är det ett drömscenario att få jobba som rådgivare och fortfarande driva familjens jordbruk vid sidan om”.

Framtiden för jordbruket i Finland ser Jennifer som ljus, trots allt: ”Vi har alla ett behov av mat, det kommer vi inte undan. Jordbrukaren kommer alltid att ha jobb och kommer alltid att behövas. Jag ser nog en ljus framtid för jordbrukaren och branschen, även om det ibland kan kännas utmanande.”

Under vintern 2022 skapade YA utbildningen visuell framställning tillsammans med Edunovas integrationsutbildning på svenska en kokbok som bjuder läsaren på en smakresa runt hela världen. I boken finner du personporträtt och recept på allt från morgonmål till lunch, middag och bakverk, från alla världens hörn, Europa, Sydamerika, Afrika.

Svängrum-e bjuder nu på ett recept från boken - en alldeles underbar dessert från Albanien!

Vi önskar er en fin smakresa!

Utbildningen för visuell framställning vid YA & Edunova integrationsutbildning på svenska

Boken finns till salu (15 euro) på YA i Campus Allegro, Jakobstad (hos visuell framställning), på YA i Vasa (på Restaurang Kungsgården och frisörsalong PointCut) samt på www.aftereight.fi

Boken säljs också på YA:s vårmarknad den 27.4 på Campus Kungsgården i Gamla Vasa.

Trilece från Albanien

Jag heter Lindita och kommer från Dures i Albanien. I Albanien brukade vi träffa våra vänner en gång i månaden och gå ut på stan för att äta trileche. Trilece är söt och välsmakande. Desserten kommer ursprungligen från Balkan.

Trilece

Efterrätt med 3 sorters mjölk från Albanien

.........................................................................

Ingredienser

• 10 ägg
• 200 g socker
• 150 g mjöl
• 500 g mjölk
• 100 g kondenserad mjölk
• 500 g vispgrädde
• 200 g karamelliserad mjölk
• 10 g bakpulver
• Sätt ugnen på 175 grader.

Gör så här:

• Vispa ägg och socker tills blandningen tjocknar.
• Sikta ner mjölet.
• Smörj en ugnsform med smör.
• Häll i bandningen och bred ut den jämnt.
• Grädda den i 175 grader i 35 minuter.
• Ta ut formen ur ugnen och låt svalna i 15 minuter.

Blanda ihop mjölk och vispgrädde med en träslev
och häll blandningen över den bakade sockerkakan.

Bred ut karamelliserad mjölk med spateln.

Skär kakan i bitar. Och den är klar att serveras.

Linn Ahlskog som studerat till närvårdare på Yrkesakademin i Österbotten tävlade i finska landslaget i EuroSkills tävlingarna, dvs EM i yrkesskicklighet den 5-9.9 i Gdansk, Polen. Med sina tidigare erfarenheter från hösten 2022 då hon tävlade i WorldSkills tävlingarna i ryggen, kunde hon den här gången kamma hem ett guld och får nu titulera sig Europamästare!

Totalt deltog 25 tävlande från Finland i mästerskapen i år. De tävlade i 21 av EuroSkills 43 olika grenar. Nära 600 ungdomar och unga vuxna (högst 25 år) tävlade sammanlagt, och man räknar med att ca. 100 000 besökare följde med tävlingarna på plats.

Linn är en tävlingsinriktad person och hoppades redan före tävlingarna på en medalj. ”Men mitt största mål är nog ändå att känna att jag gjort framsteg från förra gången,” sa hon före tävlingen.

Några dagar efter tävlingarna svarar hon på den klassiska frågan om hur det känns: ”Det känns bra! Det har nog börjat sjunka in nu, det känns bra att allt hårt arbete gav resultat till sist. Jag har alltid föreställt mig hur det skulle kännas att få guldet, och det blev precis som jag hade önskat och tänkt mig.”

Hon berättar vidare: ”Inför tävlingarna kände jag mig välförberedd, men jag var nog nervös också. Jag kände mig så mycket mer förberedd eftersom jag tävlade förra året i WorldSkills där jag fick Medallion of Excellence. Men jag kände ändå att jag hade så mycket mer att visa, så när jag fick möjligheten att delta i EuroSkills så tvekade jag inte en sekund.”

”Jag brukar säga ganska ofta att jag inte är nervös, men före mitt första case i Polen var jag nog jättenervös. Men sedan efteråt rullade det bara på. Det var väldigt intensivt, det var mycket att tänka på under tävlingsdagarna. Men oavsett var det en jätterolig upplevelse och jag hade kul.”

”Det jag uppskattade jättemycket var alla lärare från YA som kom och hejade på mig. Om man kände sig osäker eller grubblade på något så fanns det alltid någon att prata med. Det var något jag uppskattade jättemycket och som fick det att bli en så bra tävlingsupplevelse.”

Se intervjun:

Programmet ”Ett år som företagare” är ett verktyg som förenar teori och praktik vid undervisningen och lärandet av färdigheter, kunskaper och attityder som är viktiga för företagare.

Programmet erbjuder studerande ett roligt och praktiskt redskap som de kan använda för att öva arbetslivsfärdigheter, lära sig en entreprenörsaktig attityd och pröva på företagande. De unga som deltar i programmet grundar ensamma eller i grupp ett NYT-företag som verkar med riktiga pengar utifrån deras egna intressen, kunskaper och färdigheter. Studerandena får också delta i nationella tävlingar och evenemang, om de vill.

Två av de merkonomstuderande som grundat NYT företag inom ramen av Ett år som företagare är Ly och Tuan. De började i september med att tänka ut sin affärsidé. Efter att affärsidéerna hade utkristalliserat sig och affärsplanerna var gjorda startade studerande sina företag rent konkret. De öppnade ett bankkonto för företaget, startade profiler på sociala medier, började jobba på sina försäljningspitch och marknadsföringsplaner etc.

Både Ly och Tuan är måna om att få dela med sig av sitt hemlands, Vietnams smaker med oss finländare. De vill erbjuda nya smaker och nya produkter, som man inte vanligtvis hittar i finländska affärer. Därför var det inte svårt för dem att komma fram till sina affärsidéer.

Ly producerar Che Thai, en typ av söt ”bubble tea” dryck som görs på röda bönor, kokosmjölk, socker, mjölk, tapiokapärlor och asiatiska bär och frukter (t.ex. jackfrukt). Ingredienserna köper Ly i olika Asian Markets och sedan framställer hon själv drycken. Hon har haft en del utmaningar med att få finländare att våga testa produkten, men försäljningen går desto bättre till kunder med asiatisk bakgrund.

Tuan har desto lättare att hitta kunder, han säljer vårrullar. Tuan konstaterar att finländare älskar vårrullar, och hans vårrullar är extra goda eftersom de har så mycket fyllning. Han erbjuder en vegetarisk variant och en med kött. Totalt har Tuan sålt över 1000 st vårrullar berättar han.

Under hösten och vintern har fokus legat på marknadsföring och försäljning. NYT företagen har sålt sina produkter under olika försäljningstillfällen som skolan, studerande själva eller utomstående ordnat, t.ex. vid julöppningen i Närpes.

På vårterminen var det dags att jobba mer med bokföring, bokslut, slutrapport med utvärdering och avslutande av företaget.

Ly tror inte hon kommer att fortsätta med Che Thai företaget, men hon funderar ändå på att starta eget företag inom skönhetsbranschen och Ett år som företagare programmet har gett henne en hel del viktig kunskap om företagande. Tuan kanske fortsätter att sälja vårrullar på marknader och liknande evenemang, men hans stora framtidsdröm är att bli polis säger han.

Det råder full aktivitet inom projektet Lärsam. Projektet jobbar över utbildningsstadierna för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Vad behöver vi kunna i framtiden?

Det är sällsynt att ett utvecklingsprojekt inom utbildning jobbar över utbildningsstadierna. Vanligare är att projekt jobbar över regionala gränser. Projektet Lärsam gör båda!

Lärsam har som mål att skapa ett nätverk kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland – inom andra stadiets yrkesutbildning, högskoleutbildningen och fria bildningen. Genom bättre samordning och smidigare lärstigar hoppas man kunna svara på arbetslivets behov av kontinuerligt lärande och säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska.

Projektgruppen för Lärsam träffas med jämna mellanrum fysiskt och passar då också på att bekanta sig med de utbildningsanordnare som är parter i projektet. Här på besök i Axxell, där arbetslivschefen Lena Johansson presenterar verksamheten. Foto: Mia Henriksson

Det kanske mest konkreta och synliga som hittills gjorts inom Lärsam är workshoppen ”Grunderna i AI för personal i utbildningsorganisationer”, som hölls i början av oktober. 150 personer deltog i distansutbildningen som riktade sig till personalen vid de organisationer som är projektpart eller samarbetspart i Lärsam.

Anna Stenman vid Yrkeshögskolan Novia leder arbetspaketet med temat Personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande, inom vilket AI-workshoppen arrangerades.

– Workshoppen var lyckad. Innehållet var intressant och vi var väldigt glada att så många deltog. Responsen från deltagarna visade att det finns ett stort behov av att utveckla den egna kompetensen inom AI. Vi är särskilt glada över att vi inledningsvis i projektet fick bevis på att det går att samarbeta kring personalutbildning över utbildningsstadierna på ett konkret sätt. Under våren 2025 planerar vi att ordna ytterligare en AI-workshop som riktar sig till den personal som redan använder sig av AI i undervisningen och som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet.

AI-workshoppen leddes av Johan Westö och Christoffer Björkskog vid Yrkeshögskolan Novia.

AI-workshopparna utgör endast en liten del av arbetspaketets aktiviteter. Det övergripande målet är att hitta sätt att stöda personalens kompetensutveckling.

– Bland annat vill vi ta fram en kompetensutvecklingsplan för kontinuerligt lärande; ett verktyg som kan användas, både individuellt och organisatoriskt, för att dokumentera behovet av kompetenshöjning och för att följa upp åtgärderna. Det här är efterfrågat i och med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, i samhället överlag och i och med den ökade efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Stenman.

Utöver detta ska arbetspaketet kartlägga behov av kompetensutveckling inom kontinuerligt lärande hos personalen i Lärsam-organisationerna. Baserat på kartläggningen och behovskartläggningar gjorda i andra arbetspaket, ska man pilotera en kompetensutvecklingshelhet vid namn ”Framtida lärandet”.

– Med piloten ”Framtida lärandet” vill vi stärka personalens kontinuerligt lärande-kompetens och ge personalen verktyg att hantera den förändrade roll som arbetet med kontinuerligt lärande innebär idag och framöver. Personalen behöver känna en trygghet i sin yrkeskompetens och samtidigt kunna svara på det behov av kompetensutveckling som kommer att komma från näringslivet.

Projektet Lärsam jobbar i fem arbetspaket: I) Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet, II) Framtidens kompetenser och lärstigar för kontinuerligt lärande, III) Kontinuerligt lärande i samverkan, IV) Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande och V) Personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande.

Projektet Lärsam jobbar i totalt fem arbetspaket. Ett annat av dem har temat Framtidens kompetenser och lärstigar för kontinuerligt lärande. Målet är att stärka utbildningsorganisationernas beredskap att samverka med arbetslivet.

Arbetslivschef Lena Johansson vid Axxell är en av dem som håller i trådarna för aktiviteterna i arbetspaketet.

– Vi behöver hitta sätt att få utbud och efterfrågan att mötas. Det betyder att vi måste förbättra såväl dialogen kring arbetslivets kompetensbehov, som det konkreta samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet gällande kontinuerligt lärande. Vi hoppas att arbetslivet tar och därmed får en aktivare roll när utbildningar utvecklas och planeras säger Johansson.

 Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld?

Just nu är man i gång med att intervjua nyckelpersoner inom kommuner, arbets- och näringsliv för att kartlägga behovet av kompetensutveckling. Likaså diskuterar man hur kompetensutvecklingen sköts idag: Satsar man på kompetensutveckling? Vem betalar den? Vem producerar den?

– Ur diskussionerna framkommer redan nu att alla önskar mera dialog kring en mycket utmanande fråga: Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld, säger Johansson.

Inom arbetspaketet ska man också ta fram modeller för nya lärstigar inom kontinuerligt lärande, som gör det lättare för den enskilda individen att uppdatera sina kunskaper där behov för det finns.

Utöver de två ovan nämnda arbetspaketen finns det tre till I) Kontinuerligt lärande i samverkan där man jobbar för att skapa nätverket kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland, II) Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet där man utvecklar kundorienterade arbetssätt för samverkan med företag och andra arbetslivsorganisationer och III) Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande där man har fokus på kompetenshöjning i trendspaning och omvärldsbevakning.

Lärsam vill nätverka! Här presenterar Lena Johansson och Mia Henriksson projektet under JOPPI-seminariet. JOPPI är det nationella ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland. Foto: JOPPI – Jatkuvan oppimisen Suomi ESR+-koordinaatio

Projektledare Satu Laitila vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, som koordinerar hela Lärsam-projektet, konstaterar att det är ett ambitiöst projekt där projektåtgärderna kompletterar varandra och bildar en bra helhet.

– Projektets utvecklingsaktiviteter ger oss möjlighet att samarbeta mellan utbildningsnivåer och över regionala gränser kring kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Genom samarbete över stadie- och sektorsgränser och tillsammans med arbets- och näringslivet, kan vi bredda möjligheterna att utforma nya flexibla lärstigar och ett utbud som svarar mot arbetslivets behov och efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Laitila.

Eftersom Lärsam har som mål att skapa ett utbildningsnätverk, är en viktig del av projektarbetet att sprida information om projektet och berätta om det i olika sammanhang. Det har man gjort bland annat på seminariet JOPPI – Lösningar för kontinuerligt lärande 2024, som arrangerades i oktober av det nationella ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland, och på seminariet Social hållbarhet – Finlandssvensk yrkesutbildning i fokus, som arrangerades i november av Regionförvaltningsverket och Strapets-projektet.

– Projektet bygger på ett brett nationellt samarbete och gemensamt på nationell nivå identifierade behov av utveckling och bättre samordning för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Tillsammans vill vi utveckla verksamhetsmodeller för kontinuerligt lärande och svara mot de nationella målen, säger Laitila.

Projektet Lärsam kommer också att delta i Educa-mässan den 24–25 januari 2025. Kom gärna och träffa oss i Åbo Akademis monter: fredag kl. 11.30–13.00 och lö kl. 10.00–11.00.

FAKTA: Projektet Lärsam

Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.

Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.

Totalbudget är ca 920 000 euro​.

Lärsam är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande och en del av JOPPI – ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland.

Projektparter: Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Yrkesinstitutet Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​

Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet. Fler välkomnas!

Mer om Lärsam på www.abo.fi/larsam

Interreg Aurora projektet Nordic Music Creators har startat under vårvintern 2024 och pågår till 31.1.2027. Med en projektbudget på över en miljon euro kommer projektet stärka musikbranschen i Aurora-regionen. Projektet finansieras av Interreg Aurora med stöd från Lapplands förbund, Region Västerbotten,  Örnsköldsviks kommun, Svenska kulturfonden, Yrkeshögskolan Novia, Staden Kristinestad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Kultur Akademin Storuman och Stundentföreningen Musikmakarna.

Vad är Nordic Music Creators?

Nordic Music Creators (NMC) är ett nätverk i Aurora-regionen bestående av Yrkeshögskolan Novia, Musikmakarna- Songwriters Academy of Sweden, Yrkesakademin Österbotten, Lappfjärds folkhögskola och Kulturakademin Storuman. Med omfattande kontakter inom den regionala, nationella och globala musikindustrin kommer vi att erbjuda en plattform för kompetensutveckling, innovation och gemensamma satsningar. Genom att samarbeta med låtskrivare, entreprenörer, studerande och små och medelstora företag inom branschen kommer NMC att lyfta fram regionens entreprenörer på den globala marknaden. Projektet kommer att arbeta med innovativa låtskrivarläger, seminarier, webbinarier och bygga nätverk bland konstnärer, musiker, låtskrivare och producenter. Andra mål för projektet inkluderar entreprenörskap inom kreativa branscher, jämställdhet, hälsa och välbefinnande inom musikindustrin.

Inom projektet samlar vi ihop kunskaper, färdigheter och kontakter till en gemensam pool för projektparter, vårt nätverk i Aurora-regionen och internationella samarbetsparter.  På lång sikt bidrar projektet till ökad affärsverksamhet och musikexport.

Vem kan vara med i Nordic Music Creators?

Alla online-evenemang är öppna och kostnadsfria. Det kommer också att vara möjligt för samarbetspartners att delta i våra kreativa läger, innovationslabb och evenemang. För att delta i läger och innovationslabb kommer deltagarna att behöva goda färdigheter inom låtskrivning och musikproduktion. För lägren kommer det vanligtvis att finnas en ansökningsprocess för den enskilda deltagaren som baseras på portfolio. Låtskrivning och musikproduktion som görs inom projektet kommer att bibehålla en hög konstnärlig och professionell nivå. Vi kommer även att organisera aktiviteter och evenemang som är lämpliga att delta i för partners med yngre deltagare.

Närmare information om händelser och evenemang inom projektet publiceras under våren på organisationernas egna hemsidor eller sociala medier.

Har du frågor om projektet, kontakta någon av våra projektledare:

Yrkeshögskolan Novia: Victor Strömbäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Yrkesakademin i Österbotten: Johan Nybäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Lappfjärds folkhögskola: Janne Hyöty (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Musikmakarna: Oscar Sundelin (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Kulturakademin Storuman: Duncan Kemp (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Interreg Aurora projektet Nordic Music Creators har startat under vårvintern 2024 och pågår till 31.1.2027. Med en projektbudget på över en miljon euro kommer projektet stärka musikbranschen i Aurora-regionen. Projektet finansieras av Interreg Aurora med stöd från Lapplands förbund, Region Västerbotten,  Örnsköldsviks kommun, Svenska kulturfonden, Yrkeshögskolan Novia, Staden Kristinestad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Kultur Akademin Storuman och Stundentföreningen Musikmakarna.

Vad är Nordic Music Creators?

Nordic Music Creators (NMC) är ett nätverk i Aurora-regionen bestående av Yrkeshögskolan Novia, Musikmakarna- Songwriters Academy of Sweden, Yrkesakademin Österbotten, Lappfjärds folkhögskola och Kulturakademin Storuman. Med omfattande kontakter inom den regionala, nationella och globala musikindustrin kommer vi att erbjuda en plattform för kompetensutveckling, innovation och gemensamma satsningar. Genom att samarbeta med låtskrivare, entreprenörer, studerande och små och medelstora företag inom branschen kommer NMC att lyfta fram regionens entreprenörer på den globala marknaden. Projektet kommer att arbeta med innovativa låtskrivarläger, seminarier, webbinarier och bygga nätverk bland konstnärer, musiker, låtskrivare och producenter. Andra mål för projektet inkluderar entreprenörskap inom kreativa branscher, jämställdhet, hälsa och välbefinnande inom musikindustrin.

Inom projektet samlar vi ihop kunskaper, färdigheter och kontakter till en gemensam pool för projektparter, vårt nätverk i Aurora-regionen och internationella samarbetsparter.  På lång sikt bidrar projektet till ökad affärsverksamhet och musikexport.

Vem kan vara med i Nordic Music Creators?

Alla online-evenemang är öppna och kostnadsfria. Det kommer också att vara möjligt för samarbetspartners att delta i våra kreativa läger, innovationslabb och evenemang. För att delta i läger och innovationslabb kommer deltagarna att behöva goda färdigheter inom låtskrivning och musikproduktion. För lägren kommer det vanligtvis att finnas en ansökningsprocess för den enskilda deltagaren som baseras på portfolio. Låtskrivning och musikproduktion som görs inom projektet kommer att bibehålla en hög konstnärlig och professionell nivå. Vi kommer även att organisera aktiviteter och evenemang som är lämpliga att delta i för partners med yngre deltagare.

Närmare information om händelser och evenemang inom projektet publiceras under våren på organisationernas egna hemsidor eller sociala medier.

Har du frågor om projektet, kontakta någon av våra projektledare:

Yrkeshögskolan Novia: Victor Strömbäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Yrkesakademin i Österbotten: Johan Nybäck (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Lappfjärds folkhögskola: Janne Hyöty (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Musikmakarna: Oscar Sundelin (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

Kulturakademin Storuman: Duncan Kemp (epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs har vunnit varsin medalj i tävlingsgrenen ”närvårdare” i Mästare 2023 tävlingen som hållits i Esbo 8-11.5. Emma vann silver och Jennica brons.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget i Finland inom yrkesutbildningar där unga yrkesproffs tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet inom ett 50-tal olika yrken. I år kämpade cirka 370 ungdomar som studerar inom yrkesutbildningen om FM-medaljerna. YA:s närvårdare Emma Haglund och Jennica Gäddnäs tävlade i sin gren tillsammans med 6 andra finalister.

”Det har varit långa, händelserika och roliga dagar” säger Jennica. ”När jag tävlade tyckte jag att mina prestationer var både bra och mindre bra, men det gick ju riktigt bra till slut,” berättar Emma. Till tävlingsuppgifterna hörde både teoriuppgifter och praktiska övningar inom hemvård, läkemedelsbehandling, handledning och med barn på daghem. "Det känns helt häftigt att det räckte till medalj," säger Emma. "Medaljen känns som ett bevis på att man är bra på det man brinner för att göra - alltså att ta hand om andra människor," säger Jennica. 

”Tävlingen var jämn, både Emma och Jennica presterade fint, och på en jämn nivå. I en uppgift var Emma lite starkare, medan i nästa gick det istället lite bättre för Jennica. Det skilde slutligen endast 0,3 poäng mellan dem,” säger deras tränare Maria Nyberg och Anna Sirén. ”Att delta i Mästare tävlingarna är en upplevelse som ger studerande det lilla extra och en chans att få visa och mäta sitt kunnande på nationell nivå. Vi kan se hur de växer i och med denna möjlighet,” fortsätter Maria Nyberg, som fungerat som tränare inför Mästare tävlingarna i 9 år. 

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

Catarina Ventin är i grunden sjukskötare, 42 år och bor i Korsholm. Hon är en fyrabarnsmor som studerat på läroavtal för att bli behörig i sitt nya jobb som skolcoach vid Gerby skola, Vasa.

Catarina avlade Yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning med kompetensområdet för handledning på våren 2022. Med denna examen kan man arbeta med krävande uppgifter inom pedagogisk verksamhet och ge handledning till personer i olika åldrar och i olika  utbildningsformer/-stadier, t.ex. skolcoach eller inom olika förvaltningsområden, med olika kulturer eller inom fritidsverksamhet. Man kan även fungera som handledare i olika miljöer och jobba med vuxna i olika livssituationer. Catarina kommer ofta i kontakt med vårdnadshavare och familjer i olika livssituation, där hon anpassar sin handledning till de behov familjen och eleven har.

Ansvarig handledare Kia Snellman vid YA poängterar att det i skolcoachuppgifter ofta handlar om förebyggande arbete både gällande handledning i grupp och individuellt. Jobbet som skolcoach innebär ett aktivt och nära samarbete med all skolpersonal där skolcoachen fungerar som en länk mellan barnet eller den unga, och det nätverk som barnet just då är i behov av t.ex. lärare, skolgångshandledare, kurator, skolpsykolog, rektor och hälsovårdare. Skolcoachen samarbetar även med elevvårdsteamet. Viktigast för en skolcoach är att finnas nära till hands för alla.

Catarinas styrka är hennes flexibilitet och att hon lyssnar in barnens behov. Hon jobbar ofta utomhus och aktiverar eleverna ute. Catarina berättar att en vanlig arbetsdag består av mycket stöd, uppmuntran och pepp. Som skolcoach är det inte fokus på lärandet utan hon finns med under hela skoldagen för att höja motivationen och ge uppmuntran och för att fungera som en trygg vuxen i skolan.

När-, distans- och självstudier

Rektor Fredrik Sundell fungerade som ansvarig arbetsplatshandledare på skolan under Catarinas studier, ett samarbete som var väldigt viktigt. Utöver det hade Catarina både lärare och kurator som bedömare på skolan. Catarina berättar också att det i studierna ingår självstudier men under kontinuerlig handledning. Kontakten med läraren på YA fungerade smidigt och enligt lågtröskelmodell där hon alltid kunde ta kontakt och få hjälp i sina studier.

I yrkesexamensstudierna ingår både inspirerande närstudier och en del distansstudier. Många avlägger sina studier som läroavtal och fokus sätts på ett tätt samarbete med arbetsplatser där studerande har tillgång till varierande lärmiljöer. Handledning hålls i huvudsak en gång per vecka. Ett stort ansvar läggs på studerande själva och vi planerar tillsammans hur studeranden på bästa sätt får det kunnande som behövs för yrket. För att studera till handledare krävs det ett stort intresse för arbetsuppgifterna - då blir lärprocessen också mer motiverande.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna genomfördes som ett samarbete mellan Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Målet var att höja kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen samt säkerställa att alla studerande får en stark yrkeskompetens och goda grundläggande färdigheter för arbetslivet, vardagen och det livslånga lärandet. Utbildningsanordnare har haft möjligheten att delta i programmet genom att jobba med olika utvecklingsområden.

Genom programmet har vi på flera sätt utvecklat välbefinnandet i läroanstaltsmiljöer. Ett centralt fokus har varit att stärka studerandes möjligheter till deltagande och påverkan. Inom projektet Med studerandes språk har vi testat nya verksamhetsmodeller för att stärka individers färdigheter att hantera studievardagen, vilket också bidragit till ökat välmående och minskat antal avhopp. För delning av modeller och information har vi arrangerat popup tillfällen där personalen hade möjligheter att bekanta sig bland annat med modeller såsom olika gemenskapsstärkande och inkluderande gruppaktiviteter, en modell för studerande att överblicka sin väg till examen och studerandes reflektion på examensdelens genomförande. Samtliga modelller strävar efter att erbjuda studerande bättre möjligheter att vara aktiva och delaktiga i sin studievardag.

I projektet Delaktig och välmående tillsammans har nya modeller för inflytande, trygghetskänsla och samverkan tagits fram. Exempelvis har handledare för studerandekårer fått stöd i att utveckla och stärka verksamheten vid samtliga enheter inom YA, samtidigt som digitala distanslösningar möjliggjort breddat deltagande. Vi har bland annat utarbetat en valbar examensdel om att vara aktiv i studerandekåren och en årsklocka för studerandekårens verksamhet. 

Även ledningen av välbefinnande har stärkts. Arbetet har lett till att en gemensam förståelse för vad studerandes välbefinnande innebär har vuxit fram, tillsammans med modeller för hur detta kan ledas och integreras som en helhet i verksamheten.

En central aktör inom programmet har varit det nationella koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke! som fungerat som nätverk för kollegial utveckling och erfarenhetsutbyte mellan regionala projekt. Nätverket har bestått av nio regionala och nationella projekt inom programmet socialt hållbar yrkesutbildning. Nätverket har skapat forum för samverkan med Utbildningsstyrelsen, lyft fram goda exempel och bidragit till spridningen av resultat över hela landet.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna har bidragit till att stärka det sociala hållbarhetsarbetet inom yrkesutbildningen och byggt en stabil grund för jämlikhet, delaktighet och välbefinnande – med de studerandes bästa i centrum.

Nedan följer länkar till webbsidor där du kan bekanta dig mer med utvecklingsarbetet:

Med studerandes språk

Delaktig och välmående tillsammans

Koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke!

Det kontinuerliga lärandet i Svenskfinland ska stärkas med gemensamma krafter. Projektet Lärsam samlar utbildningsaktörer för att höja det egna kunnandet och för att bättre kunna möta arbetslivets behov.

I april i år inleddes ett projekt med en betydelsefull målsättning: att samla alla utbildningsanordnare i ett nätverk för kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Tillsammans ska man utveckla kunnandet kring kontinuerligt lärande och förbättra tjänsterna så att man på ett flexibelt sätt kan möta arbetslivets behov.

Projektet, som kort kallas Lärsam men vars hela namn är Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar, leds vid Åbo Akademi och projektparter med egna delprojekt är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia. Redan i initialskedet har dessutom Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan och Regionförvaltningsverkets svenska enheten för bildningsväsendet gått med som samarbetsparter i projektet. Också andra samarbetsparter är välkomna med.

Mona Riska vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi är projektledare.

– Vårt mål är att alla utbildningsaktörer i Svenskfinland samlas i nätverket. Det finns ett skriande behov av kompetensutveckling i arbetslivet, samtidigt som den statliga finansieringen skärs ned och deltagarna själva ska bekosta allt mer av sin kompetenshöjning, då är det viktigt att utbudet är relevant, flexibelt och kundanpassat så det möter arbetslivets behov. På sikt handlar det också om att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska, säger Riska.

När representanter för alla projektparterna samlades för en gemensam kickoff i Tammerfors var förväntningarna höga – det här projektet kommer att ge konkreta resultat.

Arbetslivschefen vid Axxell, Lena Johansson, konstaterar att arbetslivets förändring är en ständigt pågående process och det gäller för utbildningsorganisationerna att hänga med.

– Behovet av kunnig arbetskraft ska mötas av utbildningar som är relevanta till innehåll, fokus och form. Det ska vara utbildningar som arbetslivet känner till att finns och som de kan utnyttja fullt ut just då de behöver dem. Projektet Lärsam sitter bra i Axxells strategiska arbete för en stärkt dialog med arbetslivet och vad är bättre än att de görs i ett nätverk med många utbildningsanordnare, säger Johansson.

Fortbildningsplanerare Anna Stenman leder Novias arbetspaket inom projektet. Målet är förbättrade färdigheter inom pedagogik, processer och ledarskap bland personalen, samt digitala färdigheter kopplade till kontinuerligt lärande.

– Vi jobbar aktivt med att vara en pålitlig och kunnig leverantör av kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. Detta projekt har en viktig uppgift gällande samverkan, att bygga nätverk mellan olika utbildningsaktörer i Svenskfinland och ger oss möjligheten att stärka kompetensen hos personalen för att bättre kunna svara mot de behov som efterfrågas från näringslivet nu och i framtiden, säger Stenman.

Gisela Andergård-Heiskanen, ledare för arbetslivstjänster vid Prakticum, ser framemot att inom projektet få ett nätverk där man får möjligheten att lära av varandra och dela med sig av sina styrkor.

– Vi fokuserar på en kundcentrerad och målinriktad utbildning och att tillsammans med arbetslivet skapa ett värde för alla parter. Näringslivet och hela vårt land är beroende av yrkeskunniga människor och vi behöver vara en smidig kugge i detta ekosystem, säger Andergård-Heiskanen.

Också Harriet Bystedt, som är projektplanerare och lärare vid Yrkesakademin i Österbotten, ser nätverkandet som en styrka.

– Vårt mål är att tillsammans med de övriga i nätverket utveckla ett strategiskt arbetssätt där vi planerar ett utbildningsutbud som möjliggör ett kontinuerligt lärande som arbetslivet behöver. Vi önskar hitta gemensamma metoder för att kartlägga och utveckla befintliga lärstigar och identifiera kriterier som är avgörande för att skapa smidiga och lättillgängliga sätt att uppdatera kompetens under karriären, säger Bystedt.

Lärsam finansieras av EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland och har en totalbudget på drygt 900 000 euro.

FAKTA Projektet Lärsam

• Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.
• Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.
• Totalbudget är ca 920 000 euro​.
• Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​
• Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverket/Svenska enheten för bildningsväsendet​. Fler välkomnas!

Det kontinuerliga lärandet i Svenskfinland ska stärkas med gemensamma krafter. Projektet Lärsam samlar utbildningsaktörer för att höja det egna kunnandet och för att bättre kunna möta arbetslivets behov.

I april i år inleddes ett projekt med en betydelsefull målsättning: att samla alla utbildningsanordnare i ett nätverk för kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Tillsammans ska man utveckla kunnandet kring kontinuerligt lärande och förbättra tjänsterna så att man på ett flexibelt sätt kan möta arbetslivets behov.

Projektet, som kort kallas Lärsam men vars hela namn är Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar, leds vid Åbo Akademi och projektparter med egna delprojekt är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia. Redan i initialskedet har dessutom Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan och Regionförvaltningsverkets svenska enheten för bildningsväsendet gått med som samarbetsparter i projektet. Också andra samarbetsparter är välkomna med.

Mona Riska vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi är projektledare.

– Vårt mål är att alla utbildningsaktörer i Svenskfinland samlas i nätverket. Det finns ett skriande behov av kompetensutveckling i arbetslivet, samtidigt som den statliga finansieringen skärs ned och deltagarna själva ska bekosta allt mer av sin kompetenshöjning, då är det viktigt att utbudet är relevant, flexibelt och kundanpassat så det möter arbetslivets behov. På sikt handlar det också om att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska, säger Riska.

När representanter för alla projektparterna samlades för en gemensam kickoff i Tammerfors var förväntningarna höga – det här projektet kommer att ge konkreta resultat.

Arbetslivschefen vid Axxell, Lena Johansson, konstaterar att arbetslivets förändring är en ständigt pågående process och det gäller för utbildningsorganisationerna att hänga med.

– Behovet av kunnig arbetskraft ska mötas av utbildningar som är relevanta till innehåll, fokus och form. Det ska vara utbildningar som arbetslivet känner till att finns och som de kan utnyttja fullt ut just då de behöver dem. Projektet Lärsam sitter bra i Axxells strategiska arbete för en stärkt dialog med arbetslivet och vad är bättre än att de görs i ett nätverk med många utbildningsanordnare, säger Johansson.

Fortbildningsplanerare Anna Stenman leder Novias arbetspaket inom projektet. Målet är förbättrade färdigheter inom pedagogik, processer och ledarskap bland personalen, samt digitala färdigheter kopplade till kontinuerligt lärande.

– Vi jobbar aktivt med att vara en pålitlig och kunnig leverantör av kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. Detta projekt har en viktig uppgift gällande samverkan, att bygga nätverk mellan olika utbildningsaktörer i Svenskfinland och ger oss möjligheten att stärka kompetensen hos personalen för att bättre kunna svara mot de behov som efterfrågas från näringslivet nu och i framtiden, säger Stenman.

Gisela Andergård-Heiskanen, ledare för arbetslivstjänster vid Prakticum, ser framemot att inom projektet få ett nätverk där man får möjligheten att lära av varandra och dela med sig av sina styrkor.

– Vi fokuserar på en kundcentrerad och målinriktad utbildning och att tillsammans med arbetslivet skapa ett värde för alla parter. Näringslivet och hela vårt land är beroende av yrkeskunniga människor och vi behöver vara en smidig kugge i detta ekosystem, säger Andergård-Heiskanen.

Också Harriet Bystedt, som är projektplanerare och lärare vid Yrkesakademin i Österbotten, ser nätverkandet som en styrka.

– Vårt mål är att tillsammans med de övriga i nätverket utveckla ett strategiskt arbetssätt där vi planerar ett utbildningsutbud som möjliggör ett kontinuerligt lärande som arbetslivet behöver. Vi önskar hitta gemensamma metoder för att kartlägga och utveckla befintliga lärstigar och identifiera kriterier som är avgörande för att skapa smidiga och lättillgängliga sätt att uppdatera kompetens under karriären, säger Bystedt.

Lärsam finansieras av EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland och har en totalbudget på drygt 900 000 euro.

FAKTA Projektet Lärsam

• Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.
• Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.
• Totalbudget är ca 920 000 euro​.
• Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​
• Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverket/Svenska enheten för bildningsväsendet​. Fler välkomnas!

I Finland är arbetsmarknaden och även utbildningen väldigt uppdelad i typiskt ”manliga” och ”kvinnliga” branscher. Under de senaste åren har vi vid YA på lite olika sätt arbetat med att stöda de studerande som valt att studera inom en ”icke-traditionell” bransch. Här berättar fyra studerande om sina erfarenheter och tankar om studier på YA.

Du behöver inte kunna allt på förhand

Tindra, Aina och Lizette studerar alla andra året på logistik på YA i Närpes. De berättar att de valde studier på YA för att de var intresserade av mer praktiska studier och arbete. De visste alla att logistik var deras första alternativ när de sökte in till YA. Ingen av dem har hållit på särskilt mycket med fordon och skruvande tidigare, men de har följt med i lastbilshytten med familj och släktingar redan från det att de var små.

”Verkstadsdagarna har varit det bästa hittills när man fått skruva och jobba mer praktiskt. Vi har t.ex. tvättat fordon, lastat med truckar, skottat snö på skolgården, övat på att backa och fått skruva och jobba med egna projekt,” säger Tindra. ”Vi är tre flickor bland 22 pojkar, nog är vi lite uppdelade men vi umgås och pratar nog också mycket med varandra,” berättar Aina.

Alla tre ser framemot att börja övningsköra inför körkortet och att kunna välja valbara examensdelar enligt eget intresse. De funderar också på om de vill köra grusbil, timmerbil, eller kanske vindmöllor med specialtransporter i framtiden. Det finns också tankar kring att ta busskörkort.

”Vår hälsning till tjejer som funderar på att söka till logistik är; var inte rädd fast du känner och tror att du inte kan tillräckligt eller lika mycket som pojkar, du lär dig grunderna och allt under studierna. Du behöver inte kunna på förhand!” säger Tindra, Aina och Lizette.

Go for it, välj det du själv vill

Salah studerar tredje året till närvårdare, han berättar att det var hans pappa som också är närvårdare som uppmanande honom att söka till social- och hälsovårdsbranschen. ”Jag tänkte att det är en bra grundutbildning och jag tycker om att jobba med människor och har lätt för att komma överens med olika slags personer,” säger Salah.

”Först hade jag också kombistudier på gymnasiet, men när jag förstod att man kan studera vidare till t.ex. sjukskötare utan gymnasiet valde jag bort det. Jag har också mycket på fritiden med fotboll och jobb, så det var svårt att hinna med allt,” berättar Salah.

“Jag har börjat känna mig mer och mer bekväm i närvårdarrollen. Först kändes det lite ovant med att t.ex. tvätta gamla människor, men de är också otroligt tacksamma och roliga att prata med,” fortsätter han.

Salah säger att han har trivts bra med studierna till närvårdare på YA i Närpes. Första året var han ensam kille i gruppen men det upplevde han inte som något problem. ”Jag blir lätt en i gruppen och har lätt för att prata och umgås med alla. Mina UA-perioder har jag gjort både på dagis och på äldreboende och det har känts riktigt bra. Jag har fått ett fint bemötande och lärt känna många människor,” säger han.

”Min hälsning till killar som funderar på att studera till närvårdare: Go for it! Det handlar ju om dig och din framtid, bry dig inte om vad du tror andra tänker och tycker! Det kan vara lätt att välja samma som kompisarna, men välj det du själv vill, behöver och tycker om,” poängterar Salah.

Eftersom YA:s utbildningar förverkligas i nära samarbete med arbets- och näringslivet är kontakten till lokala företag inom olika branscher väldigt viktig. En arbetsgivare som kontinuerligt tar emot närvårdarstuderande på perioder av utbildning på arbetsplatsen (UA) eller på läroavtal (LA) är Folkhälsan. Joacim Sandbacka, regionchef för Folkhälsan Välfärd i Österbotten berättar att Folkhälsan har YA:s studerande på LA eller UA vid alla sina enheter, från Karleby i norr till Närpes i syd.

”Vi har ett samarbete som är superviktigt,” säger Joacim. ”Vi har ju en rådande arbetskraftsbrist, jag vågar nästan använda ordet ”kris”, och då är det upp till oss att ge ett bra bemötande då studerande kommer till oss. Vi vill som arbetsgivare göra ett gott intryck, vi hoppas ju att vi får bra och engagerade medarbetare i framtiden,” fortsätter han.

Arbetskraftsbrist i social- och hälsovårdsbranschen

Att Joacim verkligen tycker det är viktigt att ta hand om de studerande som gör sin UA eller LA period på Folkhälsan märks. Han tycker att det är viktigt att de studerande som kommer till Folkhälsan ska känna sig trygga. ”För att få en lyckad UA period så är grundtemat trygghet. Den studerande behöver ha en klar målbild gällande vad som förväntas av hen under UA perioden, vad man ska kunna då man börjar sin UA period, och vad man ska ha lärt sig innan man slutar,” säger han.

Hans tips åt studerande som är på väg ut på sin första UA period är att vara aktiv och våga fråga om hjälp och prata med arbetsplatshandledaren och arbetskamraterna. Det är spännande att komma till en helt ny miljö med främmande människor, men ”Man ska inte vara rädd att ta i, var inte blyg,” säger han. ”Är man villig att lära sig och att aktivt ta del av arbetet under UA perioden så lär man sig jättemycket. Man har UA perioden som en del av utbildningen, för att man ska lära sig, och för att omfatta det man lärt sig i skolan på jobbet,” poängterar han.

Han ger också rådet till studerande att testa på olika arbetsgivare under UA perioderna, även om det kan kännas tryggt att alltid fara till samma ställe. Det är väldigt lärorikt att se olika delar av branschen medan man har möjligheten via utbildningen.

Råd och tips inför UA perioden

Till sist lyfter Joacim igen upp den arbetskraftsbrist som drabbat sektorn. ”Jag vill ge en hälsning till alla som studerar till närvårdare - det här är en framtidsbransch! Det finns ingen risk för samarbetsförhandlingar i en nära framtid”.

”Jag vill också poängtera det livslånga lärandet. På Folkhälsan är vi måna om att erbjuda personalen fortbildning. Som studerande, se till att få din examen, få ditt Valvira nummer, men fortsätt att lära dig! För det här är en spännande bransch i utveckling, man behöver hela tiden lära sig nya saker,” avslutar Joacim.

En viktig del av yrkesutbildningen är att studerande bekantar sig med arbetslivet eller är i arbetslivet under kortare eller längre perioder. Dessa perioder förverkligas antingen via ett utbildningsavtal eller ett läroavtal och målet för studerande är lärande i arbetslivet med tydligt beskrivna arbetsuppgifter.

I lärandet i arbetslivet är den allra viktigaste personen, förutom själva studerande, arbetsplatshandledaren.  Arbetsplatshandledaren planerar lärandet tillsammans med studerande och lärare, handleder studerande, följer lärprocessen och är delaktig i planeringen av yrkesprovet. När studerande når upp till de krav på yrkesskicklighet som är definierade i examensgrunderna och sina personliga målsättningar, går studerande över till att visa sitt kunnande vid yrkesprovet. Då övergår vanligen handledaren till att fungera som arbetsplatsens bedömare och bedömer kunnandet tillsammans med lärar-bedömaren.

Vad erbjuder då YA för stöd för arbetsplatshandledare och bedömare för att de ska lyckas med sina uppgifter?  Vi har en tydlig uppgift och det är att utbilda eller introducera arbetsplatshandledaren i sina uppgifter. YA erbjuder både branschspecifik och branschöverskridande webbutbildning för arbetsplatshandledare genom att arbetsplatshandledaren får anvisningar om att studera webbmaterial och göra konkreta studieuppgifter. Sedan träffas en grupp arbetsplatshandledare med en utbildare vid två webbdiskussioner där den första handlar om planering och handledning och den andra om bedömning. För att diskussionerna ska bli bra förutsätter det att deltagarna har studerat och gjort uppgifterna och digitala färdigheter - med handledning brukar det gå bra!

Förutom webbutbildning erbjuder YA HandledingsHJÄLP. Handledningshjälpen är tillgänglig för alla arbetsplatshandledare som vill fråga eller diskutera om handledning inom yrkesutbildningen på svenska. Under tiden  maj-december erbjuds HandledningHJÄLP 17.5, 8.6, 16.8, 13.9, 11.10, 15.11 och 14.12  kl 9-11 via Teams.

Gå in på www.ohjaan.fi och välj svenska. Där hittar du direktlänken till handledningsHJÄLP och stöd och arbetsredskap för handledning i lärande i arbetslivet riktat både till arbetsplatshandledare och till läroanstalter.

Sedan några år tillbaka ingår YA i det nationella nätverket OHJAAN som enda svenskspråkiga utbildningsanordnare. I nuläget består nätverket av 12 utbildningsanordnare runtom i Finland.

Den nya omsorgsassistentutbildningen för ukrainare i Jakobstadsregionen, har redan synts i ett flertal intervjuer och till och med ett inslag i tv-nytt. Så nu vill jag med den här artikeln följa upp tidigare rapportering, och försöka ta er med in i gruppens vardag.

Gruppen med ukrainska studeranden stöter i sina studier på unika utmaningar jämfört med finländska studeranden, när de navigerar sig igenom både ett nytt språk och en ny kulturell kontext i så väl samhället som i arbetslivet. Att lära sig ett nytt språk på kort tid (mindre än ett år) är svårt för vem som helst, men att dessutom lära sig ett specifikt branschspråk som det inom vården där noggrannhet är avgörande, är ytterligare en högre nivå av utmaning.

Att i Jakobstadsregionen arbeta med äldre människor som har olika typer av diagnoser som försvårar kommunikationen och där både patienter och kollegor dessutom pratar dialekt, är något som gruppen snabbt förstod kommer att bli både intressant och svårt. Fokus har nu under de tre första månaderna satts på intensiv svenskaundervisning för att gruppen snabbt ska komma upp till en nivå där studerande kan känna sig bekväma med att kommunicera med patienter, familjemedlemmar och kollegor. Detta kräver engagemang, hårt arbete och en vilja att våga göra fel, fråga och be om hjälp.

För att förbereda gruppen inför praktiken så har vi försökt lära oss svenska på så många olika sätt som möjligt och vi har arbetat mycket med att våga prata och uttrycka oss, t.ex. har vi spelat många sällskapsspel. Vi har också byggt upp ett fint samarbete med Folkhälsans daggrupper, vi umgås och ordnar aktiviteter varje vecka. Vi har regelbundet gymnastik med rörelser kopplade till historier, vi har bjudit på musik och sång, haft högläsning, pysslat och även med de äldre är sällskapsspelen populära. Dessa gemensamma stunder har blivit viktiga för så väl den ukrainska gruppen som för daggrupperna som ivrigt ser fram emot nästa träff.

En av de saker som gruppen kämpar mest med är att i den första examensdelen i ”Att främja utveckling och delaktighet”, lära sig branschens terminologi på svenska men också att förstå hur sjukvården och specifikt äldreomsorgen skiljer sig mellan Ukraina och Finland. Flera personer i gruppen har utbildning och arbetslivserfarenhet inom vården så för dem handlar det främst om att fokusera på skillnaderna, på att uppdatera sina kunskaper och på att till viss mån lägga de gamla tankesätten åt sidan. Alla länder har sina egna system, värderingar och normer vad gäller hälsovård och gruppen behöver lära sig om de finländska. Till exempel så är det i andra länder och i Ukraina mycket mera vanligt att familjemedlemmar tar hand om äldre släktingar i hemmet, medan man i Finland i stället betonar professionell vård och olika typer av boenden.

En dag i veckan är gruppen ute på olika vårdenheter på praktik, detta började de med redan i mars knappt två månader efter kursstart. Målet med praktiken nu i början är främst att få bekanta sig med vårdarbetet och få lyssna och prata svenska. Studerandena säger att det är väldigt intressanta dagar, men att de samtidigt upplever mycket stress och känslor av att inte räcka till. En del av studerandena har också berättat att de fått många nya insikter och att det är tungt att konfronteras med sina egna känslor när det gäller till exempel äldre med demenssjukdomar. Trots att de själva kanske inte ännu insett det, så tycker jag som lärare att deras svenska redan nu utvecklas snabbare efter varje praktikdag och tillsammans försöker vi analysera vilka situationer i praktikvardagen som är mest stressande och vad vi kan fokusera på för att underlätta för dem.

Slutligen kan man konstatera att den här gruppen, med sitt intresse, sin diskussionsiver och målmedvetenhet, har alla chanser att bli skickliga och omtyckta omsorgsassistenter, om de bara orkar arbeta hårt och ta sig förbi de språkliga, byråkratiska och kulturella hindren.