Äppelträdsympning – vad innebär det?

Hur går ympningen till?

• 

  Ympning 1

• 

  Ympning 3

• 

  Ympning 2

• 

  Ympning 4

• Vad innebär äppelträdsympning?

  Tanken med äppelträdsympning är att få det nya trädet att bära samma frukt som det trädet som kvisten kom från. Vi klonar ett träd, kan man säga.Slutresultatet är ett, förhoppningsvis, nytt träd av samma sort som moderträdet, ett friskt och vackert träd som kommer att glädja dess förvaltare i tiotals år. 

• Vilka äppelträdssorter är det frågan om här hos oss? 

  Ett tiotal. De flesta kommer från Aspegrens trädgård i Jakobstad - vi försöker, i samarbete med dem, sprida på riskerna och därmed bevara genbanken. Vi vill tillgängliggöra sorterna för flera och bevara dem för eftervärlden. Samtidigt testar vi också härdigheter, friskhet, lämplighet för olika jordtyper med mera. Det är också ett bra komplement till arboretet vi bygger på Campus Kungsgården. Och så vill vi förstås att kockutbildningen ska kunna bjuda oss på äppelpaj senare.

• Hur går ympningen till? 

  Vi skär ett snett snitt i rotdelen samt i kvistdelen med en vass kniv (tex. en ny brytbladskniv/mattkniv). Dessa snitt bör vara i samma vinkel och kvisten och roten bör vara av ungefär samma tjocklek. Sedan sammanfogas dessa två delar med gummiband och/eller en speciell tejp (det går bra med vulktejp eller vanlig eltejp). Toppen klipps av och den änden försluts med vax eller sårbalsam av något slag. Den sistnämnda finns på alla trädgårdsbutiker.

  Det finns olika ympningsmetoder, men principen är den samma. Kambie mot kambie. Denna "läggymp" som vi använder är kanske den lättaste att behärska.

• När på året ska man ympa för bästa resultat? 

  För detta vi gör nu, ympning på en rot, bör roten ha "vaknat", medan riset (kvisten) vi lägger fast ska vara i viloläge. Det här riset är insamlat i fjol på senhösten så man kan vara säker på att de är i viloläge. Detta sker oftast på våren. Om man ympar fast en kvist som redan vaknat på ett träd som likaså vaknat, bör detta ske i början på sommaren så man har maximalt med växtsäsong kvar för kvisten att växa fast.

• Vad kan gå fel?

  Man kan missa sig med att vända kvisten fel väg, men det vanligaste är att kvisten torkar ut. Då har man ofta slarvat och inte sett till att kambiet ligger mot kambiet och/eller att man inte säkrat toppen från uttorkning genom att lägga på ympvaxet/sårbalsamen. Emellanåt kan också djur rubba ympen så att de (kambierna) förskjuts en smula.Snittet kan också bli skjuvat så att kambierna får kontakt med varandra. Renlighet och noggrannhet borgar för ett gott resultat!

• Är det något du rekommenderar ”hobbyträdgårdsmästaren” att göra hemma? 

  En hobbyträdgårdsmästare kan bra syssla med detta. Det som krävs är träning och vassa samt rena redskap. Och, rör aldrig snittytorna med fingrarna! Är man osäker på att göra det själv, så kan man bra kontakta någon av trädgårdsmästarna från YA, de är proffs nu efter denna vår.

År 2019 kommer att gå till samkommunens historia bland annat som året då alla fyllde jämna år. Äldst i klassen är Wasa Teater – Österbottens regionteater med sina 100 år, KulturÖsterbotten stoltserar med 80 år på nacken och Yrkesakademin i Österbotten firar sina 10 år. 

Wasa Teater, Spelman på taket

Samkommunens vision, utbildning och kultur i världsklass, har nått nya höjder under den första halvan av jubileumsåret. De jämna åren har uppmärksammats på många olika sätt: Wasa Teater hade nyligen premiär för jubileumspjäsen Spelman på taket, KulturÖsterbotten flyttade i början av året till Campus Kungsgården och firade bland annat med ett välbesökt öppet hus i sina nya utrymmen i Kulturgården. Yrkesakademin i Österbotten inledde sitt firande med ett uppskattat jubileumsseminarium och har under början av hösten gjort nedslag i regionen på Slättens mat och mystik i Närpes, Konstens natt i Vasa och Spotlight i Jakobstad. YA:s kockstuderande har dessutom fått stor uppmärksamhet under hösten i samband med Yle Strömsös kampanj Vegval. 

Tiden går fort när man har roligt och visst har första halvan av 2019 gått undan. Men, ännu är inte firandet över. På många sätt kan man konstatera att vi hittills bara värmt upp.

Den nyrenoverade teatern står så gott som klar och har som sagt redan stått för höstens första premiär på stora scenen. Tack vare renoveringen har teatern nu möjlighet att spela repertoarteater, vilket bland annat betyder att höstens andra stora pjäs Bomullsängeln kan ha premiär redan i november, samtidigt som Spelman på taket fortfarande går på samma scen. KulturÖsterbotten stod som medarrangör till Litteratur och Retur i september och kommer att fungera som värd för MittNordiska kulturdagarna i november tillsammans med bland andra yrkeshögskolan Novia och Österbottens förbund. Yrkesakademin i Österbotten fortsätter för sin del med att uppmärksamma yrkesutbildningen bland annat under European Skills Week vecka 42, Niornas dag då YA bjuder in regionens årskurs nio till sina enheter och lokala uttagningar och regional final i Mästare9 – en yrkesskicklighetstävling för grundskolestuderande.

Yrkesakademins kockstuderande tillreder sina recept i köket på Strömsö för kampanjen Vegval.

Yrkesakademin i Österbotten på Slättens mat och mystik

Det här är bara ett axplock av allt det vi har på gång ännu under hösten. Att samkommunen både syns och hörs i Österbotten, och också nationellt, råder det ingen tvekan om då man ser till våra evenemangskalendrar. Hos oss finns verkligen något för alla och en var och man kan gott säga att vår verksamhet rör och berör alla, från liten till stor. Trots att år 2019 kanske fått en liten guldkant hos oss kommer vi även framöver att finnas synliga och tillgängliga för österbottningarna och erbjuda utbildning och kultur i världsklass! 

Följ med våra hemsidor för att hålla dig uppdaterad på vad som händer hos oss.

Ja – om vissa delar klickar först!
Svaret på denna fråga, och på många andra om läroavtal utomlands, har projektmedarbetare från Finland, Åland, Sverige, Norge, Frankrike, Spanien, Italien och Nordmakedonien diskuterat inom projektet VET-EAR RoadMap (European Apprenticeship RoadMap - Access to Work-Based Learning Abroad). Målet med projektet
är att öka förståelsen om vilka möjligheter till internationella läroavtal det finns i olika europeiska länder samt skapa en vägkarta (roadmap) över hur internationella läroavtal kunde vara en möjlig studieväg för studerande.

Under projektets gång har flera möten och workshoppar hållits där alla parter aktivt diskuterat och kartlagt både utmaningar och möjligheter då det gäller läroavtal utomlands. Målsättningen har varit att förklara de olika ländernas system på ett överskådligt sätt, skapa verktyg i form av dokument, checklistor och en guide, och samtidigt sammanfatta alla länders erfarenheter till nytta för andra.

För ett internationellt läroavtal måste minimikraven i ett finländskt läroavtal vara uppfyllda:

• Du ska vara minst 15 år
• Din arbetstid ska vara i medeltal minst 25 timmar per vecka
• Du behöver hitta en arbetsgivare
  och ingå ett arbetsavtal med kollektivavtalsenlig lön och arbetsuppgifter som uppfyller kraven för ditt läroavtal
• På arbetsplatsen behöver finnas en arbetsplatshandledare som kan ge handledning.

VET-EAR RoadMap

• Finansieras av EU programmet Erasmus+, och koordineras av YA
• Projekttid: december 2021 - november 2023
• Partners: yrkesutbildarna Yrkesakademin i Österbotten, Ålands Yrkesgymnasium, Uddevalla Vuxenutbildning, Charlottenlund Vidaregående Skole, Institute de Genech, Politeknika

Txorrieri, innovationscentret ComoNeXT, organisationen Community Development Institute och Västsvenska Handelskammaren.

Om du vill veta mera om projektet eller funderar på en läroavtalsperiod utomlands:

1. Du hittar viktig information och många bra tips på www.vet-ear.eu
2. Håll utkik på Wilma anslagstavlan efter höstens info-tillfällen på YA
3. Kontakta Marie-Louise och Cecilia på YA:s läroavtalstjänster, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Ja – om vissa delar klickar först!
Svaret på denna fråga, och på många andra om läroavtal utomlands, har projektmedarbetare från Finland, Åland, Sverige, Norge, Frankrike, Spanien, Italien och Nordmakedonien diskuterat inom projektet VET-EAR RoadMap (European Apprenticeship RoadMap - Access to Work-Based Learning Abroad). Målet med projektet
är att öka förståelsen om vilka möjligheter till internationella läroavtal det finns i olika europeiska länder samt skapa en vägkarta (roadmap) över hur internationella läroavtal kunde vara en möjlig studieväg för studerande.

Under projektets gång har flera möten och workshoppar hållits där alla parter aktivt diskuterat och kartlagt både utmaningar och möjligheter då det gäller läroavtal utomlands. Målsättningen har varit att förklara de olika ländernas system på ett överskådligt sätt, skapa verktyg i form av dokument, checklistor och en guide, och samtidigt sammanfatta alla länders erfarenheter till nytta för andra.

För ett internationellt läroavtal måste minimikraven i ett finländskt läroavtal vara uppfyllda:

• Du ska vara minst 15 år
• Din arbetstid ska vara i medeltal minst 25 timmar per vecka
• Du behöver hitta en arbetsgivare
  och ingå ett arbetsavtal med kollektivavtalsenlig lön och arbetsuppgifter som uppfyller kraven för ditt läroavtal
• På arbetsplatsen behöver finnas en arbetsplatshandledare som kan ge handledning.

VET-EAR RoadMap

• Finansieras av EU programmet Erasmus+, och koordineras av YA
• Projekttid: december 2021 - november 2023
• Partners: yrkesutbildarna Yrkesakademin i Österbotten, Ålands Yrkesgymnasium, Uddevalla Vuxenutbildning, Charlottenlund Vidaregående Skole, Institute de Genech, Politeknika

Txorrieri, innovationscentret ComoNeXT, organisationen Community Development Institute och Västsvenska Handelskammaren.

Om du vill veta mera om projektet eller funderar på en läroavtalsperiod utomlands:

1. Du hittar viktig information och många bra tips på www.vet-ear.eu
2. Håll utkik på Wilma anslagstavlan efter höstens info-tillfällen på YA
3. Kontakta Marie-Louise och Cecilia på YA:s läroavtalstjänster, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Utbildningsanordnarna som driver Axxell och Yrkesakademin i Österbotten (YA) har analyserat utvecklingstrenderna och behovet av högklassig yrkesutbildning på svenska i Finland. I analysen har anordnarna samstämmigt kommit fram till att behovet av strategiska samarbeten över anordnargränserna är en framgångsfaktor då syftet är att framöver ha såväl bredd som kvalitet och tillgänglighet i det svenska utbildningsutbudet.
I ett scenario med både minskade årskullar och minskad finansiering är målsättningen att uppnå ett tätare strategiskt och operativt samarbete.
Samarbetet kretsar kring information och kunskapsutbyte, gemensamma tjänster samt att eventuellt upprätthålla funktioner tillsammans. Samarbetet kan ske inom såväl administration som pedagogisk verksamhet.
Vi eftersträvar en högkvalitativ utbildning med en hållbar resursanvändning. Vi ser självfallet att utbildningen också framöver bör ha en regional tillgänglighet, säger styrelseordförande Anders Norrback för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur som driver Yrkesakademin i Österbotten.
Samarbetet mellan Axxell och YA har alltid varit bra och vi vill nu genom att nyttja resurserna ännu effektivare uppnå större genomslag. Tillsammans blir vi ännu starkare säger Axxells styrelseordförande Johan Aura.

Utbildningsanordnarna som driver Axxell och Yrkesakademin i Österbotten (YA) har analyserat utvecklingstrenderna och behovet av högklassig yrkesutbildning på svenska i Finland. I analysen har anordnarna samstämmigt kommit fram till att behovet av strategiska samarbeten över anordnargränserna är en framgångsfaktor då syftet är att framöver ha såväl bredd som kvalitet och tillgänglighet i det svenska utbildningsutbudet.
I ett scenario med både minskade årskullar och minskad finansiering är målsättningen att uppnå ett tätare strategiskt och operativt samarbete.
Samarbetet kretsar kring information och kunskapsutbyte, gemensamma tjänster samt att eventuellt upprätthålla funktioner tillsammans. Samarbetet kan ske inom såväl administration som pedagogisk verksamhet.
Vi eftersträvar en högkvalitativ utbildning med en hållbar resursanvändning. Vi ser självfallet att utbildningen också framöver bör ha en regional tillgänglighet, säger styrelseordförande Anders Norrback för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur som driver Yrkesakademin i Österbotten.
Samarbetet mellan Axxell och YA har alltid varit bra och vi vill nu genom att nyttja resurserna ännu effektivare uppnå större genomslag. Tillsammans blir vi ännu starkare säger Axxells styrelseordförande Johan Aura.

Under de pandemiår som gått är det många som både upptäckt och återupptäckt vilken fin natur vi har i Finland. Folk har vallfärdat till vandringsleder och natursköna platser för att få en avkopplande och stressfri stund ute i naturen. Kanske är det också en och annan som tänkt att vår natur nog är värd att skydda och vårda. För att få veta mer om olika typer av natur som vi behöver ta hand om lite extra och till och med restaurera har vi tagit hjälp av Leena Rinkineva-Kantola vid NTM-centralen.

Människan mår bra av att vara ute i naturen så därför är det människans skyldighet att se till att även naturen mår bra. När vi pratar om områden som behöver vår hjälp, är det frågan om hotade naturtyper som har förändrats på grund av människan eller bristen på skötsel. ”Inom livsmiljöprogrammet HELMI, som påbörjades 2020, riktas åtgärderna mot myrar, skogar, fågelvatten, vårdbiotoper, småvatten och strandmiljöer. Det är de naturtyperna som är mest hotade och som är i störst behov av vård”, säger Rinkineva-Kantola.

Varför behöver vissa områden restaureras?

Enligt en hotbedömning av naturtyper som gjordes i Finland 2018 är cirka hälften (48 %) av landets knappt 400 naturtyper hotade (enligt miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst: ymparisto.fi). En del av de värdefulla naturtyperna förmår självständigt åtgärda och återgå till sitt naturliga tillstånd efter människans ingrepp. Trots det finns det många utdikningar av myrar och skogar som inte klarar av att återgå utan kräver restaurering.

”Naturbetesmarker och ängar är vårdbiotoper som behöver kontinuerlig skötsel för att inte växa igen. Fågelvatten som vuxit igen kan inte återgå till det normala utan slåtter och/eller muddring. Småvatten och bäcknatur längs kusten förmår inte heller återhämta sig själva efter människans muddringar eller dikningar”, förklarar Rinkineva-Kantola.

Vad kan då restaureringar rent konkret handla om?

Beroende på naturtyp kan åtgärderna bestå av bland annat att fylla igen diken, gallra träd, hålla djur på bete, slå och avlägsna vattenvegetation, bygga häckningsöar åt fåglar eller återställa fladornas trösklar. 

Restaureringar och naturvårdsåtgärder utförs i hotade livsmiljöer. Speciellt gällande myrar har betydande resultat uppnåtts. Det ambitiösa målet för frivilligt skydd av myrar (5 000 hektar) överskreds under Helmi-programmets första år då man skyddade totalt 5 578 hektar myrar.

Vem gör vad?

Livsmiljöprogrammet HELMI är en historiskt stor satsning på naturskyddet och för år 2020 beviljades programmet en finansiering på 42 miljoner euro. Inom ramen för programmet står staten för kostnaderna för såväl planering som genomförande av åtgärderna. Miljöförvaltningen kan besluta om de själva utför planeringen eller köper in den. ”Det som görs i form av restaurering köps i huvudsak av privata entreprenörer, men en del av åtgärderna kan markägarna själva utföra”, säger Rinkineva-Kantola.

Målet är att förbättra situationen för de förändrade livsmiljöerna så att deras artstruktur kan återgå till den som är typisk för naturtypen. Rinkineva-Kantola definierar en välmående och fungerande natur som en plats där näringshalten i livsmiljön, vattenförhållandena och andra livsmiljöfaktorer fungerar naturenligt och gör det möjligt för arter som är typiska för naturtypen i fråga att existera.

”En utmaning med restaurering av skyddsområden är att det inte alltid är så enkelt att exakt definiera målen med restaureringen och därmed hitta de rätta metoderna för iståndsättningen. Det här gör att man inte nödvändigtvis alltid når målen.”

Finns det jobb inom naturskydd?

Tanken är att Helmi-programmets aktörer och verksamhetsområden ska expandera också utanför skyddsområdena fram till 2030. 

”Ifall livsmiljöprogrammet HELMI godkänns och den finansiering som motsvarar målsättningen godkänns, skulle jag tro att det kommer att finnas en hel del jobb både inom planering och genomförande av restaureringarna”, säger Rinkineva-Kantola.

De studerande som har antagits till YA:s nya grundexamen i natur och miljö kan alltså se fram emot varierande jobbmöjligheter.

Bildtext: ”Fler iståndsättningar och restaureringar och en utvidgning mot fler naturtyper ökar behovet av nya experter. Det här är ett viktigt arbete, som förhoppningsvis intresserar och engagerar så att allt fler specialiserar sig på dem”, säger Leena Rinkineva-Kantola.

VILL DU VARA MED OCH SKAPA  EN VÄLMÅENDE MILJÖ? 

• YA har startat en ny utbildning i natur och miljö med ett mångsidigt innehåll

Vill du få ett brett kunnande inom natur- och miljöbranschen, kunna identifiera olika arter och deras livsmiljöer och förstå vilken betydelse naturens mångfald har, röra dig ansvarsfullt i terrängen, arbeta på ett hållbart och säkert sätt samt förstå vilken betydelse hållbar utveckling och klimatförändring har? Då är YA:s nya grundexamen (GE) i natur och miljö något för dig.

GE i natur och miljö har funnits redan en tid, men den egentliga planeringen av utbildningen påbörjades då de reviderade examensgrunderna blev klara i slutet av 2020 och marknadsföringen startade i början av år 2021. ”Då var målet minst en handfull studerande för att det skulle gå att ordna utbildningen, men marknadsföringen gav resultat och intresset översteg klart förväntningarna”, säger en nöjd Pernilla Lindholm, utbildningsplanerare.

Utbildningsplanerare Jennifer Ahlbäck tillägger att den här utbildningen är unik såtillvida att den är den första i landet som hålls på svenska. På finskt håll har motsvarande utbildningar funnits många år redan. 

För dig med ett stort intresse för natur och miljö 

Utbildningen är väldigt bred och riktar sig till människor som är intresserade av natur och miljö. Det finns två inriktningar; en för miljö och en för natur.

”Inom miljö kan man bli miljöskötare eller miljövårdare, medan de som skaffar kompetens inom natur kan bli naturinstruktörer eller framställare av naturprodukter”, berättar Lindholm.

En grundexamen i natur och miljö ger olika jobbmöjligheter beroende på vilken inriktning man väljer. ”En miljövårdare kan jobba med planering, skötsel och restaurering av olika miljöer. Miljöskötare sysslar främst med avfallshantering, rådgivning, återvinning och cirkulär ekonomi. Framställare av naturprodukter kan söka jobb hos företag som tillverkar naturprodukter eller själva bli företagare. De flesta naturinstruktörer blir företagare, men de kan även bli anställda som guider”, säger Ahlbäck. 

Studier som ger breda kunskaper 

Naturen har fått ett uppsving under coronapandemin och allt fler har begett sig ut i naturen, samtidigt som intresset för miljö, naturliga närproducerade produkter och självhushållning har ökat. Därför behöver vi en välmående och fungerande natur. Jennifer Ahlbäck beskriver idealet som ett ekosystem där människan inte behöver ingripa. Målet bör vara att människan ska kunna nyttja naturresurser på ett för miljön skonsamt och hållbart sätt. ”Som skogsmänniska tycker jag att skogsbruksmässiga och så kallade gröna värden ska kunna gå sida vid sida. De ska inte behöva utesluta varandra”, tillägger Pernilla Lindholm. 

Grundexamen i natur och miljö ger eleverna fakta, kunskap och verktyg för att kunna ta rätt beslut i olika miljösammanhang. ”Det här är en väldigt bred utbildning så de som tar examen kommer att få färdigheter som ger möjlighet att skapa en välmående och hållbar miljö”, avslutar Ahlbäck.

Under de pandemiår som gått är det många som både upptäckt och återupptäckt vilken fin natur vi har i Finland. Folk har vallfärdat till vandringsleder och natursköna platser för att få en avkopplande och stressfri stund ute i naturen. Kanske är det också en och annan som tänkt att vår natur nog är värd att skydda och vårda. För att få veta mer om olika typer av natur som vi behöver ta hand om lite extra och till och med restaurera har vi tagit hjälp av Leena Rinkineva-Kantola vid NTM-centralen.

Människan mår bra av att vara ute i naturen så därför är det människans skyldighet att se till att även naturen mår bra. När vi pratar om områden som behöver vår hjälp, är det frågan om hotade naturtyper som har förändrats på grund av människan eller bristen på skötsel. ”Inom livsmiljöprogrammet HELMI, som påbörjades 2020, riktas åtgärderna mot myrar, skogar, fågelvatten, vårdbiotoper, småvatten och strandmiljöer. Det är de naturtyperna som är mest hotade och som är i störst behov av vård”, säger Rinkineva-Kantola.

Varför behöver vissa områden restaureras?

Enligt en hotbedömning av naturtyper som gjordes i Finland 2018 är cirka hälften (48 %) av landets knappt 400 naturtyper hotade (enligt miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst: ymparisto.fi). En del av de värdefulla naturtyperna förmår självständigt åtgärda och återgå till sitt naturliga tillstånd efter människans ingrepp. Trots det finns det många utdikningar av myrar och skogar som inte klarar av att återgå utan kräver restaurering.

”Naturbetesmarker och ängar är vårdbiotoper som behöver kontinuerlig skötsel för att inte växa igen. Fågelvatten som vuxit igen kan inte återgå till det normala utan slåtter och/eller muddring. Småvatten och bäcknatur längs kusten förmår inte heller återhämta sig själva efter människans muddringar eller dikningar”, förklarar Rinkineva-Kantola.

Vad kan då restaureringar rent konkret handla om?

Beroende på naturtyp kan åtgärderna bestå av bland annat att fylla igen diken, gallra träd, hålla djur på bete, slå och avlägsna vattenvegetation, bygga häckningsöar åt fåglar eller återställa fladornas trösklar. 

Restaureringar och naturvårdsåtgärder utförs i hotade livsmiljöer. Speciellt gällande myrar har betydande resultat uppnåtts. Det ambitiösa målet för frivilligt skydd av myrar (5 000 hektar) överskreds under Helmi-programmets första år då man skyddade totalt 5 578 hektar myrar.

Vem gör vad?

Livsmiljöprogrammet HELMI är en historiskt stor satsning på naturskyddet och för år 2020 beviljades programmet en finansiering på 42 miljoner euro. Inom ramen för programmet står staten för kostnaderna för såväl planering som genomförande av åtgärderna. Miljöförvaltningen kan besluta om de själva utför planeringen eller köper in den. ”Det som görs i form av restaurering köps i huvudsak av privata entreprenörer, men en del av åtgärderna kan markägarna själva utföra”, säger Rinkineva-Kantola.

Målet är att förbättra situationen för de förändrade livsmiljöerna så att deras artstruktur kan återgå till den som är typisk för naturtypen. Rinkineva-Kantola definierar en välmående och fungerande natur som en plats där näringshalten i livsmiljön, vattenförhållandena och andra livsmiljöfaktorer fungerar naturenligt och gör det möjligt för arter som är typiska för naturtypen i fråga att existera.

”En utmaning med restaurering av skyddsområden är att det inte alltid är så enkelt att exakt definiera målen med restaureringen och därmed hitta de rätta metoderna för iståndsättningen. Det här gör att man inte nödvändigtvis alltid når målen.”

Finns det jobb inom naturskydd?

Tanken är att Helmi-programmets aktörer och verksamhetsområden ska expandera också utanför skyddsområdena fram till 2030. 

”Ifall livsmiljöprogrammet HELMI godkänns och den finansiering som motsvarar målsättningen godkänns, skulle jag tro att det kommer att finnas en hel del jobb både inom planering och genomförande av restaureringarna”, säger Rinkineva-Kantola.

De studerande som har antagits till YA:s nya grundexamen i natur och miljö kan alltså se fram emot varierande jobbmöjligheter.

Bildtext: ”Fler iståndsättningar och restaureringar och en utvidgning mot fler naturtyper ökar behovet av nya experter. Det här är ett viktigt arbete, som förhoppningsvis intresserar och engagerar så att allt fler specialiserar sig på dem”, säger Leena Rinkineva-Kantola.

VILL DU VARA MED OCH SKAPA  EN VÄLMÅENDE MILJÖ? 

• YA har startat en ny utbildning i natur och miljö med ett mångsidigt innehåll

Vill du få ett brett kunnande inom natur- och miljöbranschen, kunna identifiera olika arter och deras livsmiljöer och förstå vilken betydelse naturens mångfald har, röra dig ansvarsfullt i terrängen, arbeta på ett hållbart och säkert sätt samt förstå vilken betydelse hållbar utveckling och klimatförändring har? Då är YA:s nya grundexamen (GE) i natur och miljö något för dig.

GE i natur och miljö har funnits redan en tid, men den egentliga planeringen av utbildningen påbörjades då de reviderade examensgrunderna blev klara i slutet av 2020 och marknadsföringen startade i början av år 2021. ”Då var målet minst en handfull studerande för att det skulle gå att ordna utbildningen, men marknadsföringen gav resultat och intresset översteg klart förväntningarna”, säger en nöjd Pernilla Lindholm, utbildningsplanerare.

Utbildningsplanerare Jennifer Ahlbäck tillägger att den här utbildningen är unik såtillvida att den är den första i landet som hålls på svenska. På finskt håll har motsvarande utbildningar funnits många år redan. 

För dig med ett stort intresse för natur och miljö 

Utbildningen är väldigt bred och riktar sig till människor som är intresserade av natur och miljö. Det finns två inriktningar; en för miljö och en för natur.

”Inom miljö kan man bli miljöskötare eller miljövårdare, medan de som skaffar kompetens inom natur kan bli naturinstruktörer eller framställare av naturprodukter”, berättar Lindholm.

En grundexamen i natur och miljö ger olika jobbmöjligheter beroende på vilken inriktning man väljer. ”En miljövårdare kan jobba med planering, skötsel och restaurering av olika miljöer. Miljöskötare sysslar främst med avfallshantering, rådgivning, återvinning och cirkulär ekonomi. Framställare av naturprodukter kan söka jobb hos företag som tillverkar naturprodukter eller själva bli företagare. De flesta naturinstruktörer blir företagare, men de kan även bli anställda som guider”, säger Ahlbäck. 

Studier som ger breda kunskaper 

Naturen har fått ett uppsving under coronapandemin och allt fler har begett sig ut i naturen, samtidigt som intresset för miljö, naturliga närproducerade produkter och självhushållning har ökat. Därför behöver vi en välmående och fungerande natur. Jennifer Ahlbäck beskriver idealet som ett ekosystem där människan inte behöver ingripa. Målet bör vara att människan ska kunna nyttja naturresurser på ett för miljön skonsamt och hållbart sätt. ”Som skogsmänniska tycker jag att skogsbruksmässiga och så kallade gröna värden ska kunna gå sida vid sida. De ska inte behöva utesluta varandra”, tillägger Pernilla Lindholm. 

Grundexamen i natur och miljö ger eleverna fakta, kunskap och verktyg för att kunna ta rätt beslut i olika miljösammanhang. ”Det här är en väldigt bred utbildning så de som tar examen kommer att få färdigheter som ger möjlighet att skapa en välmående och hållbar miljö”, avslutar Ahlbäck.

I början av november inleds projektet Boden Live vid Yrkesakademin i Österbotten.

Projektet tar avstamp från den populära verksamheten i projektet Boden, vars tjänster visat sig ha en stor efterfrågan med i genomsnitt 100 uppdrag per år.

Multimediatjänster för landsbygden stor fortsättningsvis i fokus och målgruppen förblir densamma; primärproducenter, föreningar, organisationer och dylika aktörer som verkar på eller för landsbygden och dess utveckling.

Namnet Boden Live ger en ledtråd när det kommer till verksamhetsutvecklingen och tjänsteutbudet inom projektet. Fotograferingar, filmningar och dokumentationer kompletteras med en tyngre betoning på direktsändningar och utvecklandet av en professionell plattform för dessa.

Olika samarbetspartners har också inkommit med önskemål om portabel konferensutrustning som med kort förvarning smidigt kan användas vid möten ute i bygderna, till exempel i ungdomslokaler, och som lätt kan flyttas mellan olika utrymmen.

Genom att demonstrera och erbjuda dessa lösningar vill projektet ingjuta mod i landsbygdens aktörer att, i egen regi, dokumentera olika möten andra evenemang i framtiden.

• Projekttid: 1.11.2018 – 31.10.2021

Text: Kim Blåfield

Foto: Sara Mannsén

Michelle Bäcklund från Närpes är utexaminerad merkonom från YA:s enhet i Närpes. Efter att hon fick sin examen år 2016 jobbade hon ett år på en bank, sedan bar flyttlasset iväg till södra Finland där hon studerade fotografering ett år.

”Sedan började jag jobba på dagis och studerade till barnledare, för att sedan flytta tillbaka till Närpes. Nu avlägger jag en delexamen inom marknadsföring här vid YA,” berättar hon.

Efter högstadiet lockade inte gymnasiet utan en praktisk utbildning kändes rätt. Då var merkonom-utbildningen relativt ny, med bara en årskurs som hade startat tidigare. ”Jag tycker att merkonom-utbildningen var väldigt bra och något jag har nytta av ännu idag. Den är väldigt bred och går att använda inom många olika branscher. Då jag jobbade på banken hade jag så klart väldigt stor nytta av den, men också i andra sammanhang märker jag att den behövs,” säger Michelle.

Under studierna till merkonom var marknadsföring det som var mest intressant för Michelle. ”Jag har alltid tilltalats och varit intresserad av marknadsföring och speciellt grafisk design. Jag vill lära mig mera om det, så då jag såg att delexamen inom marknadsföring erbjöds här så nappade jag direkt.”

Mer självständigt att studera som vuxen

Att studera som vuxen tycker Michelle är mycket annorlunda än att studera vidare direkt efter

högstadiet. ”Då du studerar som vuxen behöver du ta reda på mycket mera själv jämfört med då man studerade efter högstadiet, då det var mycket att bara sitta och lyssna,” säger hon.

”Som vuxenstuderande är det mycket upp till dig själv att lyssna och fånga upp det du själv är intresserad av och ta reda på mera om det,” fortsätter hon.

Studierna på delexamen inom marknadsföring går helt och hållet på distans och man får avlägga dem i sin egen takt, även om den beräknade studietiden är cirka ett halvår. För Michelle passar det här bra då hon är mammaledig just nu: ”Lite saknar jag kontakten med klasskompisarna, då också närstudietillfällena som vi har en gång i månaden är online, men annars fungerar upplägget med distansstudier jättebra,” berättar hon.

En delexamen är en kortare del av en utbildning, alltså en del av en examen. ”Jag tycker det är jättebra att det erbjuds kortare utbildningar, som just delexamen. Det är ett bra sätt att bygga på sitt kunnande och som vuxen kanske det är lättare att gå en kortare utbildning, än att gå en lång.”

Största skillnaden mellan att studera som ung och vuxen tycker Michelle är kravet på självdisciplin. ”Som vuxen gäller det att verkligen ta sig tiden att koncentrera sig på skoluppgifterna, vid sidan om familjen, eventuellt jobb och så vidare. Det kräver att du faktiskt tar dig tiden att göra dina uppgifter och det är kanske inte alltid så lätt då vardagen rullar på. Det är lätt att man tappar koncentrationen och tankarna flyger iväg på annat,” säger Michelle.

Kombinationen merkonom och en delexamen inom marknadsföring ser Michelle som en bra bas att stå på sedan, då hon förhoppningsvis någon dag jobbar med marknadsföring. ”Just nu går jag utbildningen av rent intresse för branschen, men målet är nog att jag någon dag får jobba med det i någon form. När det blir återstår att se, men kanske någon dag. Oavsett så tycker jag verkligen att jag har en bra grund att stå på med mina utbildningar.”

YA:s merkonomstuderande Armin Bilajac har vunnit brons i grenen ”visuellt försäljningsarbete” i Mästare 2021 tävlingen som hållits i Uleåborg 18-20.5.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget i Finland inom yrkesutbildningar där unga yrkesproffs tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet inom 51 olika yrken. Istället för ett stort evenemang så decentraliserades tävlingen i år till 13 olika orter. Största delen av grenarna arrangerades i Uleåborg och dess näromgivning.

YA:s merkonomstuderande Armin Bilajac och Jamina Berglund tävlade i grenen ”visuellt försäljningsarbete” tillsammans med tre andra finalister, och nyblivna studenten och närvårdaren Julia Karlstedt tävlade i närvårdargrenen tillsammans med sju andra finalister.

Julia var nöjd med att ha ställt upp i tävlingen ännu ett år. Tävlingsmomenten bestod bl.a av en handledningssituation, videoanalys, hemvård, läkemedelsberäkning etc. ”Det kändes bra, jag har gjort mitt bästa idag,” berättade hon efter första tävlingsdagen. 

Jamina fick en fin fjärde placering och var även hon nöjd med tävlingarna trots mycket jobb och långa dagar. ”Det har varit både roligt och jobbigt, vi har haft långa dagar,” berättade hon efter den andra tävlingsdagen.

”Det har varit lärorikt, vi har lärt oss mycket under de här dagarna, och en bronsmedalj känns förstås riktigt bra,” säger Armin. Till tävlingsuppgifterna hörde bland annat att skapa en bordsexponering, en pop-up försäljningspunkt och att utveckla marknadsföringsmaterial för olika lokala företag. Enligt domarna var Armin noggrann, med en tydlig vision i utförandet av sina uppgifter.

”Medaljen var väntad, både Armin och Jamina är mycket duktiga på visuellt försäljningsarbete. De jobbar modernt och kreativt. Det har varit roligt att få träna dem inför Mästare tävlingarna,” säger deras coach och lärare i affärsverksamhet, Ida Söderback, som var med i Mästare sammanhang för första gången.

YA:s merkonomstuderande Armin Bilajac har vunnit brons i grenen ”visuellt försäljningsarbete” i Mästare 2021 tävlingen som hållits i Uleåborg 18-20.5.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget i Finland inom yrkesutbildningar där unga yrkesproffs tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet inom 51 olika yrken. Istället för ett stort evenemang så decentraliserades tävlingen i år till 13 olika orter. Största delen av grenarna arrangerades i Uleåborg och dess näromgivning.

YA:s merkonomstuderande Armin Bilajac och Jamina Berglund tävlade i grenen ”visuellt försäljningsarbete” tillsammans med tre andra finalister, och nyblivna studenten och närvårdaren Julia Karlstedt tävlade i närvårdargrenen tillsammans med sju andra finalister.

Julia var nöjd med att ha ställt upp i tävlingen ännu ett år. Tävlingsmomenten bestod bl.a av en handledningssituation, videoanalys, hemvård, läkemedelsberäkning etc. ”Det kändes bra, jag har gjort mitt bästa idag,” berättade hon efter första tävlingsdagen. 

Jamina fick en fin fjärde placering och var även hon nöjd med tävlingarna trots mycket jobb och långa dagar. ”Det har varit både roligt och jobbigt, vi har haft långa dagar,” berättade hon efter den andra tävlingsdagen.

”Det har varit lärorikt, vi har lärt oss mycket under de här dagarna, och en bronsmedalj känns förstås riktigt bra,” säger Armin. Till tävlingsuppgifterna hörde bland annat att skapa en bordsexponering, en pop-up försäljningspunkt och att utveckla marknadsföringsmaterial för olika lokala företag. Enligt domarna var Armin noggrann, med en tydlig vision i utförandet av sina uppgifter.

”Medaljen var väntad, både Armin och Jamina är mycket duktiga på visuellt försäljningsarbete. De jobbar modernt och kreativt. Det har varit roligt att få träna dem inför Mästare tävlingarna,” säger deras coach och lärare i affärsverksamhet, Ida Söderback, som var med i Mästare sammanhang för första gången.

Ledarskapsforum Strategiworkshops, hösten 2022 med Ralf Blomqvist, Main AB & David Loid, Loid Consulting

Att arbeta visionsdrivet, målinriktat och strategiskt har blivit något av ett samtida mantra för många organisationer. Men strategiarbetets innehåll och tillämpningar är under ständig förändring i en värld som präglas av snabbt föränderliga kundbeteenden, stegrade krav från medarbetarna samt teknikskiften och en accelererande digitalisering. Samtidigt är sättet att ”göra strategi” under förändring, där tydlig struktur, faktabaserade angreppsätt och medskapande arbetsmetoder är tre av ledstjärnorna. 

Vad behöver jag då känna till och förstå av strategiarbetets referensramar, tankemodeller och tillämpningar? Vad innebär strategiarbete för mig i min roll? Och inte minst – hur gör andra? Under inspirerande ledning av David Loid och Ralf Blomqvist rätar vi ut frågetecknen.

Arbetsformerna under dag 1 är föreläsningar, bikupor och gemensamma diskussioner. Deltagarna gör därefter en "Strategisafari" i form av en inventering/värdering av den egna organisationens strategiarbete. Dag 2 hålls som en virtuell avstämningsträff. Dag 3 är en heldagsworkshop som innefattar redovisningar av deltagarnas Strategisafaris, gemensamt erfarenhetsutbyte samt individuella action plans. 

Agenda

Dag 1 (Jakobstad, tisdag 25 oktober, kl. 09.00–16.00)

0900                 Välkommen/kort introduktion

Tema 1: Strategiarbetets tankemodeller och referensramar

• Strategiexposé – från planering till värdeskapande (Ralf)
• Strategiarbetets tre grundkrafter (David)
• Bikupor/gruppdiskussioner: hur jobbar mitt företag med strategi, vilka tankemodeller och tillämpningar formar vårt utvecklings- och framtidsarbete?

1200                 Lunch- och telefonpaus

1300                 Tema 2: Strategiskt utvecklingsarbete

• Vision, mål, strategi, implementering – hur hänger allt ihop?
• Hur arbeta kund-/brukardrivet
• Business Model Canvas

                          Tema 3: Att leda och utvärdera strategiarbetet

• Promotivt förändringsarbete och Change Management
• Delat ledarskap
• Strategisk styrning och Balanced Scorecard

1500                 Planering av deltagarnas Strategisafaris

1600                 Dagen avslutas

Hemuppgift: Strategisafari

• Deltagarna inventerar den egna organisationens strategi-/utvecklingsarbete genom att intervjua 1) en kund, 2) ett par medarbetare (någon i ledningsgruppen samt en annan kollega) samt 3) en leverantör/samarbetspartner.
• Intrycken från intervjuerna jämförs med organisationens formella strategi- och styrdokument (vision, strategi(er), planer, nyckeltal, …)
• Insikterna från Safarin sammanställs i en kort presentation under förmiddagen dag 3.

Dag 2 Virtuell träff (Zoom, tisdag 8 november, kl. 09.00–11.30)

• Hur integrera strategiarbetet i organisationen?
• Hur ska vi förstå strategi- och framtidssnacket? ”Emergent strategy” kontra planeringsdrivna strategiprocesser
• Hur går det? Kort lägesavstämning + frågor&svar, tips inför dag 3

Dag 3 (Jakobstad eller Zoom, tisdag 29 november, kl. 09.00–16.00)

0900                 Välkommen/kort resumé

                          Workshop 1: Genomgång av deltagarnas Strategisafaris

• Presentationer och diskussion i mindre grupper
• Guldkorn och lärdomar – vilka insikter, tankar och förbättringsförslag vill grupperna lyfta fram? 

1130                 Lunch- och telefonpaus

1230                 Forts Workshop 1

1400                 Workshop 2: Gemensam utvecklingsworkshop

• Vilka tankemodeller och referensramar präglar deltagarnas strategi-/utvecklingsarbete? Vad fungerar, vad behöver förädlas/förändras?
• Hur driver vi strategi- och utvecklingsprocesser, vad kan vi lära oss av (var)andra?
• Hur leder vi det förändringsarbetet, vilka utmaningar och utvecklingsbehov finns i olika roller/befattningar?                    

1500                 Egenreflektion och Action Plan: hur vill jag utvecklas i min ledarroll, vad gör jag nu?

1530                 Uppsummering och konklusioner

1600                 Dagen avslutas

Ralf Blomqvist har i över 20 år verkat som rådgivare åt företag och organisationer i frågor som rör kunddriven verksamhetsutveckling. Hans fokusområden är strategi, affärsutveckling, innovation, kundlojalitet och kunddialog.  Ralf verkar såväl inom konsumentmarknad som business-to-business och har även lång erfarenhet från offentlig sektor. Hans primära arbetsfält är Norden.  

Ralf introducerade begreppet Relationsmarknadsföring i Norden som medförfattare till boken med samma namn (1993). Boken blev snabbt ett referensverk inom området och har till dags dato sålts i drygt 15 000 exemplar. Ralf är även medförfattare till en rad andra böcker inom bl a kundrelationer och kvalitetsarbete.

Ralf är flitigt anlitad som föredragshållare, utbildare och moderator såväl på kundinterna evenemang som externt, både inom privat och offentlig sektor. Han föreläser även sedan många år regelbundet på KTH Executive School.

Ralf är delägare i det Göteborgsbaserade konsultföretaget Main AB. Han är bosatt i Jakobstad och Helsingfors.

David Loid arbetar som konsult, utbildare och forskare med fokus på strategi- och verksamhetsutveckling. Workshoparna kommer att innehålla många konkreta exempel och praktiska råd och David Loid har en mycket fängslande föreläsande stil. Läs mera om David Loid på https://loid.se/

Våra samarbetspartners rekommenderar Ledarskapsforum Strategiworkshops:

Teknisk direktör Ben Antell, Jan Lundström, Allan Hagberg och Ronny Haglund från Korsholms kommun, samhällsbyggnaden:

”Vi har allt sedan 2018 anlitat Ledarskapsforum för vår personals kompetensutveckling som är ett viktigt led i våra ständiga verksamhetsförbättringar. När vi funderade på hur vi ska kunna verkställa samhällsbyggnadens vision så fick vi kännedom om att Ledarskapsforum skulle ordna ett strategikoncept ”Strategi i världsklass”. Ämnet passade oss perfekt och det blev en ögonöppnare för oss. Föreläsarna som var mycket kunniga, fick oss att inse vikten av att se helheter och hur de påverkar oss. Det som också var mycket bra, var att vi fick i uppgift att ordna en strategisafari dvs. gå ut och intervjua våra kunder och olika intressenter. Resultatet av intervjuerna ledde till att vi insåg vad som saknades i vår vision och som vi behöver ta itu med. Vi vill gärna rekommendera Ledarskapsforums strategikoncept till företag och organisationer som vill utvecklas och bli bättre. För vår del ledde vår medverkan i ”Strategi i världsklass” till att vi insåg att vi behöver beakta flera olika hållbarhetsaspekter för att bättre svara mot våra kunders framtida behov.”

Daniel Asplund, Quality & Aftermarket manager, Ekeri Ab:

”Jag måste ännu säga att jag deltagit i olika Ledarskapsforum kurser hos er i kanske 10 års tid.  STRATEGI KURSEN VAR DEN ABSOLUT BÄSTA JAG DELTAGIT I UNDER ÅREN. Upplägget var helt perfekt, detta att i en mindre grupp lära av varandra, diskutera, få nya ideér och brainstorma tillsammans var mycket lärorikt. Vi bör i Österbotten ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns över branscher och lära oss av varandra. Jag tycker ni kan bygga vidare på detta koncept och att ni kunde ta en viktig roll här att länka ihop den kunskap som finns genom dylika arrangemang. Snackar vi strategi så finns det en ”blue ocean” här där ingen gör motsvarande!”

Är du och ditt team intresserade av att delta i Ledarskapsforums Strategiworkshops? Ta kontakt!

Mer information och anmälningar:

Johnny Forsman
tfn: 044-750 3260
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

OBS! Anmäl er i tid, begränsat antal deltagande organisationer.

Pris:

• 1.900 euro + moms per deltagande organisation (max 4 deltagare från organisationen).
• För ytterligare deltagare från samma organisation, 200 euro + moms per deltagare.

Ledarskapsforum Strategiworkshops, hösten 2022 med Ralf Blomqvist, Main AB & David Loid, Loid Consulting

Att arbeta visionsdrivet, målinriktat och strategiskt har blivit något av ett samtida mantra för många organisationer. Men strategiarbetets innehåll och tillämpningar är under ständig förändring i en värld som präglas av snabbt föränderliga kundbeteenden, stegrade krav från medarbetarna samt teknikskiften och en accelererande digitalisering. Samtidigt är sättet att ”göra strategi” under förändring, där tydlig struktur, faktabaserade angreppsätt och medskapande arbetsmetoder är tre av ledstjärnorna. 

Vad behöver jag då känna till och förstå av strategiarbetets referensramar, tankemodeller och tillämpningar? Vad innebär strategiarbete för mig i min roll? Och inte minst – hur gör andra? Under inspirerande ledning av David Loid och Ralf Blomqvist rätar vi ut frågetecknen.

Arbetsformerna under dag 1 är föreläsningar, bikupor och gemensamma diskussioner. Deltagarna gör därefter en "Strategisafari" i form av en inventering/värdering av den egna organisationens strategiarbete. Dag 2 hålls som en virtuell avstämningsträff. Dag 3 är en heldagsworkshop som innefattar redovisningar av deltagarnas Strategisafaris, gemensamt erfarenhetsutbyte samt individuella action plans. 

Agenda

Dag 1 (Jakobstad, tisdag 25 oktober, kl. 09.00–16.00)

0900                 Välkommen/kort introduktion

Tema 1: Strategiarbetets tankemodeller och referensramar

• Strategiexposé – från planering till värdeskapande (Ralf)
• Strategiarbetets tre grundkrafter (David)
• Bikupor/gruppdiskussioner: hur jobbar mitt företag med strategi, vilka tankemodeller och tillämpningar formar vårt utvecklings- och framtidsarbete?

1200                 Lunch- och telefonpaus

1300                 Tema 2: Strategiskt utvecklingsarbete

• Vision, mål, strategi, implementering – hur hänger allt ihop?
• Hur arbeta kund-/brukardrivet
• Business Model Canvas

                          Tema 3: Att leda och utvärdera strategiarbetet

• Promotivt förändringsarbete och Change Management
• Delat ledarskap
• Strategisk styrning och Balanced Scorecard

1500                 Planering av deltagarnas Strategisafaris

1600                 Dagen avslutas

Hemuppgift: Strategisafari

• Deltagarna inventerar den egna organisationens strategi-/utvecklingsarbete genom att intervjua 1) en kund, 2) ett par medarbetare (någon i ledningsgruppen samt en annan kollega) samt 3) en leverantör/samarbetspartner.
• Intrycken från intervjuerna jämförs med organisationens formella strategi- och styrdokument (vision, strategi(er), planer, nyckeltal, …)
• Insikterna från Safarin sammanställs i en kort presentation under förmiddagen dag 3.

Dag 2 Virtuell träff (Zoom, tisdag 8 november, kl. 09.00–11.30)

• Hur integrera strategiarbetet i organisationen?
• Hur ska vi förstå strategi- och framtidssnacket? ”Emergent strategy” kontra planeringsdrivna strategiprocesser
• Hur går det? Kort lägesavstämning + frågor&svar, tips inför dag 3

Dag 3 (Jakobstad eller Zoom, tisdag 29 november, kl. 09.00–16.00)

0900                 Välkommen/kort resumé

                          Workshop 1: Genomgång av deltagarnas Strategisafaris

• Presentationer och diskussion i mindre grupper
• Guldkorn och lärdomar – vilka insikter, tankar och förbättringsförslag vill grupperna lyfta fram? 

1130                 Lunch- och telefonpaus

1230                 Forts Workshop 1

1400                 Workshop 2: Gemensam utvecklingsworkshop

• Vilka tankemodeller och referensramar präglar deltagarnas strategi-/utvecklingsarbete? Vad fungerar, vad behöver förädlas/förändras?
• Hur driver vi strategi- och utvecklingsprocesser, vad kan vi lära oss av (var)andra?
• Hur leder vi det förändringsarbetet, vilka utmaningar och utvecklingsbehov finns i olika roller/befattningar?                    

1500                 Egenreflektion och Action Plan: hur vill jag utvecklas i min ledarroll, vad gör jag nu?

1530                 Uppsummering och konklusioner

1600                 Dagen avslutas

Ralf Blomqvist har i över 20 år verkat som rådgivare åt företag och organisationer i frågor som rör kunddriven verksamhetsutveckling. Hans fokusområden är strategi, affärsutveckling, innovation, kundlojalitet och kunddialog.  Ralf verkar såväl inom konsumentmarknad som business-to-business och har även lång erfarenhet från offentlig sektor. Hans primära arbetsfält är Norden.  

Ralf introducerade begreppet Relationsmarknadsföring i Norden som medförfattare till boken med samma namn (1993). Boken blev snabbt ett referensverk inom området och har till dags dato sålts i drygt 15 000 exemplar. Ralf är även medförfattare till en rad andra böcker inom bl a kundrelationer och kvalitetsarbete.

Ralf är flitigt anlitad som föredragshållare, utbildare och moderator såväl på kundinterna evenemang som externt, både inom privat och offentlig sektor. Han föreläser även sedan många år regelbundet på KTH Executive School.

Ralf är delägare i det Göteborgsbaserade konsultföretaget Main AB. Han är bosatt i Jakobstad och Helsingfors.

David Loid arbetar som konsult, utbildare och forskare med fokus på strategi- och verksamhetsutveckling. Workshoparna kommer att innehålla många konkreta exempel och praktiska råd och David Loid har en mycket fängslande föreläsande stil. Läs mera om David Loid på https://loid.se/

Våra samarbetspartners rekommenderar Ledarskapsforum Strategiworkshops:

Teknisk direktör Ben Antell, Jan Lundström, Allan Hagberg och Ronny Haglund från Korsholms kommun, samhällsbyggnaden:

”Vi har allt sedan 2018 anlitat Ledarskapsforum för vår personals kompetensutveckling som är ett viktigt led i våra ständiga verksamhetsförbättringar. När vi funderade på hur vi ska kunna verkställa samhällsbyggnadens vision så fick vi kännedom om att Ledarskapsforum skulle ordna ett strategikoncept ”Strategi i världsklass”. Ämnet passade oss perfekt och det blev en ögonöppnare för oss. Föreläsarna som var mycket kunniga, fick oss att inse vikten av att se helheter och hur de påverkar oss. Det som också var mycket bra, var att vi fick i uppgift att ordna en strategisafari dvs. gå ut och intervjua våra kunder och olika intressenter. Resultatet av intervjuerna ledde till att vi insåg vad som saknades i vår vision och som vi behöver ta itu med. Vi vill gärna rekommendera Ledarskapsforums strategikoncept till företag och organisationer som vill utvecklas och bli bättre. För vår del ledde vår medverkan i ”Strategi i världsklass” till att vi insåg att vi behöver beakta flera olika hållbarhetsaspekter för att bättre svara mot våra kunders framtida behov.”

Daniel Asplund, Quality & Aftermarket manager, Ekeri Ab:

”Jag måste ännu säga att jag deltagit i olika Ledarskapsforum kurser hos er i kanske 10 års tid.  STRATEGI KURSEN VAR DEN ABSOLUT BÄSTA JAG DELTAGIT I UNDER ÅREN. Upplägget var helt perfekt, detta att i en mindre grupp lära av varandra, diskutera, få nya ideér och brainstorma tillsammans var mycket lärorikt. Vi bör i Österbotten ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns över branscher och lära oss av varandra. Jag tycker ni kan bygga vidare på detta koncept och att ni kunde ta en viktig roll här att länka ihop den kunskap som finns genom dylika arrangemang. Snackar vi strategi så finns det en ”blue ocean” här där ingen gör motsvarande!”

Är du och ditt team intresserade av att delta i Ledarskapsforums Strategiworkshops? Ta kontakt!

Mer information och anmälningar:

Johnny Forsman
tfn: 044-750 3260
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

OBS! Anmäl er i tid, begränsat antal deltagande organisationer.

Pris:

• 1.900 euro + moms per deltagande organisation (max 4 deltagare från organisationen).
• För ytterligare deltagare från samma organisation, 200 euro + moms per deltagare.

Tänk dig att du kommer hem efter en slitsam dag på jobbet. När du kör upp på infarten tänds utebelysningen. Du knappar in dörrkoden och huset öppnar dörren åt dig. Samtidigt som du stiger över tröskeln tänds lamporna i huset och från köket hörs dämpad musik och kaffekokaren sprider en ljuvlig doft av ditt favoritkaffe. Science fiction? Nej, helt vanlig byggnadsautomation som du kan programmera efter dina behov och preferenser. 

Det här vill man ju bara veta mer om. Då passar det bra att diskutera ämnet med en som redan i lågstadiet visste att han skulle jobba inom elbranschen; Tomas Hansson, som sedan 2003 jobbat som timlärare inom el- och automationsteknik på YA. 

Tomas har sett utvecklingen gå från nittiotalets installation av lampor, uttag och elelement till dagens specialiserade installationer där det mesta styrs med automation via databussar. ”I dag är det mer eller mindre ett krav att en elmontör behärskar även automationen i ett hus. När man avlägger en yrkesexamen inom el- och automationsbranschen så ingår byggnadsautomation som ett valbart ämne, men åtminstone på YA väljer så gott som alla studeranden specialområdet byggnadsautomation”, säger Tomas Hansson.

”I min värld är ett smart hem en plats som ger så hög komfort och energibesparing som möjligt, med andra ord, underlättar livet och sparar pengar. Huset kan automatiskt göra olika saker som du annars skulle behöva gå runt och göra själv”, säger Hansson.

I Finland är det fortfarande väldigt ovanligt att man planerar och installerar ett automationssystem i ett egnahemshus. I större byggnader som till exempel skolor är det dock standard. ”När det gäller byggnadsautomation uppskattar jag att vi här i Finland ligger 5-10 år efter exempelvis Centraleuropa. Som exempel kan vi ta en hustillverkare i Tyskland som tillverkar ca 600 hus om året, och alla innehåller smart byggnadsautomation”, berättar Hansson.

Planering är a och o 

Man ska tänka igenom från början vad man vill åstadkomma och planera därefter, då kan man samla all automation och styrning på ett ställe, i ett system, vilket gör livet betydligt enklare. Gör man det i efterhand kan det bli svårt med kompatibiliteten dvs. att få systemen att fungera tillsammans och prata ”samma språk”.

I och med att det blir alltmer aktuellt att spara energi, så blir det allt viktigare att byggnadsautomationen är integrerad i huset redan från början för att få full nytta.

Låt oss ta solpaneler som exempel. Säg att hela din familj duschar på morgonen innan ni åker till jobb och skola och varmvattnet tar slut. Då är det onödigt att värma nytt med dyr el från nätet. I stället håller automationen koll på väderleksprognosen och när solen börjar lysa så kopplas solpanelerna in och värmer vattnet gratis under dagens lopp. Så maximeras nyttan av din solpanel.

”Energibesparing är den absolut största nyttan man har, både med tanke på miljö och hållbarhet och den privata ekonomin. I grova drag brukar man räkna med att byggnadsautomation kan uppnå en besparing på 20 procent av energikostnaderna”, säger Hansson.

Framtidens hus är automatiserade

En stor fördom är att ett smart hem måste vara dyrt och svårt att använda, men det gäller främst om man installerar i efterhand. Då blir det ett tillägg till den elinstallation man redan har och en utmaning att få olika system att kommunicera med varandra. Vid nybyggen är prisskillnaden försumbar.

YA bygger ett visningshus på campusområdet i Vasa, där målet är att installationen av hela byggnadsautomationen ska bli billigare än en normal elinstallation. ”Det uppnår vi bland annat genom att automationen använder databussar i stället för vanligt kablage. Och då kommer huset ändå att innehålla nästan all tänkbar automation”, säger Hansson.

I framtiden kommer alla hus att vara smarta och ta över skötseln av en hel del rutiner som vi gör i dag. Småningom kommer olika tillverkare att enas om en gemensam standard och då blir det även enklare att integrera olika system. ”Mitt råd till dig som går i byggnadstankar är att planera för och låta installera byggnadsautomation. Du kommer inte att ångra dig!”, sammanfattar Tomas Hansson.

FAKTARUTA

EXEMPELFUNKTIONER SOM KAN FINNAS I ETT SMART HEM:

FJÄRRSTYRNING – att kunna styra och avläsa apparater i hemmet utan att behöva trycka på strömbrytare på själva maskinen – samt att kunna göra detsamma på distans via mobilen.

SCENARION – att kunna skapa flera olika händelser med en knapptryckning eller aktivering. T.ex. att tända flera olika lampor, med en gemensam ljuseffekt och samtidigt dra ner persiennerna.

AUTOMATISERING – att olika enheter i ditt hem kommunicerar med varandra och med andra faktorer utifrån en logik (ibland kallad flöden), t.ex. om en vibrationssensor känner av att någon satt sig i soffan så sätts TV:n på och lamporna går ner på låg intensitet.

INBROTTSSKYDD – En viktig funktion av att koppla in sensorer, kameror, sirener mm. är att man kan få ett bra och hemmagjort inbrottsskydd med smarta produkter i sitt hem.

BRANDDETEKTION – Med smarta brandvarnare kan man koppla samman dem så att om en tjuter så tjuter alla. Du kan få notiser i din telefon om att en rökdetektor aktiverats som aktiverar en kamerabild så att du kan se om det brinner eller ryker.

RÖSTSTYRNING – att kunna styra enheterna i sitt hem med röstkommandon till en smart högtalare eller annat röststyrt system. 

Källa: www.smarthemguiden.se

Tänk dig att du kommer hem efter en slitsam dag på jobbet. När du kör upp på infarten tänds utebelysningen. Du knappar in dörrkoden och huset öppnar dörren åt dig. Samtidigt som du stiger över tröskeln tänds lamporna i huset och från köket hörs dämpad musik och kaffekokaren sprider en ljuvlig doft av ditt favoritkaffe. Science fiction? Nej, helt vanlig byggnadsautomation som du kan programmera efter dina behov och preferenser. 

Det här vill man ju bara veta mer om. Då passar det bra att diskutera ämnet med en som redan i lågstadiet visste att han skulle jobba inom elbranschen; Tomas Hansson, som sedan 2003 jobbat som timlärare inom el- och automationsteknik på YA. 

Tomas har sett utvecklingen gå från nittiotalets installation av lampor, uttag och elelement till dagens specialiserade installationer där det mesta styrs med automation via databussar. ”I dag är det mer eller mindre ett krav att en elmontör behärskar även automationen i ett hus. När man avlägger en yrkesexamen inom el- och automationsbranschen så ingår byggnadsautomation som ett valbart ämne, men åtminstone på YA väljer så gott som alla studeranden specialområdet byggnadsautomation”, säger Tomas Hansson.

”I min värld är ett smart hem en plats som ger så hög komfort och energibesparing som möjligt, med andra ord, underlättar livet och sparar pengar. Huset kan automatiskt göra olika saker som du annars skulle behöva gå runt och göra själv”, säger Hansson.

I Finland är det fortfarande väldigt ovanligt att man planerar och installerar ett automationssystem i ett egnahemshus. I större byggnader som till exempel skolor är det dock standard. ”När det gäller byggnadsautomation uppskattar jag att vi här i Finland ligger 5-10 år efter exempelvis Centraleuropa. Som exempel kan vi ta en hustillverkare i Tyskland som tillverkar ca 600 hus om året, och alla innehåller smart byggnadsautomation”, berättar Hansson.

Planering är a och o 

Man ska tänka igenom från början vad man vill åstadkomma och planera därefter, då kan man samla all automation och styrning på ett ställe, i ett system, vilket gör livet betydligt enklare. Gör man det i efterhand kan det bli svårt med kompatibiliteten dvs. att få systemen att fungera tillsammans och prata ”samma språk”.

I och med att det blir alltmer aktuellt att spara energi, så blir det allt viktigare att byggnadsautomationen är integrerad i huset redan från början för att få full nytta.

Låt oss ta solpaneler som exempel. Säg att hela din familj duschar på morgonen innan ni åker till jobb och skola och varmvattnet tar slut. Då är det onödigt att värma nytt med dyr el från nätet. I stället håller automationen koll på väderleksprognosen och när solen börjar lysa så kopplas solpanelerna in och värmer vattnet gratis under dagens lopp. Så maximeras nyttan av din solpanel.

”Energibesparing är den absolut största nyttan man har, både med tanke på miljö och hållbarhet och den privata ekonomin. I grova drag brukar man räkna med att byggnadsautomation kan uppnå en besparing på 20 procent av energikostnaderna”, säger Hansson.

Framtidens hus är automatiserade

En stor fördom är att ett smart hem måste vara dyrt och svårt att använda, men det gäller främst om man installerar i efterhand. Då blir det ett tillägg till den elinstallation man redan har och en utmaning att få olika system att kommunicera med varandra. Vid nybyggen är prisskillnaden försumbar.

YA bygger ett visningshus på campusområdet i Vasa, där målet är att installationen av hela byggnadsautomationen ska bli billigare än en normal elinstallation. ”Det uppnår vi bland annat genom att automationen använder databussar i stället för vanligt kablage. Och då kommer huset ändå att innehålla nästan all tänkbar automation”, säger Hansson.

I framtiden kommer alla hus att vara smarta och ta över skötseln av en hel del rutiner som vi gör i dag. Småningom kommer olika tillverkare att enas om en gemensam standard och då blir det även enklare att integrera olika system. ”Mitt råd till dig som går i byggnadstankar är att planera för och låta installera byggnadsautomation. Du kommer inte att ångra dig!”, sammanfattar Tomas Hansson.

FAKTARUTA

EXEMPELFUNKTIONER SOM KAN FINNAS I ETT SMART HEM:

FJÄRRSTYRNING – att kunna styra och avläsa apparater i hemmet utan att behöva trycka på strömbrytare på själva maskinen – samt att kunna göra detsamma på distans via mobilen.

SCENARION – att kunna skapa flera olika händelser med en knapptryckning eller aktivering. T.ex. att tända flera olika lampor, med en gemensam ljuseffekt och samtidigt dra ner persiennerna.

AUTOMATISERING – att olika enheter i ditt hem kommunicerar med varandra och med andra faktorer utifrån en logik (ibland kallad flöden), t.ex. om en vibrationssensor känner av att någon satt sig i soffan så sätts TV:n på och lamporna går ner på låg intensitet.

INBROTTSSKYDD – En viktig funktion av att koppla in sensorer, kameror, sirener mm. är att man kan få ett bra och hemmagjort inbrottsskydd med smarta produkter i sitt hem.

BRANDDETEKTION – Med smarta brandvarnare kan man koppla samman dem så att om en tjuter så tjuter alla. Du kan få notiser i din telefon om att en rökdetektor aktiverats som aktiverar en kamerabild så att du kan se om det brinner eller ryker.

RÖSTSTYRNING – att kunna styra enheterna i sitt hem med röstkommandon till en smart högtalare eller annat röststyrt system. 

Källa: www.smarthemguiden.se

Arbetslivsresponsen är en nationell responsenkät med vilken man följer upp arbetslivets erfarenheter av utbildningsanordnarens verksamhet och tjänster som ordnas med utbildningsavtal eller läroavtal i examensinriktade yrkesutbildningar.

Vi vill lyssna in erfarenheter av det dagliga handledningsarbetet från arbetsplatshandledare och företrädare för arbetsplatsen samt samarbetet med utbildningsanordnaren.

Arbetslivsresponsen samlas in från studerandes perioder ute i arbetslivet (utbildningsavtalsperioder och läroavtalsperioder). I responsenkäten betonas frågor om hur samarbete och kompanjonskap kan vidareutvecklas och förbättra kvaliteten på lärandet i arbetslivet. Genom att ge respons utvecklas utbildningens kvalitet.

Arbetslivsresponsen insamlas fr.o.m. 1.7.2021 i det nationella Arvo-systemet. Arbetslivsresponsens perioder omfattar ett år (nuvarande period 1.7.2021-30.6.2022). Ny period påbörjas följande gång 1.7.2022. Utbildningsanordnaren har möjlighet att få resultat från Arvo-systemet närhelst under periodens gång.  Responsen ges anonymt. Nationella resultat redovisas via utbildningsförvaltningens öppna statistiktjänst vipunen.fi.

Arbetet med att utveckla det nationella systemet för arbetslivsrespons inleddes i juni 2019 och har genomförts i samarbete med utbildningsanordnarna och företrädare för arbetslivet samt centrala intressegrupper.

Resultatet från arbetslivsresponsen påverkar även utbildningsanordnarens finansiering. I lag och förordning för finansiering av yrkesutbildning föreskrivs hur responsen används i beräkningen av utbildningsanordnarens finansiering (genomslagsfinansiering).

Arbetslivsresponsen samlas in av två målgrupper.

• Ansvariga arbetsplatshandledare (arbetsplatshandledarenkät). Enkäten skickas ut från Utbildningsstyrelsen per automatik på månadens 1:a och 16:e dag beroende på när studerandes arbetsplatsperiod avslutas. Svarstiden är 30 dagar.
• Företrädare för läroavtals- och utbildningsavtalsplatserna (arbetsplatsenkät). Enkäten skickas ut av utbildningsanordnaren 2 gånger per år.

Vardera enkäten innehåller 10 frågor och tar ca 5-10 minuter att besvara. En utbildningsanordnare kan foga till egna frågor, t.ex. en öppen fråga där respondenten kan ge ris eller ros.

Tack för att Ni handleder våra studerande på utbildningsavtal och/eller läroavtal och är med i utvecklingen av samarbete, kompanjonskap, avtalsprocesser, handledning och stöd.

Läs mer på  

https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/arbetslivsrespons-inom-yrkesutbildningen

Arbetslivsresponsen är en nationell responsenkät med vilken man följer upp arbetslivets erfarenheter av utbildningsanordnarens verksamhet och tjänster som ordnas med utbildningsavtal eller läroavtal i examensinriktade yrkesutbildningar.

Vi vill lyssna in erfarenheter av det dagliga handledningsarbetet från arbetsplatshandledare och företrädare för arbetsplatsen samt samarbetet med utbildningsanordnaren.

Arbetslivsresponsen samlas in från studerandes perioder ute i arbetslivet (utbildningsavtalsperioder och läroavtalsperioder). I responsenkäten betonas frågor om hur samarbete och kompanjonskap kan vidareutvecklas och förbättra kvaliteten på lärandet i arbetslivet. Genom att ge respons utvecklas utbildningens kvalitet.

Arbetslivsresponsen insamlas fr.o.m. 1.7.2021 i det nationella Arvo-systemet. Arbetslivsresponsens perioder omfattar ett år (nuvarande period 1.7.2021-30.6.2022). Ny period påbörjas följande gång 1.7.2022. Utbildningsanordnaren har möjlighet att få resultat från Arvo-systemet närhelst under periodens gång.  Responsen ges anonymt. Nationella resultat redovisas via utbildningsförvaltningens öppna statistiktjänst vipunen.fi.

Arbetet med att utveckla det nationella systemet för arbetslivsrespons inleddes i juni 2019 och har genomförts i samarbete med utbildningsanordnarna och företrädare för arbetslivet samt centrala intressegrupper.

Resultatet från arbetslivsresponsen påverkar även utbildningsanordnarens finansiering. I lag och förordning för finansiering av yrkesutbildning föreskrivs hur responsen används i beräkningen av utbildningsanordnarens finansiering (genomslagsfinansiering).

Arbetslivsresponsen samlas in av två målgrupper.

• Ansvariga arbetsplatshandledare (arbetsplatshandledarenkät). Enkäten skickas ut från Utbildningsstyrelsen per automatik på månadens 1:a och 16:e dag beroende på när studerandes arbetsplatsperiod avslutas. Svarstiden är 30 dagar.
• Företrädare för läroavtals- och utbildningsavtalsplatserna (arbetsplatsenkät). Enkäten skickas ut av utbildningsanordnaren 2 gånger per år.

Vardera enkäten innehåller 10 frågor och tar ca 5-10 minuter att besvara. En utbildningsanordnare kan foga till egna frågor, t.ex. en öppen fråga där respondenten kan ge ris eller ros.

Tack för att Ni handleder våra studerande på utbildningsavtal och/eller läroavtal och är med i utvecklingen av samarbete, kompanjonskap, avtalsprocesser, handledning och stöd.

Läs mer på  

https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/arbetslivsrespons-inom-yrkesutbildningen

Utvecklings- och näringslivstjänster (UNT) bedriver en mångsidig utvecklingsverksamhet för att stöda YA:s verksamhet. Vi jobbar bl.a. med temaområden som arbets- och näringsliv, YA och pedagogiken, internationella tjänster, lärmiljöer, hållbar framtid och integration. En aktuell utvecklingsverksamhet med fokus på YA:s lärmiljöer och pedagogiska kunnande är DigiVerkstaden S22656, som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen under 2021-2023. 

Utvecklingsarbetets mål är att hitta och systematisera lösningar där lärmiljö, fördjupat pedagogiskt kunnande och digitala färdigheter är i fokus. Utvecklingsarbetet fokuserar på:

• YA Lärmiljö – Utveckling mot ett digitalt ekosystem för lärande
• YA DigiLots – Lotsar med pedagogisk spetskompetens och digitalt kollegialt lärande i fokus
• YA Märkesverkstaden – Införande av kompetensmärken för att systematisera och synliggöra kompetensutveckling.

DigiVerkstaden höjer kunnandet genom att systematisera pedagogiskt stöd för digitalt lärande tex via regelbundna Idéverkstäder och temabundna DigiLots-träffar. Utvecklingsverksamheten strävar också till att ge förutsättningar att möta nya utmaningar via bättre digitala kompetenser och färdigheter i ett föränderligt samhälle. Lärare och handledare får stöd i sin profession samt utvecklar sina kompetenser för att möta framtidens omväxlande utbildningsbehov. I YA Lärmiljö skapas också bättre förutsättningar för studerande att flexibelt genomföra sin utbildning i olika lärmiljöer, där digitala funktioner sömlöst ska stöda studierna. För att stöda den pedagogiska verksamheten fokuseras också på en teknisk utveckling där digitala tjänster integreras i en välfungerande och smidig helhet.

YA Märkesverkstaden är utveckling av ett koncept där kompetensmärken kan användas för att systematisera och synliggöra personalens kunnande, men kompetensmärken ger också en möjlighet att synliggöra generiska och personliga kompetenser som studerande främjar och utvecklar i sina studier. YA har via utvecklingsverksamhet aktivt varit med och utvecklat yrkeslärarens nationella kompetensmärken tillsammans med de finskspråkiga yrkeslärarhögskolorna och Åbo Akademi sedan 2018. Inom DigiVerkstaden får YA nu möjligheten att bygga upp en egen märkesverkstad för att planera, skapa och bevilja egna kompetensmärken för personal och studerande. 

Håll gärna upp ögonen efter mer information om DigiVerkstadens mångsidiga utvecklingsverksamhet!

Vill du veta mera om utvecklingsverksamheten inom DigiVerkstaden? Kontakta gärna oss, 

Harriet Bystedt tfn 050 336 8280 eller Kim Vesterbacka tfn 050 918 6465 eller via e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Aktuellt inom DigiVerkstaden 

Våren 2022

• Uppbyggnad och ibruktagning av märkesverkstad samt möjligheter för personalen att delta i introduktion till kompetensmärken
• Utveckling av YA:s lärmiljöer, bl.a Workseed
• DigiLotsarna Gösta Småros, Jennifer Ahlbäck, Kim Blåfield och Madeleine Isuls inleder sitt arbete
• Idéverkstaden workshoppar
• Handledning i digitalt lärande.

Hör gärna av dig om du har utvecklingsidéer eller behov av handledning i frågor som gäller digitalt lärande, lärmiljöer eller pedagogisk utveckling!

Utvecklings- och näringslivstjänster (UNT) bedriver en mångsidig utvecklingsverksamhet för att stöda YA:s verksamhet. Vi jobbar bl.a. med temaområden som arbets- och näringsliv, YA och pedagogiken, internationella tjänster, lärmiljöer, hållbar framtid och integration. En aktuell utvecklingsverksamhet med fokus på YA:s lärmiljöer och pedagogiska kunnande är DigiVerkstaden S22656, som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen under 2021-2023. 

Utvecklingsarbetets mål är att hitta och systematisera lösningar där lärmiljö, fördjupat pedagogiskt kunnande och digitala färdigheter är i fokus. Utvecklingsarbetet fokuserar på:

• YA Lärmiljö – Utveckling mot ett digitalt ekosystem för lärande
• YA DigiLots – Lotsar med pedagogisk spetskompetens och digitalt kollegialt lärande i fokus
• YA Märkesverkstaden – Införande av kompetensmärken för att systematisera och synliggöra kompetensutveckling.

DigiVerkstaden höjer kunnandet genom att systematisera pedagogiskt stöd för digitalt lärande tex via regelbundna Idéverkstäder och temabundna DigiLots-träffar. Utvecklingsverksamheten strävar också till att ge förutsättningar att möta nya utmaningar via bättre digitala kompetenser och färdigheter i ett föränderligt samhälle. Lärare och handledare får stöd i sin profession samt utvecklar sina kompetenser för att möta framtidens omväxlande utbildningsbehov. I YA Lärmiljö skapas också bättre förutsättningar för studerande att flexibelt genomföra sin utbildning i olika lärmiljöer, där digitala funktioner sömlöst ska stöda studierna. För att stöda den pedagogiska verksamheten fokuseras också på en teknisk utveckling där digitala tjänster integreras i en välfungerande och smidig helhet.

YA Märkesverkstaden är utveckling av ett koncept där kompetensmärken kan användas för att systematisera och synliggöra personalens kunnande, men kompetensmärken ger också en möjlighet att synliggöra generiska och personliga kompetenser som studerande främjar och utvecklar i sina studier. YA har via utvecklingsverksamhet aktivt varit med och utvecklat yrkeslärarens nationella kompetensmärken tillsammans med de finskspråkiga yrkeslärarhögskolorna och Åbo Akademi sedan 2018. Inom DigiVerkstaden får YA nu möjligheten att bygga upp en egen märkesverkstad för att planera, skapa och bevilja egna kompetensmärken för personal och studerande. 

Håll gärna upp ögonen efter mer information om DigiVerkstadens mångsidiga utvecklingsverksamhet!

Vill du veta mera om utvecklingsverksamheten inom DigiVerkstaden? Kontakta gärna oss, 

Harriet Bystedt tfn 050 336 8280 eller Kim Vesterbacka tfn 050 918 6465 eller via e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Aktuellt inom DigiVerkstaden 

Våren 2022

• Uppbyggnad och ibruktagning av märkesverkstad samt möjligheter för personalen att delta i introduktion till kompetensmärken
• Utveckling av YA:s lärmiljöer, bl.a Workseed
• DigiLotsarna Gösta Småros, Jennifer Ahlbäck, Kim Blåfield och Madeleine Isuls inleder sitt arbete
• Idéverkstaden workshoppar
• Handledning i digitalt lärande.

Hör gärna av dig om du har utvecklingsidéer eller behov av handledning i frågor som gäller digitalt lärande, lärmiljöer eller pedagogisk utveckling!