Yrkesakademin i Österbotten

Statistik visar att invandringen till Finland ökar. Finlands invandring kan fortfarande ses som låg vid en internationell jämförelse, men det står klart att det kommer allt fler invandrare till Finland. Enligt Migrationsverket var arbete, familj och studier de vanligaste orsakerna till att mänskor flyttade till Finland år 2020*. Kvotflyktingar och internationellt skydd utgjorde en liten del av den totala invandringen. Invandrare är alltså ingen homogen grupp och förutsättningarna för ett nytt liv i Finland varierar. Men åtminstone en sak förenar – den som invandrar till Finland har lämnat mycket av familj, vänner, kollegor, yrkesmässiga kontakter och nätverk bakom sig. Det gäller att starta om och bygga nytt.  

Projektet Föreningsliv för alla har strävat efter att stöda invandrare i Jakobstadsregionen så att de ska hitta till det lokala föreningslivet. Varför just föreningar? För att finländare är aktiva föreningsmänskor, för att föreningar finns överallt och för att de erbjuder naturliga mötesplatser. I föreningar kan nyanlända öva språk, skapa lokala nätverk, känna gemenskap och ha roligt. Ur integrationssynvinkel är möten mellan olika etniska grupper och mellan invandrare och majoritetsbefolkningen viktiga.  

Projektet har en sysselsättande funktion och riktar sig till alla slags invandrare. Kvotflyktingar och asylsökande med uppehållstillstånd kan lyftas fram alldeles särskilt, eftersom många av dem inledningsvis saknar arbete, språkkunskap och nätverk. Men projektet vill också stöda övriga invandrares väg till nätverkande och en aktiv fritid. Ett av projektets mål var att skapa förutsättningar för att till exempel arbetskraftsinvandrare ska trivas, skapa nätverk och stanna var. Det finns helt enkelt många skäl till att det är viktigt att de invandrare som kommer till Österbotten hittar till föreningar och fritidsaktiviteter.  

Yrkeshögskolan Centria, integrationsenheten i Jakobstadsregionen och Yrkesakademin i Österbotten har alla varit delgenomförare i Föreningsliv för alla. Projektets tre aktörer har haft olika roller och perspektiv. Yrkeshögskolan Centria, som också varit projektägare, har fokuserat på föreningar och på att förbereda dem för att ta emot medlemmar från andra kulturer. Är föreningens information utformad så att personer med andra modersmål än svenska, finska och engelska kan ta del av den? Hittas kontaktuppgifter enkelt på föreningens hemsida eller via sociala medier? Finns det praktiska saker man behöver tänka på? Centria har ordnat diskussionstillfällen och workshoppar för föreningar och jobbat med kommunerna så att utvärderingsfrågor kring inkludering av invandrare nu blivit en del av ansökningsprocessen när föreningar söker om verksamhetsbidrag.

Integrationsenheten har skapat ett regionalt arbetssätt för att hjälpa invandrare och föreningar att mötas. En modell där nyanlända och lokala fritidsvolontärer anmäler sig, matchas och besöker en förening eller fritidsintresse tillsammans har skapats, testats och lanserats. För att sprida medvetenhet om modellen har en föreläsning kring integration, social delaktighet och fritidsvolontärer utarbetats. 

Yrkesakademin har utvecklat ett multimodalt utbildningsmaterial för invandrare. Utbildningsmaterialet har testats och utvecklats och ger invandrare grundlig information kring vad föreningar är och varför det lönar sig att vara med. Utbildningsmaterialet spreds i Jakobstadsregionen och vid Yrkesakademins enheter i Vasa och Närpes under våren 2022. Personerna som tar del av materialet får avslutningsvis öva sig i att själva söka reda på information om ett fritidsintresse de vill veta mer om eller testa på. För invandrare i Jakobstadsregionen erbjuds också möjlighet att testa på den aktivitet som intresserar, tillsammans med en lokal fritidsvolontär. Och så sluts cirkeln och projektets olika delgenomförares tyngdpunktsområden fogas samman. Invandrare som fått information och utbildning möter en välkomnande förening tillsammans med en lokal fritidsvolontär. Vi tror att ett sådana möten har goda möjligheter att bli lyckade.  

Vill ni veta mer? Ta kontakt med:

Johanna Troberg-Dang eller Melina Saari

Föreningsliv för alla: 

• Samarbetsprojekt mellan Centria (projektägare), Yrkesakademin i Österbotten och Integrationsenheten i Jakobstad
• Projektområdet är Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby
• Finansiärer är Europeiska socialfonden och Svenska kulturfonden​
• Projekttid 1.3.2020-31.8.2022.

 *Statsrådet. Lägesöversikt över migrationen 1/2021. Hämtad 10.2.2022 från https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410869/finlands-befolkning-blir-mer-heterogen-med-regionala-variationer

Utveckling inom organisationer sker kontinuerligt, ibland tydliggörs det mera och ibland sker utveckling även om vi inte är medvetna om den. Yrkesutbildningen på andra stadiet fick en ny lag från 2018, vilket var en stor revolution inom utbildningen. Det tar tid att förändra en organisation och skola. Sedan den nya lagen kom har vi i skolorna i hela landet arbetat med förändring. Just nu är målet att vi skall nå en enhetlig kvalitet samt enhetligt och likvärdigt bemötande av studerande i hela landet.  

På YA har vi under de senaste åren använt oss av lotslärare som bollplank och diskussionsledare i vardagen för lärare och handledare. Målet är att ge stöd och handledning i lärarnas pedagogiska arbete enligt de s.k. nya yrkesutbildningens principer så att studerandes mål för sina studier kan nås på det sätt som gynnar dem bäst. Detta klarar vi inte av ensamma, därför behöver vi fördjupa samarbetet med arbetslivet. För att det ska lyckas behöver vi hitta nya metoder där vi i rätt tid tillsammans planerar och skapar de bästa förutsättningarna, enligt de möjligheter som finns, för studerande att få det kunnande och nå de mål som de har ställt. På så sätt jobbar vi tillsammans för att få nya kunniga arbetstagare inom arbetslivet och möjligtvis framtida samarbetsparter eller kolleger.

Från och med i år leds lotslärarverksamheten vid YA av två koordinerande lotsar, som planerar och strukturerar verksamheten för att nå målet ”en enhetlig och likvärdig utbildning och en fungerande vardag”. Utöver de två koordinerande lotsarna finns det 11 lotsar fördelade mellan olika enheter och avdelningar. Förutsättningen för att vi ska kunna hjälpa i vardagen är att det finns lotsar vid olika enheter och inom olika branscher. Tillsammans kan vi utveckla och skapa de bästa förutsättningar för att våra studeranden skall få de bästa möjligheterna att utvecklas till kompetenta personer. I det arbetet behöver vi komma ännu närmare varandra, nätverka och bygga trygga strukturer där vi tillsammans skapar förutsättningarna till goda arbetstagare och kollegor.  

Vi har tre huvudingredienser i årets kollegiala lärande inom lotsverksamheten. Den första och mest grundläggande är det stöd vi kan ge varandra i vardagen i de dagliga situationerna. Utöver detta ordnar vi Pedacaféverksamhet. Pedacafé är till för diskussioner om våra vardagliga arbetsuppgifter med studerande och de uppgifter vi har tillsammans med arbetslivet.  Här har vi möjlighet att dela med oss av vårt kunnande och vår erfarenhet samt ställa frågor till lärare och handledare som finns med. Tillfället är öppet för att komma och gå enligt de möjligheter var och en har. En låg-tröskel verksamhet som kan ge en diskussion med en snabb lösning eller som kan bli en längre dialog för att hitta de bästa lösningarna. Det tredje som är alldeles nytt för i år är en Diskussionscirkel som bär namnet YtvecklarnA.  Diskussionscirkel-verksamhet är skapad för dem som verkligen vill förändra sitt arbete. Här kan vi ta de djupa diskussionerna och söka de lösningar som kräver mera, eller testa de tankar man har tillsammans med andra kollegor. Vi hoppas detta blir den plats där vi får känna oss trygga i den situation vi är och vågar ta steg som bär framåt inom de ramar vi har.

YA deltar i ett nationellt utvecklingsprojekt som Utbildningsstyrelsen finansierar. Tillsammans med 76 andra utbildningsanordnare söker vi de bästa modellerna för kollegialt lärande - Bäst tillsammans!  

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och Finland är inget undantag. Forskning visar att vårt land värms upp snabbare än många andra delar av världen. En av de mest påtagliga effekterna är att vintrarna blir kortare och mildare, medan somrarna blir varmare. Det här påverkar inte bara vårt dagliga liv, och våra årstider utan hela vårt ekosystem. Många växt- och djurarter anpassar sig till de förändrade förhållandena, vilket kan leda till att vissa arter blommar tidigare eller att deras livscykler förändras.

Till exempel kan vi se att pollinatörer som bin och fjärilar påverkas av förändringarna, vilket i sin tur kan påverka vår matproduktion. Inom jordbruket kan klimatförändringarna både medföra utmaningar och möjligheter. Med varmare temperaturer kan vi odla nya grödor, men vi måste också vara beredda på extrema väderförhållanden som torka eller översvämningar. Det här ställer nya krav på våra bönder och på hur vi planerar vår livsmedelsproduktion.

Dessutom kan de mildare vintrarna påverka vår hälsa. Ökade allergier och förändrade mönster för smittsamma sjukdomar är några av de potentiella konsekvenserna av ett förändrat klimat. Årstidsväxlingarna har också en djupgående inverkan på vårt välbefinnande och livsstil. Forskning visar att förändringar i årstiderna kan påverka vår psykiska hälsa, vår fysiska aktivitet och till och med våra sociala mönster. Kortare vintrar och längre somrar kan till exempel leda till ökad utomhusaktivitet och mera social samvaro.

Inom Söfuk är vi medvetna om utmaningarna med klimatet och vi arbetar aktivt med vår nya strategi som fokuserar på just hållbarhet. Det är viktigt att lyfta fram det betydelsefulla arbete som vi alla kan och bör göra. Var och ens val, stort som smått, har en betydelse. Genom att integrera hållbarhet i våra processer och beslut kan vi bidra till en mera hållbar utveckling och minska på vår klimatpåverkan. Vi kan alla tillsamamman inom organisationen och med våra kunder samt studerande sträva efter en mera hållbar och medveten livsstil, där vi värnar om vår vackra natur och de årstider som gör Finland så unikt.

På Yrkesakademin i Österbotten har vi under det senaste året haft två grupper av ukrainska studerande som har gått en utbildning till omsorgsassistent, men inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av servicecentret Skols. Tanken var att hitta personer med bakgrund inom vården eller personer som hade en stark motivation för att jobba inom vården och försöka få dem in på arbetsmarknaden så snabbt och lyckat som möjligt. Utbildningen i det här fallet omfattade två examensdelar av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Tyngdpunkten i början av utbildningen låg på det svenska språket samt landet, kulturen och vårdsystemet i Finland. Extra stöd i svenska språket har getts under hela utbildningen både i form av studier men främst med hjälp av de i projektet anställda ukrainska språkhandledarna som redan själva bott i landet ett antal år och som har god insyn i samhället. Studerande behövde inte kunna svenska när studierna inleddes.

I den här artikeln ska vi fokusera på det positiva, det utmanande och på framtiden när det gäller att undervisa med en språkhandledare som stöd i klassen. Den här artikeln har skrivits på basen av de svar och tankar som lärare i projektet har delat med sig av.

Fördelar med språkhandledare: Stöd, vägledning och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden

Samarbete med en språkhandledare kan ge en rad fördelar för både lärare och studerande. Språkhandledaren kan fungera som ett värdefullt stöd och en guide i lärandet eftersom hen själv också gått genom processen med att lära sig ett nytt språk och integreras i samhället. Handledaren bidrar också till att skapa en mer positiv och inkluderande lärmiljö samt att öka den interkulturella förståelsen i klassrummet, vilket gynnar både studerande och lärare.

En av de främsta fördelarna är att språkhandledaren kan ge individuell hjälp till studerande som behöver extra stöd. Detta kan vara avgörande för att studerande med annat modersmål ska våga och kunna nå sin fulla potential och känna sig trygga i sin inlärningsprocess. Genom att ta hand om vissa uppgifter, som förberedelser, bedömning, studiebesök och praktikplatsbesök kan språkhandledaren avlasta läraren och frigöra tid för att fokusera på undervisningen. Effektiviteten ökar när man kan dela på arbetet. Om planeringen och samarbetet mellan läraren och språkhandledaren görs bra så optimerar man resurserna och i t.ex. större grupper kan undervisningen individualiseras för olika behov och förhoppningsvis minska arbetsbelastningen på en enskild lärare. Detta i sin tur kan leda till en mer effektiv och engagerande undervisning som gynnar alla studerande.

Språkhandledaren kan även spela en viktig roll i översättningar av material och frågor och svar under lektionerna. Detta kan vara en ovärderlig hjälp för studerande som fortfarande kämpar med att bemästra det svenska språket. Men språkhandledarens roll sträcker sig också längre än bara språket. De kan ge stöd i situationer som uppstår i studerandens liv, även gällande icke pedagogiska saker och ärenden eftersom de själva gått genom samma känslor och byråkratiska snårskog. Detta kan bidra till att skapa en trygghet för både studerande och lärare och underlätta integrationen i det lokala samhället och i längden också leda till en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.

Nackdelar med språkhandledare: Utmaningar att ta hänsyn till

Samtidigt som språkhandledare kan ge många fördelar, finns det också vissa utmaningar att ta hänsyn till. En av de största nackdelarna är att undervisning med språkhandledare kan ta dubbelt så lång tid. Detta kan bero på behovet av översättningar, extra förberedelser och samordning mellan lärare och språkhandledare.

Det kan även vara svårt att hitta kvalificerade språkhandledare, speciellt inom vissa ämnesområden eller vid specifika språkbehov. Att hitta en person med rätt språkkompetens, pedagogisk utbildning och kulturell förståelse kan ta tid och resurser. Därför är det viktigt att avsätta extra tid för planering och introduktion till arbetet med handledaren i början. Rollerna och ansvarsområdena för båda parter behöver vara tydliga, för att undvika missförstånd och dubbelarbete.

Översättning gör att förståelsen för det som undervisas, snabbare blir stor, men vissa studerande kan bli lata med att lyssna in på svenska då de väntar på den översatta versionen. Detta kan leda till en långsammare eller mera passiv svenskinlärning och en bristande vana att aktivt försöka använda språket. Det är därför viktigt att också hitta en balans mellan översättningar och aktivt deltagande på svenska. T.ex. genom att skapa en lärmiljö som uppmuntrar till aktivt deltagande och användning av svenska även när översättningar finns tillgängliga. Översättningarna behöver minska eller ges i andra former längs med utbildningens gång och handledarens jobb behöver också förändras.

Studerandeperspektivet: Stöd, trygghet och motivation

Studerandes upplevelser av att samarbeta med en språkhandledare ger en värdefull inblick i hur detta kan påverka inlärningen och integrationen. Många studerande uttrycker stor uppskattning för det extra stöd och den individuella hjälp som de får från språkhandledaren. Att ha en person i klassrummet som talar deras modersmål är en stor trygghet och underlättar kommunikationen framför allt i början. Samtidigt kan vissa studeranden ibland känna sig osäkra på vem de ska vända sig till med frågor eller problem. Det är därför viktigt att skapa en tydlig struktur och plan för att alla ska veta vem de kan kontakta.

Att få lektionsmaterial, uppgifter och frågor översatta till sitt modersmål har varit en stor hjälp för att kunna förstå innehållet på förhand och sedan mera aktivt kunna delta i undervisningen. Samtidigt finns en överhängande risk att vissa studerande tar den "lätta vägen" och frågar språkhandledaren på sitt modersmål i stället för att först försöka på svenska. Därför viktigt att hitta en balans som redan tidigare nämndes, för att optimera inlärningen.

Förbättringar och framtida tillämpningar: Att optimera språkhandledarrollen

För att maximera effekterna av språkhandledarstöd och skapa en ännu mer framgångsrik inlärningsmiljö, kan man överväga följande förbättringar och framtida tillämpningar. Utvecklingen av mer tydliga riktlinjer och modeller för samarbetet mellan lärare och språkhandledare kan bidra till att undvika missförstånd och optimera rollerna. Fortbildning med fokus på språkmedvetet lärande och kompanjonlärarskap är också viktigt.

Språkhandledare kan spela en värdefull roll i många fler situationer i skolvärlden och även inom andra branscher utöver den nu testade hälsovårdsbranschen. Att använda språkhandledare i arbetsmiljön på praktikplatser kan ge mycket viktigt stöd i introduktion och anpassning i yrkeslivet, både för arbetsgivare och studerande. Att utveckla modeller för samarbete med språkhandledare i t.ex. grupper med blandade modersmål kan skapa en mer dynamisk och inkluderande lärmiljö. Studerande kan lära av varandra och språkhandledaren kan ge individuellt stöd till studerande med olika språkliga behov.

En språkhandledare är ovärderlig men tillgången till material på sitt modersmål kan redan nu men även i framtiden bli mer tillgängligt och smidigt via AI-baserade verktyg. Detta kan ge studerande en extra resurs för att fördjupa sin förståelse, öka motivationen och underlätta studierna. AI-verktyg kan också användas för att sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i långa svåra texter på svenska, vilket sparar tid då de inte behöver översätta allt.

Genom att implementera dessa förbättringar och utforska nya tillämpningsområden kan man optimera språkhandledarrollen och skapa en ännu mer effektiv och inkluderande inlärningsmiljö för studerande med annat modersmål. Sammanfattningsvis kan språkhandledare vara ett värdefullt verktyg för att förbättra inlärningen och påskynda integrationen i samhället och vägen ut till arbetslivet. Som en bonus från en inkluderingssynvinkel är även att skolor kan erbjuda kortare och längre anställning för nyfinländare som redan varit i landet en tid och ge dem en bra början på arbetslivet i Finland. Närvaron av språkhandledare i skolvardagen är också något som gör skolan interkulturell på en ny nivå när interkulturell representation också syns i personalen.

På Yrkesakademin i Österbotten har vi under det senaste året haft två grupper av ukrainska studerande som har gått en utbildning till omsorgsassistent, men inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av servicecentret Skols. Tanken var att hitta personer med bakgrund inom vården eller personer som hade en stark motivation för att jobba inom vården och försöka få dem in på arbetsmarknaden så snabbt och lyckat som möjligt. Utbildningen i det här fallet omfattade två examensdelar av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Tyngdpunkten i början av utbildningen låg på det svenska språket samt landet, kulturen och vårdsystemet i Finland. Extra stöd i svenska språket har getts under hela utbildningen både i form av studier men främst med hjälp av de i projektet anställda ukrainska språkhandledarna som redan själva bott i landet ett antal år och som har god insyn i samhället. Studerande behövde inte kunna svenska när studierna inleddes.

I den här artikeln ska vi fokusera på det positiva, det utmanande och på framtiden när det gäller att undervisa med en språkhandledare som stöd i klassen. Den här artikeln har skrivits på basen av de svar och tankar som lärare i projektet har delat med sig av.

Fördelar med språkhandledare: Stöd, vägledning och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden

Samarbete med en språkhandledare kan ge en rad fördelar för både lärare och studerande. Språkhandledaren kan fungera som ett värdefullt stöd och en guide i lärandet eftersom hen själv också gått genom processen med att lära sig ett nytt språk och integreras i samhället. Handledaren bidrar också till att skapa en mer positiv och inkluderande lärmiljö samt att öka den interkulturella förståelsen i klassrummet, vilket gynnar både studerande och lärare.

En av de främsta fördelarna är att språkhandledaren kan ge individuell hjälp till studerande som behöver extra stöd. Detta kan vara avgörande för att studerande med annat modersmål ska våga och kunna nå sin fulla potential och känna sig trygga i sin inlärningsprocess. Genom att ta hand om vissa uppgifter, som förberedelser, bedömning, studiebesök och praktikplatsbesök kan språkhandledaren avlasta läraren och frigöra tid för att fokusera på undervisningen. Effektiviteten ökar när man kan dela på arbetet. Om planeringen och samarbetet mellan läraren och språkhandledaren görs bra så optimerar man resurserna och i t.ex. större grupper kan undervisningen individualiseras för olika behov och förhoppningsvis minska arbetsbelastningen på en enskild lärare. Detta i sin tur kan leda till en mer effektiv och engagerande undervisning som gynnar alla studerande.

Språkhandledaren kan även spela en viktig roll i översättningar av material och frågor och svar under lektionerna. Detta kan vara en ovärderlig hjälp för studerande som fortfarande kämpar med att bemästra det svenska språket. Men språkhandledarens roll sträcker sig också längre än bara språket. De kan ge stöd i situationer som uppstår i studerandens liv, även gällande icke pedagogiska saker och ärenden eftersom de själva gått genom samma känslor och byråkratiska snårskog. Detta kan bidra till att skapa en trygghet för både studerande och lärare och underlätta integrationen i det lokala samhället och i längden också leda till en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.

Nackdelar med språkhandledare: Utmaningar att ta hänsyn till

Samtidigt som språkhandledare kan ge många fördelar, finns det också vissa utmaningar att ta hänsyn till. En av de största nackdelarna är att undervisning med språkhandledare kan ta dubbelt så lång tid. Detta kan bero på behovet av översättningar, extra förberedelser och samordning mellan lärare och språkhandledare.

Det kan även vara svårt att hitta kvalificerade språkhandledare, speciellt inom vissa ämnesområden eller vid specifika språkbehov. Att hitta en person med rätt språkkompetens, pedagogisk utbildning och kulturell förståelse kan ta tid och resurser. Därför är det viktigt att avsätta extra tid för planering och introduktion till arbetet med handledaren i början. Rollerna och ansvarsområdena för båda parter behöver vara tydliga, för att undvika missförstånd och dubbelarbete.

Översättning gör att förståelsen för det som undervisas, snabbare blir stor, men vissa studerande kan bli lata med att lyssna in på svenska då de väntar på den översatta versionen. Detta kan leda till en långsammare eller mera passiv svenskinlärning och en bristande vana att aktivt försöka använda språket. Det är därför viktigt att också hitta en balans mellan översättningar och aktivt deltagande på svenska. T.ex. genom att skapa en lärmiljö som uppmuntrar till aktivt deltagande och användning av svenska även när översättningar finns tillgängliga. Översättningarna behöver minska eller ges i andra former längs med utbildningens gång och handledarens jobb behöver också förändras.

Studerandeperspektivet: Stöd, trygghet och motivation

Studerandes upplevelser av att samarbeta med en språkhandledare ger en värdefull inblick i hur detta kan påverka inlärningen och integrationen. Många studerande uttrycker stor uppskattning för det extra stöd och den individuella hjälp som de får från språkhandledaren. Att ha en person i klassrummet som talar deras modersmål är en stor trygghet och underlättar kommunikationen framför allt i början. Samtidigt kan vissa studeranden ibland känna sig osäkra på vem de ska vända sig till med frågor eller problem. Det är därför viktigt att skapa en tydlig struktur och plan för att alla ska veta vem de kan kontakta.

Att få lektionsmaterial, uppgifter och frågor översatta till sitt modersmål har varit en stor hjälp för att kunna förstå innehållet på förhand och sedan mera aktivt kunna delta i undervisningen. Samtidigt finns en överhängande risk att vissa studerande tar den "lätta vägen" och frågar språkhandledaren på sitt modersmål i stället för att först försöka på svenska. Därför viktigt att hitta en balans som redan tidigare nämndes, för att optimera inlärningen.

Förbättringar och framtida tillämpningar: Att optimera språkhandledarrollen

För att maximera effekterna av språkhandledarstöd och skapa en ännu mer framgångsrik inlärningsmiljö, kan man överväga följande förbättringar och framtida tillämpningar. Utvecklingen av mer tydliga riktlinjer och modeller för samarbetet mellan lärare och språkhandledare kan bidra till att undvika missförstånd och optimera rollerna. Fortbildning med fokus på språkmedvetet lärande och kompanjonlärarskap är också viktigt.

Språkhandledare kan spela en värdefull roll i många fler situationer i skolvärlden och även inom andra branscher utöver den nu testade hälsovårdsbranschen. Att använda språkhandledare i arbetsmiljön på praktikplatser kan ge mycket viktigt stöd i introduktion och anpassning i yrkeslivet, både för arbetsgivare och studerande. Att utveckla modeller för samarbete med språkhandledare i t.ex. grupper med blandade modersmål kan skapa en mer dynamisk och inkluderande lärmiljö. Studerande kan lära av varandra och språkhandledaren kan ge individuellt stöd till studerande med olika språkliga behov.

En språkhandledare är ovärderlig men tillgången till material på sitt modersmål kan redan nu men även i framtiden bli mer tillgängligt och smidigt via AI-baserade verktyg. Detta kan ge studerande en extra resurs för att fördjupa sin förståelse, öka motivationen och underlätta studierna. AI-verktyg kan också användas för att sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i långa svåra texter på svenska, vilket sparar tid då de inte behöver översätta allt.

Genom att implementera dessa förbättringar och utforska nya tillämpningsområden kan man optimera språkhandledarrollen och skapa en ännu mer effektiv och inkluderande inlärningsmiljö för studerande med annat modersmål. Sammanfattningsvis kan språkhandledare vara ett värdefullt verktyg för att förbättra inlärningen och påskynda integrationen i samhället och vägen ut till arbetslivet. Som en bonus från en inkluderingssynvinkel är även att skolor kan erbjuda kortare och längre anställning för nyfinländare som redan varit i landet en tid och ge dem en bra början på arbetslivet i Finland. Närvaron av språkhandledare i skolvardagen är också något som gör skolan interkulturell på en ny nivå när interkulturell representation också syns i personalen.

Mästare tävlingarna är det största evenemanget inom yrkesutbildningen i Finland, där unga som fyllt högst 22 år under tävlingsåret tävlar om FM medaljer i yrkesskicklighet.

I förra veckan, 29.1–2.2.2024, ordnades semifinalerna till Mästare-tävlingarna vid över 40 olika tävlingsorter runt om i Finland. 1903 studerande hade anmält sig till semifinalerna där de tävlade i ca. 50 olika grenar.

Från YA hade vi även i år 14 studerande som tävlade i Mästare semifinalerna. De tävlade i grenarna: närvårdare (3 studerande), visuellt försäljningsarbete (3 studerande), användning av skogsmaskin (2 studerande), målning & tapetsering (4 studerande) och kock (2 studerande).

Alla våra tävlande kämpade fint och fyra lyckades ta sig vidare till finalen i Kuopio där de kommer att tävla om finskt mästerskap i sin gren: Maja Fältros gick vidare i närvårdargrenen, merkonomstuderande Marta Piliptsevich kommer att fortsätta tävla i visuellt försäljningsarbete och Lovisa Dahl och Emma Willför gick vidare i grenen målning & tapetsering.

Finalerna ordnas i Kuopio den 20-23 maj. I Kuopio deltar omkring 500 studerande i 50 olika tävlingsgrenar och yrkesdemonstrationer inom byggbranschen, restaurangbranschen, bil- och transportteknik, industri, tjänster samt informationsteknologi och kommunikation. Bland dessa finns också MästarePLUS-grenarna, där studerande med särskilda behov tävlar om FM-mästerskapet i sina branscher. Även finalen i grundskolans färdighetstävling, Mästare9, kommer att hållas under evenemanget.

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

Mer information på evenemangets webbsida: https://taitaja2024.fi/sv/

Mästare tävlingarna är det största evenemanget inom yrkesutbildningen i Finland, där unga som fyllt högst 22 år under tävlingsåret tävlar om FM medaljer i yrkesskicklighet.

I förra veckan, 29.1–2.2.2024, ordnades semifinalerna till Mästare-tävlingarna vid över 40 olika tävlingsorter runt om i Finland. 1903 studerande hade anmält sig till semifinalerna där de tävlade i ca. 50 olika grenar.

Från YA hade vi även i år 14 studerande som tävlade i Mästare semifinalerna. De tävlade i grenarna: närvårdare (3 studerande), visuellt försäljningsarbete (3 studerande), användning av skogsmaskin (2 studerande), målning & tapetsering (4 studerande) och kock (2 studerande).

Alla våra tävlande kämpade fint och fyra lyckades ta sig vidare till finalen i Kuopio där de kommer att tävla om finskt mästerskap i sin gren: Maja Fältros gick vidare i närvårdargrenen, merkonomstuderande Marta Piliptsevich kommer att fortsätta tävla i visuellt försäljningsarbete och Lovisa Dahl och Emma Willför gick vidare i grenen målning & tapetsering.

Finalerna ordnas i Kuopio den 20-23 maj. I Kuopio deltar omkring 500 studerande i 50 olika tävlingsgrenar och yrkesdemonstrationer inom byggbranschen, restaurangbranschen, bil- och transportteknik, industri, tjänster samt informationsteknologi och kommunikation. Bland dessa finns också MästarePLUS-grenarna, där studerande med särskilda behov tävlar om FM-mästerskapet i sina branscher. Även finalen i grundskolans färdighetstävling, Mästare9, kommer att hållas under evenemanget.

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

Mer information på evenemangets webbsida: https://taitaja2024.fi/sv/

Hållbarhet är ett självklart (och obligatoriskt) ämne också inom yrkesutbildningen. Vi behöver alla känna till de ekologiska gränserna för vår existens och hur ekonomiska förutsättningar för välfärd samt känslan av att vara en del av gemenskapen skapas. Det är viktigt att vi i det arbetet fokuserar på framsteg, lösningar och sådant vi kan tillämpa i vardagen.

Ett sätt att arbeta hållbart, är att transformera vår ekonomi från att vara lineär till att bli cirkulär. Det betyder bl.a. att vi främst använder förnybara resurser och att ändliga resurser används effektivare utan att avfall uppstår. Det ger upphov till nya affärsmodeller.

Nedan en sammanställning av olika affärsmodeller inom cirkulär ekonomi.

• Produkten som en tjänst. Sälj utförande/nytta i stället för produkt. (Transporter i stället för bilar, arbetsyta i stället för möbler, belysning i stället för lampor etc).

• Förnybarhet. Användning av förnybara och återvinningsbara material samt förnybar energi vid planering och tillverkning av en produkt.

• Höjande av varors och resursers användningsgrad och livstid med hjälp av digitala plattformer bl.a. i form av uthyrning, försäljning, delning och återanvändning.

• Förlängning av produktens livstid. Produkten hålls i sin ursprungliga användning så länge som möjligt tack vare underhåll, reparation och återtillverkning.

• Resurseffektivitet & återvinning. Material- och energieffektiva lösningar och vid slutet av användningen återvinning av råmaterial.

YA arrangerar 23.09.2020 en hållbarhetsdag. Dagen riktar sig till våra studerande och vår personal, och kommer också att vara öppen för allmänheten.

YA har i många år varit miljöcertifierad enligt miljöstandarden ISO 14001. I YAs strategi ingår att en gång per år genomföra en hållbarhetsdag. Hållbarhetsdagen genomför YA tillsammans med 4H-projektet Spektrum, ett projekt vars målsättning är bland annat att etablera en hållbarhetsvecka i Österbotten; https://hallbarhetsveckan.fi/. Vår hållbarhetsdag sammanfaller med Spektrums hållbarhetsvecka, och den aktuella dagen kommer vi att ha program vid våra enheter i Närpes, Jakobstad och vid Campus Kungsgården i Gamla Vasa.

Lokala arbetsgrupper inom YA har planerat för en markering av hållbarhetsdagen vid enheterna i Närpes, Jakobstad och vid Campus Kungsgården i Gamla Vasa. Programinnehållet styrs av de utbildningsområden som finns på varje ort. Målsättningen är att visa inspirerande exempel på hållbarhet och cirkulär ekonomi genom att bjuda på föreläsningar, pop-up utställningar och försäljningar. Många av föreläsningarna kommer att streamas från Campus Kungsgården till enheterna i Närpes och i Jakobstad.

Till Campus Kungsgården (streaming till Närpes och Jakobstad) kommer Wärtsilä och Wasaline för att berätta om den nya LNG-färjan över Kvarken. Från Westenergy och Vasa elektriska föreläser man om värmelagringsprojektet på Vasklot och karbonbindningsprojekt. Vasek representeras med information om CERM - Näringslivets färdplan för cirkulär ekonomi i Österbotten. Neotide informerar om uppdraget att utveckla ett system för att underlätta spårningen av covid-19 smitta. Omställning Österbotten finns på plats, likaså Marthaförbundet. Vid enheterna ordnas utöver detta många andra intressanta föreläsningar.

I skolans utrymmen genomförs pop-up aktiviteter där lokala företag och organisationer kommer att förevisa sin verksamhet och eventuellt sälja sina produkter. YAs branscher ger exempel på hur hållbarhet och cirkulär ekonomi redan nu ingår i yrkesutbildningen.

En paneldebatt kommer också att arrangeras i Campus Kungsgården. Tema för debatten är ”Hållbarhet i Österbotten 2025”. I paneldebatten medverkar riksdagsledamot Anders Norrback, specialsakkunnig på Finlands Kommunförbund med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling Christina Gestrin, Vasa elektriskas VD Stefan Damlin, landskapsdirektör Kaj Suomela från Österbottens förbund och vice ordförande i Finlands Röda Kors styrelse, kaplan Ann-Mari Audas-Willman.  

Arrangörerna hoppas att covid-19 pandemin inte kommer att inverka negativt på genomförandet av hållbarhetsdagen, men förbehåller sig rätten till eventuella ändringar i programmet som följd av myndigheternas beslut. 

Vecka 39 genomfördes en Hållbarhetsvecka i Österbotten. Yrkesakademin i Österbotten är certifierad för miljöledningssystemet ISO 14001:2015. Som en del av vårt miljöarbete markerade vi Hållbarhetsveckan genom att den 29 september arrangera en egen hållbarhetsdag.

I korthet kan man säga att hållbar utveckling går ut på att tillfredsställa våra behov utan att påverka kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det görs genom att skapa ett samspel mellan den ekonomiska, den sociala och den miljömässigt hållbara utvecklingen. FN har med Agenda 2030 utarbetat 17 globala mål för att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. 

Hållbarhetsdagen genomfördes i mindre grupper, p.g.a. pandemin. Huvudtemat berörde socialt hållbar utveckling. I en bandad föreläsning föreläste Maria Lingonblad från Folkhälsan kring trygga relationer och samhörighet som viktiga element för vårt välbefinnande, t.ex. hur vi förebygger utanförskap och mobbning och hur vi tillsammans kan bidra till varandras trygghet och trivsel. Efter föreläsningen diskuterades kring föreläsningstemat i grupperna. Under dagen arbetade lärare och studerande även med andra teman som berör bl.a. miljömässig hållbar utveckling.

Våren 2022 planerar vi för en större hållbarhetsdag vid alla våra enheter, öppen för andra intresserade än studerande och personal. 

Vecka 39 genomfördes en Hållbarhetsvecka i Österbotten. Yrkesakademin i Österbotten är certifierad för miljöledningssystemet ISO 14001:2015. Som en del av vårt miljöarbete markerade vi Hållbarhetsveckan genom att den 29 september arrangera en egen hållbarhetsdag.

I korthet kan man säga att hållbar utveckling går ut på att tillfredsställa våra behov utan att påverka kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det görs genom att skapa ett samspel mellan den ekonomiska, den sociala och den miljömässigt hållbara utvecklingen. FN har med Agenda 2030 utarbetat 17 globala mål för att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. 

Hållbarhetsdagen genomfördes i mindre grupper, p.g.a. pandemin. Huvudtemat berörde socialt hållbar utveckling. I en bandad föreläsning föreläste Maria Lingonblad från Folkhälsan kring trygga relationer och samhörighet som viktiga element för vårt välbefinnande, t.ex. hur vi förebygger utanförskap och mobbning och hur vi tillsammans kan bidra till varandras trygghet och trivsel. Efter föreläsningen diskuterades kring föreläsningstemat i grupperna. Under dagen arbetade lärare och studerande även med andra teman som berör bl.a. miljömässig hållbar utveckling.

Våren 2022 planerar vi för en större hållbarhetsdag vid alla våra enheter, öppen för andra intresserade än studerande och personal. 

Inom hårbranschen fokuserar man mycket på ekologisk och social hållbarhet, dessa aspekter är en viktig del för att forma framtidens frisörer.

Genom att minimera avfall och använda miljövänliga produkter kan studerande lära sig att bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar både den egna hälsan, arbetsplatsen och samhället. Social hållbarhet är också en viktig del av studierna. Studerande lär sig att arbeta tillsammans och skapa trygga arbetsmiljöer för alla, oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Genom att främja ekologisk och social hållbarhet kan YA utbilda studerande som är redo att möta de utmaningar och behov som vår värld står inför idag och i framtiden.

Matilda Nykvist, 18 år, har sedan hon var liten varit intresserad av att arbeta som frisör och för henne var det självklart att efter högstadiet söka till YA. Utöver frisörstudierna har Matilda valt att genomföra delexamen inom arbete med ekologiska hud- och hårvårdstjänster, ett ämne som intresserar Matilda. “Jag har alltid tyckt om praktiskt arbete och ekologisk hårvård verkade intressant och något jag ville veta mera om. Tanken på att ta tillvara naturens resurser lockade mig till ekofrisörskapet, både för dess säkerhet för mig och mina kunder,” berättar hon.

Ekologisk hårvård skiljer sig från konventionell hårvård på flera sätt. Dess miljöpåverkan är betydligt mindre eftersom ekofrisörer använder naturliga ingredienser i stället för kemiskt framställda. Men ekofrisörerna står även inför en del utmaningar i sitt jobb.

Det är mer tidskrävande, och resultatet kan vara oväntat i början; färgen kan vara grön eller ojämn, men med tiden mognar den till en fin nyans. Man kan inte heller uppnå ljusare nyanser inom hårfärgningen. Trots detta tror Matilda att fler kommer att välja ekologisk hårvård för dess fördelar för både människor och miljö.

Medvetenheten om ekologiska alternativ inom hårvård har ökat bland kunderna. Det kan bero på allergier, miljömedvetenhet eller för att man vill ha ett skonsammare alternativ för håret. För både kunder och yrkesverksamma inom frisörbranschen är fördelarna med ekologiska produkter och metoder tydliga. Hälsan och hårets välmående är i fokus, och möjligheten att undvika kemikalier är också en viktig fördel.

“För blivande frisörer som är intresserade av ekologisk hårvård rekommenderar jag att de läser på och studerar ämnet noggrant. Öva på tekniker som energiklippning, rengöringskurer och massage, och bli bekanta med olika oljor,” säger Matilda. “Jag ser en lovande framtid för ekologisk hårvård inom frisörbranschen. Med ökad medvetenhet om miljön kommer efterfrågan på ekofrisörer att öka,” fortsätter hon.

 Jonas Stenholm och Jesper Herrmans, studerande på Utövare av medietjänster i Närpes, valde utbildningen för att den lät spännande och för att man kunde kombinera spelprogrammering med gymnasiestudier. För närvarande har utbildningen 65 studerande, vilket får anses vara bra med tanke på att linjen startades år 2019. ”Intresset har varit stort och antalet studerande har hållits rätt konstant på drygt 60 studerande varje år,” säger läraren Kaj Ekroos. 

Den första årskullen av utövare av medietjänster dimitterades i början av juni 2022 från den cirka treåriga utbildningen, som haft ungefär 25 ungdomar medan resten har varit äldre studerande.

Projektbaserad undervisning som får studerande att växa

Uppskattningsvis hälften av ungdomarna väljer att även gå gymnasiet. Det har också Jonas Stenholm och Jesper Herrmans gjort och de tycker att det går bra att kombinera studierna. De lockades främst av spelprogrammeringen men även av att det fanns så många inriktningar inom utbildningen. Ekroos förklarar att man kan välja att gå hela 

utbildningen eller enbart vissa delar. ”Vi erbjuder inte bara spelprogrammering utan även t.ex. 3D-modellering, digitala färdigheter för arbetslivet, videofilmning och skulptering. Sammanlagt har vi ett 60-tal olika valbara inriktningar.”

Man tillämpar ingen traditionell läsordning utan går i stället enligt ett schema där de obligatoriska kurserna avverkas under det första året. Sedan är undervisningen nästan helt och hållet projektbaserad och den teori som gås igenom hör ihop med de projekt som ska genomföras. ”Här får man inte informationen serverad, man måste själv vara aktiv och på något sätt ta reda på saker och ting. Det gör att studerande utvecklas och växer både som individer och kunskapsmässigt,” säger Ekroos.

Jesper och Jonas gillar att läraren inte hela tiden står och säger vad de studerande ska göra eller inte göra. ”Vi får lära oss att arbeta självständigt och tänka ut lösningar på egen hand. Vi har jättebra gemenskap i gruppen och hjälper varandra när
vi kan. Det är litet som i arbetslivet,” framhåller pojkarna.

Nära samarbete med företagslivet

Kaj Ekroos berättar att linjen har ett mycket nära och givande samarbete med spelföretagen i regionen. Något som uppskattas är när personer från dessa företag kommer och håller olika kurser. ”Då förstår de studerande att det är på riktigt och inget som läraren hittat på,” säger han med ett skratt. 

Studerandes projektarbeten utgör samtidigt deras yrkesprov och bedöms av utomstående spelfirmor. Responsen från företagen har varit positiv, nivån på spelen har gått spikrakt uppåt under de tre år som utbildningen funnits, och de studerande är framåt och inte rädda för att ställa frågor. ”Det ser jag som ett kvitto på att vårt arbetssätt är rätt och att utbildningen är på rätt väg,” konstaterar Ekroos. 

Idé och planering är a och o 

Våra studerande lär sig använda många olika slags program, men Ekroos framhåller att programmen faktiskt är sekundära och att det viktiga är hur man använder dem. Viktigast är idén och att planera hur spelet ska fungera. Sedan tar man hjälp av det verktyg som lämpar sig bäst för det man vill åstadkomma. Ekroos hjälper och guidar, men studerande har full frihet att själva välja vilken typ av spel de vill utveckla. 

Det råder heller ingen brist på idéer och många gånger får Ekroos dra i bromsen och sänka ambitionerna en aning. Det går inte att ensam på kort tid försöka skapa en likadan storsäljare som det tagit flera hundra personer och några år att utveckla. 

Jonas och Jesper berättar att de ofta plockar idéer och intryck från andra spel på marknaden. De skriver oftast ner handlingen och vad som ska ske i ett spel. Det har de även nytta av senare, för alla spel ska dokumenteras noggrant. Ibland fungerar det inte i praktiken och då får man ändra. ”Vi både får och ger mycket respons på varandras spel. Det gör oss alla till bättre programmerare,” säger Jonas. 

Sydösterbotten bokstavligen på spelkartan 

Utöver utbildningen så genomför studerande- gruppen även ett stort projekt som går under namnet ”The NKK experience”. NKK, som står för Närpes, Kristinestad och Kaskö, är ett tvåårigt projekt som man fått projektfinansiering för. Spelet utspelar sig alltså i hela regionen med allt vad det innebär. Ekroos förklarar att det är ett så kallat open-world- spel som innebär att spelaren kan välja att göra saker som inte är förutbestämda. I sådana spel tar man sig igenom en viss bana och klarar av hinder på vägen. ”I NKK ska spelaren kunna ta bussen från en plats till en annan, gå runt i Yttermark lågstadieskola eller bowla i simhallen i Närpes. Det är ett enormt projekt som kanske aldrig blir helt färdigt, eftersom man kan lägga till obegränsat med moduler även efter att spelet har publicerats.” 

Jonas Stenholm utvecklar den krävande bussresemodulen och det tar tid att bygga upp alla miljöer för det är ett stort område som spelet rör sig på. Jesper i sin tur jobbar med att ta fram en tredimensionell version av Yttermark lågstadieskola där man ska kunna gå runt och kanske delta i någon kurs. ”Hittills har jag tagit över 350 bilder från skolan och begärt in ritningar på den för att kunna bygga upp en realistisk version av hela byggnaden både invändigt och utvändigt,” säger Jesper Herrmans. 

Går en ljus framtid till mötes 

Spelprogrammering passar vem som helst. Linjen har haft ungdomar från högstadiet, ingenjörer mitt i livet och till och med doktorer. Ekroos önskar dock att fler flickor från högstadiet skulle söka in till linjen. Bland vuxenstuderande utgör kvinnorna nästan hälften. 

Många företag har börjat utnyttja spelprogram- meringstekniken för att presentera exempelvis invecklade processer på ett lättfattligt sätt. Möjligheterna på arbetsmarknaden är nästintill oändliga för den som behärskar programmering. 

 Jonas Stenholm och Jesper Herrmans, studerande på Utövare av medietjänster i Närpes, valde utbildningen för att den lät spännande och för att man kunde kombinera spelprogrammering med gymnasiestudier. För närvarande har utbildningen 65 studerande, vilket får anses vara bra med tanke på att linjen startades år 2019. ”Intresset har varit stort och antalet studerande har hållits rätt konstant på drygt 60 studerande varje år,” säger läraren Kaj Ekroos. 

Den första årskullen av utövare av medietjänster dimitterades i början av juni 2022 från den cirka treåriga utbildningen, som haft ungefär 25 ungdomar medan resten har varit äldre studerande.

Projektbaserad undervisning som får studerande att växa

Uppskattningsvis hälften av ungdomarna väljer att även gå gymnasiet. Det har också Jonas Stenholm och Jesper Herrmans gjort och de tycker att det går bra att kombinera studierna. De lockades främst av spelprogrammeringen men även av att det fanns så många inriktningar inom utbildningen. Ekroos förklarar att man kan välja att gå hela 

utbildningen eller enbart vissa delar. ”Vi erbjuder inte bara spelprogrammering utan även t.ex. 3D-modellering, digitala färdigheter för arbetslivet, videofilmning och skulptering. Sammanlagt har vi ett 60-tal olika valbara inriktningar.”

Man tillämpar ingen traditionell läsordning utan går i stället enligt ett schema där de obligatoriska kurserna avverkas under det första året. Sedan är undervisningen nästan helt och hållet projektbaserad och den teori som gås igenom hör ihop med de projekt som ska genomföras. ”Här får man inte informationen serverad, man måste själv vara aktiv och på något sätt ta reda på saker och ting. Det gör att studerande utvecklas och växer både som individer och kunskapsmässigt,” säger Ekroos.

Jesper och Jonas gillar att läraren inte hela tiden står och säger vad de studerande ska göra eller inte göra. ”Vi får lära oss att arbeta självständigt och tänka ut lösningar på egen hand. Vi har jättebra gemenskap i gruppen och hjälper varandra när
vi kan. Det är litet som i arbetslivet,” framhåller pojkarna.

Nära samarbete med företagslivet

Kaj Ekroos berättar att linjen har ett mycket nära och givande samarbete med spelföretagen i regionen. Något som uppskattas är när personer från dessa företag kommer och håller olika kurser. ”Då förstår de studerande att det är på riktigt och inget som läraren hittat på,” säger han med ett skratt. 

Studerandes projektarbeten utgör samtidigt deras yrkesprov och bedöms av utomstående spelfirmor. Responsen från företagen har varit positiv, nivån på spelen har gått spikrakt uppåt under de tre år som utbildningen funnits, och de studerande är framåt och inte rädda för att ställa frågor. ”Det ser jag som ett kvitto på att vårt arbetssätt är rätt och att utbildningen är på rätt väg,” konstaterar Ekroos. 

Idé och planering är a och o 

Våra studerande lär sig använda många olika slags program, men Ekroos framhåller att programmen faktiskt är sekundära och att det viktiga är hur man använder dem. Viktigast är idén och att planera hur spelet ska fungera. Sedan tar man hjälp av det verktyg som lämpar sig bäst för det man vill åstadkomma. Ekroos hjälper och guidar, men studerande har full frihet att själva välja vilken typ av spel de vill utveckla. 

Det råder heller ingen brist på idéer och många gånger får Ekroos dra i bromsen och sänka ambitionerna en aning. Det går inte att ensam på kort tid försöka skapa en likadan storsäljare som det tagit flera hundra personer och några år att utveckla. 

Jonas och Jesper berättar att de ofta plockar idéer och intryck från andra spel på marknaden. De skriver oftast ner handlingen och vad som ska ske i ett spel. Det har de även nytta av senare, för alla spel ska dokumenteras noggrant. Ibland fungerar det inte i praktiken och då får man ändra. ”Vi både får och ger mycket respons på varandras spel. Det gör oss alla till bättre programmerare,” säger Jonas. 

Sydösterbotten bokstavligen på spelkartan 

Utöver utbildningen så genomför studerande- gruppen även ett stort projekt som går under namnet ”The NKK experience”. NKK, som står för Närpes, Kristinestad och Kaskö, är ett tvåårigt projekt som man fått projektfinansiering för. Spelet utspelar sig alltså i hela regionen med allt vad det innebär. Ekroos förklarar att det är ett så kallat open-world- spel som innebär att spelaren kan välja att göra saker som inte är förutbestämda. I sådana spel tar man sig igenom en viss bana och klarar av hinder på vägen. ”I NKK ska spelaren kunna ta bussen från en plats till en annan, gå runt i Yttermark lågstadieskola eller bowla i simhallen i Närpes. Det är ett enormt projekt som kanske aldrig blir helt färdigt, eftersom man kan lägga till obegränsat med moduler även efter att spelet har publicerats.” 

Jonas Stenholm utvecklar den krävande bussresemodulen och det tar tid att bygga upp alla miljöer för det är ett stort område som spelet rör sig på. Jesper i sin tur jobbar med att ta fram en tredimensionell version av Yttermark lågstadieskola där man ska kunna gå runt och kanske delta i någon kurs. ”Hittills har jag tagit över 350 bilder från skolan och begärt in ritningar på den för att kunna bygga upp en realistisk version av hela byggnaden både invändigt och utvändigt,” säger Jesper Herrmans. 

Går en ljus framtid till mötes 

Spelprogrammering passar vem som helst. Linjen har haft ungdomar från högstadiet, ingenjörer mitt i livet och till och med doktorer. Ekroos önskar dock att fler flickor från högstadiet skulle söka in till linjen. Bland vuxenstuderande utgör kvinnorna nästan hälften. 

Många företag har börjat utnyttja spelprogram- meringstekniken för att presentera exempelvis invecklade processer på ett lättfattligt sätt. Möjligheterna på arbetsmarknaden är nästintill oändliga för den som behärskar programmering. 

Den senaste månaden har YA ordnat ett flertal aktiviteter för att högstadiernas nionde klassister skall få bekanta sig med utbildningsutbudet på skolan. De har delvis haft möjlighet att komma i mindre grupper och bekanta sig med verksamheten på de olika enheterna, och så har det också arrangerats specifika evenemang, tex.:

Niornas dag vid Vasa enheten

 Ca. 600 elever besökta YA i Vasa under ”Niornas dag” den 30.10, och hela området sjöd av liv. Eleverna rörde sig gruppvis antingen självständigt eller med guide, och kunde följa med den normala, praktiska undervisningen och också ta del av en del speciella aktiviteter. De kunde tex. pröva på ”elslalom” på elavdelningen, bekanta sig med 3D-printning i maskin- och produktionsteknikverkstaden, få sitt blodtryck mätt i vårdklassen, testa sina smaklökar i restaurang Kungsgården och mycket annat intressant. Skogsmaskinsförarna och lantbruksstuderandena bjöd på mellanmål och stekte plättar och grillade korv under dagen.

Niornas dag har också hållits i Närpes enheten vecka 43, 2019 och kommer att hållas även vecka 8, 2020.

Närvårdarutbildningen i Pedersöre håller ”En annorlunda niornas dag” den 6.2 som en ”Egen avdelning” vid Björkbacka i Jakobstad.

MetallRace KRS 2019 / MetallRace Närpes 2019

I Närpes ordnades specialdagar för både Krisinestads och Närpes högstadiums slöjdelever. Under ”MetallRace” dagarna fick de bekanta sig både med YA och lokala företag, och det var väldigt uppskattat både av eleverna själva och lärarna.

Slöjdeleverna i årskurs 9 i högstadiet i Kristinestad var inbjudna den 1.11. De startade med ett besök på Närpes Trä och Metall i Närpes, sedan åt de lunch på YA för att sedan fortsätta till Botnia Bolt i Kristinestad. Dagen avslutades med besök på Kone-Ketonen i Kristinestad.

Den 8.11 var det i sin tur MetallRace för Närpes högstadiums slöjdelever. De startade på Hällströms Plåt, sedan fortsate de till Närko. Lunchpaus hölls på YA i Närpes, och efter det stod ett besök på Maxel på tur. Dagen avslutades på Närpes Trä och Metall. 

Lokala uttagningar till Mästare9

Den 7.11 ordnades lokala uttagningar i Mästare9 vid YA enheten i Vasa. De olika lagen tävlade bl.a. i att montera ihop en motorsåg (och här gällde det att komma ihåg skyddshandskarna), vispa ihop en bearnaise sås (det är inte helt enkelt att separera äggvitan från gulan) och lägga en mitella åt en av lagkamraterna. Efter en hård kamp gick lag från Sursik, Korsholms högstadium och Borgaregatans skola vidare till den regionala finalen 12.12, som även den ordnas på YA i Vasa. Till den regionala finalen kommer också lag från Närpes högstadium och högstadiet i Petalax, som vann Mästare9 lokala uttagningarna i Närpes den 5.11.

Skolmässa vid Academill 12.11

Den 12.11 var YA med som utställare på utbildningsmässan i Academill som ordnades som ett samarbete mellan högstadierna i Vasa, Korsholm och Vörå. Under kvällen fick föräldrar och elever information om den gemensamma ansökan, och så fick de gå runt bland utställarna och bekanta sig med andra stadiets utbildningsutbud.

Utbildningsmässor har också hållits den 24.11 vid Sursik skola, 27.11 vid Oxhamns skola och vid Donnerska skolan samt den 28.11 vid Ådalens skola. 

Yrkesakademin i Österbotten har nyligen beviljats finansiering för ett förstudieprojekt inom vilket vi speciellt kommer att fördjupa oss i två lite olika innovationscenter och deras verksamhetsmodeller och nätverk. NIC Nykarleby Innovation Center i Österbotten och TGN The Great Northern i Skellefteå är pilotorganisationerna som vi är intresserade av nu. NIC med ett år på nacken är ett litet lokalt innovationscenter med mycket energi och framåtanda som öppnade sitt coworking space i centrala Nykarleby hösten 2019. TGN i sin tur har under några år byggt upp ett kreativt center med utrymmen för entreprenörer, företag och idéer att samlas, samsas och utvecklas och där man idag har ett bra nätverk som stöd för all utveckling.

Målet med förstudien är att byta erfarenheter, best practices och utveckla koncept för start up scener på lokalplanet genom internationellt utbyte mellan Österbotten och Skellefteå-området. Local Start Up scenes projektet ska främja entreprenörsandan, innovations- och konkurrenskraften i samarbete mellan landsbygd och stad. Skapa flexibla och lättillgängliga mötesplatser för idéer och innovationer att mötas och vidareutvecklas, och där entreprenöriellt tänk står i centrum. Vi har även som målsättning, om förutsättningar finns efter förstudien, att tillsammans med pilotorganisationerna ansöka om projektfinansiering för att vidareutveckla samarbetet och bygga vidare på nätverken kring innovationscentrens verksamhet på ett bredare och djupare plan. Förstudien pågår fram till 31.3.2021. Projektledare för projektet är Linda Nygård vid YA. 

Projektets aktiviteter och resultat kan du följa i allas våra kanaler. YA delar information om projektaktiviteter i Våga Satsa sociala medier kanaler @vagauskalla och vaga_uskalla

Projektet finansieras av:

Leader Aktion Österbotten r.f

Österbottens Handelskammare

Syskonen Hintz minnesfond

Kontaktperson: Linda Nygård, YA! Yrkesakademin i Österbotten, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., +358 50 433 2406

YA har genom Erasmus+ ackrediteringscertifiering möjlighet att erbjuda både studerande- och personalstipendier, som till stor del kan täcka rese- och boendekostnader under en UA-perioden eller fortbildning utomlands.

Genom att delta i Erasmus+ programmet får både studerande och personal chansen att utveckla en rad värdefulla yrkesmässiga och sociala färdigheter och kompetenser, som är relevanta och efterfrågade på dagens arbetsmarknad.

För YA:s studerande innebär det att de har möjlighet att under en UA-period inte bara utveckla sina yrkesmässiga färdigheter utan även sina personliga och sociala kompetenser i en annan europeisk och internationell arbetsmiljö. Det kan vara en investering i deras framtida karriär och personliga utveckling som kan öppna många dörrar och möjligheter på den internationella arbetsmarknaden.

Inom Erasmus+ samarbetet tar YA också emot utländska studerande, som under en utbytesperiod kan få insyn i arbetslivet i vår region. Målsättningen för YA är att erbjuda utländska studeranden från europeiska samarbetspartners möjlighet att genomföra praktikperioder i företag eller organisationer. Under kortare besök till YA får de också bekanta sig med vår finländska yrkesutbildning.

Besök från the Malta College of Art, Science and Technology

På våren 2024 fick YA besök av fyra studerande från yrkesskolan MCAST, the Malta College of Art, Science and Technology. Tsvetiyana (Ana), Clayton och Abdlrahman (Abdul) studerar till programutvecklare och IT-stödpersoner på MCAST och tillbringade två veckor på motsvarande utbildningsprogram på YA i Vasa.

Ana, Clayton och Abdul har haft möjligheten att både delta i undervisningen och besöka IT företag i Vasa nejden. Att vara med i undervisningen var väldigt intressant och något av en ögonöppnare för dem. På sin skola i Malta är de vana med att bara gå på föreläsningar, och de tyckte det var positivt att läraren på YA anpassade undervisningen till de studerandes olika behov och gick runt i klassen och förklarade och visade olika moment rent konkret. Dessutom tyckte de om den flexibilitet vi har i yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland, där man kan välja olika delexamina från andra utbildningar för att i princip skräddarsy sin egen utbildning.

De maltesiska studerandena fick också besöka Svedjehamn och Kvarken-skärgården. Besöket uppskattades mycket och speciellt möjligheten att gå på snö, se många olika fågelarter samt havsutsikten från Saltkaret var en unik erfarenhet för dem.

På frågan om de skulle rekommendera internationella utbyten till andra studerande sa Abdul: ”Ja, definitivt! Det är nyttigt att se något annat, att se att saker och ting, t.ex. undervisning fungerar annorlunda än hemma.” Clayton höll med och berättade förundrat: ”Här verkar också livet vara så annorlunda, det är så tyst och lugnt. Igår (söndag) gick jag ut och gå, och tänk, jag såg ingen! Absolut ingen!”

Alla tre håller med om att om man får möjligheten att fara på ett internationellt utbyte så ska man ta chansen. ”Det är verkligen en bra erfarenhet, man lär sig om sig själv, man får uppleva världen själv - man blir mer självständig helt enkelt,” konstaterar Ana.

YA har genom Erasmus+ ackrediteringscertifiering möjlighet att erbjuda både studerande- och personalstipendier, som till stor del kan täcka rese- och boendekostnader under en UA-perioden eller fortbildning utomlands.

Genom att delta i Erasmus+ programmet får både studerande och personal chansen att utveckla en rad värdefulla yrkesmässiga och sociala färdigheter och kompetenser, som är relevanta och efterfrågade på dagens arbetsmarknad.

För YA:s studerande innebär det att de har möjlighet att under en UA-period inte bara utveckla sina yrkesmässiga färdigheter utan även sina personliga och sociala kompetenser i en annan europeisk och internationell arbetsmiljö. Det kan vara en investering i deras framtida karriär och personliga utveckling som kan öppna många dörrar och möjligheter på den internationella arbetsmarknaden.

Inom Erasmus+ samarbetet tar YA också emot utländska studerande, som under en utbytesperiod kan få insyn i arbetslivet i vår region. Målsättningen för YA är att erbjuda utländska studeranden från europeiska samarbetspartners möjlighet att genomföra praktikperioder i företag eller organisationer. Under kortare besök till YA får de också bekanta sig med vår finländska yrkesutbildning.

Besök från the Malta College of Art, Science and Technology

På våren 2024 fick YA besök av fyra studerande från yrkesskolan MCAST, the Malta College of Art, Science and Technology. Tsvetiyana (Ana), Clayton och Abdlrahman (Abdul) studerar till programutvecklare och IT-stödpersoner på MCAST och tillbringade två veckor på motsvarande utbildningsprogram på YA i Vasa.

Ana, Clayton och Abdul har haft möjligheten att både delta i undervisningen och besöka IT företag i Vasa nejden. Att vara med i undervisningen var väldigt intressant och något av en ögonöppnare för dem. På sin skola i Malta är de vana med att bara gå på föreläsningar, och de tyckte det var positivt att läraren på YA anpassade undervisningen till de studerandes olika behov och gick runt i klassen och förklarade och visade olika moment rent konkret. Dessutom tyckte de om den flexibilitet vi har i yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland, där man kan välja olika delexamina från andra utbildningar för att i princip skräddarsy sin egen utbildning.

De maltesiska studerandena fick också besöka Svedjehamn och Kvarken-skärgården. Besöket uppskattades mycket och speciellt möjligheten att gå på snö, se många olika fågelarter samt havsutsikten från Saltkaret var en unik erfarenhet för dem.

På frågan om de skulle rekommendera internationella utbyten till andra studerande sa Abdul: ”Ja, definitivt! Det är nyttigt att se något annat, att se att saker och ting, t.ex. undervisning fungerar annorlunda än hemma.” Clayton höll med och berättade förundrat: ”Här verkar också livet vara så annorlunda, det är så tyst och lugnt. Igår (söndag) gick jag ut och gå, och tänk, jag såg ingen! Absolut ingen!”

Alla tre håller med om att om man får möjligheten att fara på ett internationellt utbyte så ska man ta chansen. ”Det är verkligen en bra erfarenhet, man lär sig om sig själv, man får uppleva världen själv - man blir mer självständig helt enkelt,” konstaterar Ana.

Familjeskogsbruk – vad är det?

I Skandinavien är termen ”familjeskogsbruk” ett allmänt begrepp. Termen kommer sig av att merparten av skogsmarken ägs av privatpersoner och familjer. Skogen går ofta vidare från generation till generation inom familjen. En skog som funnits i en familjs ägo i generationer betyder mycket mera än bara träd och virke, den representerar också traditioner och släkthistoria.

En välskött skog

Det finns stora och små skogsägare, kvinnor och män, unga, medelålders och pensionärer samt skogsägare såväl på landsbygden som i städerna. Alla dessa kategorier av skogsfastighetsägare har också olika uppfattningar om vad de vill göra i sina skogar och hur dessa ska skötas. Nio av tio skogsägare brukar hävda att de vill ha en välskött skog men frågar man vad som menas med välskött, får man lätt nio olika svar.

Begreppet ”välskött skog” har många olika dimensioner, det varierar från person till person. Skogsägare med fokus på hög och värdefull virkesproduktion uppskattar röjda plantskogar och skogar som är gallrade för att ge så hög virkesavkastning som möjligt. För skogsägare med naturvård i fokus kan välskött innebära en skog med varierande ålder, hög andel död ved, varierad trädslagsfördelning eller helt enkelt en estetiskt tilltalande skog. 

Vilken typ av skogsägare är du?

Gemensamt för alla skogsägare och deras skogar är ändå förvaltning av egendom. Skogen i sig behöver inte skötsel. Den klarar sig utan människans insatser. En skog frågar inte efter plantering, röjning, avverkning, virkesförsäljning m.m. Människan (skogsägaren) däremot, kan ha hobbyn eller intressen i en eller annan riktning.

För den friluftsintresserade kan skogen vara ett ställe för naturupplevelser, en inspirations- och energikälla för vardagen eller rent av för att bygga på sitt Instagram-konto med naturbilder.

Jägaren å sin sida ser viltstigar, möjliga utfordringsplatser, bra harpass, var viltvårdsmässiga åtgärder kunde vidtas eller förbättras, var slicksten för hjortdjur kunde placeras osv.

Svamp- och bärplockaren, naturvårdaren, skogsbrukaren, savtapparen och klimathjälten har alla sina egna agendor och prioriteringar. Olika former av skogsbruk – men den som avgör inriktningen är markägaren. 

Ordet ”skog” upplevs vanligen som något positivt medan begreppet skogsbruk ofta associeras med mera negativt laddade ord såsom avverkning och exploatering. Du kanske anser dig vara intresserad av skog och natur utan att för den skull vara intresserad av att bedriva skogsbruk.

Om en skogsägare hämtar ved, plockar bär och svamp, idkar friluftsliv eller hämtar sin julgran i den egna skogen innebär detta en form av skogsbruk.

Om en skogsägare genom att vistas i sin skog upplever att skogen är viktig som traditionsbärare eller kan känna släktskap och samhörighet med tidigare generationer, är detta en värdefull form av skogsbruk.

Vad ger ordet skogsbruk dig för associationer?

Det går utmärkt att kombinera ekonomisk lönsamhet med viltvård och ekologisk hållbarhet samtidigt som du gör en insats för klimatet genom ökad koldioxidbindning. Skogen är så mycket mer än en produktionsenhet. 

En bra början för alla nya och nygamla skogsägare är att fördomsfritt bekanta sig med den egna skogen, skaffa kunskap och låta sig inspireras. Var aktiv även om du väljer att låta yrkesfolk sköta det praktiska jobbet och kom ihåg att det är din skog. 

Du avgör vilka åtgärder som sker och var tyngdpunkten finns i ditt skogsbruk.

EXAMENSDELAR FRÅN YRKESEXAMEN INOM SKOGSBRANSCHEN

Skötsel av ekonomiskog

Kursstart: 5.3.2020 vid Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30A Gamla Vasa

Kursdagar: Åtta närstudiedagar i mars-juni, Individuell rådgivning i din egen skog

Kursavgift: 200 €

Virkesaffärer

Kursstart: 17.9.2020 Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30A Gamla Vasa

Kursdagar: Närstudier i september-oktober

Kursavgift: 200 €

Värdering av skogsfastigheter

Kursstart: 29.10.2020 Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30A Gamla Vasa

Kursdagar: Närstudier i oktober-november

Kursavgift: 200 €

 Text: Tomas Lundström, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Tfn. 050-5575 293

Jämlikhet, lika värde och ömsesidig respekt är grunden för ett gott bemötande och för att ALLA ska känna sig delaktiga, inkluderade och trygga vid Yrkesakademin i Österbotten.  

Vår målsättning är att alla studerande, anställda, beslutsfattare och övriga som använder våra tjänster, behandlas lika oberoende av kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning, familjeförhållande, facklig eller politisk tillhörighet eller annan till personen ansluten omständighet.

Handlingsplanen för jämställdhet och likabehandling 2022-2023 och utvecklingsarbetet inom Jämställdhet givtevis – SECiSo II S21437, som är del finansierat av ESF och NTM centralen i mellersta Finland, är viktiga delar i arbetet att nå vår målsättning och för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö där anställda, studerande och våra kunder kan känna sig väl bemötta. Detta arbete förutsätter att vi alla gemensamt arbetar för att förebygga diskriminering och för att öka medvetenheten bland oss alla i frågor som berör jämställdhet och likabehandling.

Nedan några exempel på åtgärder som vi fokuserar på vid Yrkesakademin i Österbotten under 2022-2023:

• Vi informerar och delar kunskap till personal, studerande, vårdnadshavare och övriga intressenter kring jämställdhets- och likabehandlingsarbete och –plan.
• Vi bidrar till att skapa och upprätthålla inkluderande och stöttande normer. 
• Vi främjar delaktighet och inflytande från studerande i jämställdhets- och likabehandlingsarbetet.
• Vi uppmuntrar respektfullt, inkluderande och tillgängligt språkbruk, språkanvändning och kommunikation.
• Vi gör medvetna val ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i vårt språkbruk, vid utformningen av text och bilder som används i marknadsföring, extern och intern kommunikation och i valet av studiematerial.