Uncategorised

Hur går det? – frågan ställer vi kolleger, vänner och anhöriga då vi möts. Vi frågar oss själva ibland också – hur har jag det egentligen? Det är allmänt känt att vårt välbefinnande är en helhet som beror på hur vår vardagliga omgivning fungerar och hur vi själva mår, både fysiskt och mentalt. En stor del av vardagarna arbetar eller studerar vi varför det har betydelse hur vardagen i det sammanhanget fungerar.

Hur ser tempot i din vardag ut? Reflektera över det – låt oss säga på skalan ett till tio, där värdet tio står för ständig brådska och värdet ett står för ofta förekommande perioder av passivitet. Värderar du ”höghastighetskulturen” och har mestadels ett högt tempo? Lider du av informationsöverflöd och tidsbrist för att kunna varva ner? Då finns risken för att din hjärna blir utmattad. Eller kanske är ditt tempo konstant långsamt och du undviker ständigt att delta aktivt? Lider du av känslan av att vara uttråkad, att du står utanför gemenskapen och informationsflödet? Då finns risken att du utmattas av känslan av meningslöshet. Hoppas ditt svar landade någonstans mellan de två ytterligheterna. Hoppas att du känner en balans i tempot i din vardag och att det finns stunder för återhämtning och reflektion i din vardag.

Välbefinnande i arbetet är en helhet och påverkas av hur meningsfullt arbetet känns, hurudant arbetsklimatet är och hur verksamheten leds; finns det klara målsättningar, hur ser informationsgången ut och hur fördelas ansvar och roller, hur följs detta upp och leder det till en vidare utveckling på arbetsplatsen. Vi brukar benämna detta för vårt handlingsutrymme.

En välmående medarbetare känner till spelreglerna samt förstår sin roll och sitt ansvar och känner därmed trygghet. Meningsfulla arbetsuppgifter och en positiv arbetsgemenskap leder till en känsla av välbefinnande i arbetet. Sporras medarbetare till engagemang och tar egna initiativ till åtgärder utvecklas också vi-andan. En öppen, positiv och sporrande växelverkan stöder i sin tur utförande av arbetet. I ett fungerande samarbete månar vi om gott uppförande som vidare sporrar till en god kommunikationskultur. Då finns det en god beredskap till att hantera konflikter och förebygga osakligt bemötande också. Avsaknad av gemenskap eller kontakt med kolleger, eller känsla av meningslöshet däremot leder till en förhöjd risk för en försämrad arbetsförmåga.

En öppen samtalskultur har en skyddande effekt på välbefinnande i arbetet

Det centrala är att arbetsförmåga aktivt leds på arbetsplatsen. Vid nyanställning behövs systematisk inskolning och medarbetares olika livsskeden och karriärutveckling behöver beaktas i planeringen av arbetsuppgifter. På arbetsplatsen skapas diskussionsmöjligheter och genom regelbundna utvecklingssamtal garanteras att kommunikationen är ömsesidig. Vi behöver också använda sakkunniga partners hjälp för att främja arbetsförmågan och hälsan, såsom företagshälsovården och pensionsförsäkringsbolaget. Ett systematiskt och fungerande samarbete mellan företaget, förmännen och företagshälsovården har konstaterats vara ett effektivt sätt att upprätthålla medarbetarens arbetsförmåga. Företag som aktivt använder modeller för att ta upp frågor gällande arbetsförmågan och ger tidigt stöd i olika skeden av medarbetarens karriär tryggar en öppen samtalskultur på ett systematiskt sätt.

Genom aktivt ledarskap säkrar vi möjligheter till interaktion och skapar ”rum” för att medarbetare kan dela av sitt kunnande och sina erfarenheter åt varandra. Ett öppet samtalsklimat kännetecknas bland annat av:

• signaler ges till korta och friare diskussioner innan möten påbörjas eller avslutas
• öppenhet och ärlighet gentemot varandra
• respekt för när någon säger ifrån.

Sambandet mellan ett kollegialt, positivt arbetsklimat och produktiviteten och trivseln hos medarbetare finns att läsa i forskning kring temat. Vi vet att det är värt att satsa på arbetsklimatet på arbetsplatser så att medarbetare känner att det är givande och lockande att komma till arbetet. Det gäller inte enbart förmän utan alla medarbetare behöver vara uppmärksamma på varandra, lyfta varandra vid bra prestationer men respektera samtidigt att alla ger och tar emot komplimanger olika. Det kan ta bara några minuter i veckan, men dessa få minuter kan göra skillnad när det gäller att hjälpa din kollega att komma ihåg vikten av det arbete ni utför tillsammans. Uppskattning behövs för att hålla i gång relationerna. Om du märker att någon gjorde ett fantastiskt jobb med att samla in nödvändiga uppgifter för arbetsgruppen, säg det. Om du gillar att arbeta med någon, låt dem veta. Vi är alla människor och uppskattning hjälper oss att frodas.

Det är en bra idé att avsätta lite tid bara för att prata om hur saker och ting går. Ifall vi inte har en chans att prata om viktiga frågor kan missförstånd uppstå och spänningar uppstår då ofta. Kommunikation är en disciplin som måste utövas regelbundet; det är som att ta vitaminer eller göra armhävningar.

En förståelse för och acceptans av varandras olika livssituationer skapar en balans i arbetsplatskulturen så att kolleger i olika livsskeden känner välbefinnande. Genom att vi motverkar en kultur där man tar med jobbet hem eller idealiserar jobb på övertid, minskar risken för försämrad arbetsförmåga. Vi behöver diskutera arbetsfördelning på lång sikt och våga hjälpa och ta hjälp av varandra. Främjar vi kreativt arbete och ordnar också arbetsmöten vars enda syfte är att spåna fram idéer, finns förutsättningar för att nya, fina och icke förutsägbara lösningar hittas.

På vilket sätt förhåller du dig till arbetsglädje i din vardag? Vardagen blir som vi gör den, brukar man säga. Skänk en god tanke till en kollega om dagen, visa att du bryr dig. Jag vill gärna avsluta med att citera en av mina kolleger som säger; använder vi dagligen dessa tre ord - ”hej”, ”tack” och ”förlåt” - så bidrar vi redan långt till en trivsam vardag både för oss själva och andra i vår omgivning.

Texten är en nerkortad version av ett blogginlägg som finns att läsas i sin helhet på Novialia, Novias publikationssajt.

I en alltmer föränderlig och utmanande värld behöver organisationer förmågan att skapa bättre användarupplevelser för sina kunder. Vid Novias institution för företagsekonomi i Åbo har projektet Service Design verkstäder – tjänsteorienterad och behovsanpassad kunskap inletts. Målet med projektet är att öka användningen av Service Design-verktyg vid Yrkeshögskolan Novia. 

Vad är Service Design? 

Service design – även kallat tjänstedesign – innebär att planera och organisera människor och verksamheter kring en tjänst för att förbättra kundens upplevelse. Genom att utforma en tjänst efter kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant för kunden. Service design kan ses som en verktygsback med modeller och tillvägagångssätt som man kan använda sig av för att utveckla offentliga och privata organisationer samt för att stöda människor i sin egen utveckling.

Därför behövs Service Design

För studerande är det viktigt att kunna implementera tjänstedesign i arbetslivet där det finns en hög efterfrågan på tjänsteorienterad kunskap. Detta gäller oberoende av vilken inriktning studerande har i sina studier. Genom att utnyttja verktygen kan studerande orientera sig till kreativare lösningar på problem genom att utforska, analysera, idégenerera och testa med hjälp av verktyg och modeller. Det är inte endast studerande som kan gynnas av Service Design, utan också lärare och administrativ personal kan använda sig av kunskapen vid planering av till exempel kursinnehåll och projekt.

Double Diamond modellen är ett av de mest tillämpade verktygen i Service Design. Modellen är i flitig användning inom workshops som ordnas för personalen på Novia.

Det finns många fler modeller och verktyg som kan vara till hjälp i Service Design. bland annat Business Model Canvas, Känslozoner, Möjlighetskartan och Värdeskaparen hör till dem. Vill du bekanta dig med verktygen? Besök novia.drivhuset.se/verktyg och innovationtool.fi

Det finns ett bra underlag för samarbete

Yrkeshögskolan Novia har en engelskspråkig Masterutbildning i samarbete med Turku AMK, Master of Business Administration, Service Design, så kunnande inom Service Design finns inom organisationen. Ett samarbete med entreprenörskapsorganisationen Drivhuset i Sverige har även pågått sedan 2018. Drivhuset hjälper till med att träna, utbilda, coacha och stödja människor och företag med konkreta verktyg inkluderat bland annat de forskningsbaserade metoderna– Loopa och Tookig. I det pågående projektet fokuserar man nu på hur material från dessa samarbeten samt från existerande nationella finskspråkiga projekt, kunde stöda studerande.

Service design integreras i undervisningen

Integrationen i undervisningen sker i samarbete med lärare på varje institution, som via gemensamma verkstäder utvecklar sin kunskap.

• Steg 1:Kartläggning av behov och tillgångar som finns i Service Design på högskolan.
• Steg 2:Fortbildning av lärare och annan personal i användningen av verktyg och metoder inom Service Design. Detta utförs under workshops där deltagarna arbetar med problemlösning och utveckling av till exempel projektplaner, kursinnehåll och undervisningsstruktur
• Steg 3:Lärarna implementerar användningen av Service Design i sin undervisning och den når via detta steg även studerande, som kan använda verktygen i sina egna projekt.
• Steg 4:Det produceras en handbok inom Service Design som alla intresserade kan bekanta sig med.

Den digitala handboken ska innehålla verktyg och modeller som kan fungera som stöd vid till exempel planering, definiering, och problemlösning i undervisning och annan organisationsverksamhet. Handboken delas på Novias webbsida när den är klar att användas. Den ultimata målsättningen är att Service Design ’tankesättet’ i framtiden ska tillämpas som ett ordinarie tillvägagångssätt när det kommer till utveckling och problemlösning inom alla områden i yrkeshögskolans organisation.

Igenkänning är viktigt i humor och därför tyckte Adde att det var en bra miljö för en fars. I höst kan man se Man får väl ställa upp på Wasa Teaters scen, skriven och regisserad av Adde Malmberg. En fars som hyllar eldsjälarna i föreningslivet. Biljettförsäljningen inleds 18 mars.

I centrum av det lilla samhället finns en byagård där alla samlas. Idrottsföreningen, Kennelklubben, Församlingens eftis, Svensk Ungdom, Motorcykelklubben och så förstås Hembygdsföreningen.

Alla har sina utrymmen i byagården och alla är medlemmar i varandras föreningar, vilket gynnar alla eftersom föreningarna får bidrag efter hur många medlemmar de har. Ett bra system ända tills de en dag får ett besök från Hembygdsföreningarnas Centralorganisation. Den oväntat uppdykande representanten sätter i gång en serie av händelser som ingen hade kunnat förutse, smålögner, bortförklaringar m.m som gör att problemen växer i en klassisk farskarusell.

Adde Malmberg, varifrån kom idén till farsen?

Svenskar (och vad jag förstår även finländare!) är föreningsfolk, alla har varit och/eller är medlemmar i diverse olika föreningar så det är ett bekant sammanhang för alla, oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygd. Igenkänning är viktigt i humor och därför tyckte jag att det var en bra miljö för en fars. Pjäsen skrevs också för svenska Riksteatern som ju är uppbyggd av lokala teaterföreningar och teaterns pjäser spelas också ofta på Hembygdsgårdar.

Adde Malmberg blev känd som ståupp-komiker i hela landet genom tv-serien Släng dig i brunnen. Som skådespelare har han bland mycket annat spelat Harold Nichols i The Full Monty, Sir Lancelot i Spamalot på Nöjesteatern och Oscarsteatern och Basil i Pang i bygget på Fredriksdalsteatern. Adde Malmberg har också regisserat en lång rad revyer, krogshower, kabaréer och teaterpjäser. Bla har han regisserat The play that goes wrong på Svenska Teatern i Helsingfors och skrivit fars och revy till Åbo Svenska Teater.

MAN FÅR VÄL STÄLLA UPP

Premiär 12 november 2022
AV: Adde Malmberg
REGI: Adde Malmberg
KOSTYM: Karoliina Koiso-Kanttila
SCENOGRAFI: Pia Enroth
MASK: Fia Derghokasian
LJUS: Kristoffer Svenn
LJUD: Dennis Lindén

SKÅDESPELARE: Johan Aspelin, Jonas Bergqvist, Lina Ekblad, Susanne Marins, Tove Qvickström, Carola Sarén

Föreställningen textas till svenska, finska och engelska från och med december 2022.

Leader-projektet St Olav Österbotten framskrider med planeringen av en österbottnisk pilgrimsvandringsled. Den preliminära ruttdragningen hittar du via denna länk. Målet är att skapa en certifierad St Olavsled med kopplingar till andra St Olavsleder runt om i Finland och Norden. 

För oss i Österbotten är det naturligt att anknyta till St Olavsleden från Selånger utanför Sundsvall till Trondheim, pilgrimsvägarnas slutmål. Information om projektet har ingått bl.a. i Svängrum-e i juni 2021 och oktober 2021.

Projektet St Olav Österbotten ordnar i april fem informations- och diskussionsmöten på olika håll i regionen: Öja, Oravais, Vasa, Korsnäs och Kristinestad. Välkommen att delta i din egen närregion! Närmare information om datum och plats nedan. Ann-Sofi Backgren håller i trådarna för mötena. 

Det första informations- och diskussionsmötet hålls vid KulturÖsterbotten på Campus Kungsgården (Kungsgårdsvägen 46 A, Vasa) onsdag 13 april kl. 15–17. Vi diskuterar bl.a. logi, information och service kring rutten och hur du och din organisation kan engagera er.

Förhandsanmälan senast två dagar före respektive tillfälle via denna blankett.

Diskussions- och informationstillfällen om St Olav Österbotten