Novia

Den 11 september bjöd Yrkeshögskolan Novia in till hållbarhetsevenemanget A Sustainable Tomorrow (AST 2024). Evenemanget ordnades för elfte gången och samlade i år 30 000 deltagare på 200 hubbar runtom i Norden.

Målet med evenemanget är att skapa medvetenhet och engagemang kring hållbarhetsfrågor. Deltagarna samlas på hubbar runtom i Norden och följer med evenemanget som sänds från Helsingborg, Sverige. Det är lite som att följa med en tv-sändning, och via hubbarna skapas nya nätverk som ger kraft för omställningsarbetet. Novia är huvudpartner i nätverket och arrangerade hubbar i Vasa, Åbo, Jakobstad och Raseborg.

Kata Nylén, psykolog och expertrådgivare, inledde dagen med att tala om temat dissonans. Hon betonade att vårt samhälle är starkt individfokuserat, trots att vi borde sträva efter att bli mer kollektiva. I Norden lever vi med många privilegier och det uppstår ofta en kognitiv dissonans när våra handlingar inte stämmer överens med våra värderingar.

Författaren och journalisten Gurgîn Bakircioglu delade sin personliga resa och uppmuntrade deltagarna att samtala med människor som inte aktivt arbetar med omställning. Han lyfte fram att många, särskilt bland äldre generationer och invandrare, lever hållbart utan att nödvändigtvis kalla det för omställning eller hållbarhet – för dem är det helt enkelt ett sätt att leva.

Maria Wolrath Söderberg, forskare vid Södertörns högskola, förde fram att vi ofta hittar på ursäkter för att stå ut med dissonansen i vardagen. Hon betonade att ingen ny t-shirt är bättre än en miljövänlig t-shirt och att det är bättre att avstå än att bara minska konsumtionen, eftersom det leder till en beteendeförändring. Hon berättade att obehagskänslan vi får av dissonans är avgörande för att ta steget mot förändring. Tidigare forskning har visat att skam och rädsla kan vara passiviserande, men det stämmer inte helt, rädsla kan också skapa handlingskraft. Vi behöver utmana vår bekvämlighetszon och inse att det kan vara svårt att ge upp det vi älskar.

Fredrik Reinfeldt talade om det kommande presidentvalet i USA, befolkningstillväxt och hur befolkningspyramiden skiftar. Vi går från att ha en stor ung befolkning, till att en majoritet består av äldre. Därför blir de äldre och pensionärerna också allt viktigare i omställningsarbetet. Hur lever 70-åringar idag och i framtiden, och hur kan de delta i omställningen?

Kata Nylén avslutade dagen genom att ge publiken några tips på hur vi kan komma ur våra dissonansfällor.

• Dissonans mellan mål: vinn på att vara modig
• Dissonans mellan informationskällor: förankra det ni gör i vetenskap
• Dissonans mellan ekonomiska förutsättningar: identifiera privilegier och använd dem
• Dissonans mellan kulturer: arbeta med mångfald
• Dissonans mellan normer: skapa gemensamma mål för normskifte
• Dissonans mellan generationer: involvera unga i allt ni gör
• Kognitiv dissonans: agera tillsammans.

Genom att vara modig, förankra förändring i vetenskap, jobba tillsammans och involvera olika generationer arbetar vi vidare för omställning. AST 2024 var en inspirerande dag som gav deltagarna mycket att tänka på och verktyg för att fortsätta arbeta för en hållbar framtid.

I Schaumansalen i Jakobstad samlades studerande och personal för att ta del av sändningen.

The Advanced Nurse Practitioner (ANP) course for educators was organized by Turku University of Applied Sciences under the Nordplus network during 29.05.23 – 2.06.23.  Countries from the Nordic and Baltic states participated, from Finland three universities of Applied Sciences took part in the course: Turku University of Applied Sciences who have had the ANP program for several years and who also acted as the coordinator of the Nordplus network; Jyväskylä University of applied Sciences that will start an ANP program in English in August 2023 and have a well-established program for ANP in Finnish; and Novia University of Applied Sciences which was the pioneer university in the Nordic countries and in Finland to start the education in 2007. Two lecturers teaching in the ANP program at Novia took part in this inspiring course.

ANPs are highly trained and educated nurses who have completed an advanced level of education, usually a Masters degree or Doctors degree. They possess the expertise to diagnose and treat various medical conditions, in several countries. They can also prescribe medication and interpret diagnostic tests and provide comprehensive care to patients.  Countries in the Nordic and Baltic states have a variety of roles for the ANP. ANPs play a crucial role in health care, particularly in underserved areas as rural areas, and collaborating with other healthcare providers to enhance patients’ outcomes.

The participants shared concerns and visions concerning the legislation in each country and the content formulating the curriculum. We had the opportunity to share our experiences and gain new understandings from our Nordic and Baltic colleagues. For example, a unique role for Clinical Nurse Specialist (CNS) programs on a Master level and the legislation in Iceland, gave some new visions for future development. Teachers from more established ANP programs shared their concerns about the need for more educated nurses to meet the demand of a growing elderly population in their countries or the lack of physicians, which creates a path for career development for nurses. In all the Baltic and Nordic states, the education for ANP is organized on Master level but the legislation for ANP varies between countries.

New experience and ideas

The course included a variety of lectures, workshops and group discussions. The host university also put an emphasis on connecting and networking between the participants. This was especially important because the ANP role is relatively new in the majority of the countries or even in its infancy for example in Sweden and in the Baltic states.

It became clear that despite the differences between countries and educational institutions the same competencies were required to complete ANP’s programs. Competencies like advanced clinical skills, comprehensive assessment, diagnostics, the ability to process information and generate recommendations based on evidence were emphasized. The challenges to teach ANPs and ideas for courses to increase clinical competences were discussed during several group discussions.  

Focus was also put on the ways educators evaluate student's skills and knowledge within the ANP education. In most cases the Objective Structured Clinical Exam (OSCE) was the preferable tool for evaluation. OSCE is a widely used assessment method in medical and healthcare education. It’s designed to evaluate clinical skills competency and performance of students in a standardized setting. During the OSCE, participants rotate through a series of stations, where they are required to interact with standardized patients, usually an actor. The international community of ANPs has recognized the OSCE method, therefore, in Novia, we have been using this method since 2009. During the group discussions we shared our experiences about OSCE and discussed the different applications of this exam also in BsN level. We were inspired by the application in Turku were the OSCE was including peer learning and the evaluators included also one student in each station. 

Common challenges

Three main challenges all programs shared. The first was how to raise awareness about ANP and the possibility for programs improvement. ANP was understood as the opportunity for nurses’ career development path and at the same time to create an advanced role that will benefit the health care system in each country. The second challenge relates to the legislation and registration for ANP’s that needs to be developed in each county. It is important to add that in Finland a group of educators are meeting regularly toward achieving a registration for ANP in Valvira. The third is the deliberate need to integrate practice courses in the curriculum. This issue is important in order to meet the recommendation of the International Council of Nurses (ICN). However, in Finland in all Universities of Applied Sciences this significant subject has not been addressed yet and has to be considered and discussed in the future.

The future

The need for ANP will intensify in the future due to a growing need for nurses with advanced clinical and expert knowledge.  The number of programs for ANP will grow in all countries and bring new opportunities and challenges. The opportunity to share knowledge, experiences and concerns is a productive way of cooperation and it is understood as a part of lifelong learning for us. We are looking forwards to more cooperation between the universities in the near future.

Projektet Hälsoskogen har under året undersökt om vistelse i naturmiljöer kan främja arbetshälsa. Projektet har slutseminarium i december.

Vår kropp är anpassad för fysisk aktivitet, att röra på sig. Vi har levt så under större delen av mänsklighetens historia, närmare bestämt har vi under hela 96% av vår historia levt som jägare-samlare. Sedan utvecklades jordbrukssamhället (3,9% av vår historia) följt av industrialiseringen (0,08% av vår historia) och nu digitaliseringen (0,02% av vår historia). (Hansen 2021).         

Genom evolutionen är vår insida anpassad till naturens olika sinnesintryck, men samhällsutvecklingen har resulterat i att de flesta nu lever i naturfattiga miljöer. Levnadsvanorna har förändrats och de flesta sitter stilla större delen av sin vakna tid och en stor del av oss lever under ständig, långvarig stress vilket gör att bland annat den psykiska hälsan blir lidande. Vi är fysiologiskt och mentalt byggda för att hantera plötsliga men övergående stresspåslag, kroppen tål inte oavbruten stress. (Ottosson, Ottosson & Magnusson 2020; Hansen 2021) Vi klarar alltså stress relativt bra, men bara om vi ibland tar en paus och låter kroppen återgå till ett inre viloläge (Ottosson m.fl. 2020). 

Det finns idag en hel del forskning som tyder på att vistelse i naturmiljöer har en gynnsam effekt både på psykisk och fysisk hälsa (Oxford textbook of nature and public health, 2018). Evidensgraden har visat sig vara hög eller mycket hög för en del mekanismer i naturen som påverkar vår hälsa positivt, det betyder att bevisläget för positiva hälsoeffekter är säkrat inom områden som bl.a. dagsljus, frisk luft, fysisk aktivitet och grönområdens påverkan på den stressrelaterade ohälsan (Engström, Juuso, Liljegren & Lundmark Alfredsson, 2023). 

Pilotprojektet Hälsoskogen

Vad kan man då göra för att främja arbetshälsa? Pilotprojekt Hälsoskogen har under 2023 testat och utvärderat nya verksamhetsmodeller och naturbaserade interventioner som kan användas för att i proaktivt syfte främja arbetshälsa. Inom ramen för projektet har inspirationseftermiddagar i naturomgivning ordnats med personalgrupper från Korsholms kommun och Österbottens välfärdsområde. Även en fortbildningsmodul kring naturbaserade aktiviteter för främjande av arbetshälsa har genomförts. Deltagarna fick lära sig mer om bland annat naturbaserade verksamhetsformer, deras hälsofrämjande effekter samt lära sig metoder för främjande av arbetshälsa och återhämtning med hjälp av djur- och naturbaserade metoder.    

Preliminära resultat visar att de personer som hittills deltagit i projektet upplever naturvistelsen som mycket återhämtande. Med hjälp av en sinnesstämningsenkät som mäter sinnesstämningen före och efter interventionen framgår det att deltagarna känt sig mer avspända, lugnare, mer harmoniska och mer klartänkta efter utestunden.  Målsättningen är att inom välfärdsområdet öka både kommunernas och välfärdsområdets användning av hälsoskogsverksamhet och naturbaseradeinterventioner i proaktivt syfte.        

Projektet ordnar ett slutseminarium online den 8.12 där vi berättar mera om resultaten. I slutseminariet har vi också en intressant gästföreläsning. Mera information och anmälan hittar ni här: Forskningsnytt - Slutseminarium för projektet Hälsoskogen - kan naturbaserade metoder främja arbetshälsa? » novia.fi      

“Hälsoskogen - ett pilotprojekt i Österbotten” 

Projektet Hälsoskogen är ett pilotprojekt som pågår 1.1-31.12-2023 och finansieras av Europeiska Socialfonden med prioriteringsområde / särskilt mål 7.1 ”Förbättring av produktivitet och arbetshälsa”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Yrkeshögskolorna Centria och Novia. Samarbetsparter är Österbottens Välfärdsområde, Korsholms Kommun och Mieli r.f. Inom projektet planeras också ett fortsättningsprojekt baserat på resultaten från pilotprojektet. 

Författare:
Sara Kåll-Fröjdö, projektledare, Centria
Maria Hofman-Bergholm, projektexpert, Centria
Nanette Westergård, projektforskare Yrkeshögskolan Novia
Anne Hietanen, projektforskare, Yrkeshögskolan Novia

Foto: Sara Kåll-Fröjdö. 

Litteratur 

Engström, Å., Juuso, P., Liljegren, M. & Lundmark Alfredsson, L. (2022). Vård, omsorg och rehabilitering utomhus: Teori, praktik och nya perspektiv (Upplaga 1.). Studentlitteratur AB.  

Hansen, A. (2021). Depphjärnan. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?Bonnier Fakta. 

Ottosson, Å., Ottosson, M. & Magnusson, R. (2020). Närmare Naturen. Vetenskap och vetskap om varför vi mår bra därute. Bonnier Fakta.                      

van den Bosch, M., Bird, W. (2018). Oxford Textbook of Nature and Public Health.Oxford University Press: Oxford, UK.

Fritidsaktiviteter är ofta av stor betydelse för barnets välbefinnande och självkänsla, samtidigt som de ger barnet en känsla av gemenskap och samhörighet. Barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är starkt kopplad till familjens livssituation, exempelvis ekonomiska förhållanden eller livsstil. Enligt Barnkonventionens artikel 31 har varje barn rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter.

Finlandsmodellen erbjuder gratis hobbyverksamhet i anslutning till skoldagens slut, vilket är ett utmärkt exempel på hur hobbyverksamhet kan göras tillgänglig för alla. Det finns dock barn som behöver extra stöd för att delta i verksamheten, och ledare i barngrupper som behöver stöd.

På Yrkeshögskolan Novia har vi inom socionomutbildningen genomfört en pilotutbildning där vi utbildat barnambassadörer för att fungera som mentorer i barngrupper samt för enskilda barn. Under pilotutbildningen har vi samarbetat med bland annat Korsholms kommun, som erbjuder hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen. Vi har även samarbetat med Barnavårdsföreningen, som har erbjudit handledning till barnambassadörerna.

Under läsåret 2024–25 testade vi konceptet med lyckat resultat. Studerandena arbetade med barn i åldern 9–11 år och ungdomar i åldern 13–15 år. Huvuduppgifterna var att finnas till för barnen i grupperna, utföra aktiviteter med dem, leda klubben tillsammans med en annan vuxen samt samtala och umgås med barnen och ungdomarna.

Hobbyverksamhet ger en bra motvikt till skolan och dess krav. Genom hobbyn kan barnet hitta nya vänner från andra skolor och bredda sina sociala nätverk. Inom ramen för pilotutbildningen har studerandena haft möjlighet att observera och hjälpa till i barngrupper som en extra vuxen.

Mentorernas närvaro i gruppen ledde till märkbara förändringar hos barnen och ungdomarna efter några träffar, vilket framgår av feedback från studerandena. Barnen blev mer vana vid mentorernas närvaro och ungdomarna blev mer öppna. Några ungdomar som tidigare var tysta började ta egna initiativ till samtal. Kursen som mentorerna hade gått förbättrade bemötandet av barn, särskilt de med specialbehov, och gav en bättre inblick i hur man hanterar olika situationer.

Studerandena i pilotgruppen tyckte att det var lärorikt att först inta en mer observerande roll i barngruppen för att sedan inta en mer aktiv roll. Genom observation kunde de identifiera de barn som behövde extra stöd i gruppen och reflektera över gruppdynamiken. Dessa observationer hjälpte dem att hitta en egen roll i gruppen och anpassa sin aktivitet till gruppen. Utbildningen förberedde studerandena att beakta olika barns behov i grupper och gav dem verktyg att handleda barn och unga.

Handledning från Barnavårdsföreningen var mycket givande enligt studerandena. Det var berikande och lärorikt att höra om andras erfarenheter och få feedback på sitt eget arbete, vilket gav mer självförtroende i rollen som ledare.

Projektet avslutades 2024 med finansiering från Svenska folkskolans vänner. Vi strävar efter att få en kontinuerlig fortsättning på mentorskapsprogrammet och har fått finansiering för att fortsätta arbetet inom ramen för Näktergalen-programmet. Näktergalens mentorsprogram är hämtat från Sverige och har spridits till andra universitet i Sverige, Finland, Europa och även till Afrika. Näktergalen syftar till att para ihop högskolestuderande med barn i åldern 8–12 år för att fungera som mentorer, vilket ger barnen möjlighet att utvecklas och bredda sina sociala nätverk samt bekanta sig med högskolemiljö och dess möjligheter.  Samtidigt som mentorerna får värdefull erfarenhet och utbildning i ledarskap och kommunikation.

Baserat på studerandenas feedback från pilotutbildningen kan vi anta att det är ett givande koncept både för studerandena och för de barn som deltar i verksamheten. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla och expandera detta program för att stödja fler barn och ungdomar i framtiden.

Författare:

• Ann Backman, projektforskare, Novia
• Sarah Lindgård, studerande, Novia
• Robin Stenhäll, studerande, Novia
• Jennifer Dalgren, Sakkunnig inom ungdoms- och familjearbete, Barnavårdsföreningen
• Lina Nybjörk, lektor, Novia

Design är både orsak och lösning till dagens stora utmaningar med resursutvinning, där 90 procent  av jordens totala förlust av biologisk mångfald och upp emot två tredjedelar av koldioxidutsläppen är resultatet från utvinning och processande av råmaterial.

Dock är det ett faktum att den allra största delen av avfall som genereras idag är möjligt att designa bort. Till skillnad från traditionell tillverkning med stort fokus på slutanvändaren tar cirkulär design hänsyn till alla inblandade moment i processen att utvinna, producera, använda och kassera produkter. Cirkulär design syftar till att minska avfallet genom att designa produkter som är återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara, vilket förlänger livslängden på materialen och minskar behovet av jungfruliga resurser. Här byggs förutsättningar för att förlänga en produkts livscykel och skapa slutna kretslopp där värdefullt tekniskt material kan cirkuleras med högst möjliga bibehållna värde. Tillverkningsindustrin har en särskilt viktig roll att spela i denna omställning, med tanke på att resursutvinning och hantering har en så betydande roll i avfallsgenerering och förorening globalt.

I Jakobstadsregionen är pulsen i omställningsarbetet stadig, och tydligt speglad inom olika branscher som anpassar strategier utifrån de egna förutsättningarna. Projektet DeCiDe (Developing Circular Design) som drivs av yrkeshögskolorna Novia och Centria samt utvecklingsbolaget Conocordia, har under senaste året varit verksamt för att stötta aktörer inom regionens mångfacetterade och stora tillverkande industrin med viljan att ta praktiska kliv mot en mer cirkulär produktion och verksamhet. Men var ska man börja? Vad bör man fokusera på, och vilka andra aktörer kan man alliera sig med? Detta är avgörande frågor som ofta uppstår i början av omställningsresan, där en mängd olika parametrar behöver tas i beaktande och navigeras.

Det viktigaste steget är det första

Det viktigaste steget är det första, där ens cirkulära mål och vision kan börja ta form och styrelsen sätter upp nya mål. Men detta innebär också att undersöka och förstå inom den egna organisationen vilken typ av ny kapacitet, tänkesätt och verksamhet som kan behövas för att överbrygga glapp i dagens processer till morgondagens. En annan avgörande faktor är att stärka medvetenheten gällande de system man ingår i. Med ett systemperspektiv kan man underlätta arbetet med att identifiera och ta itu med potentiella glapp som försvårar materialcirkulation, exempelvis otillräcklig infrastruktur eller bristande konsumentmedvetenhet. Om systemperspektivet finns i beaktande redan i designskedet ökar möjligheten att satsa på rätt typ av långsiktiga cirkulära lösningar. Inledningsvis kan det vara utmanande att hitta alla svar och lösningar på egen hand, och det är därför som den cirkulära resan måste göras gemensamt över branscher och sektorer.

Utnyttja kraften i tvärsektoriellt samarbete för att driva fram förändring

Genom samarbeten kan aktörer från olika tillverkningssektorer skapa nya typer av system som minskar avfallet, förbättrar resurseffektiviteten och skapar nya ekonomiska möjligheter. Samarbete kan ta olika former, som att dela kunskap och resurser, engagera sig i gemensamma initiativ och att utveckla innovativa lösningar som skapar värde för alla intressenter. På så sätt kan vi utveckla en lokalt förankrad cirkulär ekonomi som inte bara är mer hållbar utan gör regionen mer motståndskraftig.

Circular Design Day infaller den 11.5 på Station 23 i Jakobstad. Här bjuds företag och allmänhet in till en heldag för inspiration, fördjupad kunskap om cirkulär ekonomi och design i stort och goda exempel som visar på möjliga vägar framåt. Dagen erbjuder ett utmärkt tillfälle att få nya insikter om hur man själv kan ta nästa steg mot en mer cirkulär produktion och verksamhet, men även de möjligheter som ligger i att bygga nya typer av samarbeten med aktörer över branscher och sektorer.

Säkra din plats redan idag: https://www.jakobstadsregionen.fi/circular-design-day-11-5-2023/

Digivisio 2030 är ett för alla finländska högskolor gemensamt projekt med det övergripande målet att skapa en framtid för lärande som gynnar både högskolor, de lärande och samhället. Projektet eftersträvar att nivån på den högre utbildningen i Finland höjs och finländarnas sysselsättning förbättras nationellt och internationellt. Ett öppet och etablerat ekosystem skapas för lärande som baserar sig på Digivisios digitala tjänster, högskolornas gemensamma studieutbud och interaktion med företagen och samhället.

Beskriver man Digivisio i siffror handlar det om cirka 300 000 högskolestuderande, 38 finländska högskolor, 27 000 anställda på högskolorna och cirka 320 personer som arbetar direkt i projektet. Tidsperspektivet är 10 år och budget för projektet fram till 2024 är 44 miljoner.

Följaktligen ett stort och omfattande projekt som alla yrkeshögskolor och universitet i Finland i slutet av 2020 gick med i. Att alla nu är med och förbereder sig för att hitta gemensamma sätt att föra fram ett relevant och kvalitativt utbildningsutbud är sannolikt rätt så unikt. Med ett dylikt storprojekt uppstår det många utmaningar men framförallt möjligheter. Frågorna är många om hur, när, varför, vad som görs inom projektet och hur berör det högskolan, personalen och studerande. En av de stora frågorna som berör oss och Digivisio 2030 är hur ser kunskapens värld ut 2030 och hur kan vi förbereda oss för den?

Vem är den lärande?

Lärandemålgruppen för Digivisio 2030 är exceptionellt bred och de tjänster som utvecklas ska i framtiden vara tillgängliga för alla lärande oavsett tidigare kompetens, utbildningsnivå eller livssituation. Den lärandes perspektiv står i centrum av Digivisio -arbetet och de tjänster som implementeras i projektet utvecklas på ett användarorienterat sätt. Ett av Digivisios mål är att göra det möjligt för den lärande att lära sig flexiblare och samla på sig sin kompetens.

Flexibelt lärande

Flexibilitet och fortbildning för kontinuerligt lärande är starkt i fokus. Den lärande erbjuds flexibelt lärande, vilket innebär att tar man tar hänsyn till den lärandes individuella behov, motivation och möjliggör valfrihet. Vägledning och stöd utvecklas så att det passar den lärandes behov och förmågor. Automatisering och AI baserade vägledningstjänster utvecklas för att säkerställa att utbudet motsvarar efterfrågan.

Plattform för flexibelt och kontinuerligt lärande

Ett av de mest konkreta målen med Digivisio är förverkligandet av en gemensam plattform, bricka, för högskolornas utbud för flexibelt och kontinuerligt lärande. Med en gemensam plattform blir det enklare att hitta och anmäla sig till en utbildning som passar den livssituation och de behov den lärande har.

Via plattformen kan vi nå en ännu bredare och mångsidigare grupp av lärande oavsett regionala gränser. Lansering planeras till slutet av 2024 och som första utbud kommer s.k. icke-formellt och informellt studieutbud erbjudas till exempel poddar, mikrokurser, offentliga föreläsningar och webbinarier. Efter det blir det dags för det formella utbildningsutbudet.

Med stöd av data som samlas in via de som nyttjar utbudet på plattformen förväntas högskolorna kunna öka effektiviteten och utveckla ett ännu mångsidigare utbud utgående från identifierat behov.

Högskolesamarbete och pedagogisk utveckling

Digivisio grundar sig på samarbete mellan högskolorna genom delaktighet och dialog. Projektverksamheten är upplagd så att den skall främja ett ökat samarbete mellan högskolorna, möjliggöra framtagande av gemensamma rekommendationer, regler och ett gemensamt tillvägagångssätt.

I projektet ska högskolorna skapa en gemensam vision för den digitala pedagogikens framtid och de spelregler som utvecklingen av digital pedagogik inom högre utbildning bygger på. Den växande betydelsen av digital pedagogik och att stödja välbefinnande i lärandeprocessen kräver också en ny sorts kompetens av lärare, handledare och utbildningsplanerare. Digivisio söker lösningar och verktyg för utveckling och kommer att ordna utbildningar i digital pedagogik för lärare och stödpersonal 2024.

Ett ambitiöst och tidskrävande projekt

Digivisio 2030 är ett omfattande och mångfacetterat utvecklingsprojekt med ambitiösa mål. Det är stundvis utmanande att orientera sig i utvecklingsarbetet, identifiera när, hur och varför vi vid Novia skall vara en del av utvecklingen. Samtidigt ger detta oss möjlighet att vidareutveckla ett kvalitativt och relevant utbildningsutbud till en bredare målgrupp. Vi får möjlighet att ytterligare förtydliga vår profil utifrån våra styrkor och vara med om att säkerställa det svenska utbudet på plattformen.

Barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är starkt kopplad till familjens livssituation. Enligt Barnkonventionens artikel 31 har “ett barn rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter” (Unicef). Fritidsaktiviteter är ofta av stor betydelse för barnets välbefinnande, familjens sammanhållning och samhällets framtid (Soininen 2021). Finlandsmodellen är gratis hobbyverksamhet och ett utmärkt exempel på hur hobbyverksamhet kan göras tillgänglig för alla (Finlandsmodellen för hobbyverksamhet). Hobbyverksamhet stöder barns och ungas välmående. Det finns dock barn som behöver extra stöd för att delta i verksamheten och det finns ledare i barngrupper som behöver stöd.

På Yrkeshögskolan Novia har vi gjort en pilotutbildning där vi vid socionomutbildningen utbildat Barnambassadörer för att fungera som mentorer i barngrupper samt för enskilda barn. Utbildningen riktar sig till studerande och i den ingår även en kort praktik i olika barngrupper samt en skriftlig reflektion över ledarskapet. Under pilotutbildningen har vi samarbetat med bland annat Korsholms kommun som erbjuder hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen.

Hobbyverksamhet ger en bra motvikt till skola och skolans krav. Genom hobbyn kan barnet hitta nya vänner från andra skolor och bredda sina sociala nätverk. Inom ramen för pilotutbildningen har studeranden haft möjlighet att observera och hjälpa till i barngrupper som en extra vuxen.

I barngrupper är det viktigt att skapa strukturer och trygghet, vilket ibland kan vara utmanande. För ledare i barngrupper är det viktigt att kunna beakta relationer men även de enskilda barnens behov och särdrag. Mobbning eller utanförskap som förekommer i skolan kan ibland föras över till hobbyverksamhet. För ledare i barngrupper kan den dynamiken vara svår att upptäcka, framför allt om gruppen är stor eller stökig.

Studerandena i pilotgruppen tyckte att det var lärorikt att först inta en mer observerande roll i barngruppen för att sedan inta en mer aktiv roll. De kunde genom observation identifiera de barn som behövde extra stöd i gruppen och de fick även reflektera över gruppdynamiken. Dessa observationer hjälpte dem att hitta en egen roll i gruppen och anpassa den egna aktiviteten till gruppen. Utbildningen förbereder studeranden att beakta olika barns behov i grupper och ger dem verktyg att handleda barn och unga. Målsättningen är att de ska kunna vara barnambassadörer i en grupp där ett behov av en extra vuxen identifierats eller vara mentor och en extra trygg vuxen för ett särskilt barn.

Vår förhoppning är att testa konceptet under hösten 2024 tillsammans med Barnavårdsföreningen. Studeranden kan då fungera som barnambassadörer för enskilda barn eller i barngrupper. Projektet har finansiering från Svenska folkskolans vänner. Vi strävar även efter att få en kontinuerlig fortsättning på mentorskapsprogrammet och att årligen kunna matcha mentorer med barn eller barngrupper.

Källor:

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. https://harrastamisensuomenmalli.fi/sv/ Hämtat 3.5.2024.

Soininen Pirkko. 2021. Harrastuksilla on voimaannuttava vaikutus.  https://www.sos-lapsikyla.fi/blog/2021/05/17/harrastuksilla-on-voimaannuttava-vaikutus/ Hämtat 3.5.2024.

Unicef. Barnkonventionen i korthet. https://www.unicef.fi/vart-arbete/barnets-rattigheter/barnkonventionen/barnkonventionen-i-korthet/ Hämtat 3.5.2024.

Barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är starkt kopplad till familjens livssituation. Enligt Barnkonventionens artikel 31 har “ett barn rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter” (Unicef). Fritidsaktiviteter är ofta av stor betydelse för barnets välbefinnande, familjens sammanhållning och samhällets framtid (Soininen 2021). Finlandsmodellen är gratis hobbyverksamhet och ett utmärkt exempel på hur hobbyverksamhet kan göras tillgänglig för alla (Finlandsmodellen för hobbyverksamhet). Hobbyverksamhet stöder barns och ungas välmående. Det finns dock barn som behöver extra stöd för att delta i verksamheten och det finns ledare i barngrupper som behöver stöd.

På Yrkeshögskolan Novia har vi gjort en pilotutbildning där vi vid socionomutbildningen utbildat Barnambassadörer för att fungera som mentorer i barngrupper samt för enskilda barn. Utbildningen riktar sig till studerande och i den ingår även en kort praktik i olika barngrupper samt en skriftlig reflektion över ledarskapet. Under pilotutbildningen har vi samarbetat med bland annat Korsholms kommun som erbjuder hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen.

Hobbyverksamhet ger en bra motvikt till skola och skolans krav. Genom hobbyn kan barnet hitta nya vänner från andra skolor och bredda sina sociala nätverk. Inom ramen för pilotutbildningen har studeranden haft möjlighet att observera och hjälpa till i barngrupper som en extra vuxen.

I barngrupper är det viktigt att skapa strukturer och trygghet, vilket ibland kan vara utmanande. För ledare i barngrupper är det viktigt att kunna beakta relationer men även de enskilda barnens behov och särdrag. Mobbning eller utanförskap som förekommer i skolan kan ibland föras över till hobbyverksamhet. För ledare i barngrupper kan den dynamiken vara svår att upptäcka, framför allt om gruppen är stor eller stökig.

Studerandena i pilotgruppen tyckte att det var lärorikt att först inta en mer observerande roll i barngruppen för att sedan inta en mer aktiv roll. De kunde genom observation identifiera de barn som behövde extra stöd i gruppen och de fick även reflektera över gruppdynamiken. Dessa observationer hjälpte dem att hitta en egen roll i gruppen och anpassa den egna aktiviteten till gruppen. Utbildningen förbereder studeranden att beakta olika barns behov i grupper och ger dem verktyg att handleda barn och unga. Målsättningen är att de ska kunna vara barnambassadörer i en grupp där ett behov av en extra vuxen identifierats eller vara mentor och en extra trygg vuxen för ett särskilt barn.

Vår förhoppning är att testa konceptet under hösten 2024 tillsammans med Barnavårdsföreningen. Studeranden kan då fungera som barnambassadörer för enskilda barn eller i barngrupper. Projektet har finansiering från Svenska folkskolans vänner. Vi strävar även efter att få en kontinuerlig fortsättning på mentorskapsprogrammet och att årligen kunna matcha mentorer med barn eller barngrupper.

Källor:

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. https://harrastamisensuomenmalli.fi/sv/ Hämtat 3.5.2024.

Soininen Pirkko. 2021. Harrastuksilla on voimaannuttava vaikutus.  https://www.sos-lapsikyla.fi/blog/2021/05/17/harrastuksilla-on-voimaannuttava-vaikutus/ Hämtat 3.5.2024.

Unicef. Barnkonventionen i korthet. https://www.unicef.fi/vart-arbete/barnets-rattigheter/barnkonventionen/barnkonventionen-i-korthet/ Hämtat 3.5.2024.

Välfärden i vårt land säkerställs av ett flertal aktörer. Stat, kommun, välfärdsområden, tredje sektorn, frivilligorganisationer och kyrkans arbete erbjuder tjänster inom bland annat småbarnspedagogik, utbildning, vård och social omsorg. Inom välfärdens serviceområden finns dessutom många privata alternativ – särskilt i städerna. I städerna är tillgängligheten till tjänster inom hälsa och välfärd ganska goda, men hur är det på den österbottniska landsbygden och i skärgården?

Befolkning i glesbygdsområden har inte nödvändigtvis samma möjligheter att ta del av service som erbjuds i tätorterna. Avstånden är längre och kundunderlaget för företagare mindre.  

För äldre personer som är bosatta på landsbygden och i skärgården kan ytterligare hinder uppstå för att ta del av olika tjänster i det skedet som den äldre inte (längre) kan köra bil själv, eller då familj och vänner som tidigare kunnat hjälpa går bort. Urbaniseringen, utvecklingen av nya välfärdsområden och en snabbt förändrad befolkningsstruktur skapar nya utmaningar och behov.

I slutet av år 2022 bodde 176 323 personer i landskapet Österbotten. Närmare 60% var i åldern 15–64 år, lite mindre än 17% var 0–15 år och knappa 24% 65 år eller äldre. Av invånarna i landskapet Österbotten bor idag totalt ca 39% av befolkningen på landsbygden och i skärgården. (StatFin 2024)

Projektet stöder nya entreprenörer i hälsa och välfärdsbranschen

Vid Yrkeshögskolan Novia genomförs projektet Entreprenörskap, hälsa och välfärd som syftar till att stöda blivande och nya företagare som vill förverkliga sin dröm om ett företag inom hälsa och välfärdsbranschen. Målet med projektet är att etablera nya företag som betjänar kunder inom social- och hälsovårdsområdet i landsbygdsområden i Österbotten.

Projektet stöder blivande företagare genom en skräddarsydd utbildning för denna grupp av företagare och bransch. Deltagarna i utbildningen vill med sin företagsverksamhet utveckla servicen på deras hemort eller erbjuda rörliga tjänster i byarna. Flera kursdeltagare funderade även kring utvecklande av digitala verktyg som skulle betjäna dem som bor i mindre byar, långt från varandra. Kursdeltagarna såg ett stort behov i hembyn eller näromgivningen och ibland hade de länge haft olika idéer men känt att de hade för lite kunskap. Flera av deltagarna skrev att de behövde mera kunskap, praktiska tips eller råd inför företagsstarten.

Utöver utbildningen erbjuder projektet också sparrning och handledning för personer med företagsplaner inom hälsa och välfärd.

Identifierade utvecklingsbehov

Inom projektet har en behovsanalys av service inom hälsa och välfärd sammanställts som fungerar som grund för ny verksamhet, företagsamhet och serviceproduktion på landsbygd och i skärgård. Behovsanalysen påvisar att service som saknas eller är svårtillgänglig i landsbygdsområden bland annat utgörs av tjänster som lindrar ensamhet, fritidstjänster för barn och unga samt olika stödformer för olika åldersgrupper.

En del av de som intervjuades i behovsanalysen sade att man i Österbotten ofta är inställd på att “klara sig själv” och man inte vill “vara till besvär”. Tröskeln att köpa tjänster av utomstående företag kan vara hög av både ekonomiska och personliga skäl. Ändå kunde alla som intervjuades identifiera flera olika tjänsteformer som de gärna skulle anlita i egen hemby. De gemensamma nämnarna var närheten till service, förtroende och kontinuitet i människorelationerna.

Behovsanalysen visar också på att medvetenheten om vilka serviceproducenter och vilka möjligheter till skatteavdrag för omsorgstjänster som finns, inte är särskilt hög, varken bland företagare, blivande företagare eller hos potentiella kunder. Det finns ett behov av mer kunskap om randvillkoren för företagande inom hälsa och välfärd, såväl hos företagare som hos potentiella kunder. Företagaren bör även kunna och vilja vara personlig i sin marknadsföring eftersom tjänsterna ofta är människonära och förutsätter förtroende för företagaren och kontinuerlighet i relationerna.

Kundnära service i glesbygdsområden behöver utvecklas och göras mera tillgängliga. Det finns ett behov av fler företagare inom hälsa och välfärd för att kunna säkerställa tillräckliga tjänster som svarar mot både samtidens och framtidens behov.

Projektet pågår fram till slutet av 2024 och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Aktion Österbotten och Svenska kulturfonden.

Litteratur
StatFin (Statistikcentralens databas). Tillgänglig: https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/ (17.4.2024)

Välfärden i vårt land säkerställs av ett flertal aktörer. Stat, kommun, välfärdsområden, tredje sektorn, frivilligorganisationer och kyrkans arbete erbjuder tjänster inom bland annat småbarnspedagogik, utbildning, vård och social omsorg. Inom välfärdens serviceområden finns dessutom många privata alternativ – särskilt i städerna. I städerna är tillgängligheten till tjänster inom hälsa och välfärd ganska goda, men hur är det på den österbottniska landsbygden och i skärgården?

Befolkning i glesbygdsområden har inte nödvändigtvis samma möjligheter att ta del av service som erbjuds i tätorterna. Avstånden är längre och kundunderlaget för företagare mindre.  

För äldre personer som är bosatta på landsbygden och i skärgården kan ytterligare hinder uppstå för att ta del av olika tjänster i det skedet som den äldre inte (längre) kan köra bil själv, eller då familj och vänner som tidigare kunnat hjälpa går bort. Urbaniseringen, utvecklingen av nya välfärdsområden och en snabbt förändrad befolkningsstruktur skapar nya utmaningar och behov.

I slutet av år 2022 bodde 176 323 personer i landskapet Österbotten. Närmare 60% var i åldern 15–64 år, lite mindre än 17% var 0–15 år och knappa 24% 65 år eller äldre. Av invånarna i landskapet Österbotten bor idag totalt ca 39% av befolkningen på landsbygden och i skärgården. (StatFin 2024)

Projektet stöder nya entreprenörer i hälsa och välfärdsbranschen

Vid Yrkeshögskolan Novia genomförs projektet Entreprenörskap, hälsa och välfärd som syftar till att stöda blivande och nya företagare som vill förverkliga sin dröm om ett företag inom hälsa och välfärdsbranschen. Målet med projektet är att etablera nya företag som betjänar kunder inom social- och hälsovårdsområdet i landsbygdsområden i Österbotten.

Projektet stöder blivande företagare genom en skräddarsydd utbildning för denna grupp av företagare och bransch. Deltagarna i utbildningen vill med sin företagsverksamhet utveckla servicen på deras hemort eller erbjuda rörliga tjänster i byarna. Flera kursdeltagare funderade även kring utvecklande av digitala verktyg som skulle betjäna dem som bor i mindre byar, långt från varandra. Kursdeltagarna såg ett stort behov i hembyn eller näromgivningen och ibland hade de länge haft olika idéer men känt att de hade för lite kunskap. Flera av deltagarna skrev att de behövde mera kunskap, praktiska tips eller råd inför företagsstarten.

Utöver utbildningen erbjuder projektet också sparrning och handledning för personer med företagsplaner inom hälsa och välfärd.

Identifierade utvecklingsbehov

Inom projektet har en behovsanalys av service inom hälsa och välfärd sammanställts som fungerar som grund för ny verksamhet, företagsamhet och serviceproduktion på landsbygd och i skärgård. Behovsanalysen påvisar att service som saknas eller är svårtillgänglig i landsbygdsområden bland annat utgörs av tjänster som lindrar ensamhet, fritidstjänster för barn och unga samt olika stödformer för olika åldersgrupper.

En del av de som intervjuades i behovsanalysen sade att man i Österbotten ofta är inställd på att “klara sig själv” och man inte vill “vara till besvär”. Tröskeln att köpa tjänster av utomstående företag kan vara hög av både ekonomiska och personliga skäl. Ändå kunde alla som intervjuades identifiera flera olika tjänsteformer som de gärna skulle anlita i egen hemby. De gemensamma nämnarna var närheten till service, förtroende och kontinuitet i människorelationerna.

Behovsanalysen visar också på att medvetenheten om vilka serviceproducenter och vilka möjligheter till skatteavdrag för omsorgstjänster som finns, inte är särskilt hög, varken bland företagare, blivande företagare eller hos potentiella kunder. Det finns ett behov av mer kunskap om randvillkoren för företagande inom hälsa och välfärd, såväl hos företagare som hos potentiella kunder. Företagaren bör även kunna och vilja vara personlig i sin marknadsföring eftersom tjänsterna ofta är människonära och förutsätter förtroende för företagaren och kontinuerlighet i relationerna.

Kundnära service i glesbygdsområden behöver utvecklas och göras mera tillgängliga. Det finns ett behov av fler företagare inom hälsa och välfärd för att kunna säkerställa tillräckliga tjänster som svarar mot både samtidens och framtidens behov.

Projektet pågår fram till slutet av 2024 och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Aktion Österbotten och Svenska kulturfonden.

Litteratur
StatFin (Statistikcentralens databas). Tillgänglig: https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/ (17.4.2024)

Flipped learning-lärande är en pedagogisk modell där studerande engagerar sig i undervisningens substans utanför klassrummet och använder lektionstiden för interaktiva aktiviteter, Denna modell används inom olika utbildningsområden för att underlätta lärandet. Detta tillvägagångssätt är särskilt effektivt vid undervisning i komplexa ämnen som läkemedelsräkning, där traditionella föreläsningsbaserade metoder ofta kommer till korta.

Vid användning av flipped classroom - omvänt klassrum, förkovrar studerande sig först i nytt material genom olika typer av föruppgifter: videor, läsning av givet material eller interaktiva moduler som leder in i den substans som sedan skall tillämpas. Denna förberedelse gör det möjligt för dem att bekanta sig med de grundläggande begreppen i ämnet i egen takt. Under lektionen flyttas sedan fokus till att tillämpa denna kunskap genom problemlösning, diskussioner och andra interaktiva aktiviteter. Den här modellen främjar aktivt lärande och hjälper studerande att utveckla det kritiska tänkandet.

Läkemedelsräkning är en kritisk färdighet och en nyckelkompetens för sjukskötarstuderande som har visat sig vara väldigt utmanade för studerande. Inom Yrkeshögskolan Novia har modellen med flipped classroom tillämpats under de senaste åren i den fördjupade läkemedelskursen. Eftersom fel i dosering kan få allvarliga konsekvenser för både patienter och den som administrerar läkemedel, måste studerande behärska att beräkna detta till 100%.

Traditionella undervisningsmetoder faller ofta på frågan hur hantera de varierande nivåerna av matematisk kunskap bland studerande. Modellen med omvänt klassrum har dock visat sig vara lovande inom detta. En studie vid Newcastle University utvärderade flipped classroom-metoden för att lära ut dosberäkningar. Studerande fyllde i en arbetsbok med teori- och praktikproblem före lektionen och ägnade sig sedan åt interaktiv problemlösning under lektionstid. Resultaten var överväldigande positiva, med 90% av studenterna som föredrog denna metod framför traditionella föreläsningar. Samma erfarenhet finns inom Novia.

Inom Novias undervisning är den fördjupade läkemedelsräkningen indelad i tre olika kategorier. Studerande förkovrar sig i givet material som består av videon, bildmaterial, inspelade föreläsningar och interaktiva övningar. Under påföljande workshop i klass eller online, räknar studerande tillsammans i små grupper de problem som hänför sig till denna teori. Studerande producerar under workshops också upp en egen modell eller manual för hur man löser problemen, som sedan kan tillämpas i alla liknande problemlösningar.

Flipped classroom kräver dock engagemang av studerande. Om materialet ej studerats på förhand faller hela planeringen och idén med flipped classroom. Det har dock visat sig i praktiken att flertalet studerande är insatta i teorin och mer engagerade under lektionen eftersom de aktivt deltar i problemlösning och diskussioner.

 Resultatet av denna metod är även förbättrade prestationer.  Detta bekräftas också i studier som har visat att studerande som deltagit i omvända klassrum presterar bättre jämfört med de som haft i traditionella pedagogiska metoder.

 Metoden ger även möjlighet till personligt lärande, studerande kan lära sig i sin egen takt utanför klassrummet, vilket är särskilt fördelaktigt för de med olika nivåer av förkunskaper. Även kritiskt tänkande främjas och den logiska förmågan tränas hos deltagarna.

Den interaktiva karaktären inom flipped classroom främjar både kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga och hjälper studerande att förstå kontext.

Den omvända klassrumsmodellen representerar ett betydande framsteg inom sjukstötarutbildningen särskilt när det gäller undervisning i läkemedelsräkning. Genom att flytta fokus från passivt mottagande av information till aktiv tillämpning av teorin förbättras inte bara studerandes engagemang och prestationer utan det förbereder dem också bättre för verkliga utmaningar.

Referenser:

Cui et al . 2023.Effectiveness of flipped classroom in pharmacy education – a meta-analysis BMC Medical Education 23.

Guilding. 2017. A flipped classroom approach to teaching drug calculations. E Journal of the British Pharmacological Society.

Han & Rökenes. 2020. Flipped Classroom in Teacher Education: A Scoping Review. Front. Educ., 12.

Låg & Säle .2019. Does the Flipped Classroom Improve Student Learning and Satisfaction? A Systematic Review and Meta-Analysis. AERA Open Vol 5.

Forskningsprojektet MultiPrax granskar vardagseffekter i en systemisk kontext i socialt arbete inom tvåspråkiga välfärdsområden.

Projektet tar avstamp i det utvecklingsarbetet som genomförts nationellt sedan 2017. Tidigare studier kring temat har fokuserat på implementeringen av det systemiska arbetssättet och på hur implementeringsprocessen genomförts inom de olika områden, framför allt under de första åren. Vad vi eftersträvar i vår studie är att få en helhetsbild av vilka olika effekter man kan se både vad gäller det professionella arbetet, barns och familjers delaktighet samt upplevda resultat. Vi samlar data inom tre välfärdsområden: Österbotten, Västra Nyland och Egentliga Finland genom enkäter, dokument och intervjuer för att få en djupare förståelse av vad systemisk praktik är. I den här bloggen sammanfattar vi en del av resultaten i den inledande fasen av studien och diskuterar de utmaningar som omställningen till välfärdsområden inneburit både från praktikens och forskningens synvinkel.

Forskningsprojektet har inletts under en intressant tid som, till en följd av att social- och hälsovården och räddningsväsendet sedan årsskiftet sköts av välfärdsområden istället för kommunerna, varit turbulent. Social- och hälsovårdsreformen har fört med sig många utmaningar, såväl inom ekonomin som inom personalomsättningen. Redan i inledningsfasen meddelade exempelvis Västra Nylands välfärdsområde att de inledde sin verksamhet med ett underskott på nästan 100 miljoner euro (Hbl 26.9.2022). Kritiken mot välfärdsområdet har bl.a. handlat om hur vården sköts, om personalbrist och svårigheter att få betjäning på svenska.

Även Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, har ekonomiska svårigheter. Varha hamnar nämligen att behandla sin ekonomiplan på nytt, eftersom välfärdsområdes fullmäktige inte balanserade ekonomin så mycket som finansministeriet krävde. Samarbetsförhandlingar har redan inletts och omfattas av ca 2300 anställda på välfärdsområdet. (Svenska yle 1.12.2023) Organisationsförändringarna varierar också inom kommunerna, vilket medför en viss instabilitet och turbulens på området.

Inom socialvården och Österbottens välfärdsområde har det rapporterats om att barnskyddet i Jakobstadsregionen står inför en kris. Svenska yle rapporterade 5.11 att personalen oroas över påtvingade förändringar av ett välfungerande system. Orsaken till förändringarna är att Österbottens välfärdsområde harmoniserar verksamheten i de olika enheterna. Enheten har sedan 2018 använt sig av det systemiska arbetssättet, vilket personalen ansett fungera bra, både för klienterna och personalen. Oklarheter kring hur teamstrukturen utvecklas och socialhandledarnas roll kritiserades eftersom det kunde leda till att de systemiska teamen försvinner och socialarbetarna blir ensamma i barnskyddet.

För forskningsprojektets del har omställningarna inom välfärdsområden komplicerat samarbetet med praktiken. Personalomsättningen har varit hög både bland anställda och personer i chefspositioner och arbetssituationen har upplevts som stressig. Det har visat sig vara viktigt att inom forskningsprojektet vara lyhörda inför dessa utmaningar och att återuppta diskussionerna kring betydelsen av samarbetet i forskningsprojektet och skapa nya relationer. Meningsfulla relationer är särskilt viktigt i projekt som tar avstamp i praktikrelevanta frågor.

Omställningen inom socialservicen har också konsekvenser för tvåspråkigheten. Österbottens välfärdsområde, Egentliga Finlands välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde är alla klassade som tvåspråkiga välfärdsområden, vilket betyder att de ska ge service på båda nationalspråken. Alla tre har också tvåspråkighet med i sina välfärdsområdesstrategier. Men i praktiken fungerar de olika välfärdsområdena på lite olika sätt. Områdena är mycket större än de kommuner som tidigare var tvåspråkiga och inom området är de regionala skillnaderna fortfarande de samma som tidigare när det kommer till språkfördelningen. Österbottens välfärdsområde har det största antalet svenskspråkiga inom sitt område, och det har i intervjuer med personalen framkommit att de själva är nöjda med den svenska servicen, men att finskakunskaperna inom personalen brister. Inom Egentliga Finlands välfärdsområde var det tidigare bara Pargas och Kimitoöns kommuner som hade svenskspråkig service, men det ska nu inom välfärdsområdet utvecklas till att också inkludera Åbo. Inom Varha är utmaningen den motsatta och det finns behov av personal som behärskar svenska.

Det systemiska arbetssättet som är i fokus för vår forskning har varit omdiskuterat i Finland. Det märks även i välfärdsområdenas olika strategiska dokument som välfärdsområdesstrategi och servicestrategi. Välfärdsområdesstrategin är det mest övergripande dokumentet, där även produktionen av servicen skall framgå. I Österbottens och Egentliga Finland välfärdsområdesstrategi finns allmänna riktlinjer om servicen, men det systemiska arbetssättet nämns inte. Västra Nylands välfärdsområdesstrategi går utförligare in på mål med servicen och det systemiska arbetet åsyftas i bl.a. följande citat från välfärdsområdesstrategin: ”Vi skapar verkningsfulla samarbetsmodeller för tjänsterna med kommunerna särskilt inom tjänsterna för barn och unga”. Detta utvecklas ytterligare i Västra Nylands servicestrategi där man lyfter upp att man har en systemisk verksamhetsmodell och att barnskyddet skall arbeta systemiskt. Motsvarande omnämnanden görs inte i Österbottens eller Egentliga Finlands dokument.

Under forskningsprojektets inledande fas riktade vi en enkät till ledare, professionella och samarbetspartner inom barnskydd, och barn- och familjeservice. Enkäten strävade att få en bild av det systemiska arbetet inom barnskydd, barn- och familjesocialservice och eftervård inom välfärdsområdet. Frågorna täckte hela spektret kring de centrala värderingar som styr, tvåspråkigheten, vilka resurser och kunskap finns tillhanda, bedömningar av samarbetet inom området, samt vilka effekter man ser både på klient och personalnivå och vilka de centrala utvecklingsområdena är. Även om antalet svar var litet, n=34, gav svaren en relativt enhetlig bild av verksamheten och visade också på klara samband. De öppna svaren var informativa och visar att informanterna har varit måna om att svara med eftertanke för att beskriva erfarenheterna av verksamhetsmodellen samt de utmaningar som välfärdsområdesförnyelserna medfört. En del upplevde t.ex att det har försämrats efter övergången till välfärdsområde i och med att ”förmannen finns långt borta och är överbelastad och att det känns som att ingen haft tid att ta tag i och fundera över dessa frågor”. Intressant var att det fanns ett statistiskt samband mellan frågan om kompetens, implementering samt klientdelaktighet. Bättre kompetenser tenderar bidra till bättre implementering. När det gäller effekten av implementering på delaktighet visade en signifikant interaktion att denna effekt berodde på kvaliteten på samarbete. När samarbetet är dåligt har implementering inte en signifikant effekt på delaktighet, men när samarbetet är gott har implementering en signifikant positiv effekt på delaktighet. Informanterna beskrev betydelsen av att ”man inte känner sig ensam mera i det krävande arbetet genom att man förankrade kunskapen inom en större grupp och hade därmed en större expertis att tillta”. Det här medförde också att klienterna kände sig motiverade till att delta.

I år fortsätter projektet med en uppföljning av enkäten samt med intervjuer både av professionella och familjer. Under våren inleds också workshoppar med de tre välfärdsområden för att jämföra de olika resultaten och lära av varandras erfarenheter.

Ilse Julkunen (Helsingfors universitet), Ann Backman (Yrkeshögskolan Novia), Vincze Laszlo (Svenska social- och kommunalhögskolan), Leo Larjanko (Helsingfors universitet) och Ida Nikula (Helsingfors universitet) samt hela forskningsteamet MultiPrax

2024 inleds fortbildningen Kreatörsverkstaden vid Yrkeshögskolan Novia, ett kurspaket för dig som vill lära dig mer om arteprenörskap, hållbarhet och digitalisering, med fokus på de kreativa branscherna.  

Kurserna hålls av professionella inom branschen. Gästföreläsare är bland andra Richard Strange (multikonstnär), Lottalina Pokkinen (jurist och musiker), Francine Gorman (eventproducent), Julia Olin (kommunikatör), Barbara Schussman (AI-konstnär), Eero Tiainen (virtual reality director) och Nina Dahl-Tallgren (forskare och konceptutvecklare).  Föreläsarna presenterar sig i videon nedan:

https://vimeo.com/880851185   

Novia erbjuder ett kurspaket bestående av nio individuella kurser inom tre teman. Studerande kan läsa det som en helhet eller plocka enstaka kurser.  

Kursinnehållet består av förinspelade föreläsningar med tillhörande inlämningsuppgifter som examineras inom förbestämd tidsplan. Föreläsningarna hålls på svenska eller engelska.  

Kurserna erbjuds vår- och höstterminen 2024, med undantag av ”Kreatör och entreprenör” som för vårens del inleds 18.12.2023. Kurserna är platsoberoende, anmäl dig redan nu!  

Kreatörsverkstaden, 27 studiepoäng innehåller:  

• Kreatör och entreprenör, 3 sp
• Kreatörens juridik, 3 sp 
• Projekt och evenemang, 3 sp 
• Digitala marknadsföringsmöjligheter, 3 sp 
• Digitala kulturupplevelser och publikarbete, 3 sp 
• Kreativt arbetet i digitala miljöer, 3 sp  
• Hållbarhet för kreatören, 3 sp
• Hållbara kulturupplevelser, 3 sp
• Kultur och hållbarhet i samhället, 3 sp 

 
Kurserna hittas på Novias webbsida under kurssökningssida.  

När minnesjuke Lasse flyttar till äldreboendet, dokumenteras i vårdplanen att han behöver hjälp med toalettbesök, byte av inkontinensskydd, duschning, påklädning, medicin- och matintag samt dagliga promenader. Tisdagar efter frukost är det Lasses duschtur, något han tydligt ogillar. Sittandes apatisk i duschstolen försöker han nypa vårdaren. Efter duschen måste han promenera men blir snabbt trött och vill sluta. Vårdaren tar hjälp av sin kollega och tillsammans promenerar de i armkrok med Lasse i korridoren. På eftermiddagen ordnas sångstund, men Lasse vägrar delta. Istället sitter han på rummet och bläddrar i fotoalbumet med naturbilder han själv fotograferat.

Lasses grundläggande behov blir tillfredsställda. Personalen arbetar effektivt, arbetsfördelningen och kommunikationen i teamet fungerar. Klientaktiviteter erbjuds och personalen hinner med sina uppgifter och behöver inte bekymra sig över att kollegerna i nästa arbetsskift måste göra sådant de inte hunnit med.

Lasse är dock mer än sin diagnos; han har känslor, värderingar, livserfarenheter och drömmar. För att förstå honom måste detta vara grunden för varje interaktion. Hans beteende kan ses som ett sätt att kommunicera, vilket hjälper vårdgivaren att förstå hans känslor. Lasse ska inte formas om för att passa in i verksamheten utan bemötas utifrån sin situation. När Lasse ses som person kan hans intressen och önskemål stödjas så att han upplever glädje och mening, även i sjukdomens svåraste perioder.

Projektet "Kreativ personcentrerad vårdkonst", genomfört av Åbo Akademi i samarbete med flera utbildningsanordnare, bland andra Yrkeshögskolan Novia, och finansierat av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet, syftar till att förändra vårdkulturen inom äldreomsorgen genom ett personcentrerat arbetssätt med konst och kultur. Personcentrerad vård skapar partnerskap mellan äldres erfarenheter, närstående och vårdpersonal. Det kräver resurser, starkt ledarskap, gemensam värdegrund, effektiva arbetsprocesser och kontinuerlig kompetensutveckling. Ledarskapet bör vara pedagogiskt, handledande med möjligheter till etisk reflektion och god kommunikation. Tjänande ledarskap främjar självstyrning och arbetshälsa, vilket förbättrar arbetsförmågan, ökar engagemanget och motiverar personalen att stanna i arbetslivet. (Hakanen m.fl., 2012).

 I en svensk studie undersöktes hur europeisk vårdpersonal upplevde jobbtillfredsställelse vid personcentrerad vård. Förhållningssättet skapade initialt känslor av skuld och otillräcklighet på grund av konflikten mellan etiska vårdideal och organisationens fokus på uppgiftscentrering och effektivitet. När personalen kunde tillämpa personcentrerad vård ökade deras känsla av meningsfullhet och tillfredsställelse. Studien visade även att förhållningssättet främjade uppskattning och samarbete mellan kollegor, förbättrade arbetsmiljön och minskade stress och frustration. Resultatet var ett förbättrat arbetsflöde, lägre arbetsbelastning, ökad självständighet samt minskad ångest, vilket ledde till ökad motivation, glädje och energi hos vårdpersonalen. (Gustavsson m.fl., 2023).

Att göra mera med de äldre än för är kärnan i personcentrerad vård, och kan förbättra livskvaliteten för de äldre och skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö för vårdpersonalen. Genom att bekräfta individuella behov och livsberättelser kan vården bli mer hållbar och mänsklig, och bättre rustad för framtida utmaningar.

Kreativ personcentrerad vårdkonst är ett fortbildnings- och utvecklingsprojekt i Svenskfinland som genomförs i samarbete mellan Åbo Akademi (Enheten för hälsovetenskaper och Centret för livslångt lärande), Konstuniversitetet samt närvårdar- och sjukskötarutbildningar i Svenskfinland (Axxell, Prakticum, Yrkesakademin iÖsterbotten, Yrkeshögskolan Novia och Arcada). 

Referenslista

Gustavsson K, van Diepen C, Fors A, Axelsson M, Bertilsson, M, Hensing, G.

Healthcare professionals’ experiences of job satisfaction when providing person-centred care: a systematic review of qualitative studies. BMJ Open2023;13:e071178. https://bmjopen.bmj.com/content/13/6/e071178

Hakanen, J., Harju, L., Seppälä, P., Laaksonen, A. & Pahkin, K. (2012): Kohti innostuksen spiraaleja. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

https://blogs2.abo.fi/hyvinvoivahoiva-guide/chefen-som-framjare-av-personalens-valmaende/ledarskap-som-framjar-arbetshalsa/

https://www.abo.fi/projekt/kreativ-personcentrerad-vardkonst/

När minnesjuke Lasse flyttar till äldreboendet, dokumenteras i vårdplanen att han behöver hjälp med toalettbesök, byte av inkontinensskydd, duschning, påklädning, medicin- och matintag samt dagliga promenader. Tisdagar efter frukost är det Lasses duschtur, något han tydligt ogillar. Sittandes apatisk i duschstolen försöker han nypa vårdaren. Efter duschen måste han promenera men blir snabbt trött och vill sluta. Vårdaren tar hjälp av sin kollega och tillsammans promenerar de i armkrok med Lasse i korridoren. På eftermiddagen ordnas sångstund, men Lasse vägrar delta. Istället sitter han på rummet och bläddrar i fotoalbumet med naturbilder han själv fotograferat.

Lasses grundläggande behov blir tillfredsställda. Personalen arbetar effektivt, arbetsfördelningen och kommunikationen i teamet fungerar. Klientaktiviteter erbjuds och personalen hinner med sina uppgifter och behöver inte bekymra sig över att kollegerna i nästa arbetsskift måste göra sådant de inte hunnit med.

Lasse är dock mer än sin diagnos; han har känslor, värderingar, livserfarenheter och drömmar. För att förstå honom måste detta vara grunden för varje interaktion. Hans beteende kan ses som ett sätt att kommunicera, vilket hjälper vårdgivaren att förstå hans känslor. Lasse ska inte formas om för att passa in i verksamheten utan bemötas utifrån sin situation. När Lasse ses som person kan hans intressen och önskemål stödjas så att han upplever glädje och mening, även i sjukdomens svåraste perioder.

Projektet "Kreativ personcentrerad vårdkonst", genomfört av Åbo Akademi i samarbete med flera utbildningsanordnare, bland andra Yrkeshögskolan Novia, och finansierat av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet, syftar till att förändra vårdkulturen inom äldreomsorgen genom ett personcentrerat arbetssätt med konst och kultur. Personcentrerad vård skapar partnerskap mellan äldres erfarenheter, närstående och vårdpersonal. Det kräver resurser, starkt ledarskap, gemensam värdegrund, effektiva arbetsprocesser och kontinuerlig kompetensutveckling. Ledarskapet bör vara pedagogiskt, handledande med möjligheter till etisk reflektion och god kommunikation. Tjänande ledarskap främjar självstyrning och arbetshälsa, vilket förbättrar arbetsförmågan, ökar engagemanget och motiverar personalen att stanna i arbetslivet. (Hakanen m.fl., 2012).

 I en svensk studie undersöktes hur europeisk vårdpersonal upplevde jobbtillfredsställelse vid personcentrerad vård. Förhållningssättet skapade initialt känslor av skuld och otillräcklighet på grund av konflikten mellan etiska vårdideal och organisationens fokus på uppgiftscentrering och effektivitet. När personalen kunde tillämpa personcentrerad vård ökade deras känsla av meningsfullhet och tillfredsställelse. Studien visade även att förhållningssättet främjade uppskattning och samarbete mellan kollegor, förbättrade arbetsmiljön och minskade stress och frustration. Resultatet var ett förbättrat arbetsflöde, lägre arbetsbelastning, ökad självständighet samt minskad ångest, vilket ledde till ökad motivation, glädje och energi hos vårdpersonalen. (Gustavsson m.fl., 2023).

Att göra mera med de äldre än för är kärnan i personcentrerad vård, och kan förbättra livskvaliteten för de äldre och skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö för vårdpersonalen. Genom att bekräfta individuella behov och livsberättelser kan vården bli mer hållbar och mänsklig, och bättre rustad för framtida utmaningar.

Kreativ personcentrerad vårdkonst är ett fortbildnings- och utvecklingsprojekt i Svenskfinland som genomförs i samarbete mellan Åbo Akademi (Enheten för hälsovetenskaper och Centret för livslångt lärande), Konstuniversitetet samt närvårdar- och sjukskötarutbildningar i Svenskfinland (Axxell, Prakticum, Yrkesakademin iÖsterbotten, Yrkeshögskolan Novia och Arcada). 

Referenslista

Gustavsson K, van Diepen C, Fors A, Axelsson M, Bertilsson, M, Hensing, G.

Healthcare professionals’ experiences of job satisfaction when providing person-centred care: a systematic review of qualitative studies. BMJ Open2023;13:e071178. https://bmjopen.bmj.com/content/13/6/e071178

Hakanen, J., Harju, L., Seppälä, P., Laaksonen, A. & Pahkin, K. (2012): Kohti innostuksen spiraaleja. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.

https://blogs2.abo.fi/hyvinvoivahoiva-guide/chefen-som-framjare-av-personalens-valmaende/ledarskap-som-framjar-arbetshalsa/

https://www.abo.fi/projekt/kreativ-personcentrerad-vardkonst/

En av yrkeshögskolornas lagstadgade uppgifter är att bedriva forskning, utveckling och innovation (FUI) som främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen. En tisdag i februari samlades FUI-personal från yrkeshögskolorna Novia och Centria tillsammans med representanter från Jakobstadsregionens näringsliv för att diskutera FUI-projekt i regionen under ett seminarium.

Personalen fick vara med och påverka distansarbetsprinciperna 

Novia och Centria har under fjolåret jobbat med ett projekt om hållbart distansarbete, ett av företagen som deltog i projektet var Jakobstads bokföringsbyrå JBB.  

Företaget har runt 35 anställda och skulle införa principer om distansarbete.  

”Jag hade själv en klar bild om hur jag ville göra detta. Jag ville diskutera distansarbete i en mindre grupp och sen implementera enligt det för hela personalen. Men nu blev det på ett helt annat sätt,” säger Johan Rönnqvist, JBB 

Rönnqvist berättar att det var en ögonöppnande process för honom. Processen inleddes med en webbenkät, följt av stormöte med personalen och workshop. Projektledarna Malin Winberg och Pernilla Howard ville reda ut vilka behov som fanns och kartlägga vad som behövde göras för att processen skulle lyckas. 

” Jag tycker det var intressant att lyssna in kollegorna under processens gång. Olika team hade olika infallsvinklar och behov”, säger Rönnqvist.  

JBB upplever att personalen var nöjd med tillvägagångssättet. Genom att personalen fått motivera sina önskemål och ledningen sin linjedragning så fanns det en god förståelse för resultatet.  

” Vi är glada att vi deltog i projektet. Vi vill ju ha högskolor i nejden och då ska man engagera sig också”, säger Rönnqvist.  

Korsholms vallar kom till liv med AR-teknik  

KulturÖsterbotten och Yrkeshögskolan Novia slog ihop sin expertis och skapade en interaktiv applikation om Korsholms vallar. KulturÖsterbotten är experter på kulturarv och Novia förde med sig expertis inom spelindustri via projektledare Tobias Björkskog.  

Organisationerna är drivna och erfarna projektaktörer, vilket var ett plus i samarbetet. Resultatet av projektet blir en interaktiv app som släpps under våren.  

Appen kan användas av besökare på området och på ett interaktivt sätt kommer historien om vallarna till liv. Målgruppen är barn i skolålder. I appen gestaltas medeltidapersoner av scenkonststuderande vid Novia och de ser de ut som spöken som går omkring på området.  

”Man kan även plocka föremål i appen, föremålen har utformats av grafikerstuderande vid Novia”, berättar Björkskog.  

På bilden ovan: Malin Winberg, Johan Rönnqvist och Pernilla Howard

Hälso- och sjukvården står för 1–5 % av den globala miljöpåverkan (Lenzen et al. 2020), och om hälso- och sjukvården var ett land skulle den vara den femte största förorenaren (Karliner et al. 2019). Utifrån denna utmaning beslutade projektet Kompetenscenter för cirkulär ekonomi att anordna en verkstad med temat cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Syftet med verkstaden var att öka medvetenheten om den cirkulära ekonomins möjligheter inom hälsovårdssektorn, att öka samarbetet mellan företag, universitet och andra aktörer samt att utveckla nya affärsmodeller med anknytning till den cirkulära ekonomin inom hälsovårdssektorn. Verkstaden hölls i Åbo 20.4.2023 och arrangerades av Yrkeshögskolan Novia. Sammanlagt 17 deltagare deltog i verkstaden: företagsrepresentanter, lärare, experter och forskare.

Verkstaden inleddes med ett keynote-tal av Kari Luukko, kvalitetschef på UPM Biomedicals. I talet lyftes UPM:s hållbarhetsmål och åtgärder fram och berättades om UPM Biomedicals inhemska FibDex-sårförband av nanocellulosa som en del av hållbara hälsoinnovationer. Keynote-talet följdes av två case/företagspresentationer, varav den första hölls av Suvi Szeto, marknadschef på Mölnlycke. Mölnlyckes presentation lyfte också fram företagets hållbarhetsmål och åtgärder och tittade särskilt på hållbarhet i tillverkning och logistik av handskar och operationsdukar. Den andra presentationen av ett case/företag gavs av Juha-Pekka Paavola, vd för Finess, som talade om Finess hållbara energilösningar för sjukhus. Presentationen belyste case där effektivare värmeåtervinning har utvecklats i sjukhusmiljöer, t.ex. inom instrumentservice och sjukhustvättar.

Själva verkstaden fokuserade på livscykeln för produkter, utrustning och instrument inom hälso- och sjukvården och på affärsmodeller för cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Båda verkstäderna baserades på Sitras material om cirkulär ekonomi, den första om den cirkulära ekonomins stadier: primärproduktion och materialbearbetning, tillverkning, distribution och handel, företag till företag och konsument samt användning (Sitra 2016) och den andra om affärsmodeller för cirkulär ekonomi: distributionsplattformar, cirkulära försörjningskedjor, produkter som tjänster, förlängning av produkternas livslängd samt återvinning och återanvändning (Sitra 2018). Deltagarna delades in i tre grupper och grupperna valde de tre viktigaste ämnena som de önskade skulle diskuteras. Alla fick först skriva sina idéer självständigt på post-it-lappar, varefter varje grupp diskuterade de ämnen som de hade valt. Slutligen utbytte de tillsammans idéer om resultatet av gruppdiskussionen.

Vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll att spela i den cirkulära ekonomin

I den första verkstaden valde två grupper tillverkningsindustrin som diskussionsämne. Diskussionerna fokuserade på behovet av att i större utsträckning använda förnybara råvaror och att gå bort från fossila material. Livscykelanalyser (LCA) av produkter ansågs också vara viktiga, men bristen på standardiserade bedömningskriterier ansågs vara en utmaning, liksom det faktum att LCA ännu inte nödvändigtvis har en stor inverkan på sjukhusens beslut och anskaffningar.

Bland faserna i den cirkulära ekonomin var distribution och handel också ett ämne som två grupper valde att diskutera. Grupperna diskuterade särskilt distributionseffektivitet och logistikkunskap. Bland annat föreslogs en effektivare integrering av transport och distribution. De särskilda transportkraven för vissa hälsovårdsprodukter nämndes dock som en utmaning. Vikten av optimala förpackningsstorlekar betonades också.

Två grupper valde också att diskutera den roll som företag till företag spelar och konsumentens roll inom hälsovårdssektorn. Grupperna konstaterade att det redan finns viss delning och uthyrning av utrustning inom hälsovårdssektorn, men att det finns ett behov av ytterligare expansion. En mer omsorgsfull produktutformning skulle kunna underlätta delning. Man diskuterade också hållbarheten hos produkter med flera användningsområden för att se till att de har så lång livslängd som möjligt. Produkten som tjänst diskuterades också. Exempelvis är textiltvätt på sjukhus redan i huvudsak outsourcade, men skulle detta kunna göras även på andra områden?

Alla tre grupperna valde att diskutera användningen av produkter. Grupperna jämförde bland annat koldioxidavtrycket från engångs- och återanvändbara produkter. Till exempel har ett kirurgiskt instrument för engångsbruk inte nödvändigtvis ett sämre koldioxidavtryck eftersom ett återanvändbart instrument måste tvättas och steriliseras, vilket kräver vatten och energi. Därför skulle det vara viktigt med en mer öppen och konsekvent LCA-beräkning. De stora mängder avfall som genereras inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte också diskussion. Avfallssorteringen har förbättrats, men det finns stora skillnader mellan enheterna när det gäller hur långt de kommit i sorteringsprocessen, även om upp till 85 % av sjukvårdsavfallet liknar normalt hushållsavfall (Karliner & Guenther 2011). En annan utmaning är de stränga hygienkraven inom hälso- och sjukvården, vilket leder till stora mängder av t.ex. förpackningsavfall. Mer miljövänliga produkter, t.ex. mer ekologiska infusionsslangar, diskuterades också, men medvetenheten om dessa är ännu inte utbredd. Optimala förpackningsstorlekar är också viktiga för att undvika kontaminering av produkter och därmed onödigt avfall. Att öka vårdpersonalens kunskaper om cirkulär ekonomi och leverantörernas ansvar lyftes också fram.

Produktdelning och förlängning av livscykeln kan skapa nya affärsmodeller för hälsovårdssektorn

I den andra verkstaden valde två grupper delningsplattformar som diskussionsämne. Grupperna diskuterade bland annat att viss uthyrning och leasing av utrustning redan finns inom hälsovårdssektorn, men att detta bör ökas och effektiviseras, eftersom många apparater är dyra och kan vara underutnyttjade. Användningen av uthyrning av utrustning skulle kunna underlättas av en plattform som ger information och stöd om utrustning som kan hyras.

En grupp valde försörjningskedjor baserade på cirkularitet som diskussionsämne. Gruppen påpekade att kraven på koldioxidneutralitet ännu inte har utvidgats till att omfatta hälso- och sjukvård. Anestesigaser är till exempel en stor utsläppskälla på sjukhus. För närvarande påverkas anskaffning av hälso- och sjukvård främst av forskningsresultat och pris snarare än av en så lång livscykel som möjligt.

Alla tre grupper identifierade förlängning av en produkts livscykel som en viktig affärsmodell för den cirkulära ekonomin. I diskussionerna föreslogs att utrustningens livscykel skulle kunna förlängas genom att sälja eller donera överflödig utrustning, t.ex. till djursjukhus, där kraven på utrustning inte är så höga, eller till utbildningsinstitutioner eller andra länder. Grupperna framhöll också vikten av objektiv forskning om hur man kan göra återvinningsbarheten miljömässigt och ekonomiskt lönsam.

Alla grupper valde också återvinning och återanvändning som ett av de viktigaste ämnena. Grupperna diskuterade hur framgångsrik återvinning skulle kunna belönas, t.ex. genom pantsystem. Teknikens potential för återvinning diskuterades också. I framtiden skulle till exempel en robot kunna sortera avfall på sjukhus och utrustning i slutet av sin livstid skulle kunna demonteras för att få nya delar.

Nästa steg

Verkstaden gav upphov till många diskussioner och frågor från deltagarna. De största utmaningarna på vägen mot en grön övergång var de höga kraven på patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, som naturligtvis inte kan släppas på. Dessutom utgör hälso- och sjukvårdssektorns begränsade ekonomiska resurser en utmaning, men å andra sidan kan den cirkulära ekonomin också medföra besparingar och nya affärsmöjligheter för hälso- och sjukvårdssektorn. För närvarande styrs sjukhusens anskaffningar av produkternas effektivitet och pris baserat på forskningsevidens, men i framtiden kommer de säkerligen att i högre grad styras av produkternas koldioxidavtryck, eftersom många välfärdsområden redan har mål om att uppnå koldioxidneutralitet. Dessutom bör kunskapen om hållbarhet och cirkulär ekonomi ökas bland vårdpersonal och studerande.

Mer information om projektet: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Blogginlägget finns också på finska på Yrkeshögskolan Novias hemsida.

Källor:

• Karliner J & Guenther R. 2011. Global Green and Healthy Hospitals. A Comprehensive Environmental Health Agenda for Hospitals and Health Systems Around the World. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://climateandhealthalliance.org/wp-content/uploads/2018/02/Global-Green-and-Healthy-Hospitals.pdf
• Karliner J, Slotterback S, Boyd R, Ashby B & Steele K. 2019. Health care’s climate footprint - How the health sector contributes to the global climate crisis and opportunities for action. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://noharm-global.org/sites/default/files/documents-files/5961/HealthCaresClimateFootprint_092319.pdf
• Lenzen M, Malik A, Li M, Fry J, Weisz H, Pichler P. P, Chaves L.S.M, Capon A & Pencheon D. 2020. The environmental footprint of health care: a global assessment. The Lancet. Planetary health, 4(7), e271–e279. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(20)30121-2
• 2016. Kierrolla kärkeen Suomen tiekartta kiertotalouteen 2016–2025. Sitran selvityksiä 117. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/app/uploads/2017/02/Selvityksia117-3.pdf
• 2018. Kiertotalouden liiketoimintamallit valmistavassa teollisuudessa. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/uutiset/tyokalut-kiertotalouden-mukaiseen-liiketoimintaan-valmistavassa-teollisuudessa/

Projektet Gyllene stunden vid Yrkeshögskolan Novia syftar till att ge internationella studerande möjligheter att utveckla sina språkkunskaper i svenska genom autentiska, praktiska upplevelser inom äldreomsorgen. Verksamheten som vidareutvecklats inom projektet Gyllene Stunden har sitt ursprung i det framgångsrika konceptet med språkundervisning i svenska som tidigare testades med engelskspråkiga sjukskötarstuderande vid Yrkeshögskolan Novia. Det tidigare projektet kan man läsa om på Vasabladet och Svenska Yle.  Inom projektet Gyllene Stunden har modellen spridits även till andra delar av Svenskösterbotten. Genom projektverksamheten får studerande inom social- och hälsovård inte bara språkträning utan också en unik insyn i hur äldreomsorgen fungerar i Finland. Det här skapar värdefulla möjligheter för kulturellt lärande och jämförelse av olika sätt att visa respekt och omsorg för äldre, samtidigt som man utvecklar språkkunskaper.

Behov av internationell rekrytering inom social- och hälsovården

Enligt Arbets- och näringsministeriets utredning är behovet av internationell rekrytering stort och förväntas öka de kommande åren. Särskilt stor är bristen på närvårdare och sjukskötare (Arbets- och näringsministeriet, 2023). För att möta behovet vidtas åtgärder såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Yrkeshögskolan Novia har utökat utbudet av engelskspråkiga utbildningar för att i allt högre grad möta arbetslivets behov. Novias internationella Bachelor- och Masterutbildningar på engelska intresserar och lockar många sökande. Man noterade redan under pandemin en markant ökning i antalet sökande till sjukskötarutbildningen på engelska. Från år 2020 till 2022 ökade antalet sökande med 442 % och trenden fortsatte med över 3000 sökande till programmet våren 2023. I ansökan som avslutades 17.1.2024, sökte totalt 4166 personer till Novias engelskspråkiga utbildningar. Den populäraste utbildningen på bachelornivå var Bachelor of Health Care, Nursing i Vasa, med över 2000 sökande (Novia Pressmeddelande 19.1.2024).

Många vill stanna i Finland men behöver stöd för att lära sig språket

Enligt undersökningen av Arbets- och näringsministeriet upplevde mer än 80 % av tillfrågade sjukskötare och studerande från länder utanför EU/EES att deras invandringsupplevelse till Finland som helhet hade varit framgångsrik. Dessutom uppgav 90 % att de skulle kunna rekommendera att studera eller arbeta inom social- och hälsovårdssektorn i Finland. De negativa erfarenheter som nämndes handlade om utmaningar med språkinlärning, bemötande i Finland och lönenivån jämfört med arbetsbörda och levnadskostnader. Majoriteten av de tillfrågade sade sig ha tillräcklig kompetens för att studera eller arbeta i Finland. De färdigheter som upplevdes som otillräckliga var främst kopplade till språkkunskaper. Man uttryckte önskemål om åtgärder för att öka samhällets och arbetslivets mottaglighet samt att processen för kvalificering kunde göras smidigare. Insatser som bäst underlättar integration i arbetsgemenskapen i Finland anses vara stöd för språkkunskaper (Arbets- och näringsministeriet, 2023).

Projektet som skapar gyllene stunder på äldreboenden

Vid Yrkeshögskolan Novia har nya modeller utvecklats inom språkundervisningen för att stödja studerande med internationell bakgrund i deras inlärning av svenska. Inom projektet "Gyllene stunden" erbjuds internationella studerande möjlighet att öva sin svenska på ett kreativt sätt, utöver den undervisning som traditionellt ordnas. Projektet pågår under tiden 2023–2025 och finansieras av Svenska kulturfonden, Svenska Litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Emilie och Rudolf Gesellius fond samt William Thurings stiftelse.

Modellen, som utarbetats i de tidigare projekten och nu sprids till övriga delar av Österbotten, går ut på att studerande som önskar delta i besök på äldreboenden inom ramen för projektet blir inbjudna till övningstillfällen med projektgruppen inför varje ny aktivitetsstund. Studerande får övningsmaterial och instruktioner som hjälper dem, exempelvis ordlistor samt listor med användbara frågor, fraser och uttryck. Exempel på aktiviteter som ordnas är sångstund, sittgymnastik, bingo och alias. Vid de enheter där projektverksamheten genomförts har aktiviteterna och de trevliga stunderna av gemenskap tillsammans med studerande uppskattats. Klienterna får ta del av underhållande och varierande program i samband med besöken. Projektaktiviteterna medför en guldkant i tillvaron och det ansågs som uppskattat med ett avbrott i vardagsrutinerna. Det ses även som en fördel att aktiviteterna leds av någon annan än ordinarie personal eftersom dessa redan har mycket att anpassa sig till i sitt arbete.

I samband med besöken finns goda möjligheter att skapa nya kontakter med potentiella arbetsgivare i regionen. Studerande bekantar sig med arbetsplatser inom den egna branschen och arbetslivet i Finland samtidigt som arbetsgivare under lättsamma former ges möjlighet att bekanta sig med framtida arbetstagare. Projektverksamheten planerades så att den även ordnas utanför studiemiljön vilket innebär att den också kan sträcka sig utanför Vasa centrum. Genom att studerande skapar personliga kontakter till personal och klienter ökar antalet studerande från det engelskspråkiga programmet som får praktikplatser och integreras i det finländska arbetslivet. Detta gäller inte bara i den egna studiestaden utan även i byar och städer utanför, vilket ger en bredare förståelse för arbetsmarknaden. Verksamheten bevaras vid Novia efter projektets slut och studerande kan välja att avlägga den valfria kursen “Öva svenska i autentiska miljöer” där besök med aktivitetsstunder vid äldreboenden ingår.

 Inforuta

Projektet pågår under tiden 2023–2025 och finansieras av Svenska kulturfonden,
Svenska Litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Emilie och Rudolf Gesellius fond samt William Thurings stiftelse.

Källförteckning 

Novia Pressmeddelande 19.1.2024. Många vill studera på engelska vid Novia. Tillgänglig: https://www.novia.fi/nyheter/pressmeddelande/manga-vill-studera-pa-engelska-vid-novia 

Arbets- och näringsministeriet (2023). Två nya utredningar ger information om hur man kan främja internationell rekrytering inom social- och hälsovården. Nyhet 27.6.2023. Tillgänglig:  https://valtioneuvosto.fi/sv/-//1410877/tva-nya-utredningar-ger-information-om-hur-man-kan-framja-internationell-rekrytering-inom-social-och-halsovarden
 

I ett samhälle där polarisering ökar är det viktigt att satsa på gemenskap och trygga miljöer för barn och unga.  Genom att säkerställa att alla har lika möjligheter, oavsett bakgrund, stärks självkänslan, förebyggs utslagning och byggs ett hållbart samhälle. Idrott spelar en nyckelroll i denna ekvation som erbjuder en plattform med låg tröskel där barn och unga kan träffa varandra, skapa meningsfulla relationer och utveckla en känsla av tillhörighet.

Det två-åriga projektet "Alla med! – Kaikki mukaan! Idrott som främjar samhörighet" syftar till att förbättra barns och ungas välbefinnande och jämlikhet i Österbotten. I samarbete med tio fotbollsföreningar arbetar yrkeshögskolorna Novia och VAMK för att skapa en inkluderande miljö där varje barn och ungdom känner sig värdefull.

I början av projektet kartlades jämställdhetspraxis i Finland och internationellt. Rapporten visar att många grenspecifika idrottsförbund har vidtagit konkreta åtgärder för att främja jämlikhet och inkludering. Exempelvis finns jämställdhetsplaner som fokuserar på behoven hos minoriteter, invandrare och barn med funktionsnedsättning. Dessutom utbildar idrottsförbund och tredje sektorns aktörer tränare och föreningsaktiva för att främja mångfald och skapa trygga miljöer.

De nordiska länderna har länge varit föregångare inom tillgänglighet och jämlikhet. Den isländska modellen har blivit en förebild för hela världen när det gäller att främja barns och ungas välbefinnande. I två decennier har Island lyckats förebygga marginalisering och rusmedelsanvändning. De viktigaste framgångsfaktorerna har bl.a. varit att öka finansieringen av föreningar för hobbyverksamhet och att rikta ekonomiskt stöd till familjer med hjälp av fritidskort som familjer kan använda för att för att delta i hobbyn. I Sverige finns LOK-stöd som stöder idrottsföreningar ekonomiskt så att de har möjlighet att sänka sina deltagaravgifter.  

På basis av de kartläggningsdiskussioner som inletts med samarbetsföreningarna kan man redan konstatera att det finns en stark vilja hos föreningarna i vår region att upprätthålla och utveckla jämlikheten i verksamheten. Detta engagemang är viktigt för att nå projektets mål och ger en hållbar grund för långsiktig förändring.

Rapporten visar att fotboll är ett effektivt verktyg för att främja jämlikhet. När idrottsföreningarna fungerar som bäst, stärks samhörighet genom att erbjuda barn och unga en möjlighet att vara en del av gemenskapen och förverkliga sig själva. Projektet stävar till att ge föreningar i Österbotten ännu bättre verktyg för att skapa miljöer där varje barn och ung känner sig värdefull.

Följ projektet på Instagram: @allamed_kaikkimukaan !

Samarbetsföreningar:

• Malax IF
• Norrvalla FF
• IJBK
• Kuffen
• BK-48
• Sundom IF
• Solf IK
• Wasa Fotbollsakademi
• FC Sport
• VPS Juniorer

Ann Backman, projektforskare, Novia
Ella Vuorenmaa, projektarbetare, VAMK

Under 2024 har ett mentorskapsprogram utvecklats och testats med Yrkeshögskolan Novias internationella sjukskötarstuderande, med fokus på att stötta deras professionella utveckling och bilda en förståelse för det finländska arbetslivet och arbetskulturen. Studerande som blev antagna fick även studiepoäng för sitt deltagande

Pilotprogram blir till

Det har visat sig att studerande vill lära sig mera om sitt yrke, utveckla språkkunskaper samt lära sig mera om arbetskultur och nätverkande. Med detta som bakgrund utvecklades ett pilotprogram med ansökningssystem för både studerande och mentorer. Målet var att matcha rätt adept med rätt mentor baserat på intresse- och erfarenhetsområden inom vårdaryrket. Material för programmet, som bl.a. en handbok för både mentorer och studerande, ansöknings- och utvärderingsformulär, marknadsföringsmaterial samt kursuppgifter för studerande utarbetades också.

Lyckad rekrytering

För att rekrytera mentorer kontaktades flera aktörer inom välfärdssektorn och Yrkeshögskolan Novias sociala medier användes för att sprida information om piloteringsprogrammet. Vid slutet av ansökningsperioden fanns ett nästan jämnt antal studerande och mentorer anmälda. Därmed kunde även matchningen mellan mentorer och studerande noggrant och analytiskt genomföras. Som följande steg hölls ett infotillfälle för studerande, samt genomgång av den förhandsuppgift som studerande tilldelades som förberedelse för mentorskapsprogrammet.

En kickoff hölls i september 2024 där mentorer och studerande träffades för första gången. Under höstens gång genomförde mentorparen individuella möten för att diskutera yrkesrelaterade ämnen, med stöd från kursansvariga vid behov. Studerande tog ansvar för att möten inbokades och att diskussionsämnen på förhand var noga planerade. Studerande förde också under hela programmets gång en reflektionsdagbok för att summera och strukturera de samtal de genomfört tillsammans med sin mentor. Gruppmentorering infördes också för två grupper av andraårsstuderande, som ett komplement till mentorskapsprogrammets pilotering. Detta kunde möjliggöras eftersom en av mentorerna erbjöd sig att ställa upp.

Avslutning och utvärdering

Piloteringen avslutades i december 2024 med en reflektionsträff där både studerande och mentorer delade sina erfarenheter. Utvärderingarna visade att deltagarna var mycket nöjda med programmet, och slutvitsordet landade på 4,4 på en skala 1-5.

Ett av de mentorpar som deltog i piloteringsprogrammet var Micaela Westerlund och Ejiroghene Onovughe. De har bägge upplevt mentorskapsprogrammet som mycket givande och lärorikt. Micaela berättar att hon valde att anmäla sig som mentor till pilotprogrammet eftersom hon är intresserad av människor överlag och kände att hon var villig att ge av sin tid och dela med sig av sin yrkeskunskap till studerande. Micaela berättar vidare att “alla har kapacitet att fungera som mentor, det enda som krävs är att man är villig att ge av sin tid och av sig själv”. Ejiroghene lyfter fram att ett mentorskapsprogram är så mycket mera än “bara möten”, det hjälper studerande att stärka såväl sin yrkesidentitet som sitt självförtroende. Han vill dock också poängtera att det hela ligger till stora delar på studerandes ansvar att planera diskussionsämnen inför träffarna och att faktiskt ta tillfället i akt att ställa många frågor och lära sig av sin mentors erfarenheter.

Majoriteten av deltagarna uppgav att de hade uppnått sina mål, både professionellt och personligt, och en del nya nätverk hade skapats. Det framkom också några områden för förbättring, till exempel att tidsplaneringen var utmanande för både mentorer och studerande. En något längre tidsperiod för mentorskapsprogrammet föreslogs för att ge bättre utrymme för träffarna. Något som var mycket väntat eftersom vi på förhand visste att piloteringen kommer att genomföras med en komprimerad tidsmarginal. Andra förslag på förbättringar inkluderade tydligare kommunikation om mentorskapsprogrammets mål och mer specifika ämnesförslag för diskussioner mellan mentor och adept.

Framåt

Baserat på årets erfarenheter planeras mentorskapsprogrammet att utvecklas ytterligare. Förhoppningen är att mentorskapsprogrammet i framtiden kommer att finnas tillgängligt för alla internationella studerande vid yrkeshögskolan Novia. Programmet kan även marknadsföras bredare för att lyckas få fler frivilliga mentorer, från såväl den offentliga som den privata sektorn inom social- och hälsovården. Målet är att fortsätta skapa värdefulla nätverk och stödja internationella studerandes integration i den finländska arbetsmarknaden och samhällslivet.