SÖFUK – Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur

”Datanom”-examen, 20 år inom Yrkesakademin!

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Grundexamen i informations- och kommunikationsteknik (IKT), kanske tidigare mera känt som Datanom-examen har i år hunnit fylla 20 år inom Yrkesakademin i Österbotten och dess föregångares regi.

Historik

Under denna långa tid har både examen såväl som hela IKT-branschen genomgått en enorm förändring och utveckling. Det som i slutet på 1990-talet började med yrkesinriktad vuxenutbildning vid dåvarande Korsnäs Kurscenter och Svenska Yrkesinstitutet samt ungdomsinriktad yrkesutbildning vid Vocana i Närpes har numera inom Yrkesakademin kulminerat i fem helt nya examensbenämningar inom samma grundexamen, d.v.s Programutvecklare, IT-stödperson, Välfärdsmontör, Datanätsinstallatör samt Elektronikmontör. Yrkesutbildningsreformen år 2018 förde även med sig att det numera inom IKT-branschen finns endast en grundexamen, en yrkesexamen och en specialyrkesexamen, i dagsläget erbjuder YA de två förstnämnda.

Flexibla, tidsenliga och näringslivsorienterade studiemöjligheter

Sedan höstterminen 2021 hittas såväl unga som vuxna studerande centralt i moderna, fina utrymmen på Campus Kungsgården i Vasa där majoriteten av branschens studerande oavsett ålder och/eller studie-/arbetsbakgrund blir Programutvecklare och IT-stödperson genom i huvudsak schemalagda närstudier. Alla övriga examensbenämningar inklusive branschens yrkesexamen erbjuds också flexibelt via läroavtal eller via distans-/nätstudier, likväl som att det är möjligt att också avlägga endast valda examensdelar inom grund- eller yrkesexamen. Alla yrkesprov arrangeras i samarbete med branschens företag för att säkerställa en likvärdig bedömning och kunskapsnivå som motsvarar kraven på yrkesskicklighet i de nyaste examensgrunderna. Numera är det också mera regel än undantag att åtminstone någon studerande från branschen varje år även deltar i FM-tävlingarna i yrkesskicklighet (Taitaja/Mästare) där en silvermedalj hittills är den främsta meriten. I samband med FM-tävlingarna öppnas även den internationella arenan, vilket gynnar såväl den enskilde studerande, lärarna som branschen i helhet.

Framtiden

Genom att även i fortsättningen kunna erbjuda en mångsidig yrkesexamen för alla åldrar inom informationsteknik på svenska, som är känd och uppskattad både regionalt, nationellt såväl som internationellt säkerställer vi att utvecklingen och förnyelsen kommer att fortsätta även de kommande 20 åren - i minst samma takt som de senaste 20!

”Det är bara att köra på, du lever bara en gång”

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Sara Mannsén

Efter att ha jobbat inom handeln respektive industrin i över 10 år började Pamela och Christian Wallenius känna att det skulle vara dags att pröva på att göra något nytt.

”Jag tyckte att det skulle vara roligt att jobba med människor emellanåt och inte bara stå vid rullande bandet. I och med mitt andra jobb vid frivilliga brandkåren hade ett intresse för akutvård väckts, så då tyckte jag att det passade bra att söka sig hit,” säger Christian. Och med ”hit” menar han YA i Pedersöre och grundexamen till närvårdare – ett studieval som både han och Pamela föll för.

Valmöjligheterna inom vårdbranschen var en aspekt som lockade paret till närvårdarstudierna. ”Det råder som bekant arbetskraftsbrist inom vårdbranschen, vilket ger en större möjlighet att välja att jobba med det du faktiskt är intresserad av. Inom industrin i dag är det nästan bara att ta emot det du får, men inom vården kan jag själv påverka mina arbetsuppgifter,” säger Christian. ”Och det är jättebra att få göra och se något annat än det man gjort i flera år. Man kan alltid gå tillbaka om det känns fel, men hittills känns det nog som om jag valt rätt,” fortsätter Pamela.

Pamela tar sin examen genom läroavtal; hon jobbar alltså medan hon studerar. ”Visst är det tungt ibland att ha familj, jobba och studera till ett helt nytt yrke samtidigt, men jag tycker nog att det har fungerat bra. En del veckor är tyngre än andra, men eftersom vi båda studerar så behöver vi också tänka på den ekonomiska biten. Att studera som vuxen kräver nog ett genuint intresse för det du valt att studera och en genuin vilja att studera,” säger Pamela.

”Vi har ju också en litet speciell situation i och med att båda två studerar och det är nog ibland ett pusslande för att få allt att gå ihop. Men det har gått förvånansvärt bra och jag har också förvånats över hur jag lyckas prestera så bra i skolan också, trots att vardagen rullar på samtidigt,” fortsätter Pamela.

Att båda skulle studera och att de dessutom skulle studera samma sak vid samma skola var inte helt självklart. ”Jag var nog skeptisk till att vi båda skulle studera i början, bland annat med tanke på den ekonomiska situationen och hur vi skulle få det att gå ihop. Men tack vare att jag är på läroavtal och Christian är studieledig med studiestöd från facket så lyckas det,” säger Pamela.

Pamela inledde sina studier på våren -22 och Christian började på hösten -22 och nu siktar båda på att få sina studier klara till sommaren 2024. ”Han har hunnit ikapp fast jag började tidigare,” skrattar Pamela.

En framtid inom vårdbranschen

Båda är nöjda med sitt val av studier och ser en framtid inom branschen. ”Jag vill gärna specialisera mig mer mot sjukvården och att jobba med sjuka barn. Det är det som är bra med grundexamen inom närvårdarbranschen, då du har grunden kan du enkelt bygga vidare med andra delexamen som du är intresserad av,” säger Pamela. Och för Christian ligger fortfarande alternativet med vidarestudier inom akutvården på bordet. ”Faktiskt så har jag kommit in redan en gång till akutvård vid Arcada, men eftersom jag hade fast tjänst då så rann det ut i sanden. Men kanske jag provar en andra gång sedan då jag fått min examen härifrån,” säger han.

För andra vuxna som funderar på studier har Pamela och Christian ett tydligt budskap: ”Om du går i tankarna att byta bransch så är det bara att köra på, du lever bara en gång. Våga ta steget bara. Jag tror att det är många som funderar på att byta bransch och huruvida man vågar börja studera som vuxen eller inte. Men jag tycker nog att man ska våga pröva på. Man kan alltid gå tillbaka sen om det inte känns rätt. Och det är helt annat att studera nu än då vi var yngre. I många avseenden är det också lättare att studera som vuxen,” säger de.

MÅNGA MÖJLIGHETER ATT STUDERA TILL ETT YRKE INOM VÅRDEN:

Grundexamen och kompetensområden: Då du påbörjar dina studier till närvårdare väljer du ett kompetensområde som du specialiserar dig inom under din studietid. Valet av kompetensområde kan du vid behov ändra senare.
Läroavtal: Det är möjligt att ha både kortare perioder av läroavtal (t.ex. ett sommarjobb eller en UA-period) eller ta hela sin närvårdarexamen via läroavtal. En vanlig studietid om man avlägger en hel grundexamen via läroavtal är 2 år.
Delexamen, omsorgsassistent: Omsorgsassistentutbildningen består av två examensdelar ur grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare). Som omsorgsassistent kan du arbeta med assisterande vård- och omsorgsuppgifter inom äldreomsorgen. Delexamen är en snabbare väg ut i arbetslivet inom vården.
Omsorgsassistent, studier på ukrainska (JOTPA finansiering): Under det första halvåret av studierna ligger fokus främst på studier i svenska och att bekanta sig med vårdarbetet i Finland. Vartefter språket stärks flyttas tyngdpunkten över mera på de yrkesinriktade examensdelarna, i ett nära samarbetet med arbetslivet.
Practical Nurse: För studerande som talar engelska erbjuder vi närvårdarutbildning på engelska, med exakt samma innehåll som i motsvarande utbildning på svenska.

”Det bästa jag någonsin gjort”

Start Datum: 2026-08-10 21:41

”Det är en seglivad myt att du utbildar dig till arbetslös om du utbildar dig inom konst.”

Det säger Fanny Penttinen, alumn från YA:s utbildning i visuell framställning. ”Konst finns överallt – allt från etiketter på flaskor, till logotyper, reklamaffischer på gatan – allt runt omkring oss är konst och det finns hur många jobbmöjligheter som helst inom branschen. Och det som är det fina med konsten är att det är något som prick alla kan göra. Konsten känner inga begränsningar,” fortsätter hon.

Även om Fanny så gott som alltid vetat att hon vill studera och jobba med konst, var inte vägen till en examen inom branschen spikrak. ”Efter grundskolan var jag osäker på om tiden var rätt för mig att söka till bildartesan (så hette visuell framställning tidigare, reds. anm.) eller inte,” berättar Fanny. ”Sist och slutligen blev det sedan så att jag sökte till gymnasiet och tog studenten. Men efter gymnasiet så tänkte jag, att nu är det dags – nu gör jag det. Så jag sökte och kom in till bildartesan och det är utan tvekan det bästa jag någonsin gjort,” berättar hon vidare.

För Fanny har alltid tecknande med penna och papper varit hennes grej, men under utbildningens gång fick studerande pröva på olika stilar och genrer. ”Det är en av de bästa sakerna med utbildningen inom visuell framställning; att du får prova på så mycket. På YA fick jag prova på allt från att göra skulpturer till att göra performance art utklädd till ett skelett som delade ut solrosfrön. Det skulle jag aldrig ha gjort annars, men det var en häftig upplevelse,” säger hon.

Eftersom Fanny hade gått gymnasiet innan hon började på YA var hon litet äldre än de övriga studerandena på utbildningen. ”Men det fungerade jättebra ändå, jag kände mig som fisken i vattnet på YA. Sammanhållningen var jättefin och jag upplevde det som en stor fördel att ha gymnasiet avklarat redan innan, eftersom jag fick koncentrera mig bara på konststudierna. Annars hade jag gått kombi och då hade jag fått mindre tid för konsten.”

En sak som överraskade under utbildningens gång var den stora friheten som studerande fick. ”Det kunde gå en hel dag utan att du fick någon färg på duken, men det var helt okej. Du visste när deadlinen för projekten var och det var upp till dig att se till att du hade allt klart då. För mig var den friheten först ganska överraskande och det kändes ovant, men det var en bra förberedelse för hur det är sedan då du börjar jobba på riktigt,” berättar hon.

Efter att ha fått sin examen inom visuell framställning år 2015 har Fanny jobbat som frilansillustratör. ”Det har varit jätteroligt att få starta eget och jobba med alla möjliga olika projekt och olika människor. Jobben är väldigt varierande och man får göra många olika saker,” säger Fanny. ”Ett av de första stora projekten som jag fick jobba med var Kaj Korkea-Ahos och Ted Forströms bok Zoo! Virala genier, som sedan också blev tv-serie. Då fick jag rita Atlas-teckningar till den. Sen har jag bland annat jobbat för Svenska teatern med att rita scenmaterial och rekvisita till en pjäs och ritat Buu-klubbens julkalender. Som bäst håller jag på med illustrationer till en barnbok som min kollega har skrivit,” berättar hon.

För att hitta potentiella kunder och få olika uppdrag litar Fanny mycket på att hennes arbete talar för sig självt. ”Jag marknadsför mig inte så mycket, utan jag litar på att ordet sprider sig om jag gör ett bra jobb med något projekt. Men visst brukar jag med jämna mellanrum skicka ut en portfolio till olika förlag som kunde ha nytta av mina tjänster och så har jag ett Instagramkonto för mitt företag, där jag brukar publicera bilder på mina arbeten.”

Förutom att jobba som frilansillustratör jobbar Fanny också som skolgångsbiträde i en lågstadieskola. ”För mig är det en perfekt kombination. Jag vill ändå ha ett socialt sammanhang och att bara jobba som illustratör kan bli ganska ensamt i längden. På det här viset får jag kombinera det bästa från båda världarna – jag får vara i skolan bland människor på dagen och sedan då jag kommer hem får jag sätta mig ner i tystnad och börja rita.”

Till den som funderar på att studera inom konstbranschen har Fanny ett budskap: ”Gör det. Du kommer inte att ångra dig och även om du sen kanske inte jobbar direkt med kreativt skapande har du ändå alltid nytta av att ha gått den utbildningen. Men du utbildar dig inte till arbetslös, det är säkert,” konstaterar hon.

www.yrkesakademin.fi/visuellframstallning

Illustrationerna är från utställningen Yalumn – en utställning för dem som gått ut Bildartesan utbildningen.

Fannys illustration Fannys illustration2

Ahmeds intresse för matlagning ledde till ett läroavtal

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Marie-Louise Carp

Ahmed Al-Nussairi är född och uppvuxen i Irak och har en restaurangbakgrund från sitt tidigare hemland. Han kom till Finland år 2015. Första steget var att lära sig landets språk, och som bosatt i Malax behöver man kunna svenska. Svenskakunskaperna fick han via Arbiskurser och genom några månaders handledande studier på YA. Under den perioden hade han också möjlighet att via pröva- på-dagar testa på arbete i YA:s kök och intresset att lära sig mer om matlagning väcktes.

Från UA-period, sommarjobb och läroavtal till anställning

Carola Sjödahl, som varit Ahmeds ansvariga handledare vid YA, berättar att han inledde sina yrkesstudier på grundnivå inom hotell- och cateringbranschen. Han avlade största delen av teoriperioden på skolan innan han hittade en praktikplats för ett utbildningsavtal på Minettes kök-keittiö i Malax. En lyckad UA-period ledde till sommarjobb på samma ställe och när arbetsgivaren såg Ahmeds intresse för matlagning och potential för yrket fick han fortsatt anställning och kunde inleda ett läroavtal.

Ahmed ville få en utbildning och lära sig via praktiska arbetsuppgifter och läroavtalsstudier passade därför perfekt. Arbetsuppgifterna vid Minettes kök-keittiö visade sig passa bättre för yrkesexamen inom matservice än den grundexamen som han inlett sina studier på. Därför bytte han inriktning och kan idag titulera sig kock i storhushåll.

I startskedet av läroavtalet kartläggs de examensdelar som ska ingå i examen. Man får en individuell plan för vilket kunnande som ska inhämtas på arbetsplatsen och vad man behöver lära sig genom teori på YA eller på annat sätt. Läraren Carola Sjödahl ger som exempel att man under handledning på skolan eller arbetsplatsen till exempel kan lära sig att filea en fisk eller koka en vitvinssås. Sedan får man som praktisk distansuppgift att öva på dessa moment hemma för att nöta in tekniken.

Ahmeds arbetsplatshandledare under läroavtalstiden tyckte att Ahmed utvecklades som matlagare och lärde sig väldigt mycket på kort tid. Genom öppen, ömsesidig kommunikation kommer man långt. Kontakten och stödet från YA:s lärare var också viktig och steget var inte långt att ta kontakt om det behövdes. Fördelen med en läroavtalsstuderande är att den studerande färdigt är inskolad på arbetsplatsen då hen får sin examen. De ligger ur arbetsgivarens synvinkel steget före en annan nyutexaminerad.

Ahmed har trivts väldigt bra med att studera på läroavtal och tackar lärarna och arbetsplatshandledarna för samarbetet. ”I framtiden vill jag utvecklas och lära mig mera hela tiden, trots att jag fått min examen. Våga ta första steget och testa på – sedan går resten av sig självt,” säger Ahmed.

Anton studerar till florist via läroavtal

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Anton West från Monå i Nykarleby är 29 år och har sedan tidigare en utbildning inom textil- och beklädnadsbranschen. Nu studerar han till florist via läroavtal.

Anton har erfarenhet av egenföretagande från egen syateljé och har jobbat både som kökshjälp och med kundbetjäning. Hösten 2021 inledde han ett läroavtal vid City Florist i Vörå efter att han fått tips av en kollega att de sökte en florist eller en lämplig person för läroavtal. Där avlägger han alltså yrkesexamen inom trädgårdsbranschen och får lära sig floristyrket genom praktiskt arbete. Teorin studerar han på egen tid och emellanåt har han närstudiedagar på YA om det är något han inte har möjlighet att lära sig på arbetsplatsen.

”I samband med läroavtalsstarten gjorde vi upp en personlig utvecklingsplan och kom överens med läraren och arbetsplatshandledaren vad som ska läras på arbetsplatsen och vilka kunskaper som behöver inhämtas från till exempel skolan,” säger Anton. Kontakten med YA och läraren Ann-Britt Nylund har fungerat felfritt och på arbetsplatsen är det Ann-Sofie Lindgård som är Antons kontaktperson och arbetsplatshandledare. ”Man kommer direkt in i arbetslivet och lär sig vartefter då man studerar på läroavtal jämfört med att studera på traditionellt sätt i skolan,” fortsätter Anton.

På frågan om det kostar något att studera på läroavtal svarar Anton att skolan fakturerar
en studieavgift eftersom hans utbildning är en yrkesexamen. Å andra sidan får man ju lön under läroavtalstiden då läroavtalet baseras på ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Ifall man har inkomstbortfall om man inte har lön under närstudiedagarna har man möjlighet att få ersättningar från skolan som täcker en del.

Är det möjligt för YA-studerande att ha ett läroavtal utomlands?

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Marie-Louise Carp

Ja – om vissa delar klickar först!
Svaret på denna fråga, och på många andra om läroavtal utomlands, har projektmedarbetare från Finland, Åland, Sverige, Norge, Frankrike, Spanien, Italien och Nordmakedonien diskuterat inom projektet VET-EAR RoadMap (European Apprenticeship RoadMap - Access to Work-Based Learning Abroad). Målet med projektet
är att öka förståelsen om vilka möjligheter till internationella läroavtal det finns i olika europeiska länder samt skapa en vägkarta (roadmap) över hur internationella läroavtal kunde vara en möjlig studieväg för studerande.

Under projektets gång har flera möten och workshoppar hållits där alla parter aktivt diskuterat och kartlagt både utmaningar och möjligheter då det gäller läroavtal utomlands. Målsättningen har varit att förklara de olika ländernas system på ett överskådligt sätt, skapa verktyg i form av dokument, checklistor och en guide, och samtidigt sammanfatta alla länders erfarenheter till nytta för andra.

För ett internationellt läroavtal måste minimikraven i ett finländskt läroavtal vara uppfyllda:

Du ska vara minst 15 år
Din arbetstid ska vara i medeltal minst 25 timmar per vecka
Du behöver hitta en arbetsgivare
och ingå ett arbetsavtal med kollektivavtalsenlig lön och arbetsuppgifter som uppfyller kraven för ditt läroavtal
På arbetsplatsen behöver finnas en arbetsplatshandledare som kan ge handledning.

VET-EAR RoadMap

Finansieras av EU programmet Erasmus+, och koordineras av YA
Projekttid: december 2021 - november 2023
Partners: yrkesutbildarna Yrkesakademin i Österbotten, Ålands Yrkesgymnasium, Uddevalla Vuxenutbildning, Charlottenlund Vidaregående Skole, Institute de Genech, Politeknika

Txorrieri, innovationscentret ComoNeXT, organisationen Community Development Institute och Västsvenska Handelskammaren.

Om du vill veta mera om projektet eller funderar på en läroavtalsperiod utomlands:

Du hittar viktig information och många bra tips på www.vet-ear.eu
Håll utkik på Wilma anslagstavlan efter höstens info-tillfällen på YA
Kontakta Marie-Louise och Cecilia på YA:s läroavtalstjänster, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Axxell och YA intensifierar samarbetet

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Utbildningsanordnarna som driver Axxell och Yrkesakademin i Österbotten (YA) har analyserat utvecklingstrenderna och behovet av högklassig yrkesutbildning på svenska i Finland. I analysen har anordnarna samstämmigt kommit fram till att behovet av strategiska samarbeten över anordnargränserna är en framgångsfaktor då syftet är att framöver ha såväl bredd som kvalitet och tillgänglighet i det svenska utbildningsutbudet.
I ett scenario med både minskade årskullar och minskad finansiering är målsättningen att uppnå ett tätare strategiskt och operativt samarbete.
Samarbetet kretsar kring information och kunskapsutbyte, gemensamma tjänster samt att eventuellt upprätthålla funktioner tillsammans. Samarbetet kan ske inom såväl administration som pedagogisk verksamhet.
Vi eftersträvar en högkvalitativ utbildning med en hållbar resursanvändning. Vi ser självfallet att utbildningen också framöver bör ha en regional tillgänglighet, säger styrelseordförande Anders Norrback för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur som driver Yrkesakademin i Österbotten.
Samarbetet mellan Axxell och YA har alltid varit bra och vi vill nu genom att nyttja resurserna ännu effektivare uppnå större genomslag. Tillsammans blir vi ännu starkare säger Axxells styrelseordförande Johan Aura.

Eftisverksamhet och utbildning – En historisk tillbakablick och framtidsvision

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Det är nu i år 20 år sen lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet trädde i kraft.

Innan dess fanns det runt om i Österbotten olika arrangemang av olika former när det gällde skolbarns eftermiddagsverksamhet. Skolbarnen kunde t.ex. ha en ”eftisplats” vid någon familjedagvårdare eller, som i vissa kommuner, i någon dagisgrupp. Det var förstås en trygg eftermiddag, men det var inte den bästa lösningen för skolbarn som hade blivit ”stora” och fått lämna dagvården för att sen bli tvungna att återvända till ”dagis” på eftermiddagen. I någon enskild kommun arrangerades eftis för skolbarnen i skolans utrymmen, men den var ändå en del av dagvården.

En eftisledare som jobbade på en skola på 1980-talet, berättar att den stora skillnaden jämfört med idag, var att det då fanns budgeterade medel för verksamheten och aktiviteterna. Sen när skolorna tog över, dvs. när lagen trädde ikraft, då stramades budgeten åt. På det eftiset fick de tillskott till budgeten genom att arrangera ett disko för skolbarnen varje år. Vi ska inte glömma att det då var en ekonomisk krisperiod i vårt land, men barnen och föräldrarna kan intyga att eftis verksamheten var fantastisk ändå. När man frågade barnen ”Vad är roligast i skolan” så var svaret entydigt: ”Eftis!”.

På 1990-talet började flera eftisar skapas, eftersom klubbverksamheten ofta försvann i sparåtgärder och familjerna hade fortsatt ett stort behov av trygg eftermiddagsverksamhet för sina skolbarn. Då var det ofta tredje sektorn och föreningar, förutom ett fåtal kommuner, som arrangerade eftisverksamhet. Många anställda saknade utbildning inom området.

När lagen om morgon- och eftermiddagsverksamheten trädde i kraft för 20 år sedan, började de flesta kommuner arrangera eftisverksamhet och många fler barn fick möjlighet till en trygg eftermiddagsverksamhet. Samtidigt kom även riktlinjer gällande vilka utbildningar som ger behörighet till att jobba på eftis, samt vad eftisverksamheten skulle innehålla.

Innan det fanns en specifik examen för arbete inom morgon- och eftermiddagsverksamhet fanns det utbildningsorganisationer som arrangerade längre fortbildningar för att stöda personal inom området. Snart fanns det också organisationer som skapade handböcker för eftispersonal. De första examensgrunderna för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet utkom år 2005. De som gick utbildningen och avlade examen fick en behörighet och de upplevde att de fick en egen profession, ett eget yrke.

Det som ännu var ett bekymmer för eftispersonalen var att arbetsdagen oftast var delad och väldigt kort, vilket gjorde att det var stor rotation på personal. Ett försök till en lösning på det problemet gjordes genom att man inom utbildningen slog ihop skolgångsbiträdets och eftisledarens examensgrunder. Då blev studerande behöriga för båda uppgifterna. Men det fanns också skolgångsbiträden som enbart jobbade med äldre barn och som inte hade behov av den obligatoriska examensdel som gällde eftis.

Idag har handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolgångshandledare gemensamma examensgrunder, och det är möjligt att antingen avlägga eller välja bort ”eftis delen”, dvs. examensdelen i morgon- och eftermiddagsverksamhet. Det här ger mera flexibilitet och möjligheter att tillgodose de olika behov som finns hos studerande.

Hur utbildningen genomförs idag skiljer sig också markant från när eftisutbildningen startade. Såväl tekniken som utbildningsarrangemangen har förändrats. Idag är det möjligt att studera på ett individuellt sätt, med en personlig utvecklingsplan och ofta även nätbaserat på distans.

Vad säger skolgångshandledarna idag om sin utbildning och arbetet?

Video 1 Varför är det bra att ha en utbildning för jobbet som handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet?

Video 2: Vad är det bästa med att jobba som handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet?

Video 3: Hur skulle handledarna Jessica och Ian vilja att framtidens morgon- och eftermiddagsverksamheten skulle se ut?

Vad säger eftisbarnen om eftermiddagsverksamheten?

Video 4: Hur skulle eftisbarnen Amelie och Nellie vilja att eftis skulle se ut i framtiden?

Ellinor studerar till närvårdare via läroavtal

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Marie-Louise Carp

När Ellinor Keskisipilä, 23 år, gick ut grundskolan visste hon som så många andra inte riktigt vad hon ville bli. Hon tog studenten vid Kronoby gymnasium och hade därefter ett par mellanår då hon både reste och jobbade. Av en slump fick hon, via en bekant, tips om lediga jobb på Hötorgscentret i Jakobstad, som är en privat serviceproducent
av äldreomsorgstjänster. På grupphemmet Villa Rosalie där Ellinor arbetar, vårdas personer med olika minnessjukdomar och hon tyckte att det verkade vara ett spännande och viktigt arbete. Tillsammans med arbetsgivaren kom de överens om att hon skulle inleda läroavtalsstudier för att bli behörig närvårdare.

Samarbete mellan studerande, skola och arbetsplatsen

Ellinor har studerat enligt läroavtalskonceptet ”snabba vägen” som innebär att man har tre teoridagar per månad vid YA och resten av tiden lär man sig yrket på arbetsplatsen med hjälp och stöd av en eller flera arbetsplatshandledare. Till arbetsplatshandledarens roll hör förutom att handleda också att följa upp så att man får alla bitar som behövs i examen. Ellinor ger arbetsplatsen och arbetsgemenskapen gott betyg. Det är familjärt och lätt att diskutera och ställa frågor. Man blir bra omhändertagen helt enkelt. Klienten är alltid i fokus. Det är också viktigt att ge anhöriga ett bra bemötande.

För att uppfylla alla krav i examensgrunderna har Ellinor emellanåt bytt avdelning på arbetsplatsen. Examensdelen Att främja välbefinnande och funktionsförmåga, där medicindelning och olika administreringssätt av läkemedel så som injektionsteknik ingår, har hon utfört på en annan avdelning. För att få pröva på något helt nytt och vidga vyerna, kommer Ellinor att avlägga den sista examensdelen ”Att arbeta inom hemvård” antingen med ett utbildningsavtal eller med ett annat kort läroavtal hos en annan arbetsgivare. Under tiden är hon då tjänstledig från sin vanliga arbetsplats.

Kommunikationen och samarbetet med skolan har fungerat bra. Mycket av studierna sker förstås på egen hand och på eget ansvar. Krävande, smidigt, självdisciplin och låg tröskel att ta kontakt, är några termer som Ellinor nämner. Lärarna har alltid funnits till hands och ansvariga handledaren Monica Ståhlberg på YA ger hon en extra guldstjärna för sitt engagemang.

Framtiden i våra händer: Hållbarhet och klimatförändringar i Finland

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och Finland är inget undantag. Forskning visar att vårt land värms upp snabbare än många andra delar av världen. En av de mest påtagliga effekterna är att vintrarna blir kortare och mildare, medan somrarna blir varmare. Det här påverkar inte bara vårt dagliga liv, och våra årstider utan hela vårt ekosystem. Många växt- och djurarter anpassar sig till de förändrade förhållandena, vilket kan leda till att vissa arter blommar tidigare eller att deras livscykler förändras.

Till exempel kan vi se att pollinatörer som bin och fjärilar påverkas av förändringarna, vilket i sin tur kan påverka vår matproduktion. Inom jordbruket kan klimatförändringarna både medföra utmaningar och möjligheter. Med varmare temperaturer kan vi odla nya grödor, men vi måste också vara beredda på extrema väderförhållanden som torka eller översvämningar. Det här ställer nya krav på våra bönder och på hur vi planerar vår livsmedelsproduktion.

Dessutom kan de mildare vintrarna påverka vår hälsa. Ökade allergier och förändrade mönster för smittsamma sjukdomar är några av de potentiella konsekvenserna av ett förändrat klimat. Årstidsväxlingarna har också en djupgående inverkan på vårt välbefinnande och livsstil. Forskning visar att förändringar i årstiderna kan påverka vår psykiska hälsa, vår fysiska aktivitet och till och med våra sociala mönster. Kortare vintrar och längre somrar kan till exempel leda till ökad utomhusaktivitet och mera social samvaro.

Inom Söfuk är vi medvetna om utmaningarna med klimatet och vi arbetar aktivt med vår nya strategi som fokuserar på just hållbarhet. Det är viktigt att lyfta fram det betydelsefulla arbete som vi alla kan och bör göra. Var och ens val, stort som smått, har en betydelse. Genom att integrera hållbarhet i våra processer och beslut kan vi bidra till en mera hållbar utveckling och minska på vår klimatpåverkan. Vi kan alla tillsamamman inom organisationen och med våra kunder samt studerande sträva efter en mera hållbar och medveten livsstil, där vi värnar om vår vackra natur och de årstider som gör Finland så unikt.

Från språkbarriär till arbetskraft: Effektivt språkstöd för en inkluderande arbetsmarknad

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Melina Saari

På Yrkesakademin i Österbotten har vi under det senaste året haft två grupper av ukrainska studerande som har gått en utbildning till omsorgsassistent, men inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av servicecentret Skols. Tanken var att hitta personer med bakgrund inom vården eller personer som hade en stark motivation för att jobba inom vården och försöka få dem in på arbetsmarknaden så snabbt och lyckat som möjligt. Utbildningen i det här fallet omfattade två examensdelar av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Tyngdpunkten i början av utbildningen låg på det svenska språket samt landet, kulturen och vårdsystemet i Finland. Extra stöd i svenska språket har getts under hela utbildningen både i form av studier men främst med hjälp av de i projektet anställda ukrainska språkhandledarna som redan själva bott i landet ett antal år och som har god insyn i samhället. Studerande behövde inte kunna svenska när studierna inleddes.

I den här artikeln ska vi fokusera på det positiva, det utmanande och på framtiden när det gäller att undervisa med en språkhandledare som stöd i klassen. Den här artikeln har skrivits på basen av de svar och tankar som lärare i projektet har delat med sig av.

Fördelar med språkhandledare: Stöd, vägledning och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden

Samarbete med en språkhandledare kan ge en rad fördelar för både lärare och studerande. Språkhandledaren kan fungera som ett värdefullt stöd och en guide i lärandet eftersom hen själv också gått genom processen med att lära sig ett nytt språk och integreras i samhället. Handledaren bidrar också till att skapa en mer positiv och inkluderande lärmiljö samt att öka den interkulturella förståelsen i klassrummet, vilket gynnar både studerande och lärare.

En av de främsta fördelarna är att språkhandledaren kan ge individuell hjälp till studerande som behöver extra stöd. Detta kan vara avgörande för att studerande med annat modersmål ska våga och kunna nå sin fulla potential och känna sig trygga i sin inlärningsprocess. Genom att ta hand om vissa uppgifter, som förberedelser, bedömning, studiebesök och praktikplatsbesök kan språkhandledaren avlasta läraren och frigöra tid för att fokusera på undervisningen. Effektiviteten ökar när man kan dela på arbetet. Om planeringen och samarbetet mellan läraren och språkhandledaren görs bra så optimerar man resurserna och i t.ex. större grupper kan undervisningen individualiseras för olika behov och förhoppningsvis minska arbetsbelastningen på en enskild lärare. Detta i sin tur kan leda till en mer effektiv och engagerande undervisning som gynnar alla studerande.

Språkhandledaren kan även spela en viktig roll i översättningar av material och frågor och svar under lektionerna. Detta kan vara en ovärderlig hjälp för studerande som fortfarande kämpar med att bemästra det svenska språket. Men språkhandledarens roll sträcker sig också längre än bara språket. De kan ge stöd i situationer som uppstår i studerandens liv, även gällande icke pedagogiska saker och ärenden eftersom de själva gått genom samma känslor och byråkratiska snårskog. Detta kan bidra till att skapa en trygghet för både studerande och lärare och underlätta integrationen i det lokala samhället och i längden också leda till en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.

Nackdelar med språkhandledare: Utmaningar att ta hänsyn till

Samtidigt som språkhandledare kan ge många fördelar, finns det också vissa utmaningar att ta hänsyn till. En av de största nackdelarna är att undervisning med språkhandledare kan ta dubbelt så lång tid. Detta kan bero på behovet av översättningar, extra förberedelser och samordning mellan lärare och språkhandledare.

Det kan även vara svårt att hitta kvalificerade språkhandledare, speciellt inom vissa ämnesområden eller vid specifika språkbehov. Att hitta en person med rätt språkkompetens, pedagogisk utbildning och kulturell förståelse kan ta tid och resurser. Därför är det viktigt att avsätta extra tid för planering och introduktion till arbetet med handledaren i början. Rollerna och ansvarsområdena för båda parter behöver vara tydliga, för att undvika missförstånd och dubbelarbete.

Översättning gör att förståelsen för det som undervisas, snabbare blir stor, men vissa studerande kan bli lata med att lyssna in på svenska då de väntar på den översatta versionen. Detta kan leda till en långsammare eller mera passiv svenskinlärning och en bristande vana att aktivt försöka använda språket. Det är därför viktigt att också hitta en balans mellan översättningar och aktivt deltagande på svenska. T.ex. genom att skapa en lärmiljö som uppmuntrar till aktivt deltagande och användning av svenska även när översättningar finns tillgängliga. Översättningarna behöver minska eller ges i andra former längs med utbildningens gång och handledarens jobb behöver också förändras.

Studerandeperspektivet: Stöd, trygghet och motivation

Studerandes upplevelser av att samarbeta med en språkhandledare ger en värdefull inblick i hur detta kan påverka inlärningen och integrationen. Många studerande uttrycker stor uppskattning för det extra stöd och den individuella hjälp som de får från språkhandledaren. Att ha en person i klassrummet som talar deras modersmål är en stor trygghet och underlättar kommunikationen framför allt i början. Samtidigt kan vissa studeranden ibland känna sig osäkra på vem de ska vända sig till med frågor eller problem. Det är därför viktigt att skapa en tydlig struktur och plan för att alla ska veta vem de kan kontakta.

Att få lektionsmaterial, uppgifter och frågor översatta till sitt modersmål har varit en stor hjälp för att kunna förstå innehållet på förhand och sedan mera aktivt kunna delta i undervisningen. Samtidigt finns en överhängande risk att vissa studerande tar den "lätta vägen" och frågar språkhandledaren på sitt modersmål i stället för att först försöka på svenska. Därför viktigt att hitta en balans som redan tidigare nämndes, för att optimera inlärningen.

Förbättringar och framtida tillämpningar: Att optimera språkhandledarrollen

För att maximera effekterna av språkhandledarstöd och skapa en ännu mer framgångsrik inlärningsmiljö, kan man överväga följande förbättringar och framtida tillämpningar. Utvecklingen av mer tydliga riktlinjer och modeller för samarbetet mellan lärare och språkhandledare kan bidra till att undvika missförstånd och optimera rollerna. Fortbildning med fokus på språkmedvetet lärande och kompanjonlärarskap är också viktigt.

Språkhandledare kan spela en värdefull roll i många fler situationer i skolvärlden och även inom andra branscher utöver den nu testade hälsovårdsbranschen. Att använda språkhandledare i arbetsmiljön på praktikplatser kan ge mycket viktigt stöd i introduktion och anpassning i yrkeslivet, både för arbetsgivare och studerande. Att utveckla modeller för samarbete med språkhandledare i t.ex. grupper med blandade modersmål kan skapa en mer dynamisk och inkluderande lärmiljö. Studerande kan lära av varandra och språkhandledaren kan ge individuellt stöd till studerande med olika språkliga behov.

En språkhandledare är ovärderlig men tillgången till material på sitt modersmål kan redan nu men även i framtiden bli mer tillgängligt och smidigt via AI-baserade verktyg. Detta kan ge studerande en extra resurs för att fördjupa sin förståelse, öka motivationen och underlätta studierna. AI-verktyg kan också användas för att sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i långa svåra texter på svenska, vilket sparar tid då de inte behöver översätta allt.

Genom att implementera dessa förbättringar och utforska nya tillämpningsområden kan man optimera språkhandledarrollen och skapa en ännu mer effektiv och inkluderande inlärningsmiljö för studerande med annat modersmål. Sammanfattningsvis kan språkhandledare vara ett värdefullt verktyg för att förbättra inlärningen och påskynda integrationen i samhället och vägen ut till arbetslivet. Som en bonus från en inkluderingssynvinkel är även att skolor kan erbjuda kortare och längre anställning för nyfinländare som redan varit i landet en tid och ge dem en bra början på arbetslivet i Finland. Närvaron av språkhandledare i skolvardagen är också något som gör skolan interkulturell på en ny nivå när interkulturell representation också syns i personalen.

Från språkbarriär till arbetskraft: Effektivt språkstöd för en inkluderande arbetsmarknad

Start Datum: 2026-08-10 21:41

På Yrkesakademin i Österbotten har vi under det senaste året haft två grupper av ukrainska studerande som har gått en utbildning till omsorgsassistent, men inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av servicecentret Skols. Tanken var att hitta personer med bakgrund inom vården eller personer som hade en stark motivation för att jobba inom vården och försöka få dem in på arbetsmarknaden så snabbt och lyckat som möjligt. Utbildningen i det här fallet omfattade två examensdelar av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Tyngdpunkten i början av utbildningen låg på det svenska språket samt landet, kulturen och vårdsystemet i Finland. Extra stöd i svenska språket har getts under hela utbildningen både i form av studier men främst med hjälp av de i projektet anställda ukrainska språkhandledarna som redan själva bott i landet ett antal år och som har god insyn i samhället. Studerande behövde inte kunna svenska när studierna inleddes.

I den här artikeln ska vi fokusera på det positiva, det utmanande och på framtiden när det gäller att undervisa med en språkhandledare som stöd i klassen. Den här artikeln har skrivits på basen av de svar och tankar som lärare i projektet har delat med sig av.

Fördelar med språkhandledare: Stöd, vägledning och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden

Samarbete med en språkhandledare kan ge en rad fördelar för både lärare och studerande. Språkhandledaren kan fungera som ett värdefullt stöd och en guide i lärandet eftersom hen själv också gått genom processen med att lära sig ett nytt språk och integreras i samhället. Handledaren bidrar också till att skapa en mer positiv och inkluderande lärmiljö samt att öka den interkulturella förståelsen i klassrummet, vilket gynnar både studerande och lärare.

En av de främsta fördelarna är att språkhandledaren kan ge individuell hjälp till studerande som behöver extra stöd. Detta kan vara avgörande för att studerande med annat modersmål ska våga och kunna nå sin fulla potential och känna sig trygga i sin inlärningsprocess. Genom att ta hand om vissa uppgifter, som förberedelser, bedömning, studiebesök och praktikplatsbesök kan språkhandledaren avlasta läraren och frigöra tid för att fokusera på undervisningen. Effektiviteten ökar när man kan dela på arbetet. Om planeringen och samarbetet mellan läraren och språkhandledaren görs bra så optimerar man resurserna och i t.ex. större grupper kan undervisningen individualiseras för olika behov och förhoppningsvis minska arbetsbelastningen på en enskild lärare. Detta i sin tur kan leda till en mer effektiv och engagerande undervisning som gynnar alla studerande.

Språkhandledaren kan även spela en viktig roll i översättningar av material och frågor och svar under lektionerna. Detta kan vara en ovärderlig hjälp för studerande som fortfarande kämpar med att bemästra det svenska språket. Men språkhandledarens roll sträcker sig också längre än bara språket. De kan ge stöd i situationer som uppstår i studerandens liv, även gällande icke pedagogiska saker och ärenden eftersom de själva gått genom samma känslor och byråkratiska snårskog. Detta kan bidra till att skapa en trygghet för både studerande och lärare och underlätta integrationen i det lokala samhället och i längden också leda till en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.

Nackdelar med språkhandledare: Utmaningar att ta hänsyn till

Samtidigt som språkhandledare kan ge många fördelar, finns det också vissa utmaningar att ta hänsyn till. En av de största nackdelarna är att undervisning med språkhandledare kan ta dubbelt så lång tid. Detta kan bero på behovet av översättningar, extra förberedelser och samordning mellan lärare och språkhandledare.

Det kan även vara svårt att hitta kvalificerade språkhandledare, speciellt inom vissa ämnesområden eller vid specifika språkbehov. Att hitta en person med rätt språkkompetens, pedagogisk utbildning och kulturell förståelse kan ta tid och resurser. Därför är det viktigt att avsätta extra tid för planering och introduktion till arbetet med handledaren i början. Rollerna och ansvarsområdena för båda parter behöver vara tydliga, för att undvika missförstånd och dubbelarbete.

Översättning gör att förståelsen för det som undervisas, snabbare blir stor, men vissa studerande kan bli lata med att lyssna in på svenska då de väntar på den översatta versionen. Detta kan leda till en långsammare eller mera passiv svenskinlärning och en bristande vana att aktivt försöka använda språket. Det är därför viktigt att också hitta en balans mellan översättningar och aktivt deltagande på svenska. T.ex. genom att skapa en lärmiljö som uppmuntrar till aktivt deltagande och användning av svenska även när översättningar finns tillgängliga. Översättningarna behöver minska eller ges i andra former längs med utbildningens gång och handledarens jobb behöver också förändras.

Studerandeperspektivet: Stöd, trygghet och motivation

Studerandes upplevelser av att samarbeta med en språkhandledare ger en värdefull inblick i hur detta kan påverka inlärningen och integrationen. Många studerande uttrycker stor uppskattning för det extra stöd och den individuella hjälp som de får från språkhandledaren. Att ha en person i klassrummet som talar deras modersmål är en stor trygghet och underlättar kommunikationen framför allt i början. Samtidigt kan vissa studeranden ibland känna sig osäkra på vem de ska vända sig till med frågor eller problem. Det är därför viktigt att skapa en tydlig struktur och plan för att alla ska veta vem de kan kontakta.

Att få lektionsmaterial, uppgifter och frågor översatta till sitt modersmål har varit en stor hjälp för att kunna förstå innehållet på förhand och sedan mera aktivt kunna delta i undervisningen. Samtidigt finns en överhängande risk att vissa studerande tar den "lätta vägen" och frågar språkhandledaren på sitt modersmål i stället för att först försöka på svenska. Därför viktigt att hitta en balans som redan tidigare nämndes, för att optimera inlärningen.

Förbättringar och framtida tillämpningar: Att optimera språkhandledarrollen

För att maximera effekterna av språkhandledarstöd och skapa en ännu mer framgångsrik inlärningsmiljö, kan man överväga följande förbättringar och framtida tillämpningar. Utvecklingen av mer tydliga riktlinjer och modeller för samarbetet mellan lärare och språkhandledare kan bidra till att undvika missförstånd och optimera rollerna. Fortbildning med fokus på språkmedvetet lärande och kompanjonlärarskap är också viktigt.

Språkhandledare kan spela en värdefull roll i många fler situationer i skolvärlden och även inom andra branscher utöver den nu testade hälsovårdsbranschen. Att använda språkhandledare i arbetsmiljön på praktikplatser kan ge mycket viktigt stöd i introduktion och anpassning i yrkeslivet, både för arbetsgivare och studerande. Att utveckla modeller för samarbete med språkhandledare i t.ex. grupper med blandade modersmål kan skapa en mer dynamisk och inkluderande lärmiljö. Studerande kan lära av varandra och språkhandledaren kan ge individuellt stöd till studerande med olika språkliga behov.

En språkhandledare är ovärderlig men tillgången till material på sitt modersmål kan redan nu men även i framtiden bli mer tillgängligt och smidigt via AI-baserade verktyg. Detta kan ge studerande en extra resurs för att fördjupa sin förståelse, öka motivationen och underlätta studierna. AI-verktyg kan också användas för att sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i långa svåra texter på svenska, vilket sparar tid då de inte behöver översätta allt.

Genom att implementera dessa förbättringar och utforska nya tillämpningsområden kan man optimera språkhandledarrollen och skapa en ännu mer effektiv och inkluderande inlärningsmiljö för studerande med annat modersmål. Sammanfattningsvis kan språkhandledare vara ett värdefullt verktyg för att förbättra inlärningen och påskynda integrationen i samhället och vägen ut till arbetslivet. Som en bonus från en inkluderingssynvinkel är även att skolor kan erbjuda kortare och längre anställning för nyfinländare som redan varit i landet en tid och ge dem en bra början på arbetslivet i Finland. Närvaron av språkhandledare i skolvardagen är också något som gör skolan interkulturell på en ny nivå när interkulturell representation också syns i personalen.

Fyra av YA:s studerande gick vidare till mästare-tävlingarnas final

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Mästare tävlingarna är det största evenemanget inom yrkesutbildningen i Finland, där unga som fyllt högst 22 år under tävlingsåret tävlar om FM medaljer i yrkesskicklighet.

I förra veckan, 29.1–2.2.2024, ordnades semifinalerna till Mästare-tävlingarna vid över 40 olika tävlingsorter runt om i Finland. 1903 studerande hade anmält sig till semifinalerna där de tävlade i ca. 50 olika grenar.

Från YA hade vi även i år 14 studerande som tävlade i Mästare semifinalerna. De tävlade i grenarna: närvårdare (3 studerande), visuellt försäljningsarbete (3 studerande), användning av skogsmaskin (2 studerande), målning & tapetsering (4 studerande) och kock (2 studerande).

Alla våra tävlande kämpade fint och fyra lyckades ta sig vidare till finalen i Kuopio där de kommer att tävla om finskt mästerskap i sin gren: Maja Fältros gick vidare i närvårdargrenen, merkonomstuderande Marta Piliptsevich kommer att fortsätta tävla i visuellt försäljningsarbete och Lovisa Dahl och Emma Willför gick vidare i grenen målning & tapetsering.

Finalerna ordnas i Kuopio den 20-23 maj. I Kuopio deltar omkring 500 studerande i 50 olika tävlingsgrenar och yrkesdemonstrationer inom byggbranschen, restaurangbranschen, bil- och transportteknik, industri, tjänster samt informationsteknologi och kommunikation. Bland dessa finns också MästarePLUS-grenarna, där studerande med särskilda behov tävlar om FM-mästerskapet i sina branscher. Även finalen i grundskolans färdighetstävling, Mästare9, kommer att hållas under evenemanget.

”Taitaja/Mästare tävlingarna är något som vi på YA är måna om att satsa på och vi stöder de studerande som vill delta. De unga studerande som deltar får uppleva något unikt som är värdefullt även om man inte når finalen eller prispallen,” säger Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten.

Mer information på evenemangets webbsida: https://taitaja2024.fi/sv/

Hållbarhetstänk inom hår- och skönhetsbranschen

Start Datum: 2026-08-10 21:41

Inom hårbranschen fokuserar man mycket på ekologisk och social hållbarhet, dessa aspekter är en viktig del för att forma framtidens frisörer.

Genom att minimera avfall och använda miljövänliga produkter kan studerande lära sig att bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar både den egna hälsan, arbetsplatsen och samhället. Social hållbarhet är också en viktig del av studierna. Studerande lär sig att arbeta tillsammans och skapa trygga arbetsmiljöer för alla, oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Genom att främja ekologisk och social hållbarhet kan YA utbilda studerande som är redo att möta de utmaningar och behov som vår värld står inför idag och i framtiden.

Matilda Nykvist, 18 år, har sedan hon var liten varit intresserad av att arbeta som frisör och för henne var det självklart att efter högstadiet söka till YA. Utöver frisörstudierna har Matilda valt att genomföra delexamen inom arbete med ekologiska hud- och hårvårdstjänster, ett ämne som intresserar Matilda. “Jag har alltid tyckt om praktiskt arbete och ekologisk hårvård verkade intressant och något jag ville veta mera om. Tanken på att ta tillvara naturens resurser lockade mig till ekofrisörskapet, både för dess säkerhet för mig och mina kunder,” berättar hon.

Ekologisk hårvård skiljer sig från konventionell hårvård på flera sätt. Dess miljöpåverkan är betydligt mindre eftersom ekofrisörer använder naturliga ingredienser i stället för kemiskt framställda. Men ekofrisörerna står även inför en del utmaningar i sitt jobb.

Det är mer tidskrävande, och resultatet kan vara oväntat i början; färgen kan vara grön eller ojämn, men med tiden mognar den till en fin nyans. Man kan inte heller uppnå ljusare nyanser inom hårfärgningen. Trots detta tror Matilda att fler kommer att välja ekologisk hårvård för dess fördelar för både människor och miljö.

Medvetenheten om ekologiska alternativ inom hårvård har ökat bland kunderna. Det kan bero på allergier, miljömedvetenhet eller för att man vill ha ett skonsammare alternativ för håret. För både kunder och yrkesverksamma inom frisörbranschen är fördelarna med ekologiska produkter och metoder tydliga. Hälsan och hårets välmående är i fokus, och möjligheten att undvika kemikalier är också en viktig fördel.

“För blivande frisörer som är intresserade av ekologisk hårvård rekommenderar jag att de läser på och studerar ämnet noggrant. Öva på tekniker som energiklippning, rengöringskurer och massage, och bli bekanta med olika oljor,” säger Matilda. “Jag ser en lovande framtid för ekologisk hårvård inom frisörbranschen. Med ökad medvetenhet om miljön kommer efterfrågan på ekofrisörer att öka,” fortsätter hon.

Internationella utbyten – en ögonöppnare

Start Datum: 2026-08-10 21:41
Text och Bild: Maria Nystrand, marknadsförings- och kommunikationschef

YA har genom Erasmus+ ackrediteringscertifiering möjlighet att erbjuda både studerande- och personalstipendier, som till stor del kan täcka rese- och boendekostnader under en UA-perioden eller fortbildning utomlands.

Genom att delta i Erasmus+ programmet får både studerande och personal chansen att utveckla en rad värdefulla yrkesmässiga och sociala färdigheter och kompetenser, som är relevanta och efterfrågade på dagens arbetsmarknad.

För YA:s studerande innebär det att de har möjlighet att under en UA-period inte bara utveckla sina yrkesmässiga färdigheter utan även sina personliga och sociala kompetenser i en annan europeisk och internationell arbetsmiljö. Det kan vara en investering i deras framtida karriär och personliga utveckling som kan öppna många dörrar och möjligheter på den internationella arbetsmarknaden.

Inom Erasmus+ samarbetet tar YA också emot utländska studerande, som under en utbytesperiod kan få insyn i arbetslivet i vår region. Målsättningen för YA är att erbjuda utländska studeranden från europeiska samarbetspartners möjlighet att genomföra praktikperioder i företag eller organisationer. Under kortare besök till YA får de också bekanta sig med vår finländska yrkesutbildning.

Besök från the Malta College of Art, Science and Technology

På våren 2024 fick YA besök av fyra studerande från yrkesskolan MCAST, the Malta College of Art, Science and Technology. Tsvetiyana (Ana), Clayton och Abdlrahman (Abdul) studerar till programutvecklare och IT-stödpersoner på MCAST och tillbringade två veckor på motsvarande utbildningsprogram på YA i Vasa.

Ana, Clayton och Abdul har haft möjligheten att både delta i undervisningen och besöka IT företag i Vasa nejden. Att vara med i undervisningen var väldigt intressant och något av en ögonöppnare för dem. På sin skola i Malta är de vana med att bara gå på föreläsningar, och de tyckte det var positivt att läraren på YA anpassade undervisningen till de studerandes olika behov och gick runt i klassen och förklarade och visade olika moment rent konkret. Dessutom tyckte de om den flexibilitet vi har i yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland, där man kan välja olika delexamina från andra utbildningar för att i princip skräddarsy sin egen utbildning.

De maltesiska studerandena fick också besöka Svedjehamn och Kvarken-skärgården. Besöket uppskattades mycket och speciellt möjligheten att gå på snö, se många olika fågelarter samt havsutsikten från Saltkaret var en unik erfarenhet för dem.

På frågan om de skulle rekommendera internationella utbyten till andra studerande sa Abdul: ”Ja, definitivt! Det är nyttigt att se något annat, att se att saker och ting, t.ex. undervisning fungerar annorlunda än hemma.” Clayton höll med och berättade förundrat: ”Här verkar också livet vara så annorlunda, det är så tyst och lugnt. Igår (söndag) gick jag ut och gå, och tänk, jag såg ingen! Absolut ingen!”

Alla tre håller med om att om man får möjligheten att fara på ett internationellt utbyte så ska man ta chansen. ”Det är verkligen en bra erfarenhet, man lär sig om sig själv, man får uppleva världen själv - man blir mer självständig helt enkelt,” konstaterar Ana.

Internationella utbyten – en ögonöppnare

Start Datum: 2026-08-10 21:41