Skip to main content

Uncategorised

Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030!

  • Start Datum: 2026-06-24 12:55

Så lyder Nordiska ministerrådets vision fram till år 2030. Visioner ska ju ofta beskriva något som nästan är omöjligt att uppnå, men kan vi nu efter den gångna vintern och våren med ett instabilt säkerhetsläge i Europa nå visionen ännu snabbare? Kanske vi redan 2025 är den mest hållbara och integrerade regionen i världen? Kan säkerhetskrisen och de skenande oljepriserna bidra till att vi nu tar det hållbara klivet i utvecklingen, precis som vi tog det digitala klivet i samband med pandemin?

Kriget i Ukraina har ruskat om vår känsla av trygghet och synen på säkerhet och stabilitet i världen, i Europa i synnerhet och extra tydligt här i Finland. Sanktionerna kommer med största sannolikhet att bidra till att vårt samhälle blir mera inriktat på självförsörjning och samarbete västerut. Vi blir mindre beroende av fossila bränslen från Ryssland för att vi i framtiden ska bli mera självförsörjande. Ett exempel på att öka självförsörjningen av energi i vår organisation är installationen av en solenergianläggning vid Campus Kungsgården som bidrar till att den externt köpta energin minskar med åtminstone 20 procent, och detta är bara början. Men världen är ju mycket annat än energi.

Finlands och Sveriges högsta ledning har tillsammans berett vägen för ländernas ansökan till Nato. Vår statsledning har stakat ut vägen för fortsatt och utvidgat samarbete länderna emellan. Norge och Danmark har inte heller varit sena med att välkomna de nordiska Nato aspiranterna med i gänget. Hur kan vi då med vår verksamhet bidra till att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030? Borde vi inte nu smida då intresset för det nordiska är extra stort? Vi har den stora fördelen att ha kunskaperna i svenska då vi söker samarbete med våra nordiska grannar.

Redan idag har vi särskilt inom KulturÖsterbotten sedan många år tillbaka ett väldigt stort nordiskt nätverk genom ett flertal projekt som görs i samarbete med nordiska samarbetspartners. Från teaterns sida görs aktiva åtgärder för att locka teaterbesökare hit från Västerbotten. Alla tiders tittarsuccé på Wasa Teater, Botnia Paradise, har visat mången tittare en underhållande bild av kryssningstrafiken mellan Finland och Sverige. Inom utbildningen görs samarbete särskilt så att studerande kan göra sina praktikperioder utanför landets gränser. Vi har också personal som genom olika projekt kan knyta nätverk med de nordiska grannarna. Men kan vi nu exempelvis följa Åbo Akademis exempel att exportera utbildningar till något av våra nordiska grannländer, och vice versa hämta in spetskunskap från Norden till oss? Vi har ett stort försprång i det nordiska samarbetet här på vår västra kust, så egentligen, vad väntar vi på? Det är bara att börja på, friskt vågat hälften vunnet! 

Vi drar vårt strå till stacken och gör Norden till världens mest hållbara och integrerade region redan år 2025!

Ulrica Karp
Direktör

ledare, Yrkesakademin i Österbotten

  • Träffar: 1540

Tack till två långvariga ledare

  • Start Datum: 2026-06-24 12:55

Vi har vetat det en tid, vi har försökt förbereda oss men ändå kommer sommaren riktigt snabbt på då vi tackar två av våra långvariga ledare för utmärkt värv och önskar dem sköna pensionärsdagar.

Jag börjar med Boris. Rektor yrkesutbildningsråd Boris Ståhl har aktivt jobbat inom yrkesutbildningen över 30 år. Den första augusti 1987 började Boris som timlärare i yrkesämnen (maskin och metallteknik) i det som då hette Österbottens centralyrkesskola. Namnen på skolorna Boris jobbat i har varit allt från ÖCY, Vasa tekniska läroanstalt, Vasa yrkesinstitut, Svenska yrkesinstitutet till Yrkesakademin i Österbotten. Titlarna han haft har också varierat från timlärare, lektor, utbildningsledare, studierektor, biträdande rektor till rektor. Trots alla olika namn på skolorna och titlar på visitkortet har uppgiften ändå alltid varit yrkesutbildning för arbets- och näringslivets behov. Att Boris arbete uppskattas visas också i att han förlänats hederstiteln yrkesutbildningsråd av Republikens President.

Under Boris karriär har yrkesutbildningen genomgått enorma förändringar. Yrkesutbildningen som tidigare var en tvåårig verkstadsskola för ungdomar är idag en utbildningsform där kunnande och inhämtning av kunnande i ett kontinuerligt lärande är det centrala både för unga och för vuxna. Boris och jag brukar säga att yrkesutbildningen i Finland fått och får fortsättningsvis fungera som ett testlaboratorium för allsköns idéer som kommer fram inom utbildningen, här ryms hela spektret från riktigt bra till ganska dåliga. Ibland har förnyelserna och förändringarna varit så snabba att senaste förändringen inte ens hunnit verkställas fullt ut, än mindre utvärderas. Vi har haft många och goda diskussioner under åren då vi konstaterat att ledarskap i en så stor organisation som vår är något av en uthållighetstävling, ultra marathon om man vill kalla det så. Det finns väldigt få quick fix att hämta.

Höjdpunkterna i karriären inom yrkesutbildningen anser Boris är flera och av olika karaktär. ”Som lärare då man upplevt att studerande har utvecklats positivt och man sett att studerande tagit sig ett steg framåt i yrket. Sedan alla de gånger jag fått vara med och utveckla och påverka yrkesutbildningen i stort. Med andra ord, att ha fått arbeta inom yrkesutbildningen har varit höjdpunkten,” sammanfattar Boris sin långa karriär.

Det som varit tyngst har nog varit att som ledare och pedagog av olika orsaker tvingats ge negativa personbeslut till studerande och personal funderar Boris.

Som förman till Boris har jag haft förmånen att se hur han på ett osjälviskt sätt lett och aktivt deltagit i utvecklingen av det som idag är YA, hans hjärta har alltid klappat lite extra för de studerande som av olika anledning har svårigheter i sin utbildning, han tar alltid hänsyn till de som är sårbara även om han minsann är en vän av ordning och reda.

Då man går i pension efter ett fullgjort värv kan man ge goda råd till sin efterträdare. Vilka råd vill då Boris ge till Anne som börjar i augusti? Boris betonar vikten av att vara genuint nyfiken och intresserad av bredden och rikedomen som alla olika branscher inom YA bidrar med för helheten. För att orka är det också viktig att i alla sammanhang vara ärlig mot sig själv.

Boris går nu från en tillvaro där kalendern varit mer eller mindre fullbokad, vad ska han fylla dagarna med nu? ”Planen är att först landa i att själv bestämma över sin tid och att inte alltid vara den som skall ha en drivande roll,” säger Boris. Vi som känner Boris vet hur mycket villalivet betyder för honom, och han konstaterar att han ska vara på villan utgående från hur det känns och inte enligt vilken veckodag det är. Från september ska Boris börja jobba igen. ”Då börjar jag arbeta på deltid på Novia under ett år med att se över hur YA och Novia kan svara mot det kompetensbehov som etableringen inom GigaVasa medför, ett åtagande jag ser mycket fram emot,” säger ingenjören Boris Ståhl.

Så har vi Marit. Pedagogie magistern Marit Berndtson anställdes på Wasa Teater år 1995 med information, marknadsföring och försäljning som huvudsakliga ansvarsområden. Efter några år fick hon också ansvar för teaterns ekonomi och avtal. I och med att teatern från 1997 drivits av Söfuk har antalet år i samkommunens tjänst hunnit blir hela 25 år. ”Producentbefattningen omvandlades till en tjänst som administrativ chef 2006 och jag har innehaft den tjänsten fram tills i dag,” säger Marit. Från 2020 är den administrativa chefen högsta ledande tjänsteinnehavaren för teatern. Tjänsten förutsätter självklart ett gott och nära samarbete med teaterchefen. Ekonomin och administrationen ska gå hand i hand med och stöda den konstnärliga planeringen och verksamheten. Marit konstaterar att det viktigaste är att ge utrymme för konsten att blomma!

Intressebevakning är en viktig del i det arbete som våra ledande personer gör. Marit är en bärande röst i organisationen Finlands teatrar r.f. där hon särskilt bevakat regionteatrarnas situation och framtid. I samband med reformen av statsandelsteatrarnas finansiering lagstiftning som sedermera utmynnade i lagen om performativ konst har Marit varit synnerligen aktiv och tagit en koordinerande roll för regionteatrarna. Lagen trädde ikraft från och med detta år, för Wasa Teaters del innebär den nya lagen att vi får en större ekonomisk stabilitet i de statliga anslagen jämfört med tidigare. 

Att Marits jobb uppskattas visas också i att hon av Republikens President har förlänats Riddartecknet av Finlands Vita Ros orden. 

På frågan om hur Wasa Teater har förändrats under Marits tid på teatern säger hon att ”Det har kommit fler professioner, den konstnärliga planeringen görs med längre framförhållning, administrationen har blivit tydligare och yrkeskunnandet är högt. Två stora renoveringar har skapat större möjligheter och förutsättningar för ett mångsidigt och varierat scenutbud. Nu kan teatern ha flera pjäser parallellt på stora scenen, det har också stor betydelse för ekonomin. Teatern har formulerat en vision: att vara ett värmande kulturcentrum som erbjuder lokala upplevelser i världsklass. Det är vår gemensamma strävan. ”

Kan du nämna några av dina favorituppsättningar på Wasa Teater? ”Oj, det är så många! Jag har gått på Wasa Teater sen tidig ungdom. En del har varit viktiga för mig personligen, dem minns man kanske bäst. Eller en lyckad uppsättning av en bra text, då allt stämmer, då uppstår en helgjuten och insiktsfull konstupplevelse. Under min tid på teatern - Gökboet, Colorado Avenue, En handelsresandes död, Mobile Horror, Onödiga mänskor, Hamlet sade det vackrare, Finlands historia, Den första dagen, Gambämark, Spelman på taket - för att nämna några. Och så älskar jag barnpjäser! Två verkliga favoriter är Grisen som glömde att den var en gris och Vit,” säger Marit.

På frågan om vad Marit tyckt mest om i sitt jobb svarar hon att ”Teaterpedagogiken och publikarbetet har varit mina hjärtebarn. Det är en verksamhet som jag har initierat och utvecklat på teatern. Wasa Teater är i dag en föregångare i Finland inom det området, det är jag uppriktigt stolt över. Den kreativa miljön, inspirationen, alla människomöten, det ständiga skapandet, det kollektiva och lösningsinriktade arbetet, alla högt ställda ambitioner, det pågående samtalet, lekfullheten - det är sånt som gör teatern så levande och givande som arbetsplats.”

Som råd till efterträdaren Gunilla som börjar i augusti säger Marit ”Håll huvudet kallt och hjärtat varmt. Gå din egen väg, gör jobbet till ditt och följ de egna linjerna, ta stöd av alla kolleger. Hjälp och stöd finns i teaterhuset, i ledningsgruppen och hos kolleger i branschen!”

Det är många gånger jag och flera med mej sagt att Marit, nu är det dags att stänga datorn och gå hem. Vi som jobbat med henne vet hur långa hennes arbetsdagar har blivit så nu när du blir dagledig, vad ser du mest fram emot? ”Friheten att bestämma över min tid. Mera tid att resa, besöka konstutställningar, se teater, att engagera mig i sånt som jag upplever som angeläget. Att låta livet överraska!”

Jag har haft förmånen att vara förman för eldsjälarna Marit och Boris. Tillsammans har vi under årens lopp gått igenom nästan hela känsloregistret, det gör man då man brinner för det man gör. Fast det ibland känns som vi inte pratar annat än pengar, eller oftast bristen på dem, har det egentligen hela tiden varit utveckling vi gjort tillsammans. Utveckling av yrkesutbildningen och teaterkonsten utgående från de behov som omvärlden ställer med målsättningen att ha utbildning och kultur i världsklass. Som förman vill åtminstone jag inte omge mig av ja-sägare, säg den förman som alltid har allt rätt?! Varken Marit eller Boris har tvekat med att säga sina åsikter även om de varit annorlunda än mina. Det uppskattar jag, en dialog, lyssnande och utbyte av åsikter för ärenden framåt. Ärenden belyses ur olika perspektiv och slutresultatet brukar bli utmärkt. Med årens lopp har vi också lärt oss att göra det som ”känns rätt”. Vi har lärt känna varandra så pass bra att även den tysta kommunikationen fungerar perfekt. Många gånger under möten har jag sagt ”Boris, nu tror jag att du vill säga något”.

Tusen tack att ni finns, Boris och Marit, och tack för det ni utfört under karriären. Njut av er tid som pensionärer och ta er tid att bara vara, utan krav på prestationer!

Tack!

Ulrica

Söfuk

  • Träffar: 1603

NordPlus-besök på temat levande traditioner

  • Start Datum: 2026-06-24 12:55

Nu har vårt NordPlus-projekt kring levande traditioner kommit igång på allvar.  Vi samarbetar med Norges bygdekvinnelag, som är Unesco-ackrediterade inom traditionsmat, samt med kommunerna Jaunpils och Kuldīga i Lettland, som bland annat satsar på byggnadsvård och hantverk.

Projektet syfte är att ge personer med intresse för levande traditioner och immateriellt kulturarv möjligheten att lära sig av varandra och knyta kontakter inom området. Därför är studieresor en viktig del av projektet. Deltagarna dokumenterar sina upplevelser, och detta material jobbar vi sedan vidare för att se vilka lärdomar vi kan dra av erfarenheterna.

- Vi är mycket glada över den här möjligheten att knyta nya kontakter och inspireras av samarbetsparternas sätt att jobba, säger projektledare Johanna Björkholm på KulturÖsterbotten. Det är mycket bättre att kunna samarbeta kring gemensamma intressen än att alla ständigt behöver återuppfinna hjulet.

Projektet, som finansieras via NordPlus Adult, har legat på is sedan 2019 på grund av Covid19-pandemin, så det är verkligt fint att nu kunna genomföra de (uppdaterade) planer. I mitten av mars besökte åtta gäster Österbotten och fick ta del av levande traditioner och träffa aktörer inom området. Sista veckan i april vad det sedan dags för svarsvisit i Lettland, och i början av september besöker vi Norge.

Under besöket i Österbotten fick gästerna bland annat bekanta sig med KulturÖsterbottens koncept för pop up-workshopar. Här pysslar vi traditionella bröllopsblommor. Foto: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten

Under besöket i Österbotten fick gästerna bland annat bekanta sig med KulturÖsterbottens koncept för pop up-workshopar.
Här pysslar vi traditionella bröllopsblommor. Foto: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten

2

Workshop i österbottnisk traditionsmat för våra gäster på Stundars. Foto: Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten

3

Österbottningar på studiebesök i Jaunpils, Lettland. Från vänster: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten;
Annina Ylikoski, Österbottens barnkulturnätverk BARK; Tim Lindlöf, Kilen; Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten; Saana Lind, Stundars.

 

KulturÖsterbotten

  • Träffar: 1456

Barnlitteratur – jippii!

  • Start Datum: 2026-06-24 12:55

Det går bra för den finländska barn- och ungdomslitteraturen både nationellt och internationellt. Trots detta saknas det i Finland en större tvåspråkig litteraturfestival med fokus enbart på barn- och ungdomslitteratur. Det här vill en arbetsgrupp med medlemmar ur olika läsfrämjande branscher ändra på, och visa att barn- och ungdomslitteraturen tas på allvar.  I maj kör vi igång – med Jippii! Branschdag för barnlitteraturen - Lastenkirjallisuuden alan päivät, ett tvåspråkigt evenemang kring barnlitteratur.

Branschdagen ordnas torsdagen den 19 maj kl. 10-16 på Ritz i Vasa. Under dagen får deltagarna ta del av föredrag och paneldiskussioner kring brännande frågor som gäller bland annat hållbarhet inom barnlitteraturen, barnlitteraturkritik, litteraturdidaktik och läsfrämjande för barn och unga. Bland föreläsare och panelister finns bl.a. Sara Enholm-Hielm, Kaisu-Maria Toiskallio, Saara Tiuraniemi, Jenny Lucander, Maija Hurme och Linda Bondestam. Programmet är tvåspråkigt.

Vi tjuvstartar dock redan på onsdag 18 maj. Då blir det teater med Teater Tapir för både barn och vuxna! Först ut är barnpjäsen Spluttni Tonk, en rymdpjäs för barn och barnsliga från tre år och uppåt. Pjäsen, som spelas kl. 17.30, är gratis och man behöver heller inte anmäla sig. Lite senare på kvällen, med start kl. 19, kommer Teater Tapir att framföra Röjsfasoner: Version fameuse & scabreuse, en diktshow för vuxna. Till detta tillfälle hoppas vi att du anmäler dig, länken till anmälningsblanketten finns längre ner i texten.

Branschdagarna riktar sig till författare, illustratörer, förläggare, lärare och biblioteksanställda – och till alla som tycker att det är spännande med barnlitteratur. Deltagande är gratis, däremot önskar vi att du anmäler dig senast 13 maj via https://bit.ly/3tC1dTm

Branschdagarna finansieras av Svenska kulturfonden, Harry Schaumans stiftelse och Olof och Siri Granholms stiftelse Som koordinator för arbetsgruppen fungerar KulturÖsterbotten. Producent är All Things Content. Mer information om evenemanget  och branschdagarnas program finns på KulturÖsterbottens Facebooksida.

KulturÖsterbotten

  • Träffar: 1465

Ny kurshelhet blickar framåt med traditionella naturfibrer

  • Start Datum: 2026-06-24 12:55

En helt ny kurshelhet (15sp) om produktion, förädling, marknadsföring och försäljning av naturfibrer inleds vid Yrkeshögskolan Novia hösten 2022 inom Öppna YH.

Ännu i början av 1900-talet hade naturfibrerna en viktig roll på de finländska gårdarna. Fåren gav ull, av vilken tyg vävdes. För sådana ändamål som ullen inte dög till, behövdes fiberväxter. Av dem gjorde man kläder till vardag och fest, sänglinne, fiskenät, säckar, segel och tråd för att sy i läder.

Spånadslin och fiberhampa har varit de viktigaste fibergrödorna i vårt land, men även nässla och humle är nämnvärda. Nässlan är en vild kulturväxt, som följt med människornas bosättning och vars skaft innehåller rikligt med fiber. Humle, som odlats i trädgårdarna för att användas i ölbryggning, har också en fiberrik stjälk och hör faktiskt till hampväxterna.

När den importerade bomullen blev ett billigare och enklare alternativ än de inhemska fiberväxterna, minskade odlingen av dem. Konstfibrer har ytterligare konkurrerat ut naturfibrerna, vilket resulterat i att odling av och kunskap om fiberväxter nästan helt försvunnit. I och med att vi blivit medvetna om olika slags miljöproblem, långväga transporter och dåliga arbetsförhållanden i bomullsproduktionen och om att de syntetiska fibrerna tillverkas av petroleum och ger ifrån sig mikroplaster, har intresset för traditionella fiberväxter och ull ökat igen, nya konstgjorda fibrer av cellulosa har utvecklats (e.g. Lyocell) och återvinningen av fibrer har effektiverats.

En ytterligare möjlighet för naturfiberproduktionen att bidra till positiva effekter för miljö och klimat är odling av växter som är framgångsrika i våta förhållanden på torvmarker. Speciellt på jordar med tjockt torvlager är övergången till hållbarare odlingsmetoder viktig, eftersom en stor del av jordbruksmarkens koldioxidemission kommer från just dessa jordar. Genom att höja grundvattennivån på en torvåker på nytt och odla vass, säv, kaveldun och vide, finns det möjligheter att minska på utsläppsnivån och producera fibrer samtidigt.

Novia Ekenäs”I dag är strömaterial för husdjur, odlingsunderlag, byggnadsmaterial, papper, förpackningsmaterial och biokomposit, som ersätter plast, användningsområden för naturfibrer, förutom textilier. Vid Yrkeshögskolan Novia ser vi en möjlighet i denna utveckling, både för produktion inom det finländska jordbruket och för hela värdekedjan med förädling och försäljning medräknat. Inom naturfiberområdet är det möjligt att utveckla något som gynnar producenterna, klimatet och självförsörjningen”, säger Lars Fridefors, lektor vid Novia.

En helt ny kurshelhet om produktion, förädling, marknadsföring och försäljning av naturfibrer på 15 studiepoäng startar därför i Novia hösten 2022 inom Öppna YH. Kurserna fokuserar på ull, fiberväxter som spånadslin, fiberhampa och nässla samt på möjligheterna att producera fiber på torvmarker. Anmälningen öppnar enligt planerna i maj. Ett engelskspråkigt naturfiberseminarium ”Natural Fibers – Sustainable Future Prospects?”, med experter från Tyskland och Finland ordnas den 27 april, som försmak till kurserna.

Att använda åkermark för att producera naturfibrer kan kännas orimligt i osäkra tider, men behöver inte utgöra ett hot mot matproduktionen. Tvärtom, kan produktionen av naturfibrer i bästa fall stöda livsmedelsproduktionen, om den förbättrar gårdens lönsamhet och biodiversitet. Genom en mer varierad växtföljd kan spannmålsskörden gynnas av att fibergrödor odlas. Nässlan är en mångårig växt, som med fördel kan odlas på marginalmarker som ligger utanför den egentliga livsmedelsproduktionen. En ökad mångfald i jordbruket ger en ökad resiliens mot extrema väderförhållanden, växtsjukdomar och oväntade händelser på världsmarknaderna. För fårfarmarna är det en stor fördel att efterfrågan på inhemsk ull har ökat och producentpriset för ullen har stigit. Det verkar som om tiden är inne för oss att lära oss att producera och använda naturfibrer igen.

Ytterligare information/källor som använts i texten:

Öppna YH: https://www.novia.fi/utbildning/kontinuerligt-larande/oppna-yh/oppnayh-kurser

Novia

  • Träffar: 1407