Vi har vetat det en tid, vi har försökt förbereda oss men ändå kommer sommaren riktigt snabbt på då vi tackar två av våra långvariga ledare för utmärkt värv och önskar dem sköna pensionärsdagar.
Jag börjar med Boris. Rektor yrkesutbildningsråd Boris Ståhl har aktivt jobbat inom yrkesutbildningen över 30 år. Den första augusti 1987 började Boris som timlärare i yrkesämnen (maskin och metallteknik) i det som då hette Österbottens centralyrkesskola. Namnen på skolorna Boris jobbat i har varit allt från ÖCY, Vasa tekniska läroanstalt, Vasa yrkesinstitut, Svenska yrkesinstitutet till Yrkesakademin i Österbotten. Titlarna han haft har också varierat från timlärare, lektor, utbildningsledare, studierektor, biträdande rektor till rektor. Trots alla olika namn på skolorna och titlar på visitkortet har uppgiften ändå alltid varit yrkesutbildning för arbets- och näringslivets behov. Att Boris arbete uppskattas visas också i att han förlänats hederstiteln yrkesutbildningsråd av Republikens President.
Under Boris karriär har yrkesutbildningen genomgått enorma förändringar. Yrkesutbildningen som tidigare var en tvåårig verkstadsskola för ungdomar är idag en utbildningsform där kunnande och inhämtning av kunnande i ett kontinuerligt lärande är det centrala både för unga och för vuxna. Boris och jag brukar säga att yrkesutbildningen i Finland fått och får fortsättningsvis fungera som ett testlaboratorium för allsköns idéer som kommer fram inom utbildningen, här ryms hela spektret från riktigt bra till ganska dåliga. Ibland har förnyelserna och förändringarna varit så snabba att senaste förändringen inte ens hunnit verkställas fullt ut, än mindre utvärderas. Vi har haft många och goda diskussioner under åren då vi konstaterat att ledarskap i en så stor organisation som vår är något av en uthållighetstävling, ultra marathon om man vill kalla det så. Det finns väldigt få quick fix att hämta.
Höjdpunkterna i karriären inom yrkesutbildningen anser Boris är flera och av olika karaktär. ”Som lärare då man upplevt att studerande har utvecklats positivt och man sett att studerande tagit sig ett steg framåt i yrket. Sedan alla de gånger jag fått vara med och utveckla och påverka yrkesutbildningen i stort. Med andra ord, att ha fått arbeta inom yrkesutbildningen har varit höjdpunkten,” sammanfattar Boris sin långa karriär.
Det som varit tyngst har nog varit att som ledare och pedagog av olika orsaker tvingats ge negativa personbeslut till studerande och personal funderar Boris.
Som förman till Boris har jag haft förmånen att se hur han på ett osjälviskt sätt lett och aktivt deltagit i utvecklingen av det som idag är YA, hans hjärta har alltid klappat lite extra för de studerande som av olika anledning har svårigheter i sin utbildning, han tar alltid hänsyn till de som är sårbara även om han minsann är en vän av ordning och reda.
Då man går i pension efter ett fullgjort värv kan man ge goda råd till sin efterträdare. Vilka råd vill då Boris ge till Anne som börjar i augusti? Boris betonar vikten av att vara genuint nyfiken och intresserad av bredden och rikedomen som alla olika branscher inom YA bidrar med för helheten. För att orka är det också viktig att i alla sammanhang vara ärlig mot sig själv.
Boris går nu från en tillvaro där kalendern varit mer eller mindre fullbokad, vad ska han fylla dagarna med nu? ”Planen är att först landa i att själv bestämma över sin tid och att inte alltid vara den som skall ha en drivande roll,” säger Boris. Vi som känner Boris vet hur mycket villalivet betyder för honom, och han konstaterar att han ska vara på villan utgående från hur det känns och inte enligt vilken veckodag det är. Från september ska Boris börja jobba igen. ”Då börjar jag arbeta på deltid på Novia under ett år med att se över hur YA och Novia kan svara mot det kompetensbehov som etableringen inom GigaVasa medför, ett åtagande jag ser mycket fram emot,” säger ingenjören Boris Ståhl.
Så har vi Marit. Pedagogie magistern Marit Berndtson anställdes på Wasa Teater år 1995 med information, marknadsföring och försäljning som huvudsakliga ansvarsområden. Efter några år fick hon också ansvar för teaterns ekonomi och avtal. I och med att teatern från 1997 drivits av Söfuk har antalet år i samkommunens tjänst hunnit blir hela 25 år. ”Producentbefattningen omvandlades till en tjänst som administrativ chef 2006 och jag har innehaft den tjänsten fram tills i dag,” säger Marit. Från 2020 är den administrativa chefen högsta ledande tjänsteinnehavaren för teatern. Tjänsten förutsätter självklart ett gott och nära samarbete med teaterchefen. Ekonomin och administrationen ska gå hand i hand med och stöda den konstnärliga planeringen och verksamheten. Marit konstaterar att det viktigaste är att ge utrymme för konsten att blomma!
Intressebevakning är en viktig del i det arbete som våra ledande personer gör. Marit är en bärande röst i organisationen Finlands teatrar r.f. där hon särskilt bevakat regionteatrarnas situation och framtid. I samband med reformen av statsandelsteatrarnas finansiering lagstiftning som sedermera utmynnade i lagen om performativ konst har Marit varit synnerligen aktiv och tagit en koordinerande roll för regionteatrarna. Lagen trädde ikraft från och med detta år, för Wasa Teaters del innebär den nya lagen att vi får en större ekonomisk stabilitet i de statliga anslagen jämfört med tidigare.
Att Marits jobb uppskattas visas också i att hon av Republikens President har förlänats Riddartecknet av Finlands Vita Ros orden.
På frågan om hur Wasa Teater har förändrats under Marits tid på teatern säger hon att ”Det har kommit fler professioner, den konstnärliga planeringen görs med längre framförhållning, administrationen har blivit tydligare och yrkeskunnandet är högt. Två stora renoveringar har skapat större möjligheter och förutsättningar för ett mångsidigt och varierat scenutbud. Nu kan teatern ha flera pjäser parallellt på stora scenen, det har också stor betydelse för ekonomin. Teatern har formulerat en vision: att vara ett värmande kulturcentrum som erbjuder lokala upplevelser i världsklass. Det är vår gemensamma strävan. ”
Kan du nämna några av dina favorituppsättningar på Wasa Teater? ”Oj, det är så många! Jag har gått på Wasa Teater sen tidig ungdom. En del har varit viktiga för mig personligen, dem minns man kanske bäst. Eller en lyckad uppsättning av en bra text, då allt stämmer, då uppstår en helgjuten och insiktsfull konstupplevelse. Under min tid på teatern - Gökboet, Colorado Avenue, En handelsresandes död, Mobile Horror, Onödiga mänskor, Hamlet sade det vackrare, Finlands historia, Den första dagen, Gambämark, Spelman på taket - för att nämna några. Och så älskar jag barnpjäser! Två verkliga favoriter är Grisen som glömde att den var en gris och Vit,” säger Marit.
På frågan om vad Marit tyckt mest om i sitt jobb svarar hon att ”Teaterpedagogiken och publikarbetet har varit mina hjärtebarn. Det är en verksamhet som jag har initierat och utvecklat på teatern. Wasa Teater är i dag en föregångare i Finland inom det området, det är jag uppriktigt stolt över. Den kreativa miljön, inspirationen, alla människomöten, det ständiga skapandet, det kollektiva och lösningsinriktade arbetet, alla högt ställda ambitioner, det pågående samtalet, lekfullheten - det är sånt som gör teatern så levande och givande som arbetsplats.”
Som råd till efterträdaren Gunilla som börjar i augusti säger Marit ”Håll huvudet kallt och hjärtat varmt. Gå din egen väg, gör jobbet till ditt och följ de egna linjerna, ta stöd av alla kolleger. Hjälp och stöd finns i teaterhuset, i ledningsgruppen och hos kolleger i branschen!”
Det är många gånger jag och flera med mej sagt att Marit, nu är det dags att stänga datorn och gå hem. Vi som jobbat med henne vet hur långa hennes arbetsdagar har blivit så nu när du blir dagledig, vad ser du mest fram emot? ”Friheten att bestämma över min tid. Mera tid att resa, besöka konstutställningar, se teater, att engagera mig i sånt som jag upplever som angeläget. Att låta livet överraska!”
Jag har haft förmånen att vara förman för eldsjälarna Marit och Boris. Tillsammans har vi under årens lopp gått igenom nästan hela känsloregistret, det gör man då man brinner för det man gör. Fast det ibland känns som vi inte pratar annat än pengar, eller oftast bristen på dem, har det egentligen hela tiden varit utveckling vi gjort tillsammans. Utveckling av yrkesutbildningen och teaterkonsten utgående från de behov som omvärlden ställer med målsättningen att ha utbildning och kultur i världsklass. Som förman vill åtminstone jag inte omge mig av ja-sägare, säg den förman som alltid har allt rätt?! Varken Marit eller Boris har tvekat med att säga sina åsikter även om de varit annorlunda än mina. Det uppskattar jag, en dialog, lyssnande och utbyte av åsikter för ärenden framåt. Ärenden belyses ur olika perspektiv och slutresultatet brukar bli utmärkt. Med årens lopp har vi också lärt oss att göra det som ”känns rätt”. Vi har lärt känna varandra så pass bra att även den tysta kommunikationen fungerar perfekt. Många gånger under möten har jag sagt ”Boris, nu tror jag att du vill säga något”.
Tusen tack att ni finns, Boris och Marit, och tack för det ni utfört under karriären. Njut av er tid som pensionärer och ta er tid att bara vara, utan krav på prestationer!
Tack!
Ulrica
”I dag är strömaterial för husdjur, odlingsunderlag, byggnadsmaterial, papper, förpackningsmaterial och biokomposit, som ersätter plast, användningsområden för naturfibrer, förutom textilier. Vid Yrkeshögskolan Novia ser vi en möjlighet i denna utveckling, både för produktion inom det finländska jordbruket och för hela värdekedjan med förädling och försäljning medräknat. Inom naturfiberområdet är det möjligt att utveckla något som gynnar producenterna, klimatet och självförsörjningen”, säger Lars Fridefors, lektor vid Novia.