Yrkesakademin i Österbotten

Yrkesakademin i Österbotten och andra utbildningsarrangörer har möjlighet att få finansiering från en ny myndighet. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör och finansiär. Servicecentret som har den finska förkortningen Jotpa har nu också ett svenskt namn: Skols.

Servicecentret inledde sin verksamhet hösten 2021 för att ge myndigheterna en möjlighet att snabbt och flexibelt finansiera utbildningar och annat stöd som svarar på behov i arbetslivet. Servicecentret är en självständig myndighet som styrs av såväl undervisnings- och kulturministeriet som arbets- och näringsministeriet. Myndigheten verkar som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen.

Aktuell finansiering från Skols

YA har under våren 2022 varit med i tre ansökningar som beviljats medel från Skols. Två av dessa ansökningar har skett i nätverk med andra utbildningsarrangörer. Det ena nätverket fick resurser för att arrangera kurser och fortbildningar som stöder restaurangbranschen och det andra finansierar kompetenshöjning inom grön omställning och cirkulär ekonomi. Verksamheten är under planering och genomförs år 2023 och 2024, i samarbete med Optima, Axxell, Novia och EFO.

YA har också beviljats egna medel för att arrangera en utbildning riktad till ukrainska flyktingar som har intresse för att studera till omsorgsassistenter och som också behöver studera svenska. Utbildningen arrangeras i jakobstadsregionen med start i början av 2023.

EduNova medverkar för sin del också i en offert som ett större nätverk lämnat in till Skols gällande studieinfo som ska arrangeras på arbetsplatser och riktats speciellt till företagens personal som saknar yrkesutbildning eller högre utbildning. Verksamheten inleds i början av år 2023 om medel beviljas.

Svensk service vid Skols

Skols har omskött den svenska informationen redan från starten och har sedan 1.9. 2022 en person för kompetensutveckling inom det svensk- och tvåspråkiga arbetslivet, specialsakkunniga Mia Ekström. Hennes andra ansvarsområde är utveckling av informations, rådgivnings- och vägledningstjänster (IRV-tjänster) för befolkning i arbetsför ålder. Vi fick möjlighet att ställa frågor till Mia:

Vill du berätta om din bakgrund och hurudan kännedom du har om yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning?

Jag har jobbat närmare 20 år som studievägledare och specialpedagog vid Yrkeshögskolan Arcada och ocså vid Karriärcenter Arabia. Jag har mycket att sätta mig in i och nätverk att lära känna, det ska bli roligt men också utmanande att jobba med dessa ärenden. En av servicecentrets lagstadgade uppgifter är att utveckla IRV-tjänster för befolkning i arbetsför ålder och vi håller för närvarande på att gestalta vår roll tillsammans med andra aktörer.

Vilka olika typer av information, finansiering och annat stöd kan vi vänta oss från Skols i framtiden?

Gällande information har vi på gång ett pilotprojekt för uppsökande verksamhet som utreder hur personer som endast deltar lite i utbildning kunde utveckla mer sitt kunnande. Det kommer även att komma en uppdatering av utredningen “Valtakunnalliset osaamiskapeikot”. Nästa år kommer vi att ta i bruk en informationstjänst för prognostisering av kompetensbehov.

Gällande finansiering pågår upphandlingar i ”Digital och flerkanalig handel” och kommande upphandlingar under hösten gäller ”Behov av färdigheter som uppkommit genom strukturella förändringar inom energiproduktion (batteriteknologi)”, samt ”Inverkan av situationen i Ukraina (flyktingar som anländer från Ukraina)”.

Pågående statsunderstöd gäller utbildning som förstärker ställningen på arbetsmarknaden inom överutbudsyrken och yrken som genomgår omstrukturering. Kommande statsunderstöd under hösten gäller grön övergång; bland annat maskin-, metall-, logistik- och transportbranschen.

Finns det specialbehov inom det svenskspråkiga och tvåspråkiga arbetslivet som Skols bemöter på något speciellt sätt?

En aktuell utmaning är tillgången på svenskspråkig kompetent personal inom småbarnspedagogik, och behovet av omsorgsassistenter inom äldreomsorg. Fler behov kommer säkerligen att aktualiseras i framtiden. Ansökningar om finansiering för svenskspråkiga projekt har skickats in och stöd har beviljats. De regionala nätverken för Österbottens och Mellersta Österbottens kontinuerliga lärande har varit mycket aktiva. Den svenska enheten för bildningsväsendet inom Regionförvaltningsverket har involverats för kommentarer både gällande beredning och beslut av ansökningar för statsunderstöd.

Har du hälsningar till YA och Novia?

Det lönar sig att regelbundet följa med vår hemsida och våra ansökningsmeddelanden. Uppgifterna och arbetsbilden inom ansvarsområdet för kompetensutveckling inom det svensk- och tvåspråkiga arbetslivet har först nyligen startats och söker sin form. Hör gärna av er direkt till mig med förslag till samarbete, nätverk och annat! Jag ser fram emot ett gott samarbete!

FAKTARUTA:

Skols har som uppgift att:

• analysera kompetensbehov och arbetskraft inom arbetslivet
• finansiera utbildning som är riktad till dem som är sysselsatta
• utveckla informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster
• stödja regionalt och annat samarbete
• delta i utvecklandet av en digital tjänstehelhet för kontinuerligt lärande

Källa: www.jotpa.fi (inom kort www.skols.fi)

Yrkesakademin i Österbotten och andra utbildningsarrangörer har möjlighet att få finansiering från en ny myndighet. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en ny aktör och finansiär. Servicecentret som har den finska förkortningen Jotpa har nu också ett svenskt namn: Skols.

Servicecentret inledde sin verksamhet hösten 2021 för att ge myndigheterna en möjlighet att snabbt och flexibelt finansiera utbildningar och annat stöd som svarar på behov i arbetslivet. Servicecentret är en självständig myndighet som styrs av såväl undervisnings- och kulturministeriet som arbets- och näringsministeriet. Myndigheten verkar som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen.

Aktuell finansiering från Skols

YA har under våren 2022 varit med i tre ansökningar som beviljats medel från Skols. Två av dessa ansökningar har skett i nätverk med andra utbildningsarrangörer. Det ena nätverket fick resurser för att arrangera kurser och fortbildningar som stöder restaurangbranschen och det andra finansierar kompetenshöjning inom grön omställning och cirkulär ekonomi. Verksamheten är under planering och genomförs år 2023 och 2024, i samarbete med Optima, Axxell, Novia och EFO.

YA har också beviljats egna medel för att arrangera en utbildning riktad till ukrainska flyktingar som har intresse för att studera till omsorgsassistenter och som också behöver studera svenska. Utbildningen arrangeras i jakobstadsregionen med start i början av 2023.

EduNova medverkar för sin del också i en offert som ett större nätverk lämnat in till Skols gällande studieinfo som ska arrangeras på arbetsplatser och riktats speciellt till företagens personal som saknar yrkesutbildning eller högre utbildning. Verksamheten inleds i början av år 2023 om medel beviljas.

Svensk service vid Skols

Skols har omskött den svenska informationen redan från starten och har sedan 1.9. 2022 en person för kompetensutveckling inom det svensk- och tvåspråkiga arbetslivet, specialsakkunniga Mia Ekström. Hennes andra ansvarsområde är utveckling av informations, rådgivnings- och vägledningstjänster (IRV-tjänster) för befolkning i arbetsför ålder. Vi fick möjlighet att ställa frågor till Mia:

Vill du berätta om din bakgrund och hurudan kännedom du har om yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning?

Jag har jobbat närmare 20 år som studievägledare och specialpedagog vid Yrkeshögskolan Arcada och ocså vid Karriärcenter Arabia. Jag har mycket att sätta mig in i och nätverk att lära känna, det ska bli roligt men också utmanande att jobba med dessa ärenden. En av servicecentrets lagstadgade uppgifter är att utveckla IRV-tjänster för befolkning i arbetsför ålder och vi håller för närvarande på att gestalta vår roll tillsammans med andra aktörer.

Vilka olika typer av information, finansiering och annat stöd kan vi vänta oss från Skols i framtiden?

Gällande information har vi på gång ett pilotprojekt för uppsökande verksamhet som utreder hur personer som endast deltar lite i utbildning kunde utveckla mer sitt kunnande. Det kommer även att komma en uppdatering av utredningen “Valtakunnalliset osaamiskapeikot”. Nästa år kommer vi att ta i bruk en informationstjänst för prognostisering av kompetensbehov.

Gällande finansiering pågår upphandlingar i ”Digital och flerkanalig handel” och kommande upphandlingar under hösten gäller ”Behov av färdigheter som uppkommit genom strukturella förändringar inom energiproduktion (batteriteknologi)”, samt ”Inverkan av situationen i Ukraina (flyktingar som anländer från Ukraina)”.

Pågående statsunderstöd gäller utbildning som förstärker ställningen på arbetsmarknaden inom överutbudsyrken och yrken som genomgår omstrukturering. Kommande statsunderstöd under hösten gäller grön övergång; bland annat maskin-, metall-, logistik- och transportbranschen.

Finns det specialbehov inom det svenskspråkiga och tvåspråkiga arbetslivet som Skols bemöter på något speciellt sätt?

En aktuell utmaning är tillgången på svenskspråkig kompetent personal inom småbarnspedagogik, och behovet av omsorgsassistenter inom äldreomsorg. Fler behov kommer säkerligen att aktualiseras i framtiden. Ansökningar om finansiering för svenskspråkiga projekt har skickats in och stöd har beviljats. De regionala nätverken för Österbottens och Mellersta Österbottens kontinuerliga lärande har varit mycket aktiva. Den svenska enheten för bildningsväsendet inom Regionförvaltningsverket har involverats för kommentarer både gällande beredning och beslut av ansökningar för statsunderstöd.

Har du hälsningar till YA och Novia?

Det lönar sig att regelbundet följa med vår hemsida och våra ansökningsmeddelanden. Uppgifterna och arbetsbilden inom ansvarsområdet för kompetensutveckling inom det svensk- och tvåspråkiga arbetslivet har först nyligen startats och söker sin form. Hör gärna av er direkt till mig med förslag till samarbete, nätverk och annat! Jag ser fram emot ett gott samarbete!

FAKTARUTA:

Skols har som uppgift att:

• analysera kompetensbehov och arbetskraft inom arbetslivet
• finansiera utbildning som är riktad till dem som är sysselsatta
• utveckla informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster
• stödja regionalt och annat samarbete
• delta i utvecklandet av en digital tjänstehelhet för kontinuerligt lärande

Källa: www.jotpa.fi (inom kort www.skols.fi)

Yrkesutbildningsutbildare kan aktivt delta i att öka den sociala medvetenheten om klimatförändringarnas effekter. Anchoring Social Circular Economy Attitudes in VET (SCE - VET) är ett samarbetspartnerskap uppbyggt av nio organisationer från åtta europeiska länder och som finansieras av ERASMUS+-programmet. Avsikten är att lyfta fram möjligheter, insikter och teman gällande cirkulär ekonomi och kopplingen till sociala företag. Det övergripande målet är att stödja människors yrkesutbildning och personliga sociala utveckling genom ett förankra engagemanget för en mer socialt, inkluderande och miljömässigt ansvarsfull ekonomi.

Anpassning till sociala behov och gemenskap

Syftet med ökad kunskap om social cirkulär ekonomi är att inspirera människor till ett mera kreativt designtänkande med ett större omfång och att sträva efter tron på en positiv framtid. Kopplingen mellan principerna för den cirkulära ekonomin med socialt företagande möjliggör förutsättningar till kreativa innovationer i en värld med lokala lösningar, som kan möta samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska behov. Det är viktigt att komma ihåg att de nya tekniska innovationerna bör vara förnybara, utvecklande och byggda för människor, med syftet att stärka en inkluderande, säker och produktiv framtid.

Yrkesakademin i Österbotten arrangerade 22.3-24.3.2022 en workshop med fokus på Social Cirkulär Ekonomi. Cirka 20 deltagare från Belgien, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien och Spanien fokuserade under tre dagar på hur yrkesutbildare och företagare kan identifiera och sammanlänka principerna för cirkulära ekonomin och socialt företagande.

Samhällsbehov och företagande

De planerade projektresultaten kommer att främja och stimulera innovativa lärande- och undervisningsmetoder för att möta samhälleliga och miljömässiga behov och utmaningar. Förväntade positiva effekter för deltagare och direkta målgrupper är bland annat: 

• ökad känsla av socialt entreprenörskap
• ökad motivation för SCE-lärande genom innovativa undervisningsmetoder och bättre kopplingar till praktisk användning sådana sociala färdigheter som krävs i arbetslivet 
• ökad användning av SCE läranderesultat vid beskrivning och definition kvalifikationer, delar av kvalifikationer och kompetenser, till stöd för undervisning och lärande.

Genom utvecklandet av en kreativ och framtidsorienterad Mooc, erbjuds metoder och material, som motsvarar studerandes behov av en inkluderande, engagerande och europeisk inlärningsmiljö. Det planerade konceptet för en Social Cirkulär Dag kan spridas och användas av vem som helst. Det är också ett evenemang som kan bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och stödja sociala företags service och rekryteringstjänster.

Detta utvecklingssamarbete baserar sig också på målet med den europeiska gröna given, vilken strävar att uppnå en socialt rättvis klimatneutral ekonomi år 2050. Enligt FN:s klimatavtal från Paris ska politiken för att bromsa utsläppen av växthusgaser vara rättvis för arbetstagarna och skapa fler arbetstillfällen. Målet med den europeiska gröna given är också att med hjälp av den nya europeiska tillväxtstrategin erkänna skolors, utbildningsinstitutioners och universitetens nyckelroll och att engagera studerande, föräldrar samt ett bredare samhälle för de förändringar som krävs för att en framgångsrik övergång ska bli klimatneutralt.

Samarbetspartners:

• Yrkesakademin i Österbotten, Finland
• Stowarzyszenie Edukacji Rolniczej i Lesnej EUROPEA Polska, Polen 
• Stichting De Drie AOC’s (Yuverta), Nederländerna 
• UC LIMBURG, Belgien
• INNOVATION HIVE, Grekland
• CENTRUL DE INCUBARE CREATIV INOVATIV DE AFACERI, Rumänien
• HumaCapiAct, Italien
• STICHTING PLATFORM BETA EN TECHNIEK (Katapult), Nederländerna  
• CENTRO INTEGRADO DE FORMACIÓN Y EXPERIENCIAS AGRARIAS DE Molina de Segura, Spanien. 

Yrkesutbildningsutbildare kan aktivt delta i att öka den sociala medvetenheten om klimatförändringarnas effekter. Anchoring Social Circular Economy Attitudes in VET (SCE - VET) är ett samarbetspartnerskap uppbyggt av nio organisationer från åtta europeiska länder och som finansieras av ERASMUS+-programmet. Avsikten är att lyfta fram möjligheter, insikter och teman gällande cirkulär ekonomi och kopplingen till sociala företag. Det övergripande målet är att stödja människors yrkesutbildning och personliga sociala utveckling genom ett förankra engagemanget för en mer socialt, inkluderande och miljömässigt ansvarsfull ekonomi.

Anpassning till sociala behov och gemenskap

Syftet med ökad kunskap om social cirkulär ekonomi är att inspirera människor till ett mera kreativt designtänkande med ett större omfång och att sträva efter tron på en positiv framtid. Kopplingen mellan principerna för den cirkulära ekonomin med socialt företagande möjliggör förutsättningar till kreativa innovationer i en värld med lokala lösningar, som kan möta samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska behov. Det är viktigt att komma ihåg att de nya tekniska innovationerna bör vara förnybara, utvecklande och byggda för människor, med syftet att stärka en inkluderande, säker och produktiv framtid.

Yrkesakademin i Österbotten arrangerade 22.3-24.3.2022 en workshop med fokus på Social Cirkulär Ekonomi. Cirka 20 deltagare från Belgien, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien och Spanien fokuserade under tre dagar på hur yrkesutbildare och företagare kan identifiera och sammanlänka principerna för cirkulära ekonomin och socialt företagande.

Samhällsbehov och företagande

De planerade projektresultaten kommer att främja och stimulera innovativa lärande- och undervisningsmetoder för att möta samhälleliga och miljömässiga behov och utmaningar. Förväntade positiva effekter för deltagare och direkta målgrupper är bland annat: 

• ökad känsla av socialt entreprenörskap
• ökad motivation för SCE-lärande genom innovativa undervisningsmetoder och bättre kopplingar till praktisk användning sådana sociala färdigheter som krävs i arbetslivet 
• ökad användning av SCE läranderesultat vid beskrivning och definition kvalifikationer, delar av kvalifikationer och kompetenser, till stöd för undervisning och lärande.

Genom utvecklandet av en kreativ och framtidsorienterad Mooc, erbjuds metoder och material, som motsvarar studerandes behov av en inkluderande, engagerande och europeisk inlärningsmiljö. Det planerade konceptet för en Social Cirkulär Dag kan spridas och användas av vem som helst. Det är också ett evenemang som kan bidra till att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och stödja sociala företags service och rekryteringstjänster.

Detta utvecklingssamarbete baserar sig också på målet med den europeiska gröna given, vilken strävar att uppnå en socialt rättvis klimatneutral ekonomi år 2050. Enligt FN:s klimatavtal från Paris ska politiken för att bromsa utsläppen av växthusgaser vara rättvis för arbetstagarna och skapa fler arbetstillfällen. Målet med den europeiska gröna given är också att med hjälp av den nya europeiska tillväxtstrategin erkänna skolors, utbildningsinstitutioners och universitetens nyckelroll och att engagera studerande, föräldrar samt ett bredare samhälle för de förändringar som krävs för att en framgångsrik övergång ska bli klimatneutralt.

Samarbetspartners:

• Yrkesakademin i Österbotten, Finland
• Stowarzyszenie Edukacji Rolniczej i Lesnej EUROPEA Polska, Polen 
• Stichting De Drie AOC’s (Yuverta), Nederländerna 
• UC LIMBURG, Belgien
• INNOVATION HIVE, Grekland
• CENTRUL DE INCUBARE CREATIV INOVATIV DE AFACERI, Rumänien
• HumaCapiAct, Italien
• STICHTING PLATFORM BETA EN TECHNIEK (Katapult), Nederländerna  
• CENTRO INTEGRADO DE FORMACIÓN Y EXPERIENCIAS AGRARIAS DE Molina de Segura, Spanien. 

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna genomfördes som ett samarbete mellan Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Målet var att höja kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen samt säkerställa att alla studerande får en stark yrkeskompetens och goda grundläggande färdigheter för arbetslivet, vardagen och det livslånga lärandet. Utbildningsanordnare har haft möjligheten att delta i programmet genom att jobba med olika utvecklingsområden.

Genom programmet har vi på flera sätt utvecklat välbefinnandet i läroanstaltsmiljöer. Ett centralt fokus har varit att stärka studerandes möjligheter till deltagande och påverkan. Inom projektet Med studerandes språk har vi testat nya verksamhetsmodeller för att stärka individers färdigheter att hantera studievardagen, vilket också bidragit till ökat välmående och minskat antal avhopp. För delning av modeller och information har vi arrangerat popup tillfällen där personalen hade möjligheter att bekanta sig bland annat med modeller såsom olika gemenskapsstärkande och inkluderande gruppaktiviteter, en modell för studerande att överblicka sin väg till examen och studerandes reflektion på examensdelens genomförande. Samtliga modelller strävar efter att erbjuda studerande bättre möjligheter att vara aktiva och delaktiga i sin studievardag.

I projektet Delaktig och välmående tillsammans har nya modeller för inflytande, trygghetskänsla och samverkan tagits fram. Exempelvis har handledare för studerandekårer fått stöd i att utveckla och stärka verksamheten vid samtliga enheter inom YA, samtidigt som digitala distanslösningar möjliggjort breddat deltagande. Vi har bland annat utarbetat en valbar examensdel om att vara aktiv i studerandekåren och en årsklocka för studerandekårens verksamhet. 

Även ledningen av välbefinnande har stärkts. Arbetet har lett till att en gemensam förståelse för vad studerandes välbefinnande innebär har vuxit fram, tillsammans med modeller för hur detta kan ledas och integreras som en helhet i verksamheten.

En central aktör inom programmet har varit det nationella koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke! som fungerat som nätverk för kollegial utveckling och erfarenhetsutbyte mellan regionala projekt. Nätverket har bestått av nio regionala och nationella projekt inom programmet socialt hållbar yrkesutbildning. Nätverket har skapat forum för samverkan med Utbildningsstyrelsen, lyft fram goda exempel och bidragit till spridningen av resultat över hela landet.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna har bidragit till att stärka det sociala hållbarhetsarbetet inom yrkesutbildningen och byggt en stabil grund för jämlikhet, delaktighet och välbefinnande – med de studerandes bästa i centrum.

Nedan följer länkar till webbsidor där du kan bekanta dig mer med utvecklingsarbetet:

Med studerandes språk

Delaktig och välmående tillsammans

Koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke!

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK) har beviljats strategifinansiering av Undervisnings- och kulturministeriet, bland annat för förverkligandet av reformen av andra stadiets yrkesutbildning. SÖFUK upprätthåller Yrkesakademin i Österbotten och var en av två svenskspråkiga upprätthållare i landet som fick ett positivt besked från ministeriet. Totalt 68 utbildningsanordnare delade på strategifinansieringspotten på 34 miljoner euro.

I och med reformen av yrkesutbildningen gjordes även finansieringssystemet för yrkesutbildningen om. Finansieringssystemet delas sedan början av 2018 in i bas-, prestations- och genomslagsfinansiering, samt i strategifinansieringen som utbildningsanordnarna ansöker om årligen. Årets strategifinansiering beviljades främst för att ge utbildningsanordnarna bättre möjlighet att förnya verksamhetskulturen i enlighet med målen för reformen, samt för att möta de utmaningar som den digitala brytningen för med sig

- Vi är glada över det positiva beskedet gällande strategifinansieringen. Pengarna ger YA en stadigare grund att stå på ekonomiskt och bättre förutsättningar att arbeta med den nya yrkesutbildningen, säger Ulrica Karp, direktör för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

YA beviljades även strategifinansiering för arbetet med Mästare på svenska, som är en del av arbetet med den stora TaitajaMästare-tävlingen.

Sara Mannsén

Den 25.5 kl 13:00 höll Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) en småskalig ceremoni i samband med planteringen av 9 st. pichtagranar vid monumentet på Korsholms vallar. Vi vill på det här sättet uppmärksamma vallarna o deras betydelse i vår historia.

I oktober 2019 fällde höststormen en av de tre pichtagranarna uppe på vallarna. Trädet föll delvis över monumentet, men lyckligtvis klarade sig själva granitkorset utan synliga skador. Landskapsarkeolog Pentti Risla rådfrågades och man kom fram till att det är säkrast att ta ner de kvarvarande 2 granarna också. Då föddes också idén om att återställa omgivningen runt monumentet som det varit, dvs med 9 granar planterade i en halvcirkel bakom monumentet uppe på vallarna. I planteringsceremonin 25.5 deltog riksdagsledamot och Söfuks styrelseordförande Anders Norrback, undervisningsråd och tidigare styrelseordförande Alice Lillas, landskapsarkeolog Pentti Risla, tf. kyrkoherde Rune Lindblom, Yrkesakademins rektor Boris Ståhl och Söfuks direktör Ulrica Karp.

Granitkorset högst uppe på vallarna avtäcktes den 19 juni 1894 i samband med Folkupplysningssällskapets VII sång- och musikfest som då arrangerades i Vasa. De 9 granarna planterades senare i en halvcirkel bakom monumentet för att symbolisera Korsholms slott.

Korsholms slott anlades på 1370-talet vid den dåvarande kustlinjen. Korsholms slott förlorade sin militära betydelse i början av 1500-talet då det pga av landhöjningen hamnat för högt upp på fastlandet och långt från kusten. Österbottens administrativa centrum låg fortsättningsvis på Korsholms vallar under olika perioder fram till senare delen av 1700-talet i form av Korsholms kungsgård, Oxenstiernska palatset och landshövdingens residens.

Vallarna är idag en del Campus Kungsgården och ägs av samkommunen Söfuk. Söfuk vårdar fornminnet med tillstånd av Museiverket.

”Vi sköter om området och värnar om det fornminne vi har förmånen att förvalta. Därför vill vi uppmärksamma vårt historiska arv då vi nu har ersatt de gamla pichta granarna som ursprungligen planterats kring minnesmärket för att symbolisera slottet som en gång stod här,” säger Ulrica Karp.

Denise Hildén har 30 års arbetserfarenhet av arbete med människor och en tidigare examen från YA; ”Yrkesexamen för specialhandledare av barn och unga”. Denice jobbar nu som handledare på Lag­stads skola i Esbo och studerar vidare via läroavtal. Här är hennes berättelse: 

Senaste vår fick jag en ny utmaning i mitt arbete på Lagstads skola, jag skulle bli ”Handledare i välmående”. Temat är väldigt viktigt för mig och i skolan har vi jobbat mycket med det. Nu skulle jag alltså helt och hållet få satsa på att skapa förutsättningar för välmående för eleverna i vår skola. Jag gick in på internet och surfade på måfå, och kom in på YA:s hemsida och utbildningen ”Specialyrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning”. YA kände jag till sen tidigare eftersom jag har genomfört min senaste examen där. När jag läste innehållet i den här specialyrkesexamen så insåg jag att den passar mig och min nya situation på jobbet perfekt. Jag lämnade in en ansökan och blev antagen.

Hösten kom och jag hade egentligen inte tänkt så mycket på utbildningen, men mitt mål var att genomföra examen inom två år. I diskussion med den ansvariga handledaren skapade vi en personlig plan för mig. Jag kunde genomföra studierna i mitt arbete på läroavtal och planen blev faktiskt att jag skulle genomföra examen på betydligt kortare tid än jag tänkt innan. Det har varit en stor fördel att få jobba samtidigt och pröva mitt kunnande och mina planer i verkliga arbetet direkt. Jag har fått verktyg för att utveckla såväl metoder som arbetssätt tillsammans med mina kollegor och i nätverken för att nå mina mål. Målen i examen sammanfaller väldigt bra med målsättningarna i mitt arbete. Det som också har varit fantastiskt bra är att jag har haft möjlighet att påverka genomförandet av mina egna studier för att nå målet och examen. 

Utbildningen har varit otroligt givande. Jag har fått med mig mycket nytt: ny kunskap, nya tankemönster, nytt synsätt och jag har fått fördjupad förståelse för olika processer, nya metoder etc. Jag har också lärt mig att lärande inte alltid är att sitta med näsan i boken utan det finns många andra sätt att lära sig på. Det gäller bara att ta steget ut ur bekvämlighetszonen och våga prova på. Tillsammans med medstuderanden och ansvariga handledaren har vi träffats varje månad och det har varit väldigt givande stunder då vi kring ett tema har fått mera kunskap av varandra och har fått dela erfarenheter och tankar. Det har varit en viktig stomme i lärprocessen. 

Till er som funderar på att ta en examen vill jag bara säga att funderar du kring att jobba med någon form av utveckling: Ta chansen! Sluta fundera och börja agera! Tveka inte, utan ge dig in i detta! Du kommer att utvecklas massor, både i ditt arbete och som människa. Mina studier har skett helt och hållet via nätet p.g.a. coronasituationen. Det har fungerat bra på alla sätt och vis, men snart ska jag få träffa de övriga som varit involverade i utbildningen. Det ser jag fram emot! Tack för att jag har fått chansen att utveckla och utvecklas!

Denise Hildén har 30 års arbetserfarenhet av arbete med människor och en tidigare examen från YA; ”Yrkesexamen för specialhandledare av barn och unga”. Denice jobbar nu som handledare på Lag­stads skola i Esbo och studerar vidare via läroavtal. Här är hennes berättelse: 

Senaste vår fick jag en ny utmaning i mitt arbete på Lagstads skola, jag skulle bli ”Handledare i välmående”. Temat är väldigt viktigt för mig och i skolan har vi jobbat mycket med det. Nu skulle jag alltså helt och hållet få satsa på att skapa förutsättningar för välmående för eleverna i vår skola. Jag gick in på internet och surfade på måfå, och kom in på YA:s hemsida och utbildningen ”Specialyrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning”. YA kände jag till sen tidigare eftersom jag har genomfört min senaste examen där. När jag läste innehållet i den här specialyrkesexamen så insåg jag att den passar mig och min nya situation på jobbet perfekt. Jag lämnade in en ansökan och blev antagen.

Hösten kom och jag hade egentligen inte tänkt så mycket på utbildningen, men mitt mål var att genomföra examen inom två år. I diskussion med den ansvariga handledaren skapade vi en personlig plan för mig. Jag kunde genomföra studierna i mitt arbete på läroavtal och planen blev faktiskt att jag skulle genomföra examen på betydligt kortare tid än jag tänkt innan. Det har varit en stor fördel att få jobba samtidigt och pröva mitt kunnande och mina planer i verkliga arbetet direkt. Jag har fått verktyg för att utveckla såväl metoder som arbetssätt tillsammans med mina kollegor och i nätverken för att nå mina mål. Målen i examen sammanfaller väldigt bra med målsättningarna i mitt arbete. Det som också har varit fantastiskt bra är att jag har haft möjlighet att påverka genomförandet av mina egna studier för att nå målet och examen. 

Utbildningen har varit otroligt givande. Jag har fått med mig mycket nytt: ny kunskap, nya tankemönster, nytt synsätt och jag har fått fördjupad förståelse för olika processer, nya metoder etc. Jag har också lärt mig att lärande inte alltid är att sitta med näsan i boken utan det finns många andra sätt att lära sig på. Det gäller bara att ta steget ut ur bekvämlighetszonen och våga prova på. Tillsammans med medstuderanden och ansvariga handledaren har vi träffats varje månad och det har varit väldigt givande stunder då vi kring ett tema har fått mera kunskap av varandra och har fått dela erfarenheter och tankar. Det har varit en viktig stomme i lärprocessen. 

Till er som funderar på att ta en examen vill jag bara säga att funderar du kring att jobba med någon form av utveckling: Ta chansen! Sluta fundera och börja agera! Tveka inte, utan ge dig in i detta! Du kommer att utvecklas massor, både i ditt arbete och som människa. Mina studier har skett helt och hållet via nätet p.g.a. coronasituationen. Det har fungerat bra på alla sätt och vis, men snart ska jag få träffa de övriga som varit involverade i utbildningen. Det ser jag fram emot! Tack för att jag har fått chansen att utveckla och utvecklas!

YA har nu färdigställt sin strategi fram till 2025 och stolt kan vi här presentera en sammanfattning av vår ”Strategi 2025”.

Under strategiarbetets gång har alla medarbetare inom YA deltagit i arbetets olika faser. Arbetet startade hösten 2018 från en liten omvärldsanalys, för att utifrån olika trender i samhället se på YA med fokus på politiska, ekonomiska, sociala, teknologiska och miljömässiga aspekter. Utgående från omvärldsanalysen valde vi att anamma som vision ”Utbildning i världsklass”.  Eftersom världsklass är ett mycket stort begrepp valde vi att förklara vår syn på världsklass genom fyra byggstenar:

• I en hållbar framtid
• För dig i ett föränderligt samhälle
• I en värld av influenser
• I en digital omvärld.

För oss är YA i världsklass då vi kan erbjuda dig en personlig utbildning utgående från dina behov i samklang med ett arbetsliv som ständigt förändras. Vår verksamhet skall vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar, vi vill stå för trygghet, ömsesidig respekt och framtidstro. Vi vill ge dig verktyg för att navigera i en värld av överflöd på information och influenser. Vi vill vara ledande i att sammanföra pedagogik och digitala teknologilösningar.

För vår strategi 2025 valdes fyra fokusområden utgående från visionens byggstenar; Partnerskap, YA en del av samhället, Professionell personal och YA för dig.

• Partnerskap –YA vill aktivt vara med i den kompetensutveckling som sker i arbetslivet. Arbetslivets står i en ständig förändring, kunskaps- och kompetensbehovet förändras snabbt över tid. Här ser vi att YA kan ge kompetens och mervärde genom att bygga olika typer av partnerskap med arbetslivet, samtidigt ger det möjlighet att utveckla vår egen verksamhet.
• YA, En del av samhället – YA vill aktivt vara med i samhällsutvecklingen, vi lyssnar på och analyserar vår omvärld. Vi vill ständigt utvecklas tillsammans med våra partner på lokal, regional och internationell nivå. YA vill arbeta för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar värld utgående från etiska värderingar om jämlikhet, lika värde och ömsesidig respekt.
• Professionell personal – Vår personals professionalitet är av största vikt för att vi ska uppnå vår vision. Vår personal skall ha ett bransch- och pedagogiskt kunnande, handledningsförmåga samt digital kompetens på en hög nivå.
• YA, För dig – Vi vill ge dig som studerande eller samarbetspartner ett mervärde. Vi vill vara tillgängliga och ge dig möjlighet att vara en aktiv och delaktig part i vår verksamhet. Vi vill ge våra studerande en trygg miljö där du ges möjlighet att utvecklas.

Strategiarbetet inleddes hösten 2018 med arbete kring visionen. Under året 2019 riktade arbetet in sig på att hitta våra gemensamma fokusområden samt att sätta målsättningar för respektive fokusområde och göra en allmän verksamhetsplan utgående från målsättningen. Arbetet fortsatte med att varje arbetsteam respektive varje medarbetare fick i uppdrag att själva fundera på hur de skall förverkliga målsättningarna inom ramen för sina egna arbetsuppgifter. Det här arbetet fortsätter under hela 2020.

I samband med den årliga revisionen av ledningssystemet blev strategiarbetet överlag antecknad som en positiv iakttagelse av revisorn. För oss inom YA ser vi det som ett bevis på att vårt arbete med strategin har varit på rätt nivå och vi ser fram emot de närmaste årens arbete med att förverkliga vår strategi i vardagen.

Det kontinuerliga lärandet i Svenskfinland ska stärkas med gemensamma krafter. Projektet Lärsam samlar utbildningsaktörer för att höja det egna kunnandet och för att bättre kunna möta arbetslivets behov.

I april i år inleddes ett projekt med en betydelsefull målsättning: att samla alla utbildningsanordnare i ett nätverk för kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Tillsammans ska man utveckla kunnandet kring kontinuerligt lärande och förbättra tjänsterna så att man på ett flexibelt sätt kan möta arbetslivets behov.

Projektet, som kort kallas Lärsam men vars hela namn är Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar, leds vid Åbo Akademi och projektparter med egna delprojekt är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia. Redan i initialskedet har dessutom Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan och Regionförvaltningsverkets svenska enheten för bildningsväsendet gått med som samarbetsparter i projektet. Också andra samarbetsparter är välkomna med.

Mona Riska vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi är projektledare.

– Vårt mål är att alla utbildningsaktörer i Svenskfinland samlas i nätverket. Det finns ett skriande behov av kompetensutveckling i arbetslivet, samtidigt som den statliga finansieringen skärs ned och deltagarna själva ska bekosta allt mer av sin kompetenshöjning, då är det viktigt att utbudet är relevant, flexibelt och kundanpassat så det möter arbetslivets behov. På sikt handlar det också om att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska, säger Riska.

När representanter för alla projektparterna samlades för en gemensam kickoff i Tammerfors var förväntningarna höga – det här projektet kommer att ge konkreta resultat.

Arbetslivschefen vid Axxell, Lena Johansson, konstaterar att arbetslivets förändring är en ständigt pågående process och det gäller för utbildningsorganisationerna att hänga med.

– Behovet av kunnig arbetskraft ska mötas av utbildningar som är relevanta till innehåll, fokus och form. Det ska vara utbildningar som arbetslivet känner till att finns och som de kan utnyttja fullt ut just då de behöver dem. Projektet Lärsam sitter bra i Axxells strategiska arbete för en stärkt dialog med arbetslivet och vad är bättre än att de görs i ett nätverk med många utbildningsanordnare, säger Johansson.

Fortbildningsplanerare Anna Stenman leder Novias arbetspaket inom projektet. Målet är förbättrade färdigheter inom pedagogik, processer och ledarskap bland personalen, samt digitala färdigheter kopplade till kontinuerligt lärande.

– Vi jobbar aktivt med att vara en pålitlig och kunnig leverantör av kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. Detta projekt har en viktig uppgift gällande samverkan, att bygga nätverk mellan olika utbildningsaktörer i Svenskfinland och ger oss möjligheten att stärka kompetensen hos personalen för att bättre kunna svara mot de behov som efterfrågas från näringslivet nu och i framtiden, säger Stenman.

Gisela Andergård-Heiskanen, ledare för arbetslivstjänster vid Prakticum, ser framemot att inom projektet få ett nätverk där man får möjligheten att lära av varandra och dela med sig av sina styrkor.

– Vi fokuserar på en kundcentrerad och målinriktad utbildning och att tillsammans med arbetslivet skapa ett värde för alla parter. Näringslivet och hela vårt land är beroende av yrkeskunniga människor och vi behöver vara en smidig kugge i detta ekosystem, säger Andergård-Heiskanen.

Också Harriet Bystedt, som är projektplanerare och lärare vid Yrkesakademin i Österbotten, ser nätverkandet som en styrka.

– Vårt mål är att tillsammans med de övriga i nätverket utveckla ett strategiskt arbetssätt där vi planerar ett utbildningsutbud som möjliggör ett kontinuerligt lärande som arbetslivet behöver. Vi önskar hitta gemensamma metoder för att kartlägga och utveckla befintliga lärstigar och identifiera kriterier som är avgörande för att skapa smidiga och lättillgängliga sätt att uppdatera kompetens under karriären, säger Bystedt.

Lärsam finansieras av EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland och har en totalbudget på drygt 900 000 euro.

FAKTA Projektet Lärsam

• Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.
• Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.
• Totalbudget är ca 920 000 euro​.
• Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​
• Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverket/Svenska enheten för bildningsväsendet​. Fler välkomnas!

Det kontinuerliga lärandet i Svenskfinland ska stärkas med gemensamma krafter. Projektet Lärsam samlar utbildningsaktörer för att höja det egna kunnandet och för att bättre kunna möta arbetslivets behov.

I april i år inleddes ett projekt med en betydelsefull målsättning: att samla alla utbildningsanordnare i ett nätverk för kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Tillsammans ska man utveckla kunnandet kring kontinuerligt lärande och förbättra tjänsterna så att man på ett flexibelt sätt kan möta arbetslivets behov.

Projektet, som kort kallas Lärsam men vars hela namn är Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar, leds vid Åbo Akademi och projektparter med egna delprojekt är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia. Redan i initialskedet har dessutom Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan och Regionförvaltningsverkets svenska enheten för bildningsväsendet gått med som samarbetsparter i projektet. Också andra samarbetsparter är välkomna med.

Mona Riska vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi är projektledare.

– Vårt mål är att alla utbildningsaktörer i Svenskfinland samlas i nätverket. Det finns ett skriande behov av kompetensutveckling i arbetslivet, samtidigt som den statliga finansieringen skärs ned och deltagarna själva ska bekosta allt mer av sin kompetenshöjning, då är det viktigt att utbudet är relevant, flexibelt och kundanpassat så det möter arbetslivets behov. På sikt handlar det också om att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska, säger Riska.

När representanter för alla projektparterna samlades för en gemensam kickoff i Tammerfors var förväntningarna höga – det här projektet kommer att ge konkreta resultat.

Arbetslivschefen vid Axxell, Lena Johansson, konstaterar att arbetslivets förändring är en ständigt pågående process och det gäller för utbildningsorganisationerna att hänga med.

– Behovet av kunnig arbetskraft ska mötas av utbildningar som är relevanta till innehåll, fokus och form. Det ska vara utbildningar som arbetslivet känner till att finns och som de kan utnyttja fullt ut just då de behöver dem. Projektet Lärsam sitter bra i Axxells strategiska arbete för en stärkt dialog med arbetslivet och vad är bättre än att de görs i ett nätverk med många utbildningsanordnare, säger Johansson.

Fortbildningsplanerare Anna Stenman leder Novias arbetspaket inom projektet. Målet är förbättrade färdigheter inom pedagogik, processer och ledarskap bland personalen, samt digitala färdigheter kopplade till kontinuerligt lärande.

– Vi jobbar aktivt med att vara en pålitlig och kunnig leverantör av kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. Detta projekt har en viktig uppgift gällande samverkan, att bygga nätverk mellan olika utbildningsaktörer i Svenskfinland och ger oss möjligheten att stärka kompetensen hos personalen för att bättre kunna svara mot de behov som efterfrågas från näringslivet nu och i framtiden, säger Stenman.

Gisela Andergård-Heiskanen, ledare för arbetslivstjänster vid Prakticum, ser framemot att inom projektet få ett nätverk där man får möjligheten att lära av varandra och dela med sig av sina styrkor.

– Vi fokuserar på en kundcentrerad och målinriktad utbildning och att tillsammans med arbetslivet skapa ett värde för alla parter. Näringslivet och hela vårt land är beroende av yrkeskunniga människor och vi behöver vara en smidig kugge i detta ekosystem, säger Andergård-Heiskanen.

Också Harriet Bystedt, som är projektplanerare och lärare vid Yrkesakademin i Österbotten, ser nätverkandet som en styrka.

– Vårt mål är att tillsammans med de övriga i nätverket utveckla ett strategiskt arbetssätt där vi planerar ett utbildningsutbud som möjliggör ett kontinuerligt lärande som arbetslivet behöver. Vi önskar hitta gemensamma metoder för att kartlägga och utveckla befintliga lärstigar och identifiera kriterier som är avgörande för att skapa smidiga och lättillgängliga sätt att uppdatera kompetens under karriären, säger Bystedt.

Lärsam finansieras av EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland och har en totalbudget på drygt 900 000 euro.

FAKTA Projektet Lärsam

• Projektperiod: 1.4.2024–31.3.2026.
• Finansiär: EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Är ett utvecklingsprojekt inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Finansieringen har beviljats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, medan Undervisnings- och kulturministeriet innehållsmässigt ansvarar för projektfinansieringens tema.
• Totalbudget är ca 920 000 euro​.
• Åbo Akademi genom Centret för livslångt lärande koordinerar och genomför huvudprojektet, delprojektens genomförare är Axxell, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia.​
• Samarbetsparter: Yrkeshögskolan Arcada, Bildningsalliansen, Svenska handelshögskolan, Regionförvaltningsverket/Svenska enheten för bildningsväsendet​. Fler välkomnas!

Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap

Läroavtalssystem i Europa har över 20 år använts som en arbetsbaserad inlärningsmetod (WBL). Läroavtalssystem har länge funnits men det finns skillnader i lagstiftningen för läroavtalsutbildning mellan de europeiska länderna. De senaste åren har intresset också för internationella läroavtalsutbildningar ökat och samtidigt har det framkommit att rutiner och kunskapen fortfarande behöver utvecklas. Den ekonomiska situationen och efterfrågan på arbetskraft har en stor inverkan på läroavtalsutbildning, vilket gynnar både arbetslösa ungdomar, arbetssökande och arbetare som vill omskola sig eller uppdatera kompetensen. 

Genom det ERASMUS+ finansierade projektet “Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap” strävar Yrkesakademin i Österbotten tillsammans med sina samarbetspartners från olika delar av Europa att marknadsföra sina läroavtalssystem och välkomna en mer enhetlig europeisk förståelse för betald WBL (Work Based Learning), både på andra stadiets och högskolenivå

Europeisk vägkarta

Visioner om rutiner och syften med läroavtalsutbildningar varierar mellan länder och även regioner och branscher inom samma land. Detta leder till olika förväntningar av tillgänglighet och former av arbetsförlagt lärande eller aktiv arbetsmarknadspolitik. I vissa fall tenderar utbildningssektorns roll att begränsa de potentiella fördelarna med att engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens parter. Andra utmaningar kan vara bristande kommunikation, läroavtalsutbildningars låga status och attraktivitet. Otillräckliga ekonomiska fördelar och resurser kan också påverka de faktiska fördelarna med läroavtalsutbildningar. Till en viss del kan även i en del europeiska länder finnas otillräckligt samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet, som inverkar på definierandet och beskrivningarna av läroplaner samt påverkar den flexibilitet som behövs för att tillgodose arbets- och näringslivssektorernas behov. 

Syftet är också att öka yrkesutbildningens attraktionskraft samt att för arbetsgivarna stärka rekrytering av läroavtalsstuderande som möjliggör kompetenseffektiva anställningsmetoder. Läroavtalsutbildningar ska vara attraktiva för såväl studerande, arbetsgivare som för samhället.

Läroavtal – yrkesutbildningens attraktionskraft

Den 3–4 maj arrangerade Yrkesakademin i Österbotten ett utvecklingssamarbetsmöte med fokus på flexibel och anpassad yrkesutbildning. Många europeiska arbetsgivare har erfarenhet av nationella läroavtal men står inför nya utmaningar när de anställer utländska läroavtalsstuderande, som innebär nya okända utbildnings- och anställningsformat. Utmaningarna är oftast skillnaderna i lagstiftning samt bristen på information om de olika metoderna, rutinerna samt bidragsmöjligheter.

Därför är det viktigt att inom detta utvecklingsarbete tillsammans med hjälp av ett cross-over partnerskap, arbeta och bidra till att öka kunskapen om olika utbildnings- och anställningssystem i partnerländerna. Syftet är att bidra till mera transparenta och möjliga internationella läroavtalsperioder. Detta kan också medverka till ett förbättrat samarbete och nätverk på flera nivåer, stärka läroavtalsutbildningens kvalitet och inkludering samt stärka kvaliteten och erkännandet av läranderesultat.

Samarbetspartners: Yrkesakademin i Österbotten och Ålands yrkesgymnasium (Ålands landskapsregering) i Finland, Charlottenlund Upper Secondary School i Norge samt Uddevalla Vuxenutbildning och Västsvenska Handelskammaren Service AB i Sverige. Från Frankrike deltar Institut de Genech och SVILUPPO COMO - COMONEXT SPA från Italien. POLITEKNIKA IKASTEGIA TXORIERRI S.COOP deltar från Baskien i Spanien och ZDRUZENIE INSTITUT ZA RAZVOJ NA ZAEDNICATA från Republiken Nordmakedonien.

Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap

Läroavtalssystem i Europa har över 20 år använts som en arbetsbaserad inlärningsmetod (WBL). Läroavtalssystem har länge funnits men det finns skillnader i lagstiftningen för läroavtalsutbildning mellan de europeiska länderna. De senaste åren har intresset också för internationella läroavtalsutbildningar ökat och samtidigt har det framkommit att rutiner och kunskapen fortfarande behöver utvecklas. Den ekonomiska situationen och efterfrågan på arbetskraft har en stor inverkan på läroavtalsutbildning, vilket gynnar både arbetslösa ungdomar, arbetssökande och arbetare som vill omskola sig eller uppdatera kompetensen. 

Genom det ERASMUS+ finansierade projektet “Access To Work Based Learning Abroad-European Apprenticeship RoadMap” strävar Yrkesakademin i Österbotten tillsammans med sina samarbetspartners från olika delar av Europa att marknadsföra sina läroavtalssystem och välkomna en mer enhetlig europeisk förståelse för betald WBL (Work Based Learning), både på andra stadiets och högskolenivå

Europeisk vägkarta

Visioner om rutiner och syften med läroavtalsutbildningar varierar mellan länder och även regioner och branscher inom samma land. Detta leder till olika förväntningar av tillgänglighet och former av arbetsförlagt lärande eller aktiv arbetsmarknadspolitik. I vissa fall tenderar utbildningssektorns roll att begränsa de potentiella fördelarna med att engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens parter. Andra utmaningar kan vara bristande kommunikation, läroavtalsutbildningars låga status och attraktivitet. Otillräckliga ekonomiska fördelar och resurser kan också påverka de faktiska fördelarna med läroavtalsutbildningar. Till en viss del kan även i en del europeiska länder finnas otillräckligt samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet, som inverkar på definierandet och beskrivningarna av läroplaner samt påverkar den flexibilitet som behövs för att tillgodose arbets- och näringslivssektorernas behov. 

Syftet är också att öka yrkesutbildningens attraktionskraft samt att för arbetsgivarna stärka rekrytering av läroavtalsstuderande som möjliggör kompetenseffektiva anställningsmetoder. Läroavtalsutbildningar ska vara attraktiva för såväl studerande, arbetsgivare som för samhället.

Läroavtal – yrkesutbildningens attraktionskraft

Den 3–4 maj arrangerade Yrkesakademin i Österbotten ett utvecklingssamarbetsmöte med fokus på flexibel och anpassad yrkesutbildning. Många europeiska arbetsgivare har erfarenhet av nationella läroavtal men står inför nya utmaningar när de anställer utländska läroavtalsstuderande, som innebär nya okända utbildnings- och anställningsformat. Utmaningarna är oftast skillnaderna i lagstiftning samt bristen på information om de olika metoderna, rutinerna samt bidragsmöjligheter.

Därför är det viktigt att inom detta utvecklingsarbete tillsammans med hjälp av ett cross-over partnerskap, arbeta och bidra till att öka kunskapen om olika utbildnings- och anställningssystem i partnerländerna. Syftet är att bidra till mera transparenta och möjliga internationella läroavtalsperioder. Detta kan också medverka till ett förbättrat samarbete och nätverk på flera nivåer, stärka läroavtalsutbildningens kvalitet och inkludering samt stärka kvaliteten och erkännandet av läranderesultat.

Samarbetspartners: Yrkesakademin i Österbotten och Ålands yrkesgymnasium (Ålands landskapsregering) i Finland, Charlottenlund Upper Secondary School i Norge samt Uddevalla Vuxenutbildning och Västsvenska Handelskammaren Service AB i Sverige. Från Frankrike deltar Institut de Genech och SVILUPPO COMO - COMONEXT SPA från Italien. POLITEKNIKA IKASTEGIA TXORIERRI S.COOP deltar från Baskien i Spanien och ZDRUZENIE INSTITUT ZA RAZVOJ NA ZAEDNICATA från Republiken Nordmakedonien.

Det är ingen klyscha att tillsammans är vi starka och genom samarbete får vi genomslagskraft.
Det vet flera utbildningsanordnare i Vasatrakten som har slagit sig samman för att förbättra sina utbildningstjänster bland annat inom välfärdsteknologin.

YA, Vamia, Novia, VAMK, Åbo Akademi och Vasa universitet har bildat ett nätverk för att främja kontinuerligt lärande. Nätverket JoNet är utomordentligt i det hänseendet att det har varken ett tidsbegränsat projekt eller externt finansiellt stöd bakom sig. Man kan säga att JoNet uppstod spontant kring ett viktigt tema: kontinuerligt lärande. Därifrån kommer också namnet JoNet  (jatkuvan oppimisen network).

Kontinuerligt lärande svarar på behovet att utveckla och förnya kunnandet under olika skeden av livet och arbetslivet. Då fokuserar lärandet på kompetensutveckling som svarar på de behov som förändringarna i arbetslivet ger upphov till och som stöder meningsfulla arbetskarriärer. Möjlighet till att uppdatera sin egen kompetens under hela livet är den bästa försäkringen mot arbetslöshet.

Det är inte bara personer i arbetsför ålder som har nytta av kontinuerligt lärande. Det är hela Vasatrakten som vinner eftersom företagens konkurrenskraft och produktivitet ökar när utbildningsnivån höjs. Även statsfinanserna är bättre i balans om vi lyckas med en god sysselsättningsutveckling, som svarar på förändringarna i arbetslivet och kompetensbehoven.

Det är här som JoNet kommer in i bilden. JoNet har redan stärkt samarbetet mellan läroanstalterna på andra stadiet och högskolorna. Tillsammans kan utbildningsanordnarna organisera kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar för personer i arbetslivet. Utbildningarna ska bilda helheter som är skräddarsydda, kompetensbaserade och kundorienterade. Helheterna byggs på undersökningar om arbetslivet och svarar mot arbetslivets behov och ekonomiska incitament.

JoNet strävar efter ett skapa ett mångsidigt utbud där utbildningen inte nödvändigtvis leder till examen och som lämpar sig bättre för vuxnas behov. Det är viktigt att människor kan söka sig till det slags utbildningar de behöver för att utveckla specifik kompetens, och då är det oftast olika studiemoduler eller studiepaket och korta utbildningar som gäller. JoNet ska skapa ett nytt utbildningsutbud så att människor vid sidan av arbetet eller i arbetet har möjlighet att utveckla sin kompetens kring ett visst tema, oavsett utbildningsbakgrund eller olika skolformer. Det förutsätter nya verksamhetsmodeller så att utbildningsystemet blir flexibelt.

Det första exemplet som JoNet lanserar i år är inom välfärdsteknologin. JoNet håller på att utveckla flera studiepaket för personer i olika arbetsuppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen eller för företag som installerar välfärdsteknologiska anordningar. Det finns studiepaket där montörer lär sig att tillämpa sitt tekniska kunnande i en vårdmiljö, och för dom som arbetar inom vården erbjuds studiepaket där man lär sig utnyttja välfärdsteknologin ur kundens synvinkel (främjandet av funktionsförmåga eller stöd i vardagen). För ledningen och för sakkunniga inom förvaltningen utvecklas studiepaket där man fördjupar sig i digitaliseringen inom social- och hälsovård, utvecklandet av verksamheten, förändringar inom arbetslivet, välbefinnande och hur välfärdsteknologin kan utnyttjas som verktyg i sammanhanget.

Studiepaketen består av examensdelar på YA eller Vamia, beroende på språket, och av studieavsnitt på Novia, VAMK, Åbo Akademi eller Vasa Universitet. Alla intresserade är välkomna på kurserna, oavsett sin utbildningsbakgrund. Kostnaderna försöker man hålla minimala, så att så många som möjligt kan delta i utbildningen om de behöver dessa kompetenser på sina jobb eller vill främja sin arbetskarriär. Mera information om utbildningar kommer senare den här sommaren. Följ gärna utbildningsanordnarnas webbsidor och sociala medie-kanaler, eller ta kontakt om du vill veta mera!

I Finland är arbetsmarknaden och även utbildningen väldigt uppdelad i typiskt ”manliga” och ”kvinnliga” branscher. Under de senaste åren har vi vid YA på lite olika sätt arbetat med att stöda de studerande som valt att studera inom en ”icke-traditionell” bransch. Här berättar fyra studerande om sina erfarenheter och tankar om studier på YA.

Du behöver inte kunna allt på förhand

Tindra, Aina och Lizette studerar alla andra året på logistik på YA i Närpes. De berättar att de valde studier på YA för att de var intresserade av mer praktiska studier och arbete. De visste alla att logistik var deras första alternativ när de sökte in till YA. Ingen av dem har hållit på särskilt mycket med fordon och skruvande tidigare, men de har följt med i lastbilshytten med familj och släktingar redan från det att de var små.

”Verkstadsdagarna har varit det bästa hittills när man fått skruva och jobba mer praktiskt. Vi har t.ex. tvättat fordon, lastat med truckar, skottat snö på skolgården, övat på att backa och fått skruva och jobba med egna projekt,” säger Tindra. ”Vi är tre flickor bland 22 pojkar, nog är vi lite uppdelade men vi umgås och pratar nog också mycket med varandra,” berättar Aina.

Alla tre ser framemot att börja övningsköra inför körkortet och att kunna välja valbara examensdelar enligt eget intresse. De funderar också på om de vill köra grusbil, timmerbil, eller kanske vindmöllor med specialtransporter i framtiden. Det finns också tankar kring att ta busskörkort.

”Vår hälsning till tjejer som funderar på att söka till logistik är; var inte rädd fast du känner och tror att du inte kan tillräckligt eller lika mycket som pojkar, du lär dig grunderna och allt under studierna. Du behöver inte kunna på förhand!” säger Tindra, Aina och Lizette.

Go for it, välj det du själv vill

Salah studerar tredje året till närvårdare, han berättar att det var hans pappa som också är närvårdare som uppmanande honom att söka till social- och hälsovårdsbranschen. ”Jag tänkte att det är en bra grundutbildning och jag tycker om att jobba med människor och har lätt för att komma överens med olika slags personer,” säger Salah.

”Först hade jag också kombistudier på gymnasiet, men när jag förstod att man kan studera vidare till t.ex. sjukskötare utan gymnasiet valde jag bort det. Jag har också mycket på fritiden med fotboll och jobb, så det var svårt att hinna med allt,” berättar Salah.

“Jag har börjat känna mig mer och mer bekväm i närvårdarrollen. Först kändes det lite ovant med att t.ex. tvätta gamla människor, men de är också otroligt tacksamma och roliga att prata med,” fortsätter han.

Salah säger att han har trivts bra med studierna till närvårdare på YA i Närpes. Första året var han ensam kille i gruppen men det upplevde han inte som något problem. ”Jag blir lätt en i gruppen och har lätt för att prata och umgås med alla. Mina UA-perioder har jag gjort både på dagis och på äldreboende och det har känts riktigt bra. Jag har fått ett fint bemötande och lärt känna många människor,” säger han.

”Min hälsning till killar som funderar på att studera till närvårdare: Go for it! Det handlar ju om dig och din framtid, bry dig inte om vad du tror andra tänker och tycker! Det kan vara lätt att välja samma som kompisarna, men välj det du själv vill, behöver och tycker om,” poängterar Salah.

I Finland är arbetsmarknaden och även utbildningen väldigt uppdelad i typiskt ”manliga” och ”kvinnliga” branscher. Under de senaste åren har vi vid YA på lite olika sätt arbetat med att stöda de studerande som valt att studera inom en ”icke-traditionell” bransch. Här berättar fyra studerande om sina erfarenheter och tankar om studier på YA.

Du behöver inte kunna allt på förhand

Tindra, Aina och Lizette studerar alla andra året på logistik på YA i Närpes. De berättar att de valde studier på YA för att de var intresserade av mer praktiska studier och arbete. De visste alla att logistik var deras första alternativ när de sökte in till YA. Ingen av dem har hållit på särskilt mycket med fordon och skruvande tidigare, men de har följt med i lastbilshytten med familj och släktingar redan från det att de var små.

”Verkstadsdagarna har varit det bästa hittills när man fått skruva och jobba mer praktiskt. Vi har t.ex. tvättat fordon, lastat med truckar, skottat snö på skolgården, övat på att backa och fått skruva och jobba med egna projekt,” säger Tindra. ”Vi är tre flickor bland 22 pojkar, nog är vi lite uppdelade men vi umgås och pratar nog också mycket med varandra,” berättar Aina.

Alla tre ser framemot att börja övningsköra inför körkortet och att kunna välja valbara examensdelar enligt eget intresse. De funderar också på om de vill köra grusbil, timmerbil, eller kanske vindmöllor med specialtransporter i framtiden. Det finns också tankar kring att ta busskörkort.

”Vår hälsning till tjejer som funderar på att söka till logistik är; var inte rädd fast du känner och tror att du inte kan tillräckligt eller lika mycket som pojkar, du lär dig grunderna och allt under studierna. Du behöver inte kunna på förhand!” säger Tindra, Aina och Lizette.

Go for it, välj det du själv vill

Salah studerar tredje året till närvårdare, han berättar att det var hans pappa som också är närvårdare som uppmanande honom att söka till social- och hälsovårdsbranschen. ”Jag tänkte att det är en bra grundutbildning och jag tycker om att jobba med människor och har lätt för att komma överens med olika slags personer,” säger Salah.

”Först hade jag också kombistudier på gymnasiet, men när jag förstod att man kan studera vidare till t.ex. sjukskötare utan gymnasiet valde jag bort det. Jag har också mycket på fritiden med fotboll och jobb, så det var svårt att hinna med allt,” berättar Salah.

“Jag har börjat känna mig mer och mer bekväm i närvårdarrollen. Först kändes det lite ovant med att t.ex. tvätta gamla människor, men de är också otroligt tacksamma och roliga att prata med,” fortsätter han.

Salah säger att han har trivts bra med studierna till närvårdare på YA i Närpes. Första året var han ensam kille i gruppen men det upplevde han inte som något problem. ”Jag blir lätt en i gruppen och har lätt för att prata och umgås med alla. Mina UA-perioder har jag gjort både på dagis och på äldreboende och det har känts riktigt bra. Jag har fått ett fint bemötande och lärt känna många människor,” säger han.

”Min hälsning till killar som funderar på att studera till närvårdare: Go for it! Det handlar ju om dig och din framtid, bry dig inte om vad du tror andra tänker och tycker! Det kan vara lätt att välja samma som kompisarna, men välj det du själv vill, behöver och tycker om,” poängterar Salah.

Tolv studerande vid Yrkesakademin i Österbotten kommer att tävla om finalplatserna i Mästare2020 – FM mästerskapen i yrkesskicklighet. Semifinalerna går av stapeln under vecka 5 och den stora finalen avgörs i Jyväskylä i maj.

YA:s studerande tävlar i grenarna:

Visuellt försäljningsarbete

Användning av skogsmaskin

Närvårdare

Målning och Tapetsering

Fordonsmekaniker

Bildtext: Jennifer Norrgård, som kom på en fjärde plats i fjol i grenen målning och tapetsering, är ute efter revansch i Mästare2020.

I dessa tider behövs goda nyheter mer än någonsin, så vi är stolta över att kunna berätta att:

• Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur har beviljats ett understöd på 85,000 eur av Undervisnings- och kulturministeriet för att öka de underrepresenterade gruppernas deltagande i kontinuerligt lärande genom att utveckla vägledningen till studier. Undervisnings- och kulturministeriet beviljade sammanlagt 19,8 miljoner euro i understöd till 79 projekt som bidrar till reformen av kontinuerligt lärande. Projekten ska svara på omvälvningarna i arbetslivet, underlätta återhämtningen från coronakrisen och stödja tillgången på kompetent arbetskraft i regionerna.
• Yrkesakademin i Österbotten har tilldelats Erasmus+ ackreditering för utlandspraktik och kompetensutveckling genom internationella utbyten för programperioden 2021-2027. Ackrediteringen är ett formellt bevis på att vår internationella verksamheten uppfyller Europeiska Unionens kvalitetskriterier, och den har beviljats på basen av YA:s långsiktiga målsättningar och plan för verksamheten år 2021-2027. Ackrediteringen garanterar årlig finansiering för internationella mobilitetsprojekt och kompetensutveckling för studerande och personal fram till programperiodens slut 2027. Den årliga finansieringen som beviljas en ackrediterad organisation är minst 25 000 och högst 100 000 euro. Ackrediteringen gör det möjligt att upprätthålla och utveckla kvaliteten på vår internationella verksamhet. Det är också ett steg framåt när vi utvidgar och säkerställer ett tillförlitligt samarbetsnätverk på internationell nivå.

”Erasmus+ ackrediteringen är ett jättefint bevis på att Yrkesakademin i Österbotten har en högkvalitativ internationell verksamhet som är förverkligad enligt Utbildningsstyrelsens kriterier på internationellt samarbete. Ackrediteringen är resultatet av en långsiktig strategisk satsning som bland annat innebär att vi på ett tryggt sätt kan sända studerande och personal utrikes för kortare eller längre utbytesperioder. Internationella mobiliteten för studerande och personal är numera en självklar och uppskattad del av vår verksamhet. En period av praktik eller studier utomlands ger erfarenheter för livet, stärker yrkeskunnandet och främjar arbetskarriären. Självklart tar vi också emot utländska studerande och lärare från våra samarbetspartners. Nu ser vi med iver fram emot att sätta igång det internationella utbytet igen, genast det igen är möjligt att resa tryggt efter pandemin,” säger Söfuks Direktör Ulrica Karp.

”Vi är också glada för att Undervisnings- och kulturministeriet noterat vårt arbete med att främja det kontinuerliga lärandet för underrepresenterade studerandegrupper i utbildningen,” fortsätter hon.

Yrkesakademin i Österbotten fyller 10 år!

Ladda ner programmet i PDF-format

I januari 2009 bildades Yrkesakademin i Österbotten genom en samgång av Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs Kurscenter. Nu vill vi tillsammans med våra ägare, samarbetspartners och personal fira de tio åren genom att ordna ett seminarium med sikte på regionens behov i framtiden.

Utbildning och kompetensutveckling i Österbotten

21 januari 2019 Campus Kungsgården, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa

Program

Anmälan och kaffeservering

Välkomsthälsning, Anders Norrback,  samkommunstyrelsens ordförande

Framtidens möjligheter, Perttu Pölönen, uppfinnare, kompositör, visionär

Österbotten – Finlands motor, Joakim Strand, riksdagsledamot

Paneldebatt kring framtida kompetensbehov i Österbotten.  Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistriktStefan Råback, Vasek VD, utvecklingsdirektörStefan Sjöberg, VD MirkaAnders Norrback, samkommunstyrelsens ordförande

Seminariet avslutas, Boris Ståhl, rektor för Yrkesakademin i Österbotten

Anmälan senast 14.1.2019 till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 050-523 32 53. Meddela även eventuella specialdieter.