Yrkesakademin i Österbotten

Eftersom YA:s utbildningar förverkligas i nära samarbete med arbets- och näringslivet är kontakten till lokala företag inom olika branscher väldigt viktig. En arbetsgivare som kontinuerligt tar emot närvårdarstuderande på perioder av utbildning på arbetsplatsen (UA) eller på läroavtal (LA) är Folkhälsan. Joacim Sandbacka, regionchef för Folkhälsan Välfärd i Österbotten berättar att Folkhälsan har YA:s studerande på LA eller UA vid alla sina enheter, från Karleby i norr till Närpes i syd.

”Vi har ett samarbete som är superviktigt,” säger Joacim. ”Vi har ju en rådande arbetskraftsbrist, jag vågar nästan använda ordet ”kris”, och då är det upp till oss att ge ett bra bemötande då studerande kommer till oss. Vi vill som arbetsgivare göra ett gott intryck, vi hoppas ju att vi får bra och engagerade medarbetare i framtiden,” fortsätter han.

Arbetskraftsbrist i social- och hälsovårdsbranschen

Att Joacim verkligen tycker det är viktigt att ta hand om de studerande som gör sin UA eller LA period på Folkhälsan märks. Han tycker att det är viktigt att de studerande som kommer till Folkhälsan ska känna sig trygga. ”För att få en lyckad UA period så är grundtemat trygghet. Den studerande behöver ha en klar målbild gällande vad som förväntas av hen under UA perioden, vad man ska kunna då man börjar sin UA period, och vad man ska ha lärt sig innan man slutar,” säger han.

Hans tips åt studerande som är på väg ut på sin första UA period är att vara aktiv och våga fråga om hjälp och prata med arbetsplatshandledaren och arbetskamraterna. Det är spännande att komma till en helt ny miljö med främmande människor, men ”Man ska inte vara rädd att ta i, var inte blyg,” säger han. ”Är man villig att lära sig och att aktivt ta del av arbetet under UA perioden så lär man sig jättemycket. Man har UA perioden som en del av utbildningen, för att man ska lära sig, och för att omfatta det man lärt sig i skolan på jobbet,” poängterar han.

Han ger också rådet till studerande att testa på olika arbetsgivare under UA perioderna, även om det kan kännas tryggt att alltid fara till samma ställe. Det är väldigt lärorikt att se olika delar av branschen medan man har möjligheten via utbildningen.

Råd och tips inför UA perioden

Till sist lyfter Joacim igen upp den arbetskraftsbrist som drabbat sektorn. ”Jag vill ge en hälsning till alla som studerar till närvårdare - det här är en framtidsbransch! Det finns ingen risk för samarbetsförhandlingar i en nära framtid”.

”Jag vill också poängtera det livslånga lärandet. På Folkhälsan är vi måna om att erbjuda personalen fortbildning. Som studerande, se till att få din examen, få ditt Valvira nummer, men fortsätt att lära dig! För det här är en spännande bransch i utveckling, man behöver hela tiden lära sig nya saker,” avslutar Joacim.

Eftersom YA:s utbildningar förverkligas i nära samarbete med arbets- och näringslivet är kontakten till lokala företag inom olika branscher väldigt viktig. En arbetsgivare som kontinuerligt tar emot närvårdarstuderande på perioder av utbildning på arbetsplatsen (UA) eller på läroavtal (LA) är Folkhälsan. Joacim Sandbacka, regionchef för Folkhälsan Välfärd i Österbotten berättar att Folkhälsan har YA:s studerande på LA eller UA vid alla sina enheter, från Karleby i norr till Närpes i syd.

”Vi har ett samarbete som är superviktigt,” säger Joacim. ”Vi har ju en rådande arbetskraftsbrist, jag vågar nästan använda ordet ”kris”, och då är det upp till oss att ge ett bra bemötande då studerande kommer till oss. Vi vill som arbetsgivare göra ett gott intryck, vi hoppas ju att vi får bra och engagerade medarbetare i framtiden,” fortsätter han.

Arbetskraftsbrist i social- och hälsovårdsbranschen

Att Joacim verkligen tycker det är viktigt att ta hand om de studerande som gör sin UA eller LA period på Folkhälsan märks. Han tycker att det är viktigt att de studerande som kommer till Folkhälsan ska känna sig trygga. ”För att få en lyckad UA period så är grundtemat trygghet. Den studerande behöver ha en klar målbild gällande vad som förväntas av hen under UA perioden, vad man ska kunna då man börjar sin UA period, och vad man ska ha lärt sig innan man slutar,” säger han.

Hans tips åt studerande som är på väg ut på sin första UA period är att vara aktiv och våga fråga om hjälp och prata med arbetsplatshandledaren och arbetskamraterna. Det är spännande att komma till en helt ny miljö med främmande människor, men ”Man ska inte vara rädd att ta i, var inte blyg,” säger han. ”Är man villig att lära sig och att aktivt ta del av arbetet under UA perioden så lär man sig jättemycket. Man har UA perioden som en del av utbildningen, för att man ska lära sig, och för att omfatta det man lärt sig i skolan på jobbet,” poängterar han.

Han ger också rådet till studerande att testa på olika arbetsgivare under UA perioderna, även om det kan kännas tryggt att alltid fara till samma ställe. Det är väldigt lärorikt att se olika delar av branschen medan man har möjligheten via utbildningen.

Råd och tips inför UA perioden

Till sist lyfter Joacim igen upp den arbetskraftsbrist som drabbat sektorn. ”Jag vill ge en hälsning till alla som studerar till närvårdare - det här är en framtidsbransch! Det finns ingen risk för samarbetsförhandlingar i en nära framtid”.

”Jag vill också poängtera det livslånga lärandet. På Folkhälsan är vi måna om att erbjuda personalen fortbildning. Som studerande, se till att få din examen, få ditt Valvira nummer, men fortsätt att lära dig! För det här är en spännande bransch i utveckling, man behöver hela tiden lära sig nya saker,” avslutar Joacim.

En viktig del av yrkesutbildningen är att studerande bekantar sig med arbetslivet eller är i arbetslivet under kortare eller längre perioder. Dessa perioder förverkligas antingen via ett utbildningsavtal eller ett läroavtal och målet för studerande är lärande i arbetslivet med tydligt beskrivna arbetsuppgifter.

I lärandet i arbetslivet är den allra viktigaste personen, förutom själva studerande, arbetsplatshandledaren.  Arbetsplatshandledaren planerar lärandet tillsammans med studerande och lärare, handleder studerande, följer lärprocessen och är delaktig i planeringen av yrkesprovet. När studerande når upp till de krav på yrkesskicklighet som är definierade i examensgrunderna och sina personliga målsättningar, går studerande över till att visa sitt kunnande vid yrkesprovet. Då övergår vanligen handledaren till att fungera som arbetsplatsens bedömare och bedömer kunnandet tillsammans med lärar-bedömaren.

Vad erbjuder då YA för stöd för arbetsplatshandledare och bedömare för att de ska lyckas med sina uppgifter?  Vi har en tydlig uppgift och det är att utbilda eller introducera arbetsplatshandledaren i sina uppgifter. YA erbjuder både branschspecifik och branschöverskridande webbutbildning för arbetsplatshandledare genom att arbetsplatshandledaren får anvisningar om att studera webbmaterial och göra konkreta studieuppgifter. Sedan träffas en grupp arbetsplatshandledare med en utbildare vid två webbdiskussioner där den första handlar om planering och handledning och den andra om bedömning. För att diskussionerna ska bli bra förutsätter det att deltagarna har studerat och gjort uppgifterna och digitala färdigheter - med handledning brukar det gå bra!

Förutom webbutbildning erbjuder YA HandledingsHJÄLP. Handledningshjälpen är tillgänglig för alla arbetsplatshandledare som vill fråga eller diskutera om handledning inom yrkesutbildningen på svenska. Under tiden  maj-december erbjuds HandledningHJÄLP 17.5, 8.6, 16.8, 13.9, 11.10, 15.11 och 14.12  kl 9-11 via Teams.

Gå in på www.ohjaan.fi och välj svenska. Där hittar du direktlänken till handledningsHJÄLP och stöd och arbetsredskap för handledning i lärande i arbetslivet riktat både till arbetsplatshandledare och till läroanstalter.

Sedan några år tillbaka ingår YA i det nationella nätverket OHJAAN som enda svenskspråkiga utbildningsanordnare. I nuläget består nätverket av 12 utbildningsanordnare runtom i Finland.

En viktig del av yrkesutbildningen är att studerande bekantar sig med arbetslivet eller är i arbetslivet under kortare eller längre perioder. Dessa perioder förverkligas antingen via ett utbildningsavtal eller ett läroavtal och målet för studerande är lärande i arbetslivet med tydligt beskrivna arbetsuppgifter.

I lärandet i arbetslivet är den allra viktigaste personen, förutom själva studerande, arbetsplatshandledaren.  Arbetsplatshandledaren planerar lärandet tillsammans med studerande och lärare, handleder studerande, följer lärprocessen och är delaktig i planeringen av yrkesprovet. När studerande når upp till de krav på yrkesskicklighet som är definierade i examensgrunderna och sina personliga målsättningar, går studerande över till att visa sitt kunnande vid yrkesprovet. Då övergår vanligen handledaren till att fungera som arbetsplatsens bedömare och bedömer kunnandet tillsammans med lärar-bedömaren.

Vad erbjuder då YA för stöd för arbetsplatshandledare och bedömare för att de ska lyckas med sina uppgifter?  Vi har en tydlig uppgift och det är att utbilda eller introducera arbetsplatshandledaren i sina uppgifter. YA erbjuder både branschspecifik och branschöverskridande webbutbildning för arbetsplatshandledare genom att arbetsplatshandledaren får anvisningar om att studera webbmaterial och göra konkreta studieuppgifter. Sedan träffas en grupp arbetsplatshandledare med en utbildare vid två webbdiskussioner där den första handlar om planering och handledning och den andra om bedömning. För att diskussionerna ska bli bra förutsätter det att deltagarna har studerat och gjort uppgifterna och digitala färdigheter - med handledning brukar det gå bra!

Förutom webbutbildning erbjuder YA HandledingsHJÄLP. Handledningshjälpen är tillgänglig för alla arbetsplatshandledare som vill fråga eller diskutera om handledning inom yrkesutbildningen på svenska. Under tiden  maj-december erbjuds HandledningHJÄLP 17.5, 8.6, 16.8, 13.9, 11.10, 15.11 och 14.12  kl 9-11 via Teams.

Gå in på www.ohjaan.fi och välj svenska. Där hittar du direktlänken till handledningsHJÄLP och stöd och arbetsredskap för handledning i lärande i arbetslivet riktat både till arbetsplatshandledare och till läroanstalter.

Sedan några år tillbaka ingår YA i det nationella nätverket OHJAAN som enda svenskspråkiga utbildningsanordnare. I nuläget består nätverket av 12 utbildningsanordnare runtom i Finland.

Projektet Våga Satsas främsta uppgift har varit att ordna kurser och evenemang för blivande och etablerade småföretagare i Österbotten. Men, projektet har även lyft fram österbottnisk företagsamhet på flera andra sätt.

Sista december avslutas utbildningsprojektet Våga Satsa vid Yrkesakademin i Österbotten. Under projekttiden har det ordnats många kurser riktade till österbottniska småföretagare, men också till de som funderat på att starta eget företag. I takt med att projektet framskridit har allt fler hittat till Våga Satsas aktiviteter och kanaler. 

Våga Satsa har bland annat ordnat kursen Starta eget, och flera företag har sett dagens ljus under och efter kursen. Projektet har även haft som mål att vara aktivt på sociala medier och annars också online. Aktiviteten på de sociala medierna har visat sig vara ett smart drag, för den absolut största gruppen deltagare har fått nys om projektet just där via. 

I Våga Satsa podcast har lyssnarna fått ta del av österbottniska företagares bakgrundsberättelser, problem och framtidsdrömmar. Podcasten har varit en uppskattad del av projektet, och hittills har podden över 6000 lyssningar. Att få ta del av en företagares liv har intresserat många, och berättelserna finns kvar fastän projektet avslutas. Alla avsnitt hittar man bland annat på Soundcloud.

Om man är intresserad av vad man ska tänka på då man startar eget företag har projektet tillsammans med Boden Live och de österbottniska näringslivsbolagen spelat in korta filmer där bland annat det temat behandlas. Filmerna hittar man på www.boden.fi och finns kvar på webbplatsen också vid projektets slut.

Våga Satsa tackar för sig – och önskar alla samarbetspartners, kursdeltagare och följare en riktigt God Jul och företagsamma nya år!

Text: Sofia Sundholm, projektplanerare Våga Satsa

Inom Svenskfinland jobbar musikutbildningarna inom olika stadier tätt tillsammans, och finns idag i Jakobstad, Vasa, Kristinestad, Borgå, Karis och Helsingfors. Utbildningarna leds av erfarna, hängivna och drivna pedagoger.

Väljer du en musikutbildning i Svenskfinland får du chansen att studera musik, musikproduktion, musikpedagogik och ljudteknik, och du får en djup och bred kunskap, regionala valmöjligheter samt ett värdefullt nätverk som följer med dig som grund för resten av livet.

Vid Yrkesakademin i Österbotten, Campus Allegro i Jakobstad, får du under det treåriga utbildningsprogrammet studera musik i en modern och inspirerande miljö. Som studerande skapar du ditt eget utbildningspaket från början till slut, och du får även många valmöjligheter att fortsätta studierna efter andra stadiet på yrkeshögskole- och universitetsnivå. Under utbildningens gång har du också möjlighet att knyta kontakt med andra utbildningar inom musik och andra konstformer. Tack vare YA:s samarbete med Vasa svenska aftonläroverk kan du även välja att avlägga en kombiexamen.

Som utexaminerad musiker har du en utmärkt grund att stå på när du ska fungera som professionell musiker/artist, eller som grund för vidare studier. 

Kevin Vikströms intresse har alltid varit musik, så att studera musik vid YA i Jakobstad var ett självklart val för honom. När han började studera så märkte hans familj och omgivning att det var något som passade honom perfekt. 

Att få bygga nätverk med kunniga människor inom musikbranschen, få fria och stora valmöjligheter och utveckla sig själv som människa och musiker är något som Kevin uppskattat med sina studier. 

”Jag känner att jag fått pusha mig själv. Se vad jag kan göra som musiker, med egna krafter och tillsammans med andra människor. Mitt självförtroende har nog blivit bättre,” säger Kevin. 

Men det största som Kevin har fått med sig från musikutbilningen är det stora nätverket, och möjligheterna till att skapa sin egen musik. Att nå ut till de som arbetar professionellt inom musikbranschen. 

Som råd till andra som funderar över sina kommande studieval, säger Kevin: 

”Våga välja något du har passion för, och våga fara dit där du tror att det finns någonting för dig själv!”

Se hela intervjun och läs mer om våra utbildningar: 

www.yrkesakademin.fi/musiker

www..musikutbildning.fi

Inom Svenskfinland jobbar musikutbildningarna inom olika stadier tätt tillsammans, och finns idag i Jakobstad, Vasa, Kristinestad, Borgå, Karis och Helsingfors. Utbildningarna leds av erfarna, hängivna och drivna pedagoger.

Väljer du en musikutbildning i Svenskfinland får du chansen att studera musik, musikproduktion, musikpedagogik och ljudteknik, och du får en djup och bred kunskap, regionala valmöjligheter samt ett värdefullt nätverk som följer med dig som grund för resten av livet.

Vid Yrkesakademin i Österbotten, Campus Allegro i Jakobstad, får du under det treåriga utbildningsprogrammet studera musik i en modern och inspirerande miljö. Som studerande skapar du ditt eget utbildningspaket från början till slut, och du får även många valmöjligheter att fortsätta studierna efter andra stadiet på yrkeshögskole- och universitetsnivå. Under utbildningens gång har du också möjlighet att knyta kontakt med andra utbildningar inom musik och andra konstformer. Tack vare YA:s samarbete med Vasa svenska aftonläroverk kan du även välja att avlägga en kombiexamen.

Som utexaminerad musiker har du en utmärkt grund att stå på när du ska fungera som professionell musiker/artist, eller som grund för vidare studier. 

Kevin Vikströms intresse har alltid varit musik, så att studera musik vid YA i Jakobstad var ett självklart val för honom. När han började studera så märkte hans familj och omgivning att det var något som passade honom perfekt. 

Att få bygga nätverk med kunniga människor inom musikbranschen, få fria och stora valmöjligheter och utveckla sig själv som människa och musiker är något som Kevin uppskattat med sina studier. 

”Jag känner att jag fått pusha mig själv. Se vad jag kan göra som musiker, med egna krafter och tillsammans med andra människor. Mitt självförtroende har nog blivit bättre,” säger Kevin. 

Men det största som Kevin har fått med sig från musikutbilningen är det stora nätverket, och möjligheterna till att skapa sin egen musik. Att nå ut till de som arbetar professionellt inom musikbranschen. 

Som råd till andra som funderar över sina kommande studieval, säger Kevin: 

”Våga välja något du har passion för, och våga fara dit där du tror att det finns någonting för dig själv!”

Se hela intervjun och läs mer om våra utbildningar: 

www.yrkesakademin.fi/musiker

www..musikutbildning.fi

Den nya omsorgsassistentutbildningen för ukrainare i Jakobstadsregionen, har redan synts i ett flertal intervjuer och till och med ett inslag i tv-nytt. Så nu vill jag med den här artikeln följa upp tidigare rapportering, och försöka ta er med in i gruppens vardag.

Gruppen med ukrainska studeranden stöter i sina studier på unika utmaningar jämfört med finländska studeranden, när de navigerar sig igenom både ett nytt språk och en ny kulturell kontext i så väl samhället som i arbetslivet. Att lära sig ett nytt språk på kort tid (mindre än ett år) är svårt för vem som helst, men att dessutom lära sig ett specifikt branschspråk som det inom vården där noggrannhet är avgörande, är ytterligare en högre nivå av utmaning.

Att i Jakobstadsregionen arbeta med äldre människor som har olika typer av diagnoser som försvårar kommunikationen och där både patienter och kollegor dessutom pratar dialekt, är något som gruppen snabbt förstod kommer att bli både intressant och svårt. Fokus har nu under de tre första månaderna satts på intensiv svenskaundervisning för att gruppen snabbt ska komma upp till en nivå där studerande kan känna sig bekväma med att kommunicera med patienter, familjemedlemmar och kollegor. Detta kräver engagemang, hårt arbete och en vilja att våga göra fel, fråga och be om hjälp.

För att förbereda gruppen inför praktiken så har vi försökt lära oss svenska på så många olika sätt som möjligt och vi har arbetat mycket med att våga prata och uttrycka oss, t.ex. har vi spelat många sällskapsspel. Vi har också byggt upp ett fint samarbete med Folkhälsans daggrupper, vi umgås och ordnar aktiviteter varje vecka. Vi har regelbundet gymnastik med rörelser kopplade till historier, vi har bjudit på musik och sång, haft högläsning, pysslat och även med de äldre är sällskapsspelen populära. Dessa gemensamma stunder har blivit viktiga för så väl den ukrainska gruppen som för daggrupperna som ivrigt ser fram emot nästa träff.

En av de saker som gruppen kämpar mest med är att i den första examensdelen i ”Att främja utveckling och delaktighet”, lära sig branschens terminologi på svenska men också att förstå hur sjukvården och specifikt äldreomsorgen skiljer sig mellan Ukraina och Finland. Flera personer i gruppen har utbildning och arbetslivserfarenhet inom vården så för dem handlar det främst om att fokusera på skillnaderna, på att uppdatera sina kunskaper och på att till viss mån lägga de gamla tankesätten åt sidan. Alla länder har sina egna system, värderingar och normer vad gäller hälsovård och gruppen behöver lära sig om de finländska. Till exempel så är det i andra länder och i Ukraina mycket mera vanligt att familjemedlemmar tar hand om äldre släktingar i hemmet, medan man i Finland i stället betonar professionell vård och olika typer av boenden.

En dag i veckan är gruppen ute på olika vårdenheter på praktik, detta började de med redan i mars knappt två månader efter kursstart. Målet med praktiken nu i början är främst att få bekanta sig med vårdarbetet och få lyssna och prata svenska. Studerandena säger att det är väldigt intressanta dagar, men att de samtidigt upplever mycket stress och känslor av att inte räcka till. En del av studerandena har också berättat att de fått många nya insikter och att det är tungt att konfronteras med sina egna känslor när det gäller till exempel äldre med demenssjukdomar. Trots att de själva kanske inte ännu insett det, så tycker jag som lärare att deras svenska redan nu utvecklas snabbare efter varje praktikdag och tillsammans försöker vi analysera vilka situationer i praktikvardagen som är mest stressande och vad vi kan fokusera på för att underlätta för dem.

Slutligen kan man konstatera att den här gruppen, med sitt intresse, sin diskussionsiver och målmedvetenhet, har alla chanser att bli skickliga och omtyckta omsorgsassistenter, om de bara orkar arbeta hårt och ta sig förbi de språkliga, byråkratiska och kulturella hindren.  

Den nya omsorgsassistentutbildningen för ukrainare i Jakobstadsregionen, har redan synts i ett flertal intervjuer och till och med ett inslag i tv-nytt. Så nu vill jag med den här artikeln följa upp tidigare rapportering, och försöka ta er med in i gruppens vardag.

Gruppen med ukrainska studeranden stöter i sina studier på unika utmaningar jämfört med finländska studeranden, när de navigerar sig igenom både ett nytt språk och en ny kulturell kontext i så väl samhället som i arbetslivet. Att lära sig ett nytt språk på kort tid (mindre än ett år) är svårt för vem som helst, men att dessutom lära sig ett specifikt branschspråk som det inom vården där noggrannhet är avgörande, är ytterligare en högre nivå av utmaning.

Att i Jakobstadsregionen arbeta med äldre människor som har olika typer av diagnoser som försvårar kommunikationen och där både patienter och kollegor dessutom pratar dialekt, är något som gruppen snabbt förstod kommer att bli både intressant och svårt. Fokus har nu under de tre första månaderna satts på intensiv svenskaundervisning för att gruppen snabbt ska komma upp till en nivå där studerande kan känna sig bekväma med att kommunicera med patienter, familjemedlemmar och kollegor. Detta kräver engagemang, hårt arbete och en vilja att våga göra fel, fråga och be om hjälp.

För att förbereda gruppen inför praktiken så har vi försökt lära oss svenska på så många olika sätt som möjligt och vi har arbetat mycket med att våga prata och uttrycka oss, t.ex. har vi spelat många sällskapsspel. Vi har också byggt upp ett fint samarbete med Folkhälsans daggrupper, vi umgås och ordnar aktiviteter varje vecka. Vi har regelbundet gymnastik med rörelser kopplade till historier, vi har bjudit på musik och sång, haft högläsning, pysslat och även med de äldre är sällskapsspelen populära. Dessa gemensamma stunder har blivit viktiga för så väl den ukrainska gruppen som för daggrupperna som ivrigt ser fram emot nästa träff.

En av de saker som gruppen kämpar mest med är att i den första examensdelen i ”Att främja utveckling och delaktighet”, lära sig branschens terminologi på svenska men också att förstå hur sjukvården och specifikt äldreomsorgen skiljer sig mellan Ukraina och Finland. Flera personer i gruppen har utbildning och arbetslivserfarenhet inom vården så för dem handlar det främst om att fokusera på skillnaderna, på att uppdatera sina kunskaper och på att till viss mån lägga de gamla tankesätten åt sidan. Alla länder har sina egna system, värderingar och normer vad gäller hälsovård och gruppen behöver lära sig om de finländska. Till exempel så är det i andra länder och i Ukraina mycket mera vanligt att familjemedlemmar tar hand om äldre släktingar i hemmet, medan man i Finland i stället betonar professionell vård och olika typer av boenden.

En dag i veckan är gruppen ute på olika vårdenheter på praktik, detta började de med redan i mars knappt två månader efter kursstart. Målet med praktiken nu i början är främst att få bekanta sig med vårdarbetet och få lyssna och prata svenska. Studerandena säger att det är väldigt intressanta dagar, men att de samtidigt upplever mycket stress och känslor av att inte räcka till. En del av studerandena har också berättat att de fått många nya insikter och att det är tungt att konfronteras med sina egna känslor när det gäller till exempel äldre med demenssjukdomar. Trots att de själva kanske inte ännu insett det, så tycker jag som lärare att deras svenska redan nu utvecklas snabbare efter varje praktikdag och tillsammans försöker vi analysera vilka situationer i praktikvardagen som är mest stressande och vad vi kan fokusera på för att underlätta för dem.

Slutligen kan man konstatera att den här gruppen, med sitt intresse, sin diskussionsiver och målmedvetenhet, har alla chanser att bli skickliga och omtyckta omsorgsassistenter, om de bara orkar arbeta hårt och ta sig förbi de språkliga, byråkratiska och kulturella hindren.  

Finland har denna vår rankats som världens lyckligaste land sjätte året i rad. Den internationella World Happiness Report publicerar årligen sin lista över världens lyckligaste länder. Rapporten omfattar 146 länder.

Rapporten mäter bland annat nivån på socialt stöd, inkomster, hälsa, personlig frihet, givmildhet samt korruption och de sammanslagna poängen ger Finland åter igen en placering högst upp på prispallen.

Jag är åter glad och tacksam över denna fina utnämning och jag känner mig stolt över att vara finländare. Dessutom känner jag mig som en del av detta välfärdssamhälle och upplever att jag som arbetar på en skola är med och jobbar för mångas lycka.

Men jag möts av många olika åsikter gällande denna rapport. Och visst har jag i vissa diskussioner suttit tyst och valt att inte uttrycka min stolthet, för att inte verka allt för lycklig. Försynt har jag frågat runt hur andra upplever denna rankinglista och fått varierande svar. Vi finländare är nog medvetna om hur bra vi har det men många är snabba med att tillägga hur mycket lyckligare vi vore om vi hade det ännu bättre...

Efter mina19 år som gymnasierektor är jag inte särdeles förtjust i rankinglistor. Jag medger att rankinglistor över andrastadieutbildningar och listan på lyckliga länder inte rakt av kan jämföras med varandra. Men i båda fallen handlar det om ett försök att ringa in verksamhet som leder till bra resultat.

Att år efter år finnas långt nere i en rankinglista kan i bästa fall leda till en vilja och ett arbete som leder till förbättring. Det viktiga är då att definiera vad som ska mätas och hur.

Yrkesutbildarna i vårt land hålls under luppen främst via ARVO utvärderingar och alla resultat finns öppet till påseende i Vipunen. Här presenteras alla skolors verksamhet och jämförelse mellan utbildarna kan lätt göras.

Jag hoppas att vi inom skolvärlden ska vara kloka och låta dessa jämförelser leda till utveckling. Jag vill kunna vara stolt över det som vi är bra på och utveckla där vi har sämre resultat. Vi behöver kunna kanalisera våra krafter på utvecklingsarbete framom avund och plagiering. Samarbete torde vara en bra lösning som alla skulle kunna gagnas av.

På samma sätt hoppas jag att vår lista över lyckliga länder ska generera positiv utveckling i världens alla länder. Jag hoppas att vi alla finländare ska våga vara stolta över vår första plats men ändå tillsammans utveckla vårt land till ett ännu lyckligare. Det ena utesluter inte det andra.

Finland har denna vår rankats som världens lyckligaste land sjätte året i rad. Den internationella World Happiness Report publicerar årligen sin lista över världens lyckligaste länder. Rapporten omfattar 146 länder.

Rapporten mäter bland annat nivån på socialt stöd, inkomster, hälsa, personlig frihet, givmildhet samt korruption och de sammanslagna poängen ger Finland åter igen en placering högst upp på prispallen.

Jag är åter glad och tacksam över denna fina utnämning och jag känner mig stolt över att vara finländare. Dessutom känner jag mig som en del av detta välfärdssamhälle och upplever att jag som arbetar på en skola är med och jobbar för mångas lycka.

Men jag möts av många olika åsikter gällande denna rapport. Och visst har jag i vissa diskussioner suttit tyst och valt att inte uttrycka min stolthet, för att inte verka allt för lycklig. Försynt har jag frågat runt hur andra upplever denna rankinglista och fått varierande svar. Vi finländare är nog medvetna om hur bra vi har det men många är snabba med att tillägga hur mycket lyckligare vi vore om vi hade det ännu bättre...

Efter mina19 år som gymnasierektor är jag inte särdeles förtjust i rankinglistor. Jag medger att rankinglistor över andrastadieutbildningar och listan på lyckliga länder inte rakt av kan jämföras med varandra. Men i båda fallen handlar det om ett försök att ringa in verksamhet som leder till bra resultat.

Att år efter år finnas långt nere i en rankinglista kan i bästa fall leda till en vilja och ett arbete som leder till förbättring. Det viktiga är då att definiera vad som ska mätas och hur.

Yrkesutbildarna i vårt land hålls under luppen främst via ARVO utvärderingar och alla resultat finns öppet till påseende i Vipunen. Här presenteras alla skolors verksamhet och jämförelse mellan utbildarna kan lätt göras.

Jag hoppas att vi inom skolvärlden ska vara kloka och låta dessa jämförelser leda till utveckling. Jag vill kunna vara stolt över det som vi är bra på och utveckla där vi har sämre resultat. Vi behöver kunna kanalisera våra krafter på utvecklingsarbete framom avund och plagiering. Samarbete torde vara en bra lösning som alla skulle kunna gagnas av.

På samma sätt hoppas jag att vår lista över lyckliga länder ska generera positiv utveckling i världens alla länder. Jag hoppas att vi alla finländare ska våga vara stolta över vår första plats men ändå tillsammans utveckla vårt land till ett ännu lyckligare. Det ena utesluter inte det andra.

Yrkesakademin i Österbotten har tillsammans med 4 andra svenska utbildningsanordnare utvecklat samarbetet och handledningen kring övergångar från andra till tredje stadiet. Detta har vi gjort inom Växla upp handledningen som är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att utveckla och sammanföra modeller för handledning, utveckla gemensamma kommunikations- och handledningsmodeller samt att dra nytta av digitala kanaler och verktyg i informationsspridning.

Via utvecklingsarbetet har vi utvecklat enhetliga tjänster för handledning till fortsatta studier. Detta har vi bl a gjort genom att tillsammans göra upp en digital plattform med bekrivningar och videon där tidigare studerande berättar om sin väg till vidare studier. Du kan t ex lyssna in hur hur Linda efter sin merkonomexamen fortsatte studera till tradenom vid yrkeshögskolan och därefter till ekonom vid handelshögskolan. Du kan också höra hur Christoffer jämför studier på andra stadiet med studier på tredje stadiet samt hur Irene bytte yrke och är nu examensstuderande på yrkeshögskolan. Många fler erfarenheter från tidigare studerande finns också samlade på plattformen.

Plattformen underlättar för studerande att bekanta sig med lärmiljöer och utbildningsutbud, oberoende var de geografiskt befinner sig. Adressen till plattformen är https://vaxlaupp.vlab.fi/

Plattformen har utvecklats i samarbete med utbildningsanordnarna Axxell, Optima, Prakticum och Vamia. Utvecklingsarbetet pågår 15.12.2020-31.12.2022 och delfinansieras via Utbildningsstyrelsen inom programmet Rätt att kunna (https://minedu.fi/sv/rattattkunna).

Yrkesakademin i Österbotten har tillsammans med 4 andra svenska utbildningsanordnare utvecklat samarbetet och handledningen kring övergångar från andra till tredje stadiet. Detta har vi gjort inom Växla upp handledningen som är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att utveckla och sammanföra modeller för handledning, utveckla gemensamma kommunikations- och handledningsmodeller samt att dra nytta av digitala kanaler och verktyg i informationsspridning.

Via utvecklingsarbetet har vi utvecklat enhetliga tjänster för handledning till fortsatta studier. Detta har vi bl a gjort genom att tillsammans göra upp en digital plattform med bekrivningar och videon där tidigare studerande berättar om sin väg till vidare studier. Du kan t ex lyssna in hur hur Linda efter sin merkonomexamen fortsatte studera till tradenom vid yrkeshögskolan och därefter till ekonom vid handelshögskolan. Du kan också höra hur Christoffer jämför studier på andra stadiet med studier på tredje stadiet samt hur Irene bytte yrke och är nu examensstuderande på yrkeshögskolan. Många fler erfarenheter från tidigare studerande finns också samlade på plattformen.

Plattformen underlättar för studerande att bekanta sig med lärmiljöer och utbildningsutbud, oberoende var de geografiskt befinner sig. Adressen till plattformen är https://vaxlaupp.vlab.fi/

Plattformen har utvecklats i samarbete med utbildningsanordnarna Axxell, Optima, Prakticum och Vamia. Utvecklingsarbetet pågår 15.12.2020-31.12.2022 och delfinansieras via Utbildningsstyrelsen inom programmet Rätt att kunna (https://minedu.fi/sv/rattattkunna).

Det är en mänsklig rättighet att nå önskade resultat samtidigt som du har tid och energi över till resten av ditt liv, Petra Brask – Senior Effektivitetsexpert, Petra Brask & Partners Ab

Tycker du det känns jobbigt att jobba hemifrån? Idag brottas många med att antingen känna sig isolerade eller att dela utrymmet med andra familjemedlemmar som plötsligt är hemma samtidigt.

Nyckeln till att arbeta effektivt hemma är att skapa en tydlig struktur, ramar och spelregler.

Under webinariet kommer vi inspirera dig och visa på möjligheter hur du kan bli ett riktigt proffs på att jobba hemifrån. Du kommer att få verktyg och konkreta tips som gör dig mer effektiv och som får dig att känna dig riktigt nöjd efter din arbetsinsats hemifrån.

Innehåll:

• Det gränslösa arbetet – så hanterar du dess utmaningar och möjligheter
• Planera och strukturera för att få mindre stress när du arbetar hemma
• Utnyttja din teknik rätt för att få till bra virtuella möten

Tidpunkt: Onsdag 15.4 kl. 13.15-14.15

Inspiratör: Jan Winstedt, partner, effektivitetsexpert, Petra Brask & Partners Ab

Webinariet är gratis! Anmäl dig här!

Välkommen med!

SAGT OM JAN WINSTEDT:

YA deltog i augusti i Konstens natt i Vasa och i Spotlight i Jakobstad. I september kommer YA att finnas med på Slättens mat och mystik i Närpes.

Under Konstens natt bjöd YA bland annat på ansiktsmålning, ballongutdelning, försäljning av bakverk och livemusik i parken vid stadshuset.

På Spotlight i Jakobstad deltog YA:s bildartesan- och musikstuderande i After eight run med olika uppträdanden. Under loppet fick deltagarna njuta av musik och framträdanden av bildartesanerna. Du kan se en video av uppträdanden här:

Förutom After eight run deltog bland annat närvårdarstuderande och frisörstuderande med blodtrycksmätning och ansiktsmålning vid torget.

Yrkesutbildningens symbios med näringslivet är stark. Vi utbildar för näringslivet, men också med företagen och organisationerna, då en stor del av inlärningen sker i autentiska situationer ute i arbetslivet. Företagen har lång erfarenhet av att ta emot studerande och hjälpa dem att få den kunskap de behöver för att lära sig ett yrke, och det samarbetet har ytterligare intensifierats i och med den senaste reformen av andra stadiets yrkesutbildning. Men symbiosen har också en annan sida – arbetslivet behöver utbildningsorganisationerna för att utvecklas och fortbilda sin egen personal. Yrkesutbildning som anpassas till ett företags eller en organisations specifika behov och målsättningar, är också en del i den palett av tjänster Yrkesakademin i Österbotten erbjuder.

I YA:s vision och målsättningar utgör frågor om partnerskap en viktig del. Visionen klargör att partnerskap kan finnas på flera olika nivåer, från det naturliga vardagliga samarbetet till ett djupgående strategiskt kompanjonskap där YA och partnern har gemensamma värderingar och målsättningar och samarbetar systematiskt för att utveckla regionen. I det strategiska partnerskapet upplever båda parter att de har en stor och viktig roll i varandras utvecklingsarbete.

För att utveckla partnerskap måste YA vara en pålitlig och attraktiv utbildningsanordnare som har ett utbildningsutbud som svarar mot de verkliga behov som finns i regionen, och som motsvarar eller helst överträffar studerandes förväntningar. Självrannsakan, utvärdering, benchmarking och omvärldsanalyser ska vara en naturlig del av det ständigt pågående utvecklingsarbetet. Också för de processerna behövs näringslivets betydelsefulla medverkan.

Alumniverksamhet har traditionellt förekommit endast inom universiteten, men kunde bli mer allmänt också inom yrkesutbildningen. Våra före detta studerande kommer ut i arbetslivet som en slags ambassadörer för YA, och de kan bli viktiga för samarbetet mellan sin arbetsplats och sin före detta skola. Det gäller för oss som utbildare att etablera kontakten så att den kan upprätthållas också efter examensdagen, och skapa de mötesplatser som behövs för att informationen flödar i båda riktningarna mellan YA och arbetsplatsen. YA:s campus borde vara en naturlig plats att komma till också efter att utbildningen är avslutad, för att få den fortbildning som behövs i arbetslivet och för att delta i olika typer av evenemang riktade till arbetslivets representanter.

Corona-pandemin far fram nu, och får konsekvenser vi ännu inte kan greppa. Vi kan i alla fall ana att det kommer att bli stora förändringar inom både företagen och andra organisationer. Det enda som är bestående är det ständiga kravet på förändring, och mer än någonsin kan företag och organisationer komma att behöva omställning, utveckling och nytänk. En utbildningsorganisation som YA har beredskap att också med kort varsel skräddarsy och planera den utbildning som regionen behöver. Vi kan ge stöd i förändring!

För att utveckla näringslivskontakterna har SÖFUK:s ledning valt att inrätta en ny tjänst. Ann-Maj Björkell-Holm, som har erfarenhet av ledarskap, projektarbete och utbildningsplanering, övergick under våren till tjänsten som affärsutvecklingschef. Välkommen att kontakta Ann-Maj  påDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller 044-7503150 för att diskutera behov, förslag och frågor.

Vasaregionen har den senaste tiden nåtts av flera goda besked om att stora företag etablerar sig i regionen och söker kunnig personal. Företagens samarbete med utbildningsorganisationerna kan vara avgörande för hur rekryteringen lyckas.

När nya företag etablerar sig i Österbotten nämns ofta den starka och mångsidiga utbildningen i regionen som en av orsakerna. Samarbetet med läroanstalterna är viktigt i rekryteringsprocessen och ger också möjligheter till partnerskap med kompetensutveckling för personalens alla utvecklingsbehov.  På Yrkesakademin i Österbotten är vi ivriga att utveckla samarbete med nyetablerade och expanderande företag. Som exempel kan nämnas de samarbetsformer som planeras med dataföretaget TietoEvry och också med KPO/Prisma. TietoEvry satsar stort i Vasa genom sin enhet i Runsor. Just nu pågår rekryteringen, och målsättningen är att rekrytera 160 personer för kundbetjäning inom dataservice. 
- Tillgången på välutbildad och språkkunnig arbetskraft är en viktig orsak till att just Vasa blev placeringsort när företaget ville expandera verksamheten, säger Pekka Liedes som är Line Manager på TietoEvry. 

För att presentera företaget arrangerade TietoEvry tillsammans med YA och Novia ett webinarium för YA:s och Novias studerande. Webinariet var välbesökt och gav deltagarna detaljerad information om företagets personalpolicy, förväntningar på de som anställs och rekryteringsprocessens olika steg. Webinariet ses som det första steget i ett nära samarbete mellan YA och TietoEvry. Under hösten kommer samarbetet att ta fasta på studerandes möjlighet att utföra praktikperioder (utbildningsavtal och läroavtal) på TeitoEvry. 
- För TietoEvry kan en av de viktigaste rekryteringskanalerna framöver vara just detta samarbete med skolorna, fortsätter Pekka Liedes. Då studerande erbjuds möjlighet att jobba på företaget under studietiden, får de lära sig arbetsuppgifter genom praktiskt arbete och samtidigt visa sin egen kapacitet för arbetsgivaren.    Alldeles i närheten av Campus Kungsgården pågår bygget av det som kommer att bli ett av Finlands största Prisma. Det blir ett komplex med affärer, restauranger och annan service, som kommer att erbjuda en mångfald av arbetsplatser för både praktik och egentlig anställning. YA:s studerande inom t.ex. merkantila ämnen, lagerförvaltning, transport, restaurang, trädgård, skönhetsbranschen mm. torde vara högintressanta för KPO som planerar att anställa omkring 150 personer till den nya enheten. 
- Samarbetet med läroanstalterna är ännu under planering, berättar personaldirektör Leif Lindberg på KPO. 
Han ser mycket positivt på samarbetsmöjligheterna med läroanstalterna i Vasa, och berättar att man inför rekryteringen i Vasa vill tillvarata erfarenheter från uppstarten av Prisma hypermarketen i Mall of Tripla i Böle, där samarbetet med läroanstalterna möjliggjorde en smidig rekrytering. 
- Tanken är vi kunde redan i ett tidigt skede kunde binda kontakter med potentiella arbetstagare och erbjuda bl.a. arbetspraktikplatser inom olika branscher i Prisma-fastigheten, säger Lindberg. 

Vasaregionen gläds just nu åt den goda nyheten om den första företagsetableringen inom batteriindustrin. Rekryteringsbehovet inom denna verksamhet kommer att vara rekordstort. Här kommer yrkesutbildningens flexibla utbildningar för båda unga och vuxna verkligen att behövas för att efterfrågan och tillgång på utbildad arbetskrafts ska mötas. Ett gott samarbete mellan näringslivet och läroanstalterna är en förutsättning för att vi ska lyckas. 

YA är med och sponsorerar Team Rynkeby 2020! Vår studiehandledare Anna-Lotta Östvall-Åstrand cyklar iväg till Paris i sommar och YA vill naturligtvis vara med och stöda den goda saken.

Team Rynkeby - God Morgon är en del i ett europeiskt välgörenhetsprojekt som varje år samlar in pengar till barn med cancer och deras familjer. Deltagarna är organiserade i olika lag som gemensamt cyklar ner till Paris.

www.yrkesakademin.fi

Vi önskar Anna-Lotta lycka till med träningen inför det tuffa loppet!

Yrkesakademin i Österbotten övergår till betyg i elektronisk form från och med 1 januari 2024. I november och december 2023 får studerande betyg både i pappersform och i elektronisk form. Betyget i elektronisk form är ett pdf-dokument som har undertecknats elektroniskt av biträdande rektorn. Yrkesakademin i Österbotten använder Studyo Oy:s Atomi-tjänst.

Den elektroniska underskriften på YA:s betyg följer eIDAS-förordningen (EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner, EU 910/2014) och uppfyller kraven för kvalificerad elektronisk underskrift. Den kvalificerade elektroniska underskriften på YA:s betyg uppfyller PAdES-standard och kraven för långtidsarkivering, vilket innebär att betygen kan verifieras också efter att signaturcertifikatet som användes vid underskrift har gått ut.

Förvaring och hantering av elektroniska betyg

Vi rekommenderar att betyget sparas på flera ställen så att man har en säkerhetskopia av det, t.ex. på sin dator, extern hårddisk, USB-minne och i en molntjänst. Varje oredigerad sparad kopia är ett officiellt betyg. Ett elektroniskt betyg ska man aldrig öppna i redigeringsläge, eftersom den elektroniska underskriften bryts och betyget är inte längre äkta. Man kan printa ut betyget på papper, men observera att det i så fall är en kopia av betyget. En papperskopia är inte ett officiellt betyg, utan betyget är officiellt endast i elektronisk form.

Verifiera betygets äkthet

Det elektroniska betyget kan man sända som det är i pdf-format, t.ex. till myndigheter eller som bilaga till en arbetsansökan, eftersom ett elektroniskt betyg inte behöver bestyrkas.

Betygets äkthet kan man kontrollera i

• Atomi-validatorn på vår webbsida: yrkesakademin.fi/validation

eller i olika externa tjänster, exempelvis följande:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: https://dvv.fineid.fi/validation
• Inom ramen för Europeiska kommissionens program Connecting Europe Facility, CEF: https://ec.europa.eu/cefdigital/DSS/webapp-demo/validation

Om betyget försvinner

Vi arkiverar alla betyg. I samkommunens arkiv finns betyg utfärdade i huvudsak från 1996 och framåt. Man kan fylla i formuläret på vår webbsida Yrkesakademin i Österbotten - Beställning av betygskopia för att beställa ett nytt elektroniskt betyg eller en betygskopia om man avlagt examen under tiden vi utfärdat pappersbetyg. En avgift tas ut för att skicka ett nytt betyg eller betygskopia.

Den nationella tjänsten Koski och Studieinfo.fi

Studieprestationer som avlagts sedan 2018 finns införda i den nationella tjänsten Koski (MinStudieinfo), som är en informationsresurs som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Där finns inte själva betyget, men alla studieprestationer för examen i fråga finns införda och man kan dela dem t.ex. med arbetsgivare.

Har du frågor är det bara att höra av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Yrkesakademin i Österbotten övergår till betyg i elektronisk form från och med 1 januari 2024. I november och december 2023 får studerande betyg både i pappersform och i elektronisk form. Betyget i elektronisk form är ett pdf-dokument som har undertecknats elektroniskt av biträdande rektorn. Yrkesakademin i Österbotten använder Studyo Oy:s Atomi-tjänst.

Den elektroniska underskriften på YA:s betyg följer eIDAS-förordningen (EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner, EU 910/2014) och uppfyller kraven för kvalificerad elektronisk underskrift. Den kvalificerade elektroniska underskriften på YA:s betyg uppfyller PAdES-standard och kraven för långtidsarkivering, vilket innebär att betygen kan verifieras också efter att signaturcertifikatet som användes vid underskrift har gått ut.

Förvaring och hantering av elektroniska betyg

Vi rekommenderar att betyget sparas på flera ställen så att man har en säkerhetskopia av det, t.ex. på sin dator, extern hårddisk, USB-minne och i en molntjänst. Varje oredigerad sparad kopia är ett officiellt betyg. Ett elektroniskt betyg ska man aldrig öppna i redigeringsläge, eftersom den elektroniska underskriften bryts och betyget är inte längre äkta. Man kan printa ut betyget på papper, men observera att det i så fall är en kopia av betyget. En papperskopia är inte ett officiellt betyg, utan betyget är officiellt endast i elektronisk form.

Verifiera betygets äkthet

Det elektroniska betyget kan man sända som det är i pdf-format, t.ex. till myndigheter eller som bilaga till en arbetsansökan, eftersom ett elektroniskt betyg inte behöver bestyrkas.

Betygets äkthet kan man kontrollera i

• Atomi-validatorn på vår webbsida: yrkesakademin.fi/validation

eller i olika externa tjänster, exempelvis följande:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: https://dvv.fineid.fi/validation
• Inom ramen för Europeiska kommissionens program Connecting Europe Facility, CEF: https://ec.europa.eu/cefdigital/DSS/webapp-demo/validation

Om betyget försvinner

Vi arkiverar alla betyg. I samkommunens arkiv finns betyg utfärdade i huvudsak från 1996 och framåt. Man kan fylla i formuläret på vår webbsida Yrkesakademin i Österbotten - Beställning av betygskopia för att beställa ett nytt elektroniskt betyg eller en betygskopia om man avlagt examen under tiden vi utfärdat pappersbetyg. En avgift tas ut för att skicka ett nytt betyg eller betygskopia.

Den nationella tjänsten Koski och Studieinfo.fi

Studieprestationer som avlagts sedan 2018 finns införda i den nationella tjänsten Koski (MinStudieinfo), som är en informationsresurs som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Där finns inte själva betyget, men alla studieprestationer för examen i fråga finns införda och man kan dela dem t.ex. med arbetsgivare.

Har du frågor är det bara att höra av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.