Yrkesakademin i Österbotten

Den 5.11 och den 7.11 är det tävlingsdags vid YA:s enheter i Närpes och i Vasa då högstadieelever tävlar om att ta sig till final i Mästare9 – en tävling i yrkesskicklighet för grundskolor. Omkring 20 lag från grundskolorna gör upp om platserna i den regionala finalen som ordnas vid YA i Vasa 12.12. Från den regionala finalen går de bästa lagen vidare till den nationella finalen som ordnas i Jyväskylä i maj.

Här kan du se en video från finalen i Mästare 9 2019 i Joensuu: https://www.youtube.com/watch?v=MjFqQOcGriM

Målet med projektet Yrke för alla är att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnader och öka jämlikheten i utbildningen. Strävan är att studerande slutför sin utbildning och etablerar sig på arbetsmarknaden. Inom projektet jobbar man med att synliggöra framtida möjliga yrken och jämlika möjligheter i arbetslivet jämlika möjligheter och karriärvägledning för att minska klyftorna mellan kön, etnicitet m.m. gällande aktiviteter på arbetsmarknaden, karriärutveckling och företagande. Inom projektet har vi tex. intervjuat studerande för YouTube filmer och för artiklar. Här berättar Anes Keranovic om hur det är att studera till rörmontör:

Anes Keranovic studerar andra året vid Yrkesakademin i Österbotten med målet att avlägga grundexamen i husteknik. Han kom till Finland år 2011 från Bosnien och bor nu i Pörtom.

Anes prövade på branschen innan han skulle söka till en yrkesutbildning genom en s.k. praodag på skolan. Han tyckte att arbetet verkade intressant, sökte in och fick en studieplats. Hösten 2020 inledde han sina studier till rörmontör.

Anes berättar att han under det första studieåret fick lära sig om installation av värmesystem. Under det andra studieåret har han fått kunskap i svetsning av rörledningar och hur ventilationssystem fungerar. ”Jag tycker att det är intressant och roligt att studera vid YA. Man får också många nya vänner. I verkstaden är det roligt då vi får skämta med lärarna,” säger Anes.

”För att lyckas med studierna behöver man vara intresserad av branschen och inte vara rädd för smutsigt arbete. Men det finns goda möjligheter till bra förtjänst inom husteknik”, säger Anes.

Efter avlagd examen vill Anes jobba som rörmontör med svetsning och installation av vatten- och värmesystem. Anes har planer på att söka jobb i Sverige efter att han erhållit grundexamen i husteknik, rörmontör.

Målet med projektet Yrke för alla är att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnader och öka jämlikheten i utbildningen. Strävan är att studerande slutför sin utbildning och etablerar sig på arbetsmarknaden. Inom projektet jobbar man med att synliggöra framtida möjliga yrken och jämlika möjligheter i arbetslivet jämlika möjligheter och karriärvägledning för att minska klyftorna mellan kön, etnicitet m.m. gällande aktiviteter på arbetsmarknaden, karriärutveckling och företagande. Inom projektet har vi tex. intervjuat studerande för YouTube filmer och för artiklar. Här berättar Anes Keranovic om hur det är att studera till rörmontör:

Anes Keranovic studerar andra året vid Yrkesakademin i Österbotten med målet att avlägga grundexamen i husteknik. Han kom till Finland år 2011 från Bosnien och bor nu i Pörtom.

Anes prövade på branschen innan han skulle söka till en yrkesutbildning genom en s.k. praodag på skolan. Han tyckte att arbetet verkade intressant, sökte in och fick en studieplats. Hösten 2020 inledde han sina studier till rörmontör.

Anes berättar att han under det första studieåret fick lära sig om installation av värmesystem. Under det andra studieåret har han fått kunskap i svetsning av rörledningar och hur ventilationssystem fungerar. ”Jag tycker att det är intressant och roligt att studera vid YA. Man får också många nya vänner. I verkstaden är det roligt då vi får skämta med lärarna,” säger Anes.

”För att lyckas med studierna behöver man vara intresserad av branschen och inte vara rädd för smutsigt arbete. Men det finns goda möjligheter till bra förtjänst inom husteknik”, säger Anes.

Efter avlagd examen vill Anes jobba som rörmontör med svetsning och installation av vatten- och värmesystem. Anes har planer på att söka jobb i Sverige efter att han erhållit grundexamen i husteknik, rörmontör.

I januari 2019 firar Yrkesakademin i Österbotten tio år. YA kommer under året att uppmärksamma firandet på olika sätt, bland annat kommer ett seminarium att hållas 21 januari 2019 med fokus på Utbildning och kompetensutveckling i Österbotten.

Men vi backar några år bakåt till 28:e september 2007, då undertecknades ett avtal om grundandet av EduWest – huvudansvarsområdet för utbildning inom Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Syftet var att skapa en stark svenskspråkig yrkesutbildare genom att sammanföra utbildningarna som fanns vid Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs Kurscenter samt Vocana till en utbildningsanordnare. I avtalet nämns bland annat att den nya organisationen ska tillgodose arbetslivets branschspecifika kompetensbehov och individernas utbildningsbehov. Styrande principer i avtalet var arbetslivsorientering, kundorientering och individuella lösningar. Principer som är aktuella även idag dryga tio år senare.

Samkommunens styrelse valde namn för den nya organisationen den 26:e mars 2007, Yrkesakademin i Österbotten – YA, som började sitt första egentliga verksamhetsår i januari 2009. Mycket har hänt under de tio år första verksamhetsåren, YA har koncentrerat verksamheten till färre antal orter och genomfört flera förändringar i utbildningsutbudet i paritet med förändringar i arbetslivet. Statsfinansieringen för yrkesutbildningen har minskat kraftigt under de här åren samtidigt som yrkesutbildningen genomgått många märkbara förändringar inte minst den senaste reformen av yrkesutbildningen. Trots allt som förändrats har Yrkesakademin i Österbotten ändå klarat av sin uppgift med mycket gott resultat, vilket YA fått bevis på genom de många goda placeringarna i resultatfinansieringen under samma tid. YA har verkligen uppfyllt under de tio första åren det som är huvuduppgiften att tillgodose individens och arbetslivets kompetensbehov.

Ändå framöver?

Som rektor hade jag nöjet att delta vid en temadag ”100 nya möjligheter för Österbotten”, ett tillfälle som ordnades inom Ledarskapsforum i november 2018. Temadagen hölls av Risto Linturi, framtidsforskare, som varit med och skrivit rapporten ”Suomi sata uutta mahdollisuutta 2018-2037”. Risto Linturi har funderat kring hur olika delar av samhället och människans vardag kommer att påverkas av den allt snabbare teknologiutvecklingen som sker genom ibruktagandet av ökad automatisering, robotisering och artificiell intelligens. Det var en temadag som berörde och väckte många motstridiga frågor om vart vårt samhälle och framtid är på väg. Det vi idag uppfattar som mänsklig verksamhet kommer kanske att skötas genom olika teknologilösningar i framtiden och vi kommer att få anpassa oss till nya verksamhetssätt på många områden. Framtiden kommer troligen att medföra många förändringar i yrkes- och i privatlivet, nya yrken kommer att uppstå och andra yrken behövs inte längre. Även i framtiden kommer individen och samhället att ha ett kompetensbehov att fylla. Kompetensbehovet kommer definitivt att vara ett annat om bara en del av de framtidsscenarier som framkommer i rapporten blir verklighet. Yrkesakademin i Österbotten kommer säkert att vara med och tillgodose det kompetensbehovet även i framtiden. Sättet för hur vi bedriver verksamheten kommer troligtvis att ändras, flexibilitet och lättillgänglighet kommer att vara nyckelord i framtiden. Kanske YA även kommer att tillgodose andra kompetensbehov än rent yrkesinriktade, jag tänker på mera kreativa behov av att uttrycka sig genom konst, musik, spel och andra aktiviteter.

Inför övergången till följande verksamhetsdecennium har Yrkesakademin i Österbotten en ny vision, Utbildning i världsklass. För att närmare förtydliga visionen har fyra skilda byggstenar för visionen tagits fram. Byggstenarna i visionen är Utbildning i världsklass – för dig i ett föränderligt samhälle, i en digital omvärld, i en hållbar framtid samt i en värld av influenser. Vi vill med byggstenarna ge dig framtidstro, motivation, trygghet och självförtroende, förmåga samt kunnande så att du kan navigera i en värld som ständigt förändras. Yrkesakademin i Österbotten är med och tillgodoser olika kompetensbehov som individen eller samhället behöver även i framtiden. Vi är nyfikna, intresserade, motiverade och aktiva medskapare av den framtida yrkesutbildningen. 

Yrkesakademin i Österbotten har anlagt en visnings- och försöksåker på ett av sina sina odlingsfält invid Ladugårdsvägen och Farmarevägen. På försöksåkern odlas korn, med en en s.k. mångfaldsremsa av blommor längs med kanterna på fältet. En mångfaldsremsa ökar den biologiska mångfalden i odlingen och jordbruksmarken.

”Vår försöksåker blir en riktig fjärilsåker,” säger Anders Grannas, utbildningschef för naturbruksutbildningarna. ”Med den här försöksodlingen vill vi öka förståelsen för hur man kan bedriva ett miljövänligt och hållbart jordbruk där man också gynnar biologisk mångfald. Dessutom har det blivit ett fint inslag i sommarlandskapet,” fortsätter Grannas.

Den 2,97 ha stora visnings- och försöksåkern ligger synligt invid Farmarevägen och är lättillgänglig för allmänheten. Tanken är att de som kör, cyklar eller går förbi kan bekanta sig med åkern och plocka med sig av blommorna i mångfaldsremsan.

Förutom försöksodlingen med korn och mångfaldsremsa, jobbar studerande på YA:s lantbrukslinje i år med för YA helt nya grödor; kummin, sockerbetor, och odling av gula foderärter. Kummin kommer att säljas via Caraway Finland som exportvara till t.ex. Indien, sockerbetorna blir socker och melass för den inhemska marknaden, och de gula foderärterna används som foder åt YA:s egna grisar. YA kommer på det sättet att kunna förbättra skoljordbrukets klimatpåverkan genom att helt undvika användningen av soja i utfodringen av grisarna.

”Det är intressant att vi och studerande kan få testa på olika typer av odlingar som dels stärker biodiversitet och dels förbättrar vår egen klimatpåverkan. Den mångsidiga odlingen kräver förstås både kunskap och engagemang. Detta har möjliggjorts av YA skoljordbrukets kunniga handledare och arbetsledare, av våra samarbetspartners och inte minst av våra duktiga studerande,” säger Anders Grannas. ”Vår vision är att skapa ett intressant och framgångsrikt  skoljordbruk +2030 i världsklass, där framtidens passionerade pionjärer för de gröna näringarna utbildas,” fortsätter han.

Försöksåkern finansieras via Gustaf Svanljungs stiftelse och genomförs i samarbete med Lykkan, ett företag som förmedlar arrendemark och klimatkompensation. Lykkan ansvarar för satellituppföljning av växtligheten, markprovtagningar och skanning av åkern. Koldioxid avtryck och klimatpåverkan från fältet mäts. Även inverkan på kolbindning följs upp.

Faktaruta:

Biodiversitet i odling är viktigt av flera skäl:

• ett varierat ekosystem lockar till sig olika arter av nyttiga insekter och djur som kan hjälpa till med skadedjurskontroll.
• bidrar till att förbättra markens hälsa. Rotationsgrödor och växelbruk med olika grödor hjälper till att bevara näringsämnen i jorden.
• En mångfald av växtarter kan minska risken för att sjukdomar och skadedjur sprids snabbt inom odlingen.
• biodiversitet i och runt en odling främjar hållbarheten och produktiviteten i jordbruket samtidigt som den minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Yrkesakademin i Österbotten har anlagt en visnings- och försöksåker på ett av sina sina odlingsfält invid Ladugårdsvägen och Farmarevägen. På försöksåkern odlas korn, med en en s.k. mångfaldsremsa av blommor längs med kanterna på fältet. En mångfaldsremsa ökar den biologiska mångfalden i odlingen och jordbruksmarken.

”Vår försöksåker blir en riktig fjärilsåker,” säger Anders Grannas, utbildningschef för naturbruksutbildningarna. ”Med den här försöksodlingen vill vi öka förståelsen för hur man kan bedriva ett miljövänligt och hållbart jordbruk där man också gynnar biologisk mångfald. Dessutom har det blivit ett fint inslag i sommarlandskapet,” fortsätter Grannas.

Den 2,97 ha stora visnings- och försöksåkern ligger synligt invid Farmarevägen och är lättillgänglig för allmänheten. Tanken är att de som kör, cyklar eller går förbi kan bekanta sig med åkern och plocka med sig av blommorna i mångfaldsremsan.

Förutom försöksodlingen med korn och mångfaldsremsa, jobbar studerande på YA:s lantbrukslinje i år med för YA helt nya grödor; kummin, sockerbetor, och odling av gula foderärter. Kummin kommer att säljas via Caraway Finland som exportvara till t.ex. Indien, sockerbetorna blir socker och melass för den inhemska marknaden, och de gula foderärterna används som foder åt YA:s egna grisar. YA kommer på det sättet att kunna förbättra skoljordbrukets klimatpåverkan genom att helt undvika användningen av soja i utfodringen av grisarna.

”Det är intressant att vi och studerande kan få testa på olika typer av odlingar som dels stärker biodiversitet och dels förbättrar vår egen klimatpåverkan. Den mångsidiga odlingen kräver förstås både kunskap och engagemang. Detta har möjliggjorts av YA skoljordbrukets kunniga handledare och arbetsledare, av våra samarbetspartners och inte minst av våra duktiga studerande,” säger Anders Grannas. ”Vår vision är att skapa ett intressant och framgångsrikt  skoljordbruk +2030 i världsklass, där framtidens passionerade pionjärer för de gröna näringarna utbildas,” fortsätter han.

Försöksåkern finansieras via Gustaf Svanljungs stiftelse och genomförs i samarbete med Lykkan, ett företag som förmedlar arrendemark och klimatkompensation. Lykkan ansvarar för satellituppföljning av växtligheten, markprovtagningar och skanning av åkern. Koldioxid avtryck och klimatpåverkan från fältet mäts. Även inverkan på kolbindning följs upp.

Faktaruta:

Biodiversitet i odling är viktigt av flera skäl:

• ett varierat ekosystem lockar till sig olika arter av nyttiga insekter och djur som kan hjälpa till med skadedjurskontroll.
• bidrar till att förbättra markens hälsa. Rotationsgrödor och växelbruk med olika grödor hjälper till att bevara näringsämnen i jorden.
• En mångfald av växtarter kan minska risken för att sjukdomar och skadedjur sprids snabbt inom odlingen.
• biodiversitet i och runt en odling främjar hållbarheten och produktiviteten i jordbruket samtidigt som den minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

YA startar upp en närvårdarutbildning på engelska från och med augusti 2021; Practical Nurse. Inriktningen på utbildningen blir Kompetensområdet för vård och rehabilitering av äldre och är ett led i att få mera behörig personal till äldreomsorgen i regionen.

”Det råder stor brist på arbetskraft inom vården, framförallt inom äldreomsorgen. På YA har vi kontinuerlig ansökan till närvårdarutbildningen, vilket innebär att vi antar nya studeranden varje vecka och också utexaminerar närvårdare i princip varje vecka. Men det räcker inte. Vi behöver fler vårdare till regionen,” säger Maria Lund, utbildningschef, hälsovård och välfärd.

Utbildningen riktar sig till personer med annat modersmål än svenska eller finska som har ett stort intresse för vård och omsorg. Den sökande behöver vara bosatt och ha en permanent adress i Finland redan i ansökningsskedet. För varje studerande uppgörs en personlig utvecklingsplan för kunnande, där studerandes tidigare kunnande och erfarenheter beaktas. 

”Utbildningsspråket är engelska, men eftersom man för att arbeta inom vården i Finland behöver kunna förstå och tala de båda inhemska språken kommer vi även att satsa på att stärka andra språkkunskaper, framför allt i det svenska språket,” berättar Maria Lund.

Yrkesakademin i Österbotten startar i januari en utbildning till omsorgsassistent som riktas enkom till ukrainare som flyttat till Österbotten. Utbildningen startar 16.1 och arrangeras i Jakobstad.

Utbildningen finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, vilket möjliggör att utbildningen skräddarsys för en specifik målgrupp så att den innehåller såväl de behövliga vårdkunskaperna som språkkunskaper. Utbildningen arrangeras för ukrainare som är intresserade av jobb inom vårdbranschen, och förläggs till Jakobstad för att det i den regionen finns ukrainare som integreras på svenska. Utbildningen är avgiftsfri.

Utbildningen inleds 16.1 2023 och pågår till våren 2024. 17 personer kan antas. Utbildningen innebär heltidsstudier, där det ingår språkstudier i svenska och de vårdstudier som ingår i omsorgsassistentutbildningen. De personer som deltar har möjlighet att fortsätta sina studier till närvårdarexamen, om de så önskar.

Utbildningen arrangeras i nära samarbete med arbetslivet så att de praktiska studierna kan ske på arbetsplatser inom äldrevården i Jakobstadsregionen. Utbildningen förläggs till utrymmen på Folkhälsans enhet på Östanlid i Jakobstad, vilket möjliggör ett smidigt samarbete med de vårdenheten som finns på området. 

Yrkesakademin i Österbotten startar i januari en utbildning till omsorgsassistent som riktas enkom till ukrainare som flyttat till Österbotten. Utbildningen startar 16.1 och arrangeras i Jakobstad.

Utbildningen finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, vilket möjliggör att utbildningen skräddarsys för en specifik målgrupp så att den innehåller såväl de behövliga vårdkunskaperna som språkkunskaper. Utbildningen arrangeras för ukrainare som är intresserade av jobb inom vårdbranschen, och förläggs till Jakobstad för att det i den regionen finns ukrainare som integreras på svenska. Utbildningen är avgiftsfri.

Utbildningen inleds 16.1 2023 och pågår till våren 2024. 17 personer kan antas. Utbildningen innebär heltidsstudier, där det ingår språkstudier i svenska och de vårdstudier som ingår i omsorgsassistentutbildningen. De personer som deltar har möjlighet att fortsätta sina studier till närvårdarexamen, om de så önskar.

Utbildningen arrangeras i nära samarbete med arbetslivet så att de praktiska studierna kan ske på arbetsplatser inom äldrevården i Jakobstadsregionen. Utbildningen förläggs till utrymmen på Folkhälsans enhet på Östanlid i Jakobstad, vilket möjliggör ett smidigt samarbete med de vårdenheten som finns på området. 

Yrkesexamen i affärsverksamhet riktar sig till medarbetare i arbetslivet i miljöer där kontinuerlig utveckling och lärande är av yttersta vikt. Att enbart behärska sitt specifika yrke räcker inte idag eftersom arbetslivet och kunderna ställer nya och mera omfattande krav – det blir allt viktigare att ha en bred repertoar av allmänna expertfärdigheter såsom kommunikation, kundbemötande, språkkunskaper, självledarskap, teamarbete och digitalt kunnande.

Susanne Wiik, examensansvarig för Yrkesexamen i affärsverksamhet vid YA, berättar att denna examen rustar studeranden med förutom fördjupad yrkeskunskap även med ovan nämnda färdigheter. Verktygsbacken fylls på under utbildningens gång med nya insikter och arbetssätt. För att avlägga examen visar man sin yrkesskicklighet i egna arbetsuppgifter till exempel genom att utveckla det egna arbetet. Studerande som avlägger den här examen jobbar med kundservice i någon form. De är experter och specialister inom sitt eget område och kommer från olika företag och organisationer både från den privata och den offentliga sektorn. Eftersom examen har flera kompetensområden har också de studerande varierande expertområden inom t.ex. intern- och extern kundservice, försäljning, marknadskommunikation, tjänster och/eller ekonomiförvaltning.

Skräddarsydd utbildning för sekreterare inom hälso- och sjukvården

Idén till en skräddarsydd utbildning för sekreterare inom hälso- och sjukvård föddes för ett par år sedan. Österbottens Välfärdsområde (ÖVPH) var i behov av en sådan utbildning på svenska för sina drygt 300 sekreterare. En utbildning som skulle ge befintliga och nya arbetstagare samt intresserade av branschen en bredare bas att stå på, upprätthålla yrkesstoltheten och vidareutvecklas.

”Idén kom alltså från behovet. Vi strävar efter att stödja våra medarbetares välbefinnande och arbetsförmåga på många olika sätt, och vi anser att utbildning, personlig utveckling och livslångt lärande spelar en mycket viktig roll,” säger Heidi Luoma-aho, koordinerande serviceförman för Sekreterartjänster vid ÖVPH. ”YA har ett utmärkt rykte som yrkesutbildningsanordnare, så vi är mycket glada över att ha dem som samarbetspartner,” fortsätter hon.

”För sekreterare har det alltid ordnats olika utbildningar, både interna och externa, men ett samarbete med skolor i denna omfattning är fortfarande relativt nytt för oss inom Österbottens välfärdsområdes sekreterartjänster. Vi har strävat efter att satsa allt mera på personalens utbildning, vilket också varit en av våra viktiga utvecklingsuppgifter inom det nya välfärdsområdet,” säger Heidi Luoma-aho. ”Möjligheten till personliga utveckling genom en yrkesutbildning spelar också en viktig roll när det gäller att stärka yrkesstoltheten. Vi vill naturligtvis erbjuda sekreterarna de bästa verktygen för detta.”

”Sekreterarna är experter inom sitt område och spelar en central roll. Utan sekreterare skulle vi inte klara oss!”

Heidi Luoma-aho

En digital satsning i samarbete med ÖVPH

Hösten 2023 inledde Susanne Wiik och Pia Mannfolk, lärare inom hälsovård och välfärd vid YA, planeringen av en digital studiestig för en valbar examensdel ”Sekreterartjänster inom hälso- och sjukvård”, 60 kompetenspoäng. En avdelningssekreterare bör kunna både lagar och förordningar som styr social- och hälsovårdsarbetet. Dessutom är det viktigt att känna till branschens etiska principer, medicinska termer och hur man hanterar patientuppgifter och datasäkerhet. Pia Mannfolk har planerat innehållet och övningarna i den digitala plattformen Workseed, baserat på examensgrundernas krav och kriterier. Pia är också den ”digitala handledaren” i lärmiljön och ger feedback på inlämningsuppgifterna, stöder och handleder.

Carola Backman, vid Korsholms HVC har agerat testpilot på den valbara examensdelen och varit expert i sin roll som avdelningssekreterare inom ÖVPH. Carola hade ett läroavtal när hon avlade Yrkesexamen i affärsverksamhet och hon blev utexaminerad i juni 2024. Som en del av sina studier testade och utvecklade hon innehållet av den digitala studiestigen. Carolas arbetsplatshandledare Nina Berts, förman vid ÖVPH:s sekreterartjänster 6, har i sin tur kontrollerat att innehållet i den digitala studiestigen motsvarar välfärdsområdets kunskapskrav för sekreterare. Carola och Nina anser att utbildningen i sin nuvarande form utgår från de kompetenser som behövs i arbetet för ÖVPH:s avdelningssekreterare.

” Utbildningen motsvarar de kunskaper som behövs i arbetet och ger en mycket bra grund att bygga vidare på.”

Nina Berts

Vi frågade Heidi Luoma-aho om det finns möjligheter också för potentiella branschbytare att gå den här utbildningen via ett läroavtal.

 ”Absolut! Vi får många som byter bransch till oss. Läroavtalsstudier är möjliga, och man kan till exempel lämna in en öppen ansökan via Kuntarekry, där man kan ange sitt intresse för läroavtalsutbildning. För tillsatta befattningar krävs en lämplig andra stadiets yrkesexamen eller högskoleexamen, och denna Yrkesexamen i affärsverksamhet eller examensdelen kan nu också avläggas genom läroavtal via YA,” svarar hon.

Susanne Wiik berättar att yrkesutbildningen sker i samarbete mellan arbetslivet och utbildningsanordnaren. I framtiden tror hon att utbildningar i allt högre grad byggs upp i samarbete, vilket också möjliggör alltmer skräddarsydda lösningar. Förståelsen för organisationens kompetensbehov är A och O, och förutsätter en djupare samverkan och partnerskap. Samarbetet med ÖVPH är ett bra exempel på detta. ”Vi har redan lärt oss mycket av varandra och kommer att följa upp kompetensutvecklingen och -behoven för den här målgruppen tillsammans,” säger Susanne.  

Lyckad kick-off med ivriga nya studerande

Den första ivriga sekreterargruppen inledde sina studier den 19 september med en online kick-off ledd av Susanne Wiik och Pia Mannfolk. Susanne håller i trådarna för examensutbildningsprogrammet och en stor del av undervisningen med teman som kundbemötande, kommunikation och Peili beteendeprofil medan Pia är handledaren i Workseed, YA:s digitala lärmiljö, där man övar på branschspecifikt kunnande om bland annat lagar, anvisningar, etiska principer och medicinska termer. Under studietiden får de studerande också delta i några av Ledarkapsforums event med teman som stöder dem i medarbetarrollen som en del av en gigantisk och mångprofessionell organisation.

”Det har varit mycket givande att bygga upp den här utbildningen i samarbete mellan YA:s två utbildningsområden Handel och service och Hälsovård och välfärd, och dessutom i nära samarbete med Österbottens välfärdsområde. Det finns mycket kunnande i vår skola och genom att samarbeta blir vi ännu starkare och mångsidigare utbildningsanordnare,” säger Susanne. ”Studierna pågår under hösten och våren och i maj 2025 kommer de första delexamensbetygen att få printas ut från Atomi-tjänsten. Det ser vi alla framemot,” fortsätter hon med ett leende.

 ”Då arbetet för allt flera är oberoende av tid och plats ska också utbildningsanordnaren kunna svara mot detta behov. I den digitala           utbildningsstigen kan man studera när som helst oberoende av tid och plats.”

Susanne Wiik

Läs mer om Yrkesexamen i affärsverksamhet påwww.yrkesakademin.fi/affarsverksamhet

I oktober 2022 startade utbildningen ”Yrkesexamen i musikproduktion” på YA i Jakobstad. ”Utbildningen är ännu ny, det är spännande!” säger Johan (”Nisse”) Nybäck som är lektor på utbildningen.

Om man älskar musik, om man redan tidigare skrivit och producerat låtar, eller om man önskar att man kunde göra det och känner att musikskapande skulle vara ens grej - då är yrkesexamen i musikproduktion hos oss på YA ett perfekt alternativ.

”Utbildningen ger dig en gedigen utbildning inom låtskrivning och musikproduktion. Som studerande får du möjlighet att studera i en modern och inspirerande miljö där du kan knyta nya, viktiga kontakter med olika aktörer inom musikbranschen och du får samarbeta med studerande från olika utbildningsformer,” berättar Nisse.

Johannes och Linnea satsar på musiken

Två studerande som hoppas på en framtid inom musikbranschen är Johannes och Linnea. Johannes Rosenkvist är 20 år och kommer från Kvevlax och Linnea Sandsten är 27 år och kommer från Malax. De avlägger båda yrkesexamen i musikproduktion. Johannes går kompetensområdet för musikproduktion, eller ”prodd linjen” som han säger, och Linnea som redan är inne på sitt andra år av studierna går kompetensområdet för låtskrivning (topliner).

Johannes gick i gymnasiet på Vasa övningskolas musiklinje och upptäckte i samband med ett musikalprojekt att han tyckte det var så roligt att skriva musik att han bestämde sig för att satsa fullt ut på musiken. På ett studiebesök till Campus Allegro i Jakobstad träffade han Nisse som berättade om den nya yrkesexamen i musikproduktion. ”Det var perfekt för mig! Det var exakt det här jag ville göra, jag ville satsa huvudsakligen på musikproduktion, men samtidigt kunna ta lite gitarrlektioner och sånt, och det

får man ju här,” berättar Johannes. Han började sina studier på hösten 2023 efter att ha gått ut gymnasiet.

Linnea hade blivit färdig från sina studier till idrottsinstruktör på Arcada och började fundera på nästa steg i livet. Hon råkade hitta information om yrkesexamen i musikproduktion, ansökte och slapp in. Hon hör till den första gruppen av studerande

som påbörjade studierna på den nya utbildningen på hösten 2022.

Studier med frihet och ansvar

Både Linnea och Johannes trivs med studierna. Johannes säger att han t.o.m. trivs bättre än han hade trott att han skulle göra. ”Man har jättemycket frihet i studierna, vilket förstås är på gott och ont. Det är viktigt att man tar ansvar själv, men jag är ju

här för att jag tycker det är kul så ansvarstagandet kommer automatiskt för min del,” säger han. ”Lärarna brinner verkligen för det de gör. Det märks att de tycker om det de håller på med vilket gör att också studerande trivs,” fortsätter han. Linnea håller

med: ”Det är nice med en sån frihet i utbildningen och att man får välja vad man vill fokusera på”.

Studierna har levt upp till Johannes och Linneas förväntningar, de får hjälp med det de behöver och de får jobba med det de vill och är intresserade av. ”Vi har så bra lärare! De är måna om oss, att vi ska må bra och göra framsteg,” säger Linnea.

Nisse berättar att tanken med yrkesexamen i musikproduktion är att den ska efterlikna arbetslivet så mycket som det går. Man ska alltså studera på samma sätt som om man skulle jobba i branschen. ”Det är en bransch som kräver jättemycket initiativtagande av en själv som kreatör, man ska hela tiden söka nätverk, hålla kontakt med dem, pusha och pusha. Det är viktigt att skapa kontakt till andra musiker, till företag och framför allt till musikförlag - det är de som hjälper en att få ut ens låtar till musikbolagen,” berättar Nisse.

”Studievardagen går alltså inte ut på traditionell undervisning i klass där läraren bara förmedlar information, utan vi jobbar så att var och en studerande ska hitta sin egen väg, hitta sitt sound genom att skapa tillsammans, utvärdera tillsammans och hjälpa varandra att bli starkare, både som skapare och som människor,” förklarar Nisse studierna i ett nötskal.

Vad gör man då konkret på utbildningen?

Johannes berättar om den inriktning han har valt: ”Jag producerar musik, gör en ljudbild. Mitt huvudsakliga fokus är inte melodi och text utan musiken kring. För tillfället har jag ett projekt med ett band och dit går mycket av min tid just nu. Jag skriver låtar tillsammans med några kompisar, nog text och melodi också, men det är väldigt mycket

fokus på musiken, rytm och ackord och den delen”.

Linnea berättar att hon skriver text och melodier, hon sätter sig vid pianot och gör låtar. Men ibland kan också hon ”prodda” en låt. Hon gör lite både och, men då hon tagit examen kommer hon att kalla sig låtskrivare, eller topliner.

Efter examen tänker Linnea i alla fall just nu att hon ska börja jobba, gärna med något där hon får vara kreativ. För Johannes lutar det åt vidarestudier inom musik. Han vill fortsätta utvecklas inom sitt producentskap men säger att det egentligen inte är så jättestor skillnad exakt vad han gör bara han får hålla på med musik.

I oktober 2022 startade utbildningen ”Yrkesexamen i musikproduktion” på YA i Jakobstad. ”Utbildningen är ännu ny, det är spännande!” säger Johan (”Nisse”) Nybäck som är lektor på utbildningen.

Om man älskar musik, om man redan tidigare skrivit och producerat låtar, eller om man önskar att man kunde göra det och känner att musikskapande skulle vara ens grej - då är yrkesexamen i musikproduktion hos oss på YA ett perfekt alternativ.

”Utbildningen ger dig en gedigen utbildning inom låtskrivning och musikproduktion. Som studerande får du möjlighet att studera i en modern och inspirerande miljö där du kan knyta nya, viktiga kontakter med olika aktörer inom musikbranschen och du får samarbeta med studerande från olika utbildningsformer,” berättar Nisse.

Johannes och Linnea satsar på musiken

Två studerande som hoppas på en framtid inom musikbranschen är Johannes och Linnea. Johannes Rosenkvist är 20 år och kommer från Kvevlax och Linnea Sandsten är 27 år och kommer från Malax. De avlägger båda yrkesexamen i musikproduktion. Johannes går kompetensområdet för musikproduktion, eller ”prodd linjen” som han säger, och Linnea som redan är inne på sitt andra år av studierna går kompetensområdet för låtskrivning (topliner).

Johannes gick i gymnasiet på Vasa övningskolas musiklinje och upptäckte i samband med ett musikalprojekt att han tyckte det var så roligt att skriva musik att han bestämde sig för att satsa fullt ut på musiken. På ett studiebesök till Campus Allegro i Jakobstad träffade han Nisse som berättade om den nya yrkesexamen i musikproduktion. ”Det var perfekt för mig! Det var exakt det här jag ville göra, jag ville satsa huvudsakligen på musikproduktion, men samtidigt kunna ta lite gitarrlektioner och sånt, och det

får man ju här,” berättar Johannes. Han började sina studier på hösten 2023 efter att ha gått ut gymnasiet.

Linnea hade blivit färdig från sina studier till idrottsinstruktör på Arcada och började fundera på nästa steg i livet. Hon råkade hitta information om yrkesexamen i musikproduktion, ansökte och slapp in. Hon hör till den första gruppen av studerande

som påbörjade studierna på den nya utbildningen på hösten 2022.

Studier med frihet och ansvar

Både Linnea och Johannes trivs med studierna. Johannes säger att han t.o.m. trivs bättre än han hade trott att han skulle göra. ”Man har jättemycket frihet i studierna, vilket förstås är på gott och ont. Det är viktigt att man tar ansvar själv, men jag är ju

här för att jag tycker det är kul så ansvarstagandet kommer automatiskt för min del,” säger han. ”Lärarna brinner verkligen för det de gör. Det märks att de tycker om det de håller på med vilket gör att också studerande trivs,” fortsätter han. Linnea håller

med: ”Det är nice med en sån frihet i utbildningen och att man får välja vad man vill fokusera på”.

Studierna har levt upp till Johannes och Linneas förväntningar, de får hjälp med det de behöver och de får jobba med det de vill och är intresserade av. ”Vi har så bra lärare! De är måna om oss, att vi ska må bra och göra framsteg,” säger Linnea.

Nisse berättar att tanken med yrkesexamen i musikproduktion är att den ska efterlikna arbetslivet så mycket som det går. Man ska alltså studera på samma sätt som om man skulle jobba i branschen. ”Det är en bransch som kräver jättemycket initiativtagande av en själv som kreatör, man ska hela tiden söka nätverk, hålla kontakt med dem, pusha och pusha. Det är viktigt att skapa kontakt till andra musiker, till företag och framför allt till musikförlag - det är de som hjälper en att få ut ens låtar till musikbolagen,” berättar Nisse.

”Studievardagen går alltså inte ut på traditionell undervisning i klass där läraren bara förmedlar information, utan vi jobbar så att var och en studerande ska hitta sin egen väg, hitta sitt sound genom att skapa tillsammans, utvärdera tillsammans och hjälpa varandra att bli starkare, både som skapare och som människor,” förklarar Nisse studierna i ett nötskal.

Vad gör man då konkret på utbildningen?

Johannes berättar om den inriktning han har valt: ”Jag producerar musik, gör en ljudbild. Mitt huvudsakliga fokus är inte melodi och text utan musiken kring. För tillfället har jag ett projekt med ett band och dit går mycket av min tid just nu. Jag skriver låtar tillsammans med några kompisar, nog text och melodi också, men det är väldigt mycket

fokus på musiken, rytm och ackord och den delen”.

Linnea berättar att hon skriver text och melodier, hon sätter sig vid pianot och gör låtar. Men ibland kan också hon ”prodda” en låt. Hon gör lite både och, men då hon tagit examen kommer hon att kalla sig låtskrivare, eller topliner.

Efter examen tänker Linnea i alla fall just nu att hon ska börja jobba, gärna med något där hon får vara kreativ. För Johannes lutar det åt vidarestudier inom musik. Han vill fortsätta utvecklas inom sitt producentskap men säger att det egentligen inte är så jättestor skillnad exakt vad han gör bara han får hålla på med musik.

Nybakade landsbygdsföretagaren Jonathan berättar

I våras besökte vi Backholms verkstad i Pörtom där Jonathan Backholm, 19 år, förberedde sig för sitt sista yrkesprov innan han blev färdig landsbygdsföretagare.

Utbildning på arbetsplatsen (UA) är en viktig del av grundexamensstudierna inom yrkesutbildningen. För Jonathan var det nu hans sista UA-period, som han avlade inom examensdelen Underhåll och reparation av lantbruksmaskiner på Backholms verkstad. Under den två månader långa UA perioden tyckte han att han fått göra alla möjliga arbetsuppgifter och fått en bra helhetsbild av vad jobbet på verkstaden går ut på.

”Jag har lärt mig otroligt mycket, man får ta del av mycket arbetserfarenhet som personalen här har, de har jobbat länge i branschen och vet mycket. Det är intressant. Det är nästan det bästa med att vara på UA,” sa han. ”Det här är ju ett företag och man behöver tänka på hur man gör saker för att få en lönsamhet i det. Det är annorlunda än på skolan där man läser mera teori,” berättade han vidare.

Jonathan var inte ett dugg nervös inför yrkesprovet som bl.a. innehöll 500 timmars traktorservice med byte av motorolja, check av alla filter, byte av växellåda och hydralfilter och kontroll av alla oljor. Och Anders Backholm, hans arbetsplatshandledare trodde också att det skulle gå bra. Vilket vi vet, med facit på hand, att det gick.

Jonathan tyckte att han har haft tur med sina UA perioder, han har varit på flera helt olika ställen och lärt sig massor:

”Under min första UA var jag en månad på en dikogård tillsammans med en jätteerfaren arbetsplatshandledare. Sedan så har jag varit på en mjölkgård en hel sommar där jag fick jag göra allt möjligt intressant. De hade ekologisk växtodling och hade haft det jättelänge, så det var intressant att lära sig om deras tankesätt. Och så har jag varit på Maranders maskinservice på kundbetjäningspraktik en månad,” räknade Jonathan upp. ”Totalt 9 månader har jag varit på UA,” konstaterade han. Han har alltid trivts bra på sina UA platser, det har varit roligt med fart och fläkt och att få lära sig och göra saker i praktiken tyckte han.

Anders Backholm som är delägare på verkstaden skulle gärna se att ännu fler studerande skulle intressera sig för reparation och underhåll av lantbruksmaskiner. Jobb i den här branschen finns det nämligen, och Anders efterlyser t.o.m en utbildning för traktormontörer.

”Det är just nu bra tider för verkstadsverksamhet. Då det annars är utmanande på marknaden så reparerar man sina traktorer och jordbruksmaskiner istället för att köpa nytt,” berättade han.  ”Och maskiner ska ju underhållas året om. Då vi började för 30 år sedan var det lugnare vintertid, men nu är det mer traktorer i användning i skogsbruk också och säsongen är året om,” fortsatte han. ”Dessutom är lantbruksmaskinerna mer elektroniska än förr och färre har möjlighet att underhålla sina egna maskiner.”

Samarbetet med YA kring studerandes UA platser har fungerat riktigt bra berättade Anders. Han tar gärna emot studerande och hoppas på att någon ska bli riktigt biten av  traktormontörsjobbet. UA perioderna fungerar lite som en en typ av rekryteringskanal och lite marknadsföring för verkstaden samtidigt.

Nu när Jonathan har blivit färdig och fått sin examen blickar han framåt, han ska in i militären, men sedan ska han jobba på den egna gården och ta över den någon gång i framtiden. Vidarestudier är inte helt uteslutet, men inte riktigt genast.

Både Jonathan och Anders håller med om att det finns utmaningar inom finskt jordbruk, ”men mat ska man ju alltid ha” och bonden anpassar sig. Man kanske odlar lite annorlunda odlingsväxter eller på annat sätt, men jordbruk behövs alltid, det försvinner inte konstaterar de.

Finland är i undantagstillstånd. Hur inverkar det här på lärarnas och handledarnas arbete och det allra viktigaste; studerandes lärande? YA-rektorn Boris Ståhl har konstaterat att vi nu ”behöver arrangera undervisningen och handledningen för studerande på olika alternativa sätt genom distansundervisning via nätet, distansstudiepaket etc”.De här inledande meningarna ger upphov till pedagogiska tankar kring begrepp så som undervisning-lärande-lärmiljö som vi här kommer att lyfta fram.

Vad är ett ekosystem för lärande ur yrkesutbildningens synvinkel? När vi besvarar den frågan behöver vi fundera på följande:

1. I vilka lärmiljöer kan studerande lära sig det som ingår i examensgrunderna både i avseende på yrkesinriktade examensdelar men också de examensdelar som utvecklar studerandes kommunikation och interaktion, matematik och naturvetenskap samt samhälle och arbetsliv? Det mest generella svaret torde vara att lärandet sker i YA:s lärmiljöer, i arbetslivet, i internationellt utbyte, på nätet och genom att leva sitt liv (i hemmet, på fritiden mm). Alla lärmiljöer är betydelsefulla för en studerande inom yrkesutbildningen och att i dessa lärmiljöer få undervisning och handledning av professionella lärare, YA-handledare och arbetsplatshandledare. Lärande sker i alla dessa lärmiljöer.
2. Vad är skillnaden mellan undervisning och lärande? Undervisningen brukar traditionellt indelas i när- och distansundervisning. I båda har läraren en central roll i att planera både innehåll och didaktik och att genomföra undervisningen. Uttrycket ”vid undervisning är läraren den som lär sig mest” ger oss flera tankeställare. Lärande är kortfattat ett mer omfattande begrepp där studerande är den aktiva parten. Lärande sker i vilka lärmiljöer som helst och man kan också lära sig av varandra, dvs av sina medstuderande, kollegor mm. Nu frågar sig säkert någon redan att vad har det här att göra med distansundervisning? Jo, trots att begreppet är distansundervisning är det bra om vi som planerar och genomför distansundervisningen i stället tänker i termer av lärande. I distansundervisningen kombinerar och knyter vi an till alla de lärmiljöer och sätt att lära som våra studerande kan använda sig av. Det här gäller både för unga, unga vuxna och människor som redan är verksamma i arbetslivet och bygger på sin kompetens. På det sättet torde våra studerande känna sig mer motiverade, vilket också är av avgörande betydelse för att de ska känna att de målmedvetet strävar mot de mål som finns i deras personliga utvecklingsplan för kunnande.

När nu lärare och handledare tillsammans med annan personal engagerat, målmedvetet och med  en ”våga pröva nytt”-mentalitet jobbar för högtryck med att utveckla distansundervisningen - eller hellre lärandet - via nätet, är följande utvecklingssteg att granska hela ekosystemet för lärande ur studerandes synvinkel. Hur ser den helhet som YA erbjuder ut? Ser vi den ”röda tråden” i lärandehelheten i de olika lärmiljöerna som vi erbjuder tillsammans med arbetslivet? På vilket sätt stöder den distansundervisning som YA nu ger via nätet det lärande som sker i arbetslivet? För bästa möjliga resultat skulle det här förutsätta ett fungerande teamarbete av lärare och handledare inom branschen men också över branschgränserna. Det arbetet är nu på god väg när de delar som lämpar sig som distansundervisning / distansstudier utvecklas i rask takt.

För att återgå till rubriken ”Yrkesutbildningens ekosystem för lärande”. Speciellt nu cirkulerar många olika begrepp, t.ex. distansundervisning, hemskola, hemundervisning, distansarbete osv. Med den här artikeln vill vi se lärande i en större helhet, där undantagstillståndet är tillfälligt men lärandets förutsättningar kanske förändrade för alltid. Vi kommer troligen aldrig att återgå till det som för några veckor sedan var det ”normala” i avseende på vår undervisning. De tekniska hjälpmedlen som finns i vår organisation har öppnat upp nya möjligheter för oss och vår syn på lärande och handledning.

Vid kommande personalfortbildningar vid YA ska vi tillsammans med personalen öppna upp och vidareutveckla YA:s ekosystem för lärande. I skuggan av covid-19 tar utvecklingen av YA:s mångsidiga ekosystem för lärande ett betydelsefullt steg framåt utan att förglömma betydelsen av den praktiska färdigheten för ett yrke som är kärnan i YA:s yrkesutbildning.