Minns du någon ramsa från barndomen? Kanske en ramsa som ni rabblade när ni lekte tillsammans därute eller som dina föräldrar upprepade för dig, om och om igen, när du var liten. Eller kommer du att tänka på något ordspråk som du hört många gånger i livet, kanske alltid i en viss situation eller på en viss plats eller tillsammans med en viss person?
KulturÖsterbotten deltog år 2023 i projektet Ordkonst för äldre tillsammans med Södra Österbottens förbund och Österbottens förbund. I projektet producerades material för ordkonststunder, bildkort och filmer kring olika teman som kan användas t.ex. vid äldreboenden tillsammans med minnessjuka eller annars som underlag för en pratstund. – Projektet, som administrerades av Södra Österbottens förbund, fick sin finansiering från Centret för konstfrämjande.
Ordkonst är att leka med ord. Under vår vandring genom livet snappar vi upp talesätt, ordstäv, ordlekar, dikter, rim och ramsor. Språket i historier, berättelser och sagor är ofta färgrikt, och det ska vi värna om. När vi använder språket mångsidigt, berikar vi vår fantasi samtidigt som hjärnan får träning. Dessutom blir vi på gott humör. Det här är viktiga saker och bra färdigheter livet ut.
Vi bär allesamman med oss en minnenas resväska, där vi packat ner viktiga och värdefulla stunder från vår resa genom livet. Resväskan kan vara gammal och täckt av ett lager med damm, men inne i väskan kan man hitta sagolika ordskatter som det lönar sig att plocka fram och studera i en ny tid, i en ny miljö: berättelser, historier, talesätt, ordgåtor, dikter, ramsor och fragment ur sånger... Det är inte bara ord som lagts efter ord – alla dessa ordskatter är viktiga för resväskans ägare. När vi delar med oss av våra ordskatter, dvs. berättar dem för andra, sprider vi rikedomarna och glädjen. Minnen och talesätt som delas med andra i samma ålder har en annan innebörd än när de återberättas för en yngre generation. De ungas ordskatter kan vara helt annorlunda än de äldres.
En ordkonststund är en på förhand planerad gemensam stund, där man samlas kring ord och ordstäv för att prata och minnas och leka med ramsor. Ordkonststunden kan byggas upp t.ex. kring ett fotografi, som man börjar prata om och minnas kring med hjälp av stödfrågor och instruktioner.
Inom projektet producerades en filmserie med sju avsnitt. Två av dem är på svenska, med Jonas Bergqvist och Susanne Marins i huvudrollerna. Hela filmserien visades hösten 2023 på kanalen Onni-TV och lockade i medeltal ca 200 000 tittare per vecka, över hela landet. Filmerna finns nu fritt tillgängliga på YouTube:
På KulturÖsterbottens materialbank kan du ladda ner instruktioner och material för en ordkonststund. Kanske du blir inspirerad att slå dig ner tillsammans med en äldre och prata en stund – om ord, gamla minnen, traditioner – och kanske minns gamla ord som idag fallit i glömska:
Verksamheten vid KulturÖsterbotten präglas också i år av stora projektsatsningar som genomförs tillsammans med samarbetspartner såväl i den egna regionen som internationellt, med ett starkt nordiskt fokus. Några av satsningarna pågår sedan tidigare, men vid årsskiftet inleddes också nya projekt. Här följer en översikt av läget:
Bothnia Business Heritage (BBH)
Interreg-projektet Bothnia Business Heritage har många olika medverkande aktörer både i Finland och i Sverige. Tillsammans ska projektet skapa nätverk och samarbetsmöjligheter mellan industriverksamheter och kulturarvsaktörer på båda sidor om Bottenviken. Under projektets gång utvecklas en workshopsprocess, där kulturarvsaktörer lär sig skapa och erbjuda tjänster enligt företagens önskemål. Inom projektet bildas ett transnationellt nätverk för kulturarvsaktörer inom industriell och maritim historia vid namn Bothnia Business Heritage Network. Nätverket erbjuder ett forum för erfarenhetsutbyte och fortbildning i produktutveckling och marknadsföring. Projektet arbetar för att nätverket ska förbli starkt och fungerande även efter projekttidens slut. Nina Sten jobbar som projektledare, medan Eva-Marie Backnäs fungerar som sakkunnig inom projektet.
Interreg-projektet ICH North syftar till att stärka det musikaliska kulturarvet i norra Norden. KulturÖsterbotten samarbetar med ett stort nätverk av aktörer från Finland, Sverige och Norge. KulturÖsterbottens andel handlar om att utarbeta utbildningsmaterial och planera fortbildning för ledare inom folkmusiken. Övrig verksamhet inom projektet är att skapa webbpresentationer av utövare och deras musikaliska traditioner, öka musikens synlighet och stärka nätverken, samt skapa en öppen och internetbaserad högskolekurs om folkmusiktraditioner i norra Norden. Museer och arkiv i området funderar också på strategier för att på ett hållbart sätt göra inspelningar och andra folkmusikkällor tillgängliga för fler användare. Som projektledare fungerar Johanna Björkholm.
KulturÖsterbotten fortsätter sitt samarbete med Yrkeshögskolan Novia kring kulturarv och ny digital teknik. Vid årsskiftet inleddes Leader-projektet Eldsjälar och entreprenörer som lyfter fram driftiga historiska gestalter som verkat i, och för, Österbotten från 1500-tal till 1900-tal. Inom projektet vill vi levandegöra gestalterna med hjälp av AR (Augmented Reality, förstärkt verklighet) och också skapa ett materialpaket för webben. AR-gestalterna kommer via en behändig, kostnadsfri app att via QR-koder aktiveras på de platser där de levt och verkat, men de kommer alltså också att dyka upp på nätet. Sammanlagt åtta ”doldisar” ur vår historia kommer att synliggöras – bered er på att få träffa bland annat 1700-talslandshövdingen Piper på Korsholm och ”Kristinestads grundläggare” Lars Månsson Klemets från 1600-talets Lappfjärd! Materialet som skapas riktar sig särskilt till skolelever och turistguider, men kommer att finnas tillgängligt för alla. Projektet leds av Heidi Hummelstedt.
Projekttid: 1.1.2024–31.7.2025
Kulturarv i utveckling
KulturÖsterbotten är delgenomförare av Leader-projektet Kulturarv i utveckling, vars syfte är att utveckla tjänster och service kring den österbottniska pilgrimsvandringsleden St Olav Ostrobothnia. Pilgrimsvandringsledens basservice har kartlagts inom tidigare projekt och leden väntas bli certifierad som officiell Sankt Olavsled under våren 2024.
KulturÖsterbotten är involverat bland annat i fortbildningen av turistguider och kulturvärdar och i produktionen av korta ”sägenpoddar” där vi lyfter fram lokala berättelser från de trakter pilgrimsvandrarna passerar.
Projektägare är samkommunen Kvarnen i Kronoby. Även Kristinestads näringslivscentral är delgenomförare av projektet, och ett stort antal aktörer både från kommun, kyrka och tredje sektorn är involverade. Mer information om KulturÖsterbottens andel av projektet fås av projektplanerare Heidi Hummelstedt.
Projekt Kulturum syftar till att förbättra strukturerna för grundläggande konstundervisning på svenska. Inom projektet skapas ett forum för diskussion, utveckling av och erfarenhetsutbyte inom konstundervisningen på svenska i Finland. Projektägare är Sydkustens landskapsförbund tillsammans med KulturÖsterbotten. KulturÖsterbottens andel fokuserar på situationen i Österbotten. Kulturum finansieras genom Svenska kulturfondens SKAPA-satsning, och fungerar som ett paraplyprojekt för den stora verksamhet som just nu pågår, till stora delar på kommunal nivå, för att förbättra förutsättningarna för en mångsidig och demokratisk konstundervisning. Projektledare i Österbotten är Johanna Björkholm.
Projektet syftar till att utveckla den frivilliga verksamheten inom kulturen så att tröskeln för landskapets invånare att delta i kulturevenemang blir lägre. Syftet är att integrera de strukturer som stöder och främjar den frivilliga kulturverksamheten med kommunernas service och utveckla samarbetsmodeller för tredje sektorns aktörer och kommunerna för genomförandet av den frivilliga kulturverksamheten. Projektet genomförs i samarbete mellan Österbottens förbund och KulturÖsterbotten samt Malax och Korsholms kommuner, Vasa stad och staden Jakobstad. Kontaktperson: Pia Timberg (Österbottens förbund).
KulturÖsterbotten har också ansökt om fortsatt finansiering av arkeologiska utgrävningar på Korsholms vallar. I detta skede är finansieringen ännu oklar, men vi hoppas kunna utforska vallarna ytterligare i september 2024, under ledning av arkeolog Jan Fast och hans team. Ifall finansiering ordnas är det elever från Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio som kommer att medverka. Förutsatt att vi får grönt ljus på våra ansökningar fortsätter också samarbetet med Alma-institutet med kurs för amatörarkeologer. Mer information kommer senare under våren. Kontaktperson är Heidi Hummelstedt.
KulturÖsterbotten ansöker som bäst om finansiering även för ett antal andra projektsatsningar. Närmare information om satsningarna ges när finansieringsbeslut har fattats.
Österbotten har en lång, spännande och färgstark sjöfartshistoria, men många känner inte till den idag. Det var utgångspunkten för projektet Den österbottniska sjöfartens betydelse – ett projekt med förankring i historien, som genomfördes vid KulturÖsterbotten år 2022–23.
Målet för projektet var att med samfällda krafter lyfta fram den gemensamma österbottniska sjöfartshistorian. Projektet genomfördes i samarbete med museer med fokus på sjöfartshistoria: Kristinestads sjöfartsmuseum, Lebellska köpmansgården i Kristinestad, Kaskö hembygdsmuseum, Vasa sjöfartsmuseum, Jakobstads museum, Gamla hamn / Vegastiftelsen i Jakobstad samt K.H.Renlunds museum i Karleby.
Inom projektet producerades bl.a. ett gemensamt marknadsföringsmaterial, en webbportal för österbottnisk sjöfartshistoria och ett introduktionsmaterial som kan användas av museerna t.ex. vid inskolning av nya museiguider.
Sommaren 2023 genomfördes pop up-utställningen Saltstänk och tjärdoft, som turnerade mellan de deltagande museerna i samband med olika evenemang. Utställningen, som under tre månader besökte fem städer och sju museer, berättade om österbottnisk sjöfartshistoria i text och bilder, men den var samtidigt också en upplevelse för alla sinnen – man kunde höra, känna, dofta och till och med smaka på livet till sjöss! Utställningen lockade inemot 1200 besökare under sina sju nedslag i regionen.
Avslutningsvis producerade projektet sju kortfilmer. Filmerna, som finns på svenska och finska med engelsk textning, behandlar sjöfartshistoriska teman såsom smuggling, sjömanslivet, borgarnas och redarnas liv samt skeppsbrott och haverier. Filmerna är fritt tillgängliga på KulturÖsterbottens YouTube-kanal.
Projektgruppen företog tre studiebesök för att inhämta inspiration och för att sprida information om projektet och det österbottniska sjöfartsnätverket. Besöken gick till Åbo och Åland, Kotka och Lovisa samt Uleåborg och Brahestad.
Sjöfartsmuseerna fick under projektets gång lära känna varandra bättre och hittade också nya samarbetsytor. Nätverket för de österbottniska sjöfartsmuseerna kommer att leva vidare efter projektets slut genom gemensam synlighet på sociala medier och de kontakter som museerna har skapat till varandra.
Projektet pågick 1.1.2022–31.12.2023 med EU-medel via Leader-programmet, samt med finansiering från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet och Aktiastiftelsen i Vasa.
Vetenskapskarnevalen bjöd Vasaregionen på en kunskapsinjektion, nu kan du ta del av programmet i efterhand!
I november arrangerades Vetenskapskarnevalen i Vasa för andra gången och totalt erbjöds publiken på 36 timmar diskussioner, intervjuer, föredrag och presentationer på tre scener i centrum av Vasa.
Projektledare Azra Arnautovic, FUI-expert Mona Groop-Sjöholm och föreningsinfluerare Linn Stenberg diskuterar föreningsliv ur ungas synvinkel. I projektet har bland annat föreningsinfluerare besökt olika föreningar och presenterat dem på sociala medier.
Ida Britta Petrelius delar ut lappar till publiken
MAGT – brainstormingspelet i gränslandet mellan konst och hållbarhet
Projektledare Malin Winberg och Ida Britta Petrelius idégenerar med publiken kring konst och hållbart med brainstormingspelet MAGT. Se videon och inspireras hur du kan använda MAGT för att brainstorma kring eget tema.
Sara Kåll-Fröjdö, Maria Hofman-Bergholm, Nanette Westergård med sociala servicehunden Rosie och Anne Hietanen. Foto: Jennifer Granqvist
Vetenskapskarnevalen är ett evenemang för allmänheten som arrangerades av svenska litteratursällskapet sls, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Vasa universitet, VAMK, Hanken och Helsingfors universitet juridiska fakultet i Vasa.
Med orden ”Skolan är vår kronjuvel” inleder undervisningsminister Anna-Maja Henriksson sitt hälsningstal vid årets Educa-mässa i Helsingfors 26.1.2024. Det är betryggande samt klart och tydligt att lyssna på ministern. Hon pratar vant och hoppingivande om den finländska skolan, som nog presterat sämre i Pisamätningen men som fortsättningsvis är en av de tre i topp viktigaste prioriteringar i landet, tillsamman med vården och försvaret.
Ministern redogör för de satsningar som görs inom utbildningen inom ramen för vårt regeringsprogram och jag är nöjd när jag lyssnar. Det ska satsas på de allra yngsta. Deras basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna är i fokus och det låter bra. Vi pedagoger och skolor som tar emot dessa elever senare till andra och tredje stadiet är mer än nöjda med denna satsning.
Årets tema för utbildningsmässan Educa är Vi möts, Kohdataan. I skolan möts vi alla, undervisande personal, elever och studerande och vårdnadshavarna. Det här kan kännas mera aktuellt i den grundläggande utbildningen. Men mässans valda tema är något som så väl även passar in i andra stadiet och på YA. På YA möts vi alla; studerande och personal, skolans ledning och förtroendevalda och politiker, våra studerandes vårdnadshavare, kunder, och alla de företag och aktörer som finns ute i bygden.
Mötet mellan alla aktörer inom skolan är betydelsefullt. All typ av kommunikation samt möten kan och ska befrämja förståelsen för verksamheten, öka samhörigheten och ett jämlikt och respektfullt samarbete. Allt detta för att i slutändan resultera i nöjda kunder, hög kvalitet och en stabil och hållbar verksamhet.
Rekryteringsmässan RekrYA som hölls i Campus Kungsgården 23.1.24 var en mötesplats för många aktörer. Helt klart mindre än Educa-mässan men betydelsefull och lyckad. Inte enbart den glada stämningen utan också alla nöjda utställare bevittnar om behovet av att mötas och fysiskt få samlas i skolans utrymmen.
Yrkesutbildningen ska vara med och skapa möjligheter till möten och kommunikation olika aktörer emellan, t.ex. via olika mässor och evenemang där nätverk skapas och förståelsen för verksamheten utvecklas.
Avslutningsvis i sitt hälsningstal på Educa-mässan tackar vår undervisningsminister Henriksson alla som jobbar med utbildning, för det viktiga och värdefulla arbetet som utförs. Detta tack och denna hälsning bör nå alla som den berör!
