YA har genom Erasmus+ ackrediteringscertifiering möjlighet att erbjuda både studerande- och personalstipendier, som till stor del kan täcka rese- och boendekostnader under en UA-perioden eller fortbildning utomlands.
Genom att delta i Erasmus+ programmet får både studerande och personal chansen att utveckla en rad värdefulla yrkesmässiga och sociala färdigheter och kompetenser, som är relevanta och efterfrågade på dagens arbetsmarknad.
För YA:s studerande innebär det att de har möjlighet att under en UA-period inte bara utveckla sina yrkesmässiga färdigheter utan även sina personliga och sociala kompetenser i en annan europeisk och internationell arbetsmiljö. Det kan vara en investering i deras framtida karriär och personliga utveckling som kan öppna många dörrar och möjligheter på den internationella arbetsmarknaden.
Inom Erasmus+ samarbetet tar YA också emot utländska studerande, som under en utbytesperiod kan få insyn i arbetslivet i vår region. Målsättningen för YA är att erbjuda utländska studeranden från europeiska samarbetspartners möjlighet att genomföra praktikperioder i företag eller organisationer. Under kortare besök till YA får de också bekanta sig med vår finländska yrkesutbildning.
Besök från the Malta College of Art, Science and Technology
På våren 2024 fick YA besök av fyra studerande från yrkesskolan MCAST, the Malta College of Art, Science and Technology. Tsvetiyana (Ana), Clayton och Abdlrahman (Abdul) studerar till programutvecklare och IT-stödpersoner på MCAST och tillbringade två veckor på motsvarande utbildningsprogram på YA i Vasa.
Ana, Clayton och Abdul har haft möjligheten att både delta i undervisningen och besöka IT företag i Vasa nejden. Att vara med i undervisningen var väldigt intressant och något av en ögonöppnare för dem. På sin skola i Malta är de vana med att bara gå på föreläsningar, och de tyckte det var positivt att läraren på YA anpassade undervisningen till de studerandes olika behov och gick runt i klassen och förklarade och visade olika moment rent konkret. Dessutom tyckte de om den flexibilitet vi har i yrkesutbildningen på andra stadiet i Finland, där man kan välja olika delexamina från andra utbildningar för att i princip skräddarsy sin egen utbildning.
De maltesiska studerandena fick också besöka Svedjehamn och Kvarken-skärgården. Besöket uppskattades mycket och speciellt möjligheten att gå på snö, se många olika fågelarter samt havsutsikten från Saltkaret var en unik erfarenhet för dem.
På frågan om de skulle rekommendera internationella utbyten till andra studerande sa Abdul: ”Ja, definitivt! Det är nyttigt att se något annat, att se att saker och ting, t.ex. undervisning fungerar annorlunda än hemma.” Clayton höll med och berättade förundrat: ”Här verkar också livet vara så annorlunda, det är så tyst och lugnt. Igår (söndag) gick jag ut och gå, och tänk, jag såg ingen! Absolut ingen!”
Alla tre håller med om att om man får möjligheten att fara på ett internationellt utbyte så ska man ta chansen. ”Det är verkligen en bra erfarenhet, man lär sig om sig själv, man får uppleva världen själv - man blir mer självständig helt enkelt,” konstaterar Ana.
På Yrkesakademin i Österbotten har vi under det senaste året haft två grupper av ukrainska studerande som har gått en utbildning till omsorgsassistent, men inom ramen för ett utvecklingsprojekt finansierat av servicecentret Skols. Tanken var att hitta personer med bakgrund inom vården eller personer som hade en stark motivation för att jobba inom vården och försöka få dem in på arbetsmarknaden så snabbt och lyckat som möjligt. Utbildningen i det här fallet omfattade två examensdelar av grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Tyngdpunkten i början av utbildningen låg på det svenska språket samt landet, kulturen och vårdsystemet i Finland. Extra stöd i svenska språket har getts under hela utbildningen både i form av studier men främst med hjälp av de i projektet anställda ukrainska språkhandledarna som redan själva bott i landet ett antal år och som har god insyn i samhället. Studerande behövde inte kunna svenska när studierna inleddes.
I den här artikeln ska vi fokusera på det positiva, det utmanande och på framtiden när det gäller att undervisa med en språkhandledare som stöd i klassen. Den här artikeln har skrivits på basen av de svar och tankar som lärare i projektet har delat med sig av.
Fördelar med språkhandledare: Stöd, vägledning och en snabbare väg ut på arbetsmarknaden
Samarbete med en språkhandledare kan ge en rad fördelar för både lärare och studerande. Språkhandledaren kan fungera som ett värdefullt stöd och en guide i lärandet eftersom hen själv också gått genom processen med att lära sig ett nytt språk och integreras i samhället. Handledaren bidrar också till att skapa en mer positiv och inkluderande lärmiljö samt att öka den interkulturella förståelsen i klassrummet, vilket gynnar både studerande och lärare.
En av de främsta fördelarna är att språkhandledaren kan ge individuell hjälp till studerande som behöver extra stöd. Detta kan vara avgörande för att studerande med annat modersmål ska våga och kunna nå sin fulla potential och känna sig trygga i sin inlärningsprocess. Genom att ta hand om vissa uppgifter, som förberedelser, bedömning, studiebesök och praktikplatsbesök kan språkhandledaren avlasta läraren och frigöra tid för att fokusera på undervisningen. Effektiviteten ökar när man kan dela på arbetet. Om planeringen och samarbetet mellan läraren och språkhandledaren görs bra så optimerar man resurserna och i t.ex. större grupper kan undervisningen individualiseras för olika behov och förhoppningsvis minska arbetsbelastningen på en enskild lärare. Detta i sin tur kan leda till en mer effektiv och engagerande undervisning som gynnar alla studerande.
Språkhandledaren kan även spela en viktig roll i översättningar av material och frågor och svar under lektionerna. Detta kan vara en ovärderlig hjälp för studerande som fortfarande kämpar med att bemästra det svenska språket. Men språkhandledarens roll sträcker sig också längre än bara språket. De kan ge stöd i situationer som uppstår i studerandens liv, även gällande icke pedagogiska saker och ärenden eftersom de själva gått genom samma känslor och byråkratiska snårskog. Detta kan bidra till att skapa en trygghet för både studerande och lärare och underlätta integrationen i det lokala samhället och i längden också leda till en snabbare väg ut på arbetsmarknaden.
Nackdelar med språkhandledare: Utmaningar att ta hänsyn till
Samtidigt som språkhandledare kan ge många fördelar, finns det också vissa utmaningar att ta hänsyn till. En av de största nackdelarna är att undervisning med språkhandledare kan ta dubbelt så lång tid. Detta kan bero på behovet av översättningar, extra förberedelser och samordning mellan lärare och språkhandledare.
Det kan även vara svårt att hitta kvalificerade språkhandledare, speciellt inom vissa ämnesområden eller vid specifika språkbehov. Att hitta en person med rätt språkkompetens, pedagogisk utbildning och kulturell förståelse kan ta tid och resurser. Därför är det viktigt att avsätta extra tid för planering och introduktion till arbetet med handledaren i början. Rollerna och ansvarsområdena för båda parter behöver vara tydliga, för att undvika missförstånd och dubbelarbete.
Översättning gör att förståelsen för det som undervisas, snabbare blir stor, men vissa studerande kan bli lata med att lyssna in på svenska då de väntar på den översatta versionen. Detta kan leda till en långsammare eller mera passiv svenskinlärning och en bristande vana att aktivt försöka använda språket. Det är därför viktigt att också hitta en balans mellan översättningar och aktivt deltagande på svenska. T.ex. genom att skapa en lärmiljö som uppmuntrar till aktivt deltagande och användning av svenska även när översättningar finns tillgängliga. Översättningarna behöver minska eller ges i andra former längs med utbildningens gång och handledarens jobb behöver också förändras.
Studerandeperspektivet: Stöd, trygghet och motivation
Studerandes upplevelser av att samarbeta med en språkhandledare ger en värdefull inblick i hur detta kan påverka inlärningen och integrationen. Många studerande uttrycker stor uppskattning för det extra stöd och den individuella hjälp som de får från språkhandledaren. Att ha en person i klassrummet som talar deras modersmål är en stor trygghet och underlättar kommunikationen framför allt i början. Samtidigt kan vissa studeranden ibland känna sig osäkra på vem de ska vända sig till med frågor eller problem. Det är därför viktigt att skapa en tydlig struktur och plan för att alla ska veta vem de kan kontakta.
Att få lektionsmaterial, uppgifter och frågor översatta till sitt modersmål har varit en stor hjälp för att kunna förstå innehållet på förhand och sedan mera aktivt kunna delta i undervisningen. Samtidigt finns en överhängande risk att vissa studerande tar den "lätta vägen" och frågar språkhandledaren på sitt modersmål i stället för att först försöka på svenska. Därför viktigt att hitta en balans som redan tidigare nämndes, för att optimera inlärningen.
Förbättringar och framtida tillämpningar: Att optimera språkhandledarrollen
För att maximera effekterna av språkhandledarstöd och skapa en ännu mer framgångsrik inlärningsmiljö, kan man överväga följande förbättringar och framtida tillämpningar. Utvecklingen av mer tydliga riktlinjer och modeller för samarbetet mellan lärare och språkhandledare kan bidra till att undvika missförstånd och optimera rollerna. Fortbildning med fokus på språkmedvetet lärande och kompanjonlärarskap är också viktigt.
Språkhandledare kan spela en värdefull roll i många fler situationer i skolvärlden och även inom andra branscher utöver den nu testade hälsovårdsbranschen. Att använda språkhandledare i arbetsmiljön på praktikplatser kan ge mycket viktigt stöd i introduktion och anpassning i yrkeslivet, både för arbetsgivare och studerande. Att utveckla modeller för samarbete med språkhandledare i t.ex. grupper med blandade modersmål kan skapa en mer dynamisk och inkluderande lärmiljö. Studerande kan lära av varandra och språkhandledaren kan ge individuellt stöd till studerande med olika språkliga behov.
En språkhandledare är ovärderlig men tillgången till material på sitt modersmål kan redan nu men även i framtiden bli mer tillgängligt och smidigt via AI-baserade verktyg. Detta kan ge studerande en extra resurs för att fördjupa sin förståelse, öka motivationen och underlätta studierna. AI-verktyg kan också användas för att sammanfatta och lyfta fram det viktigaste i långa svåra texter på svenska, vilket sparar tid då de inte behöver översätta allt.
Genom att implementera dessa förbättringar och utforska nya tillämpningsområden kan man optimera språkhandledarrollen och skapa en ännu mer effektiv och inkluderande inlärningsmiljö för studerande med annat modersmål. Sammanfattningsvis kan språkhandledare vara ett värdefullt verktyg för att förbättra inlärningen och påskynda integrationen i samhället och vägen ut till arbetslivet. Som en bonus från en inkluderingssynvinkel är även att skolor kan erbjuda kortare och längre anställning för nyfinländare som redan varit i landet en tid och ge dem en bra början på arbetslivet i Finland. Närvaron av språkhandledare i skolvardagen är också något som gör skolan interkulturell på en ny nivå när interkulturell representation också syns i personalen.
Martin Norrgård valdes i februari till samkommunens nya direktör. Den 13.5 var hans första dag på nya jobbet och Svängrum-e kände den flitige motionären och trebarnspappan på pulsen inför det nya uppdraget:
Vem är du? Berätta kort om dig själv.
Jag är trebarnspappa och Sundombo med ett ursprung i Pargas. Allätare vad gäller mat, musik, kultur och idrott. Jag kopplar av med att plocka svamp och att fiska, vilket ibland kan vara en liten utmaning med tanke på barnens ålder (0–4). Jag har lite svårt för långa och krångliga presentationer. Däremot nördar jag gärna ner mig i historia, geografi och utrikespolitik. Jag förknippas ofta med skidvallning, men har ingen vallarbod hemma och ödslar inte tid på sånt med egen utrustning.
Vad ser du mest framemot med nya uppdraget här på Söfuk?
Det är med stor iver jag väntat på att få börja jobba här! Jag trivs bäst med olika sorters jobb vilket det här sannerligen kommer att ge mig. En del tankar har hunnit mogna sedan valet blev klart, och dessa behöver förankras på olika nivåer. En sak som är säker är att jag gärna jobbar för ökad och förbättrad synlighet, så vi får se vad vi åstadkommer på den fronten.
Hur ser du på samkommunens verksamhet nu och i framtiden?
Ingen dag utan nya utmaningar. Vårt samhälle står inför stora ekonomiska svårigheter som bäst och vi är ingalunda ensamma i vår organisation om att påverkas av dessa. Det gäller ändå att inte dra för snabba slutsatser utifrån de första nyheterna vi nås av från Arkadiabacken. Vi har en stark position, inte bara i Österbotten utan i hela Finland och ska därför våga gå med hög svansföring.
Din sommarhälsning till våra läsare?
Kom ihåg kepsen och solkrämen och utmana dig själv innan hösten med att pröva på något nytt. Själv ska jag anlägga en gräsmatta och en trädgård invid vårt nybyggda hus. Eventuellt för sista gången.
Välfärden i vårt land säkerställs av ett flertal aktörer. Stat, kommun, välfärdsområden, tredje sektorn, frivilligorganisationer och kyrkans arbete erbjuder tjänster inom bland annat småbarnspedagogik, utbildning, vård och social omsorg. Inom välfärdens serviceområden finns dessutom många privata alternativ – särskilt i städerna. I städerna är tillgängligheten till tjänster inom hälsa och välfärd ganska goda, men hur är det på den österbottniska landsbygden och i skärgården?
Befolkning i glesbygdsområden har inte nödvändigtvis samma möjligheter att ta del av service som erbjuds i tätorterna. Avstånden är längre och kundunderlaget för företagare mindre.
För äldre personer som är bosatta på landsbygden och i skärgården kan ytterligare hinder uppstå för att ta del av olika tjänster i det skedet som den äldre inte (längre) kan köra bil själv, eller då familj och vänner som tidigare kunnat hjälpa går bort. Urbaniseringen, utvecklingen av nya välfärdsområden och en snabbt förändrad befolkningsstruktur skapar nya utmaningar och behov.
I slutet av år 2022 bodde 176 323 personer i landskapet Österbotten. Närmare 60% var i åldern 15–64 år, lite mindre än 17% var 0–15 år och knappa 24% 65 år eller äldre. Av invånarna i landskapet Österbotten bor idag totalt ca 39% av befolkningen på landsbygden och i skärgården. (StatFin 2024)
Projektet stöder nya entreprenörer i hälsa och välfärdsbranschen
Vid Yrkeshögskolan Novia genomförs projektet Entreprenörskap, hälsa och välfärd som syftar till att stöda blivande och nya företagare som vill förverkliga sin dröm om ett företag inom hälsa och välfärdsbranschen. Målet med projektet är att etablera nya företag som betjänar kunder inom social- och hälsovårdsområdet i landsbygdsområden i Österbotten.
Projektet stöder blivande företagare genom en skräddarsydd utbildning för denna grupp av företagare och bransch. Deltagarna i utbildningen vill med sin företagsverksamhet utveckla servicen på deras hemort eller erbjuda rörliga tjänster i byarna. Flera kursdeltagare funderade även kring utvecklande av digitala verktyg som skulle betjäna dem som bor i mindre byar, långt från varandra. Kursdeltagarna såg ett stort behov i hembyn eller näromgivningen och ibland hade de länge haft olika idéer men känt att de hade för lite kunskap. Flera av deltagarna skrev att de behövde mera kunskap, praktiska tips eller råd inför företagsstarten.
Utöver utbildningen erbjuder projektet också sparrning och handledning för personer med företagsplaner inom hälsa och välfärd.
Identifierade utvecklingsbehov
Inom projektet har en behovsanalys av service inom hälsa och välfärd sammanställts som fungerar som grund för ny verksamhet, företagsamhet och serviceproduktion på landsbygd och i skärgård. Behovsanalysen påvisar att service som saknas eller är svårtillgänglig i landsbygdsområden bland annat utgörs av tjänster som lindrar ensamhet, fritidstjänster för barn och unga samt olika stödformer för olika åldersgrupper.
En del av de som intervjuades i behovsanalysen sade att man i Österbotten ofta är inställd på att “klara sig själv” och man inte vill “vara till besvär”. Tröskeln att köpa tjänster av utomstående företag kan vara hög av både ekonomiska och personliga skäl. Ändå kunde alla som intervjuades identifiera flera olika tjänsteformer som de gärna skulle anlita i egen hemby. De gemensamma nämnarna var närheten till service, förtroende och kontinuitet i människorelationerna.
Behovsanalysen visar också på att medvetenheten om vilka serviceproducenter och vilka möjligheter till skatteavdrag för omsorgstjänster som finns, inte är särskilt hög, varken bland företagare, blivande företagare eller hos potentiella kunder. Det finns ett behov av mer kunskap om randvillkoren för företagande inom hälsa och välfärd, såväl hos företagare som hos potentiella kunder. Företagaren bör även kunna och vilja vara personlig i sin marknadsföring eftersom tjänsterna ofta är människonära och förutsätter förtroende för företagaren och kontinuerlighet i relationerna.
Kundnära service i glesbygdsområden behöver utvecklas och göras mera tillgängliga. Det finns ett behov av fler företagare inom hälsa och välfärd för att kunna säkerställa tillräckliga tjänster som svarar mot både samtidens och framtidens behov.
Projektet pågår fram till slutet av 2024 och finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Aktion Österbotten och Svenska kulturfonden.
Barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är starkt kopplad till familjens livssituation. Enligt Barnkonventionens artikel 31 har “ett barn rätt till lek, vila och fritid, samt till att delta i konst- och kulturaktiviteter” (Unicef). Fritidsaktiviteter är ofta av stor betydelse för barnets välbefinnande, familjens sammanhållning och samhällets framtid (Soininen 2021). Finlandsmodellen är gratis hobbyverksamhet och ett utmärkt exempel på hur hobbyverksamhet kan göras tillgänglig för alla (Finlandsmodellen för hobbyverksamhet). Hobbyverksamhet stöder barns och ungas välmående. Det finns dock barn som behöver extra stöd för att delta i verksamheten och det finns ledare i barngrupper som behöver stöd.
På Yrkeshögskolan Novia har vi gjort en pilotutbildning där vi vid socionomutbildningen utbildat Barnambassadörer för att fungera som mentorer i barngrupper samt för enskilda barn. Utbildningen riktar sig till studerande och i den ingår även en kort praktik i olika barngrupper samt en skriftlig reflektion över ledarskapet. Under pilotutbildningen har vi samarbetat med bland annat Korsholms kommun som erbjuder hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen.
Hobbyverksamhet ger en bra motvikt till skola och skolans krav. Genom hobbyn kan barnet hitta nya vänner från andra skolor och bredda sina sociala nätverk. Inom ramen för pilotutbildningen har studeranden haft möjlighet att observera och hjälpa till i barngrupper som en extra vuxen.
I barngrupper är det viktigt att skapa strukturer och trygghet, vilket ibland kan vara utmanande. För ledare i barngrupper är det viktigt att kunna beakta relationer men även de enskilda barnens behov och särdrag. Mobbning eller utanförskap som förekommer i skolan kan ibland föras över till hobbyverksamhet. För ledare i barngrupper kan den dynamiken vara svår att upptäcka, framför allt om gruppen är stor eller stökig.
Studerandena i pilotgruppen tyckte att det var lärorikt att först inta en mer observerande roll i barngruppen för att sedan inta en mer aktiv roll. De kunde genom observation identifiera de barn som behövde extra stöd i gruppen och de fick även reflektera över gruppdynamiken. Dessa observationer hjälpte dem att hitta en egen roll i gruppen och anpassa den egna aktiviteten till gruppen. Utbildningen förbereder studeranden att beakta olika barns behov i grupper och ger dem verktyg att handleda barn och unga. Målsättningen är att de ska kunna vara barnambassadörer i en grupp där ett behov av en extra vuxen identifierats eller vara mentor och en extra trygg vuxen för ett särskilt barn.
Vår förhoppning är att testa konceptet under hösten 2024 tillsammans med Barnavårdsföreningen. Studeranden kan då fungera som barnambassadörer för enskilda barn eller i barngrupper. Projektet har finansiering från Svenska folkskolans vänner. Vi strävar även efter att få en kontinuerlig fortsättning på mentorskapsprogrammet och att årligen kunna matcha mentorer med barn eller barngrupper.
