Uncategorised

Österbottningarna gillar sina dialekter, det är ett välkänt faktum. Det märks tydligt också inom KulturÖsterbottens projektverksamhet. 

I våras lanserade projektet Kurant satsningen ”stjyltsaningar”, som på de sociala medierna har lyft fram dialektala talesätt. Varje vecka publiceras ett nytt dialektalt uttryck från olika delar av regionen.

– Vi uppmuntrar alltid läsarna att dela med sig av varianter och närliggande uttryck, vilket ofta leder till intressanta diskussioner och reflektioner, berättar projektledaren Johanna Björkholm vid KulturÖsterbotten.

Stjyltsaningar har inspirerats av internetmemen ”dude with sign”, men i stället för skyltar med allmänna sanningar har projektet valt att lyfta fram etablerade sanningar på dialekt. En stjyltsaning är med andra ord en text på dialekt, ofta ett talesätt, som är kort nog för att rymmas på en skylt. En stjyltsaning förmedlar alltså en dialektalt uttryckt sanning, som många kan hålla med om.

Stjyltsaningar har en egen Instagram-sida – www.instagram.fi/stjyltsaningar – men publiceras även i KulturÖsterbottens Facebook-flöde – www.facebook.com/KulturOsterbotten – samt i Facebook-gruppen ”Österbottniska dialekter”. 

Gåtpromenad och dialektpoesi – material tillgängligt för evenemang

Stjyltsaningar skulle ha antagit en högst fysisk form på dialektfestivalen Priima på Fagerö folkpark i augusti med bland annat fotobås och dekorativa stjyltsaningar. Festivalen måste dessvärre ställas in på samma sätt som till exempel Konstens natt i Vasa. I Vasa, utanför stadsbiblioteket, visade man dock den aktuella torsdagskvällen upp foton på ett antal stjyltsaningar. Det blev då ett första försök med fysiska skyltar.

Allt det material som tagits fram finns ändå tillgängligt och är redo att användas. Och det finns olika material för olika aktiviteter att välja mellan:

– Vi erbjuder bland annat en gåtpromenad med traditionella gåtor på österbottnisk dialekt, berättar Björkholm. Sedan har vi också ”dialektpoesi”, där man får placera in dialektord från olika orter på en fin bakgrund och skapa sin egen dikt.

Planerar du eller din organisation eller förening ett evenemang där dialektala aktiviteter kunde passa in? Kontakta i så fall projektledaren Johanna Björkholm: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! Allt material kommer också senare att publiceras på KulturÖsterbottens materialbank på webben.

Missa inte heller inspelningen från webinariet ”Dialekten lever. Webinarium om att uttrycka sig på dialekt”! Inspelningen är fram till årsskiftet fritt tillgänglig på KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/beraettande. Webinariet ordnades 10 maj av projektet Kurant, och inspelningen gjordes tillsammans med projektet Boden Live. Ämnen som behandlas är bland annat dialekt på sociala medier (Tomas Bäck, Tomppi’s memes), dialekt i musik och poesi (Hanna Lagerström, artist) och dialekt på scenen (Lina Ekblad, skådespelare). 

Väälkumi ti njuut åov dialektren!

Under den senaste tiden har vi fått lära oss om hur bomullsodling orsakar vattenbrist och miljöproblem, och att bomullen görs till kläder under väldigt dåliga arbetsförhållanden. Vi vet att konstfibrer inte är att föredra, eftersom en del av dem är tillverkade av olja och ger ifrån sig plastpartiklar som samlas i vattendragen. En del nya, mer hållbara syntetiska fibrer håller lyckligtvis på att utvecklas. Vi kan också rikta blicken mot våra åkrar och fundera på om vi kan producera mer miljövänliga fibrer på dem, eller om vi i större utsträckning kunde ta tillvara ullen från de finska fåren. Med dessa tankar i bakhuvudet började vi planera ett seminarium om naturfibrer på Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.

Från jord till garderob

Spånadslin, fiberhampa, nässlor, vass och säv är gamla växter som använts för att producera kläder, byggnadsmaterial, korgar, handdukar och annat vi behövt i vardagen. Kunskaperna om hur man odlar och använder dessa material har hållit på att gå förlorade, efter att syntetiska material och industriell tillverkning av kläder och andra förnödenheter tagit över. Nu, i och med en större medvetenhet om klimat, miljö och rättvisa arbetsförhållanden, överskrider efterfrågan på ekologiskt odlat lin redan utbudet i Europa, enligt det finska företaget Linen Stories. Nya odlare av fiberväxter, samt ett nätverk av uppköpare, förädlare och försäljare behövs. De traditionella fiberväxterna kräver väldigt lite vatten, gödsel och bekämpningsmedel och förädlingen kräver inte skadliga kemikalier. Sloganen ”från jod till bord” är bekant, men ”från jord till garderob” är också ett begrepp som förtjänar vår uppmärksamhet. 

Vi ska ju trots allt odla mat på våra åkrar, och inte fibrer, kanske någon tänker. Fiberväxterna kan gynna matproduktionen, eftersom flera av dem har djupgående rötter som luckrar upp marken och ger mer organiskt material till åkern. Den täta växtligheten hos linet och hampan kan bidra till att kväva ogräs. Skörden med ätbara växter följande år är möjligtvis bättre än tidigare. Odling av fiberväxter på torvåkrar genom våtmarksodling kan också vara ett sätt att minska på åkrarnas utsläpp av växthusgaser. Grundvattennivån på torvåkern hålls då högre, vilket förhindrar att kol frigörs genom att organogen substans bryts ned. Växter som kan odlas i våta marker är bland annat vide, bladvass och kaveldun. Dessa kan utnyttjas som energiväxter, byggnadsmaterial, som strö för husdjur eller som odlingsunderlag i växthus. Både Naturresursinstitutet och Baltic Sea Action Group jobbar med att utreda möjligheterna för våtmarksodling i Finland.

Fiberseminarium på Novia

Den 27 oktober ordnar projektet Lantbruk 2.0 på Yrkeshögskolan Novia ett engelskspråkigt seminarium om växtfibrer. Yrkeshögskolans lektor Lars Fridefors inleder med att prata om odling av fiberväxter. Därefter kommer olika experter inom odling och användning av växtfibrer att hålla presentationer. Evenemanget avslutas med en paneldiskussion om framtida businessmodeller kopplade till växtfibrer. Det är möjligt att följa med evenemanget på distans. 

Planen är att fiberseminariet inte blir en engångsföreteelse, utan en början till ett längre samarbete mellan odlare, företag, experter och studerande. En dag räcker dessutom inte till för allt intressant som finns att säga om en framtida användning av våra gamla kulturväxter, för att inte glömma fårullen som inte alls rymdes med denna gång.

Projektet finansieras av Svenska kulturfonden. 

Information om seminariet hittas på Lantbruk 2.0:s hemsida och på projektets Facebooksida.

Det finlandssvenska dramatikerpriset från Boismanska fonden delas ut årligen till dramatiker som under det senaste året utmärkt sig på det finlandssvenska teaterfältet. Finalisterna väljs i samarbete med en extern jury, som koordineras av dramatikerföreningen Labbet. Erik Kiviniemi och Pipsa Lonka är årets mottagare av priserna.Priset delas ut under Svenska Teaterns spelårsöppning 17.8.

Bladis pojkan hade urpremiär 2 oktober 2020 och hann bara spela åtta föreställningar under pandemin, men nu fortsätter Kiviniemi spela Bladis pojkan i höst. 

Kiviniemi får priset för pjäsen Bladis pojkan med motiveringen: ”Erik Kiviniemi tar oss ner till en av teaterns grundsituationer: den enskilda människan som ställer sig inför de andra och med sin röst och sin kropp gestaltar en historia. Bladis pojkan lyser av lust till, och tro på, möjligheterna i det berättandet. Pjäsen synliggör också hur språket bär berättelsen i lika hög grad som den fabel som återges.” 

Bladis pojkan är skriven av Erik Kiviniemi och teaterchef Ann-Luise Bertell har regisserat föreställningen. Anders Karls har planerat scenografi och kostym och Håkan Omars har skapat musiken och är musiker under föreställningen.

Bladis pojkan fortsätter spela 

Det blir nypremiär för Bladis pojkan tisdag 28.9 på Wasa Teaters stora scen, där den spelar ett antal gånger under hösten. Föreställningen ska också på turné i regionen och spelar 8.10 i Korsnäs, 9.10 i Kronoby, 15.10 i Kristinestad, 22.10 i Närpes och i Jakobstad. Dessutom spelar föreställningen sju föreställningar på Smedsby UF från och med 13 november.

Arbetslivsresponsen är en nationell responsenkät med vilken man följer upp arbetslivets erfarenheter av utbildningsanordnarens verksamhet och tjänster som ordnas med utbildningsavtal eller läroavtal i examensinriktade yrkesutbildningar.

Vi vill lyssna in erfarenheter av det dagliga handledningsarbetet från arbetsplatshandledare och företrädare för arbetsplatsen samt samarbetet med utbildningsanordnaren.

Arbetslivsresponsen samlas in från studerandes perioder ute i arbetslivet (utbildningsavtalsperioder och läroavtalsperioder). I responsenkäten betonas frågor om hur samarbete och kompanjonskap kan vidareutvecklas och förbättra kvaliteten på lärandet i arbetslivet. Genom att ge respons utvecklas utbildningens kvalitet.

Arbetslivsresponsen insamlas fr.o.m. 1.7.2021 i det nationella Arvo-systemet. Arbetslivsresponsens perioder omfattar ett år (nuvarande period 1.7.2021-30.6.2022). Ny period påbörjas följande gång 1.7.2022. Utbildningsanordnaren har möjlighet att få resultat från Arvo-systemet närhelst under periodens gång.  Responsen ges anonymt. Nationella resultat redovisas via utbildningsförvaltningens öppna statistiktjänst vipunen.fi.

Arbetet med att utveckla det nationella systemet för arbetslivsrespons inleddes i juni 2019 och har genomförts i samarbete med utbildningsanordnarna och företrädare för arbetslivet samt centrala intressegrupper.

Resultatet från arbetslivsresponsen påverkar även utbildningsanordnarens finansiering. I lag och förordning för finansiering av yrkesutbildning föreskrivs hur responsen används i beräkningen av utbildningsanordnarens finansiering (genomslagsfinansiering).

Arbetslivsresponsen samlas in av två målgrupper.

• Ansvariga arbetsplatshandledare (arbetsplatshandledarenkät). Enkäten skickas ut från Utbildningsstyrelsen per automatik på månadens 1:a och 16:e dag beroende på när studerandes arbetsplatsperiod avslutas. Svarstiden är 30 dagar.
• Företrädare för läroavtals- och utbildningsavtalsplatserna (arbetsplatsenkät). Enkäten skickas ut av utbildningsanordnaren 2 gånger per år.

Vardera enkäten innehåller 10 frågor och tar ca 5-10 minuter att besvara. En utbildningsanordnare kan foga till egna frågor, t.ex. en öppen fråga där respondenten kan ge ris eller ros.

Tack för att Ni handleder våra studerande på utbildningsavtal och/eller läroavtal och är med i utvecklingen av samarbete, kompanjonskap, avtalsprocesser, handledning och stöd.

Läs mer på  

https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/arbetslivsrespons-inom-yrkesutbildningen