Låt boken leva! Det är devisen för årets upplaga av Österbottens bokmässa. Mässan ordnas fredag–söndag 26–28 april på Academill i Vasa.

Fredagens program tar sikte på unga läsare och på litteraturens roll i skolor och daghem. Programmet är uppbyggt i nära samarbete med modersmålets didaktik vid Åbo Akademi.

På lördag och söndag bjuds det på program för alla åldrar – från de riktigt små som tar sina första stapplande steg i böckernas förunderliga värld till inbitna gamla bokmalar – och för alla smaker. Programmet försiggår på två bokscener och på den s.k. Sagohyllan. Mässbesökarna kan också flanera runt i mässhallen och botanisera bland utställningsmontrarna där.

På programbladet återfinns tiotals författare och förläggare, de flesta med en stark koppling till Österbotten, alla kända och uppskattade bland sina läsare. Österbottens bokmässa handlar om fakta och fiktion, om alla litterära genrer och mängder av olika teman: historia, familjehemligheter, modern poesi, kriminalgåtor, kultur på dialekt, natur- och klimatfrågor i litteraturen, konst och poesi, krig och orostider, memoarer, skräck och dystopier, feelgood, hästböcker... Stora, grundläggande frågor ventileras också: ordet i det digitala informationsflödet, litteraturens värde, sätt att stöda läsintresset hos barn och ungdomar...

Mässan avslutas med en högst angelägen paneldiskussion: Hur gör vi för att boken ska leva också i framtiden? Frågan diskuteras av kända personligheter från olika delar av bok- och förlagsvärlden.

Österbottens bokmässa 2024 har planerats och byggts upp med Boklund / Bokens hus i spetsen. I arrangörsnätverket deltar bl.a. Svensk-Österbottniska samfundet, Åbo Akademi (modersmålets didaktik), Svenska Österbottens litteraturförening, Ellips och KulturÖsterbotten.

Bekanta dig med programmet för alla tre mässdagar här: https://www.boklund.fi/osterbottens-bokmassa

VÄLKOMMEN MED!

Vill du höra företagaren och konsulten Linda Mannila föreläsa om hur digitaliseringen påverkar kulturfältet? Behöver du informationsmaterial för att jobba med purpuri i skolan? Vill du läsa om Kungsgårdens historia, från medeltiden fram till idag? Eller är du kanhända intresserad av en levande introduktion i affärsmannen K.H. Renlunds liv? Ladda ner en hel handbok om hur ditt lokalmuseum kan samarbeta med andra museer och utvecklas!

Allt detta – och mycket, mycket mer – kan du göra på KulturÖsterbottens materialbank, på www.kulturosterbotten.fi/materialbank. I tolv olika kategorier hittar du allt från KulturÖsterbottens allmänna publikationer, blanketter och logon till inspirerande material om bland annat författare och litteratur, den österbottniska medeltiden, museiutveckling, levande traditioner, digitalisering och kultur, berättande, hälsa och kultur, närhistoria...

Allt material i materialbanken – publikationer, manualer, filmer – är fritt tillgängligt. Titta in!

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Sällan har man väl väntat på ett nytt år lika hjärtinnerligt som på detta! Att få lägga ett år av undantagslagstiftning, restriktioner, förbud och rekommendationer bakom sig. Året då det blev positivt att vara negativ. Året då vi blev tvungna att snabbt hitta nya sätt att mötas, umgås och hålla kontakten via i första hand våra skärmar. Vi har lärt oss att coronaanpassa, coronahälsa, mjuta, platta till kurvan, hålla tvåmetersregeln, sitta i självkarantän och zoombomba. Vi har blivit hobbyepidemiologer och superspridare. Vi har fått ta till oss nya begrepp som klustersmitta, lockdown, social distansering och R-tal. Aldrig förr har vi väl så ofta undrat om vi hörs och syns i rutan och intressant har det varit att få en liten titt in i människors hemmiljöer.

Vi har mer än någonsin börjat uppskatta natur och friluftsliv och möjligheterna att umgås utomhus. Vi har insett att människan behöver kulturell stimulans för att må bra. Samtidigt är det just kulturinstitutionerna och kulturevenemang som har drabbats extra hårt av pandemirestriktionerna. Som exempel kan vi ta biljettförmedlingen vid Luckan i Sydösterbotten. År 2019 förmedlades 1 021 biljetter till olika evenemang, konserter, teaterföreställningar mm. Motsvarande siffra för år 2020 var 128. När man inte får samlas fler än tio personer på en plats, är det svårt att få t.ex. en konsert att bära sig ekonomiskt. 

Digitala lösningar har på ett kreativt sätt nått ut till allmänheten. Under Svenska veckan i november erbjöds många digitala kulturupplevelser från hela Svenskfinland. Men få av oss är beredda att betala för upplevelser över skärmen. Vi är vana vid att allt på nätet är gratis, även kultur. Här behövs en attitydförändring för att våra professionella kulturaktörer ska hållas vid liv, bokstavligen. Produktionerna görs inte gratis, fast de sänds över nätet istället för fysiskt på en scen med publik sittande i salongen. 

Vad har vi då att se fram emot under året som nyss inletts? 

Att planera för året har varit en utmaning. Vid KulturÖsterbotten utgår vi dock från att en aktiv verksamhet ska kunna verkställas. Bland annat projektet Museilotsen ordnar under februari och mars en utställning om sälfiske vid Galleri Arte Mare i Världsarvsporten, Replot. Vårt medeltidsprojekt har nyss öppnat en webbutställning om medeltida spår i vårt österbottniska landskap. Luckan i Karleby firar tjugoårsjubileum och detta uppmärksammas bl.a. med en dramatisering av boken ”Äventyret i Karleby”. 

Förhoppningsvis kan vi under våren ordna också en litterär afton till åminnelse av poeten Gösta Ågren. Tillställningen, som kommer att ordnas tillsammans med Wasa Teater, inhiberades i höstas. 

Under våren kommer ett nytt kulturprogram för Österbotten att ta form. Grunderna har arbetats fram i workshopar under hösten 2020 och dessa blir småningom ett nytt kulturprogram som ska stödja oss alla i vårt kulturarbete. 

Människan är av naturen en anpassningsbar art. Att träffas fysiskt har blivit en lyx som vi uppskattar mer än någonsin. Låt oss ta vara på lyxen när den erbjuds. Ta hand om varandra och håll er friska!

Många av de projekt som pågår vid KulturÖsterbotten har historisk inriktning. Medeltiden levandegörs och utforskas på Korsholms vallar. Den österbottniska sjöfartens storhetstid lyfts fram och våra österbottniska städers rika historia uppmärksammas. Vårt immateriella kulturarv finns aktivt med i allt från traditionella träbåtar till dagliga seder och bruk. Många av de författare som under hösten deltar i LitteraTur och Retur och i Svenska veckan ger ut böcker med förankring i historien, i allt från Vasa brand till brukssamhällets industrihistoria. Kvinnornas historia berättas ur flera perspektiv.

Genom detta fönster till historien kan vi föreställa oss hur livet tedde sig för människorna som levde i Österbotten för hundra eller rentav femhundra år sedan. Hur såg deras framtidsdrömmar ut? Vad gjorde de för att för en stund fly sin vardag?

Jag tror att vi som människor inte har förändrats särskilt mycket under århundradena. Vi bär på drömmar om en lycklig framtid, om hälsa, framgång och rikedom, om kärlek och vänskap – precis som människorna som levde på Korsholms vallar för femhundra år sedan.

Kultur i alla former – musik, berättelser, lekar och skådespel – var och är viktigt för oss. Mänskligheten har under hela sin historia haft behov av kulturella upplevelser. De fynd som hittades under utgrävningarna på Korsholms vallar i slutet av augusti och i början av september vittnar också om detta. En mungiga och en spelpjäs till ett brädspel från flera hundra år tillbaka i tiden berättar att det här levde människor som roades av musik och spel och som valde att frigöra sig från vardagen genom att spela tillsammans och umgås.

Idag spelar få av oss mungiga men de flesta av oss har musikströmningstjänster i sin smarttelefon. I stället för att bära runt på traditionella brädspel har vi speltjänster på telefonen. Skillnaden är egentligen inte så stor. Syftet och målet är desamma, enbart medlen och verktygen har förändrats.

Vi behöver kultur i olika former för att klara av att vara människor, nu precis som då – må vi då välja mungiga eller Spotify.

Många av de projekt som pågår vid KulturÖsterbotten har historisk inriktning. Medeltiden levandegörs och utforskas på Korsholms vallar. Den österbottniska sjöfartens storhetstid lyfts fram och våra österbottniska städers rika historia uppmärksammas. Vårt immateriella kulturarv finns aktivt med i allt från traditionella träbåtar till dagliga seder och bruk. Många av de författare som under hösten deltar i LitteraTur och Retur och i Svenska veckan ger ut böcker med förankring i historien, i allt från Vasa brand till brukssamhällets industrihistoria. Kvinnornas historia berättas ur flera perspektiv.

Genom detta fönster till historien kan vi föreställa oss hur livet tedde sig för människorna som levde i Österbotten för hundra eller rentav femhundra år sedan. Hur såg deras framtidsdrömmar ut? Vad gjorde de för att för en stund fly sin vardag?

Jag tror att vi som människor inte har förändrats särskilt mycket under århundradena. Vi bär på drömmar om en lycklig framtid, om hälsa, framgång och rikedom, om kärlek och vänskap – precis som människorna som levde på Korsholms vallar för femhundra år sedan.

Kultur i alla former – musik, berättelser, lekar och skådespel – var och är viktigt för oss. Mänskligheten har under hela sin historia haft behov av kulturella upplevelser. De fynd som hittades under utgrävningarna på Korsholms vallar i slutet av augusti och i början av september vittnar också om detta. En mungiga och en spelpjäs till ett brädspel från flera hundra år tillbaka i tiden berättar att det här levde människor som roades av musik och spel och som valde att frigöra sig från vardagen genom att spela tillsammans och umgås.

Idag spelar få av oss mungiga men de flesta av oss har musikströmningstjänster i sin smarttelefon. I stället för att bära runt på traditionella brädspel har vi speltjänster på telefonen. Skillnaden är egentligen inte så stor. Syftet och målet är desamma, enbart medlen och verktygen har förändrats.

Vi behöver kultur i olika former för att klara av att vara människor, nu precis som då – må vi då välja mungiga eller Spotify.

 Under vårvintern 2023 har riksdagsvalet präglat diskussionerna i media och partiernas kandidater har berättat om sina värderingar och prioriteringar på gator och torg, i insändare, sociala medier och valkompasser.

 Kandidaternas åsikter om landets ekonomi, försvarssambete, vård och omsorg, utbildning mm har ventilerats i stora debatter runtom i landet på lokal såväl som nationell nivå.

Men den politiska diskussionen om kultur och kulturens framtid har nästintill saknats helt. I de stora riksmediernas valkompasser fattas frågor om kandidaternas inställning till specifika kulturfrågor. Även i flera partiers valprogram lyser kulturen med sin frånvaro. Att man i den politiska valdebatten dessutom får höra att ”kultur är en lyxprodukt som vi just nu inte har råd med” ger en skrämselhicka.

Hur blev det nu såhär? Är inte kulturen värd någonting? Och vad är kultur egentligen?

Var och en av oss har säkert en egen definition vad begreppet kultur innebär. För någon kan kultur betyda ”finkultur” med opera, balett och klassiska verk. För en annan kan det betyda den lokala föreningens revy-uppsättning, barnteaterpjäsen som turnerar i skolan, en bok på eget modersmål, film och serier i tv eller på streamingtjänster, musik i bakgrunden på den lokala puben eller en jubileumskonsert i Schaumansalen. Oberoende av vad vi läser in i begreppet kultur upplever de flesta av oss att kultur är viktigt och det som definierar oss som människor. Under pandemiåren var det kulturinstitutionerna som tvingades stänga ner och det var dem vi saknade.

Vi måste få statliga garantier som signalerar att man tar kulturbranschen på allvar som den betydande arbetsgivare den är, och inser dess ekonomiska värde. Stöden från privata fonder och stiftelser är ovärderliga men de är kompletterande, inte ersättande finansieringsformer. Vi behöver professionell kulturproduktion likaväl som kulturproduktion utförd av tredje sektorn. Finansieringen för utbildning inom kulturbranscherna får inte äventyras. För oss finlandssvenskar måste det finnas utbildning på svenska i Finland för bildkonstnärer, musiker, producenter mfl inom både andra och tredje stadiet. Vi kan inte tillåta en kreativ, konstnärlig hjärnflykt utomlands om utbildning inte kan garanteras på eget modersmål.

När detta nummer av Svängrum-e läses vet vi hur det gick i valet. De följande fyra åren utvisar om vi valde rätt..

Första sidans ledarbild: Från Wasa Teater, Farsen " Man får väl ställa upp". Lina Eklblad, Susanne Marins, Tove Qvickström, Carola Sarén, Johan Aspelin. Foto Frank A. Unger

 Under vårvintern 2023 har riksdagsvalet präglat diskussionerna i media och partiernas kandidater har berättat om sina värderingar och prioriteringar på gator och torg, i insändare, sociala medier och valkompasser.

 Kandidaternas åsikter om landets ekonomi, försvarssambete, vård och omsorg, utbildning mm har ventilerats i stora debatter runtom i landet på lokal såväl som nationell nivå.

Men den politiska diskussionen om kultur och kulturens framtid har nästintill saknats helt. I de stora riksmediernas valkompasser fattas frågor om kandidaternas inställning till specifika kulturfrågor. Även i flera partiers valprogram lyser kulturen med sin frånvaro. Att man i den politiska valdebatten dessutom får höra att ”kultur är en lyxprodukt som vi just nu inte har råd med” ger en skrämselhicka.

Hur blev det nu såhär? Är inte kulturen värd någonting? Och vad är kultur egentligen?

Var och en av oss har säkert en egen definition vad begreppet kultur innebär. För någon kan kultur betyda ”finkultur” med opera, balett och klassiska verk. För en annan kan det betyda den lokala föreningens revy-uppsättning, barnteaterpjäsen som turnerar i skolan, en bok på eget modersmål, film och serier i tv eller på streamingtjänster, musik i bakgrunden på den lokala puben eller en jubileumskonsert i Schaumansalen. Oberoende av vad vi läser in i begreppet kultur upplever de flesta av oss att kultur är viktigt och det som definierar oss som människor. Under pandemiåren var det kulturinstitutionerna som tvingades stänga ner och det var dem vi saknade.

Vi måste få statliga garantier som signalerar att man tar kulturbranschen på allvar som den betydande arbetsgivare den är, och inser dess ekonomiska värde. Stöden från privata fonder och stiftelser är ovärderliga men de är kompletterande, inte ersättande finansieringsformer. Vi behöver professionell kulturproduktion likaväl som kulturproduktion utförd av tredje sektorn. Finansieringen för utbildning inom kulturbranscherna får inte äventyras. För oss finlandssvenskar måste det finnas utbildning på svenska i Finland för bildkonstnärer, musiker, producenter mfl inom både andra och tredje stadiet. Vi kan inte tillåta en kreativ, konstnärlig hjärnflykt utomlands om utbildning inte kan garanteras på eget modersmål.

När detta nummer av Svängrum-e läses vet vi hur det gick i valet. De följande fyra åren utvisar om vi valde rätt..

Första sidans ledarbild: Från Wasa Teater, Farsen " Man får väl ställa upp". Lina Eklblad, Susanne Marins, Tove Qvickström, Carola Sarén, Johan Aspelin. Foto Frank A. Unger

Berätta mera

Österbotten är en kulturell kraftkälla, vars särpräglade kulturliv står sig också i internationell jämförelse. Invånarna är stolta över landskapets kulturella mångfald, och det både syns och hörs att man gärna gör saker tillsammans.  

Så här inleds det uppdaterade österbottniska kulturprogrammet, som KulturÖsterbotten och Österbottens förbund arbetade fram under hösten 2020 och vårvintern 2021. Ordet ”tillsammans” är mycket medvetet valt. I arbetsprocessen med programmet märkte vi att samarbete är viktigt för vårt österbottniska kulturfält. 

Kulturprogram Österbotten 2021–2025 jobbades fram via fyra verkstäder, där kulturarbetare, kulturprofiler, kulturtjänstemän och kulturintresserade tillsammans funderade på värderingar och styrkor, utmaningar och framtiden för vårt österbottniska kulturliv. Vad förenar oss, vad kan vi bli bättre på, var är vi lika eller hur olika är vi egentligen?  

Öppenhet, mod och förtroende är starka värderingar. Modet att visa öppenhet och våga lita på andra är grundläggande förutsättningar för ett jämlikt samarbete. Ett starkt föreningsliv ligger ofta till grund för enskilt engagemang och föreningslivets styrka är jämlikheten i arbetet. Alla ska ha möjlighet att ta del av kultur. Tillgängligheten eller ekonomiska resurser ska inte vara hinder eller utgöra problem. Nya samarbetsformer och partnerskap kan tillföra kreativa lösningar t.ex. mellan det offentliga och det privata, över språkgränser, mellan olika förvaltningskulturer eller mellan det professionella och det hobbybaserade. Attityden till tvärkonstnärlighet och tvärvetenskaplighet är överlag positiv i Österbotten.  

Kulturupplevelser uppskattas allt mer och kulturarv och historieberättande blir en allt mer vedertagen metod inom näringslivet. Vem är du som företag? Vilken historia bär du med dig i ditt varumärke? Vilket kulturarv finns på den plats du gärna visar upp för besökare? Tjänster och produkter skapas allt oftare i samarbete mellan näringsliv och kulturproducenter. Verktygen för skapandet hittas t.ex. inom ordkonsten, bildkonsten och musiken.  

Framtidens kulturproducenter och -konsumenter fostras idag. Studiestigen från grundskola och grundläggande konstundervisning via andra stadiet till högskolestudier är inte alltid självklar. Kultur som en integrerad del av vård och omsorg, näringsliv eller turism ger nya möjligheter till professionellt arbete. Vi ser nya former av samarbeten födas, när förvaltningar omstruktureras, när utmaningarna förändras och när hoten utifrån är annorlunda än vad vi varit vana med.  

I Österbotten är vi vana ”ti arbejt i laag”. Eller som man brukar säga Kvevlax: E gaar betär tå ein skjutär å tan annin draager! 

Österbotten är en kulturell kraftkälla, vars särpräglade kulturliv står sig också i internationell jämförelse. Invånarna är stolta över landskapets kulturella mångfald, och det både syns och hörs att man gärna gör saker tillsammans.  

Så här inleds det uppdaterade österbottniska kulturprogrammet, som KulturÖsterbotten och Österbottens förbund arbetade fram under hösten 2020 och vårvintern 2021. Ordet ”tillsammans” är mycket medvetet valt. I arbetsprocessen med programmet märkte vi att samarbete är viktigt för vårt österbottniska kulturfält. 

Kulturprogram Österbotten 2021–2025 jobbades fram via fyra verkstäder, där kulturarbetare, kulturprofiler, kulturtjänstemän och kulturintresserade tillsammans funderade på värderingar och styrkor, utmaningar och framtiden för vårt österbottniska kulturliv. Vad förenar oss, vad kan vi bli bättre på, var är vi lika eller hur olika är vi egentligen?  

Öppenhet, mod och förtroende är starka värderingar. Modet att visa öppenhet och våga lita på andra är grundläggande förutsättningar för ett jämlikt samarbete. Ett starkt föreningsliv ligger ofta till grund för enskilt engagemang och föreningslivets styrka är jämlikheten i arbetet. Alla ska ha möjlighet att ta del av kultur. Tillgängligheten eller ekonomiska resurser ska inte vara hinder eller utgöra problem. Nya samarbetsformer och partnerskap kan tillföra kreativa lösningar t.ex. mellan det offentliga och det privata, över språkgränser, mellan olika förvaltningskulturer eller mellan det professionella och det hobbybaserade. Attityden till tvärkonstnärlighet och tvärvetenskaplighet är överlag positiv i Österbotten.  

Kulturupplevelser uppskattas allt mer och kulturarv och historieberättande blir en allt mer vedertagen metod inom näringslivet. Vem är du som företag? Vilken historia bär du med dig i ditt varumärke? Vilket kulturarv finns på den plats du gärna visar upp för besökare? Tjänster och produkter skapas allt oftare i samarbete mellan näringsliv och kulturproducenter. Verktygen för skapandet hittas t.ex. inom ordkonsten, bildkonsten och musiken.  

Framtidens kulturproducenter och -konsumenter fostras idag. Studiestigen från grundskola och grundläggande konstundervisning via andra stadiet till högskolestudier är inte alltid självklar. Kultur som en integrerad del av vård och omsorg, näringsliv eller turism ger nya möjligheter till professionellt arbete. Vi ser nya former av samarbeten födas, när förvaltningar omstruktureras, när utmaningarna förändras och när hoten utifrån är annorlunda än vad vi varit vana med.  

I Österbotten är vi vana ”ti arbejt i laag”. Eller som man brukar säga Kvevlax: E gaar betär tå ein skjutär å tan annin draager! 

Litteraturfestivalen LitteraTur och Retur ordnas också i år under Svenska veckan, alldeles i början av november. Precis som i fjol ordnas en del av programmet i Västerbotten, en del i Österbotten. En del av programinslagen är digitala, medan andra ordnas som helt konventionella, fysiska evenemang.

I Österbotten bjuds litteraturvännerna bl.a. på en poesiafton till åminnelse av diktaren Gösta Ågren. Författaren Ralf Andtbacka lotsar publiken genom Ågrens författarbana, som sträckte sig över smått otroliga åtta (8) årtionden, medan skådespelarna Pauliina och Mats Holmqvist läser dikter från årtiondena. – Ågren debuterade år 1955 och hans sista bok kom ut år 2020.

Gösta Ågren-aftonen ordnas tisdag 2 november kl. 17 i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek. Inträdet är fritt men på grund av serveringen bör man anmäla sig på förhand (senast 26 oktober) till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. 

Torsdag 4 november ordnas ett författarsamtal mellan Quynh Tran och Elin Willows, också det i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek. Författarsamtalet börjar kl. 18.

Inte alla programpunkter under LitteraTur och Retur har ännu spikats. Bland annat planeras ett författarsamtal mellan de två unga deckarförfattarna Nilla Kjellsdotter från Österbotten och Annie Palm från Västerbotten. 

Litteraturvänner i Österbotten kommer att kunna ta del av programinslag också från Västerbotten, som online-evenemang. Närmare information om programmet införs kontinuerligt på litteraturfestivalens Facebook-sida: www.facebook.com/litteraturochretur. Följ med informationen där!

LitteraTur och Retur ordnas i brett samarbete mellan Österbotten och Västerbotten. Festivalen, som ursprungligen ordnades turvis i Vasa och Umeå, har under pandemin antagit nya former, med lajvevenemang och strömmade evenemang från Västerbotten och Österbotten. I satsningarna deltar på den österbottniska sidan förutom KulturÖsterbotten bl.a. Vasa stadsbibliotek, Förlaget, Schildts & Söderströms, Akademiska bokhandeln i Vasa, Läsambassadörerna, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Österbottens litteraturförening. I Västerbotten deltar på motsvarande sätt ett stort antal aktörer.

Litteraturfestivalen LitteraTur och Retur ordnas också i år under Svenska veckan, alldeles i början av november. Precis som i fjol ordnas en del av programmet i Västerbotten, en del i Österbotten. En del av programinslagen är digitala, medan andra ordnas som helt konventionella, fysiska evenemang.

I Österbotten bjuds litteraturvännerna bl.a. på en poesiafton till åminnelse av diktaren Gösta Ågren. Författaren Ralf Andtbacka lotsar publiken genom Ågrens författarbana, som sträckte sig över smått otroliga åtta (8) årtionden, medan skådespelarna Pauliina och Mats Holmqvist läser dikter från årtiondena. – Ågren debuterade år 1955 och hans sista bok kom ut år 2020.

Gösta Ågren-aftonen ordnas tisdag 2 november kl. 17 i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek. Inträdet är fritt men på grund av serveringen bör man anmäla sig på förhand (senast 26 oktober) till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. 

Torsdag 4 november ordnas ett författarsamtal mellan Quynh Tran och Elin Willows, också det i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek. Författarsamtalet börjar kl. 18.

Inte alla programpunkter under LitteraTur och Retur har ännu spikats. Bland annat planeras ett författarsamtal mellan de två unga deckarförfattarna Nilla Kjellsdotter från Österbotten och Annie Palm från Västerbotten. 

Litteraturvänner i Österbotten kommer att kunna ta del av programinslag också från Västerbotten, som online-evenemang. Närmare information om programmet införs kontinuerligt på litteraturfestivalens Facebook-sida: www.facebook.com/litteraturochretur. Följ med informationen där!

LitteraTur och Retur ordnas i brett samarbete mellan Österbotten och Västerbotten. Festivalen, som ursprungligen ordnades turvis i Vasa och Umeå, har under pandemin antagit nya former, med lajvevenemang och strömmade evenemang från Västerbotten och Österbotten. I satsningarna deltar på den österbottniska sidan förutom KulturÖsterbotten bl.a. Vasa stadsbibliotek, Förlaget, Schildts & Söderströms, Akademiska bokhandeln i Vasa, Läsambassadörerna, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Österbottens litteraturförening. I Västerbotten deltar på motsvarande sätt ett stort antal aktörer.

Litteraturfestivalen Vasa LittFest, en av höstens höjdpunkter för regionens alla bokvänner, frestar även i år med högaktuella författare och intressanta teman. Huvudtemat för festivalen, som ordnas 16–18 november, är Budskap.

Bland alla spännande författarnamn i programmet återfinns bl.a. Axel Åhman och Ella-Maria Nutti. Duon slår sig lördag 18 november kl. 10.55 ner i Petters soffa i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek för ett samtal med journalisten Petter Lindberg. – Samtalet är resultatet av ett långvarigt litteratursamarbete mellan Österbotten och Västerbotten med KulturÖsterbotten som en av aktörerna.

Både Åhman och Nutti har rätt nyligen debuterat som romanförfattare, men bägge är bekanta för publiken sedan tidigare. Åhmans romandebut Eldsjäl, som utkom hösten 2023, är en berättelse om dem som stannar, om dem som brinner fast de rimligtvis borde slockna. Nuttis debutroman Kaffe med mjölk är en lika vemodigt finstämd som skimrande berättelse om en förälder och hennes barn och om hur de tunnaste trådarna kan vara de starkaste banden. Nutti har nominerats bl.a. för Norrlands litteraturpris för romanen.

Bekanta dig med programmet för Vasa LittFest här: www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kultur-i-vasa-och-vasaregionen/vaasa-littfest-vasa/littfest-program/

Litteraturfestivalen Vasa LittFest, en av höstens höjdpunkter för regionens alla bokvänner, frestar även i år med högaktuella författare och intressanta teman. Huvudtemat för festivalen, som ordnas 16–18 november, är Budskap.

Bland alla spännande författarnamn i programmet återfinns bl.a. Axel Åhman och Ella-Maria Nutti. Duon slår sig lördag 18 november kl. 10.55 ner i Petters soffa i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek för ett samtal med journalisten Petter Lindberg. – Samtalet är resultatet av ett långvarigt litteratursamarbete mellan Österbotten och Västerbotten med KulturÖsterbotten som en av aktörerna.

Både Åhman och Nutti har rätt nyligen debuterat som romanförfattare, men bägge är bekanta för publiken sedan tidigare. Åhmans romandebut Eldsjäl, som utkom hösten 2023, är en berättelse om dem som stannar, om dem som brinner fast de rimligtvis borde slockna. Nuttis debutroman Kaffe med mjölk är en lika vemodigt finstämd som skimrande berättelse om en förälder och hennes barn och om hur de tunnaste trådarna kan vara de starkaste banden. Nutti har nominerats bl.a. för Norrlands litteraturpris för romanen.

Bekanta dig med programmet för Vasa LittFest här: www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kultur-i-vasa-och-vasaregionen/vaasa-littfest-vasa/littfest-program/

Den traditionella Luckan-veckan firas vid Luckan i Karleby den 23–28 mars i år. Och nu fyller Luckan redan 19 år!

Tisdagen den 24 mars gästas Luckan av Teater Viirus från Helsingfors, som ger två föreställningar av ”Berättelser 1–2–3” för barn. Program för en mera vuxen publik blir det på torsdag 26 mars kl. 13, då projektledaren Heidi Hummelstedt från KulturÖsterbotten förevisar alla de fem animerade medeltidsfilmerna som nyligen har producerats inom projektet Vandring genom medeltidens Österbotten. En av filmerna är en mirakelberättelse om sjuåriga ”Karlaby-flickan” Helena, som gick vilse i skogen men – som genom ett mirakel – återvände oskadd efter tio dagar ensam ute i vildmarken. På torsdagen får vi också veta mera om de riksomfattande hembygdsdagarna som arrangeras i medlet av augusti i Karleby.

Fredagen den 27 mars är vikt för Pohjola-Nordens 75-årsjubileumsseminarium ”Gamlakarleby 400 år”, som ordnas i Karleby stadshus. Under seminariet talar bl.a. professor emeritus Nils Villstrand, Svensk-finska handelskammarens VD Kjell Skoglund och europaparlamentariker Nils Torvalds. Det är fritt inträde till seminariet, men alla som vill delta ombeds förhandsanmäla sig.

Lördagen den 28 mars kl. 13 får vi författarbesök av Aja Lund, som har gett ut boken ”Jag är samlare – jag vill ha mer!” Aja Lund, som är fotograf, blottlägger i boken en värld som är främmande för många. Vi får i boken möta ett tjugotal säregna samlare, med en geografisk spridning i Finland, Sverige och Frankrike, som delar med sig av sina livsberättelser och visar sina samlingar. Boken kan köpas vid Luckan.

Luckan i Karleby är en av tio finlandssvenska informations- och kulturcentra inom nätverket Luckan. Luckan i Karleby, liksom Luckan i Sydösterbotten, upprätthålls av KulturÖsterbotten. Luckan är sedan länge en viktig finlandssvensk institution för den svenskspråkiga befolkningen i Karleby och Kronoby med omnejd. I fjol arrangerade Luckan tillsammans med olika samarbetsparter sammanlagt 34 olika evenemang, som lockade en publik på totalt 2 250 personer.

Text: Reidunn Manderbacka, Luckan i Karleby

Den 28 mars 2001 skrevs ett litet stycke historia i Karleby. Luckan i Karleby öppnade då för första gången sina dörrar, som det femte Luckan-informationscentret i landet. Luckan fanns från tidigare då bara i Helsingfors, Borgå, Kyrkslätt och Åbo. Idag är Luckorna elva till antalet. Det allra senaste tillskottet i Luckan-familjen är Luckan i Lahtis, som öppnades i fjol.

Luckan i Karleby var inledningsvis ett treårigt utvecklingsprojekt vid KulturÖsterbotten. Verksamheten blev sedan permanent. Luckan i Karleby har hela tiden verkat i stadsbibliotekets lokaler, mitt i centrum.

Luckan-konceptet innebär kort och gott information och service i fråga om finlandssvenska aktiviteter. I Karleby har Luckan blivit ett viktigt svenskt rum.  Det är viktigt att synliggöra det svenska i ett samhälle som alltmer influeras av finskan.

Luckan ordnar kulturkvällar och föreläsningar för vuxna samt mängder med kulturaktiviteter för barn och ungdomar. Ett viktigt inslag varje höst är Svenska veckan med varierande program i början av november.

Corona-pandemin har satt käppar i hjulet för Luckans jubileumsplaner. Förhoppningen är ändå att Luckan i Karleby ska kunna fira sina 20 år i höst i stället. 

I dagens mångkulturella samhälle är det viktigt att det finns platser där människor kan mötas, utbyta erfarenheter och känna sig välkomna. I Kristinestad finns en sådan plats i form av Luckan i Sydösterbotten. Med bredd i verksamheten och en klar fokus på integration har Luckan en viktig roll i att främja gemenskap och förståelse. För att uppnå vårt mål samarbetar vi med många andra aktörer.

Barnkulturnätverket Bark och Lappfjärds folkhögskola är för oss två viktiga samarbetspartners med regional anknytning. Men också lokala föreningar och stiftelser är viktiga för att evenemang ska kunna nå så många som möjligt. Svenska Odlingens vänner i Kristinestad är en sådan lokalt viktig samarbetspart, Kulturhuset Dux en annan.

I sommar har vi haft ett antal evenemang, konserter och andra event. Speciellt vill vi lyfta fram barnkalaset som ordnades i juni, som var inriktad på integration och barn. Mycket uppskattad var också vår cirkus workshop i början av augusti som vi anordnade under Lafolk-festivalen. Båda evenemangen lockade över hundra deltagare, vilket är mycket på en liten ort som Kristinestad.

Luckan i Sydösterbotten är en del av Luckan nätverket,ett finlandssvenskt nätverk som erbjuder stöd och rådgivning till invandrare i olika frågor. Det kan handla om hjälp med att fylla i blanketter, förstå myndighetskrav eller få vägledning i hur man navigerar genom det finska samhället. Denna typ av service är ovärderlig för dem som är nya i landet och behöver extra support för att kunna etablera sig och trivas i sin nya hemstad.

Att mötas och uppleva varandras kulturer är en viktig del av integrationen. Luckan Kristinestad arrangera regelbundet evenemang och aktiviteter där människor kan dela med sig av sin kultur och lära sig om andra. Barnkalas, workshops och kulturella festivaler är några exempel på hur vi främjar ett öppet och mångkulturellt samhälle.

I dagens mångkulturella samhälle är det viktigt att det finns platser där människor kan mötas, utbyta erfarenheter och känna sig välkomna. I Kristinestad finns en sådan plats i form av Luckan i Sydösterbotten. Med bredd i verksamheten och en klar fokus på integration har Luckan en viktig roll i att främja gemenskap och förståelse. För att uppnå vårt mål samarbetar vi med många andra aktörer.

Barnkulturnätverket Bark och Lappfjärds folkhögskola är för oss två viktiga samarbetspartners med regional anknytning. Men också lokala föreningar och stiftelser är viktiga för att evenemang ska kunna nå så många som möjligt. Svenska Odlingens vänner i Kristinestad är en sådan lokalt viktig samarbetspart, Kulturhuset Dux en annan.

I sommar har vi haft ett antal evenemang, konserter och andra event. Speciellt vill vi lyfta fram barnkalaset som ordnades i juni, som var inriktad på integration och barn. Mycket uppskattad var också vår cirkus workshop i början av augusti som vi anordnade under Lafolk-festivalen. Båda evenemangen lockade över hundra deltagare, vilket är mycket på en liten ort som Kristinestad.

Luckan i Sydösterbotten är en del av Luckan nätverket,ett finlandssvenskt nätverk som erbjuder stöd och rådgivning till invandrare i olika frågor. Det kan handla om hjälp med att fylla i blanketter, förstå myndighetskrav eller få vägledning i hur man navigerar genom det finska samhället. Denna typ av service är ovärderlig för dem som är nya i landet och behöver extra support för att kunna etablera sig och trivas i sin nya hemstad.

Att mötas och uppleva varandras kulturer är en viktig del av integrationen. Luckan Kristinestad arrangera regelbundet evenemang och aktiviteter där människor kan dela med sig av sin kultur och lära sig om andra. Barnkalas, workshops och kulturella festivaler är några exempel på hur vi främjar ett öppet och mångkulturellt samhälle.

Luckan i Sydösterbotten firar i år jämna tio år. Vad passar bättre än att uppmärksamma detta med ett härligt kulturutbud under en hel jubileumsvecka?

Luckan-veckan inleds med ett författarsnack med Hanna Lagerström. Tisdagen den 4 juni kl. 18 kan man på Närpes stadsbibliotek höra Hanna Lagerström samtala med författaren Ulla Antfolk, aktuell med boken ”På flykt undan Stalins skugga”. Boken handlar om Antfolks ovanliga och händelserika liv. Hon föddes som Unelma Kuparinen i ryska Ingermanland och fördes till Finland för att undkomma kriget. Senare blev hon Ulla Antfolk i Närpes. – Under kvällen bjuds deltagarna på kaffe med dopp samt intressanta diskussioner.

Torsdagen den 6 juni välkomnar Luckan och KulturÖsterbotten alla intresserade till en medeltidskväll i Frans Henriksson-salen i Mittistan i Närpes. Kortfilmen ”Tobbe går till kungs” premiärvisas under kvällen. Filmen, som producerats inom Leader-projektet Vandring genom medeltidens Österbotten, berättar om de första österbottningar som historien känner vid namn, nämligen sydösterbottningarna Tobbe, Anders och Michael. Filmen utspelar sig år 1303, då trion drog till kungs.

Medeltidskvällen börjar med filmvisning kl. 19 och fortsätter sedan med en föreläsning av medeltidsforskaren, FM och doktorand Anna-Stina Hägglund, som lotsar publiken in i medeltidsurkundernas värld.

På lördagen den 8 juni blir det musik för hela slanten. Musik för barn i åldern 2–5 år blir det först i Kulturhuset DUX i Kristinestad (kl. 11) och sedan i Frans Henriksson-salen i Mittistan i Närpes (kl. 14). Föreställningen Chango Tango kombinerar musik med teater för att berätta en spännande historia med både argentinsk och finsk tango som kompass.

Luckan-veckan avslutas sedan med en kvällskonsert av duon Sisuplatense, som består av Juan Passo och Hedda Heiskanen. Konserten tar med publiken på en unik musikalisk resa med tango som röd tråd. Nykomponerade låtar varvas med berättelser om en genre som lever och utvecklas än idag. Kvällskonserten börjar kl. 20.

Alla evenemang under Luckan-veckan har fritt inträde och är öppna för alla intresserade. Välkommen med!

Text: Robert Westergård, KulturÖsterbotten

Intresserad av levande traditioner och hur man kan jobba för att de ska finnas kvar? I så fall ska du bekanta dig med det nya engelskspråkiga materialet som har tagits fram inom KulturÖsterbottens NordPlus-finansierade projekt Safeguarding of Intangible Cultural Heritage through Learning. 

Projektet har nu avslutats, och genomförandet i en omvärld präglad av Covid-19 blev något helt annat än vad KulturÖsterbotten kunde förutspå under planeringen hösten 2019. Projektet har byggts upp kring studiebesök hos samarbetsparterna med målet att lära oss mera om hur man arbetar med immateriellt kulturarv i andra områden. Erfarenheterna från besöken har beskrivits och sammanställts i en katalog. Resultatet blev en inspirerande samling, full av goda idéer att låna, anpassa och utveckla. 

På projektets hemsida finns förutom katalogen också en samling manualer, beskrivningar och recept på engelska som har framställts inom projektet. Från ett österbottniskt perspektiv är det bra att ett litet material om regionens traditioner nu finns tillgängligt på engelska, medan materialet från de övriga länderna är minst lika intressant och tankeväckande. 

– Studieresorna inom projektet har varit väldigt inspirerande, berättar projektledare Johanna Björkholm på KulturÖsterbotten. För oss var det mycket viktigt att vi kunde bjuda in föreningsaktiva österbottningar att delta i resorna. De delade med sig av sina egna erfarenheter, men fick också ta del av väldigt mycket nya intryck – samtidigt som de skapade bra kontakter för framtiden. Dessutom har de lokala värdarna gjort ett fantastiskt jobb med planeringen av programmet. Vi upplever verkligen att vi fick upplevelser och kontakter för livet!

KulturÖsterbotten vill också passa på och tacka alla som har deltagit i eller agerat värdar för studiebesöken. Det blev ett mycket inspirerande projekt, även om planerna fick ställas om många gånger på grund av pandemin. KulturÖsterbotten samarbetade inom projektet med Norges bygdekvinnelag, restaureringscentret i Kuldiga i Lettland samt utbildningsorganisationen RATS i Jaunpils, Lettland. 

Läs mera på projektets hemsida: https://nordplus.kulturosterbotten.fi

En viktig aspekt av projektet var att låta engagerade österbottningar träffa likasinnade. På bilden: Saana Lind, projektledare för Stundars projekt "Härliga hus i Österbotten", besöker renoveringscentret i Kuldīga, Lettland.