Intresserad av levande traditioner och hur man kan jobba för att de ska finnas kvar? I så fall ska du bekanta dig med det nya engelskspråkiga materialet som har tagits fram inom KulturÖsterbottens NordPlus-finansierade projekt Safeguarding of Intangible Cultural Heritage through Learning. 

Projektet har nu avslutats, och genomförandet i en omvärld präglad av Covid-19 blev något helt annat än vad KulturÖsterbotten kunde förutspå under planeringen hösten 2019. Projektet har byggts upp kring studiebesök hos samarbetsparterna med målet att lära oss mera om hur man arbetar med immateriellt kulturarv i andra områden. Erfarenheterna från besöken har beskrivits och sammanställts i en katalog. Resultatet blev en inspirerande samling, full av goda idéer att låna, anpassa och utveckla. 

På projektets hemsida finns förutom katalogen också en samling manualer, beskrivningar och recept på engelska som har framställts inom projektet. Från ett österbottniskt perspektiv är det bra att ett litet material om regionens traditioner nu finns tillgängligt på engelska, medan materialet från de övriga länderna är minst lika intressant och tankeväckande. 

– Studieresorna inom projektet har varit väldigt inspirerande, berättar projektledare Johanna Björkholm på KulturÖsterbotten. För oss var det mycket viktigt att vi kunde bjuda in föreningsaktiva österbottningar att delta i resorna. De delade med sig av sina egna erfarenheter, men fick också ta del av väldigt mycket nya intryck – samtidigt som de skapade bra kontakter för framtiden. Dessutom har de lokala värdarna gjort ett fantastiskt jobb med planeringen av programmet. Vi upplever verkligen att vi fick upplevelser och kontakter för livet!

KulturÖsterbotten vill också passa på och tacka alla som har deltagit i eller agerat värdar för studiebesöken. Det blev ett mycket inspirerande projekt, även om planerna fick ställas om många gånger på grund av pandemin. KulturÖsterbotten samarbetade inom projektet med Norges bygdekvinnelag, restaureringscentret i Kuldiga i Lettland samt utbildningsorganisationen RATS i Jaunpils, Lettland. 

Läs mera på projektets hemsida: https://nordplus.kulturosterbotten.fi

En viktig aspekt av projektet var att låta engagerade österbottningar träffa likasinnade. På bilden: Saana Lind, projektledare för Stundars projekt "Härliga hus i Österbotten", besöker renoveringscentret i Kuldīga, Lettland.

Svenska veckan firas i år i Österbotten med mångsidigt program på tre orter. Vasa & Korsholm medverkar i det nationella Svenska veckan-nätverket för andra året i rad. Karleby och Sydösterbotten deltar sedan många år tillbaka i firandet av Svenska veckan.

Svenska veckan, årets största kulturevenemang i Svenskfinland, koordineras på nationell nivå av Folktinget. På de enskilda Svenska veckan-orterna samordnas insatserna av nätverk och arbetsgrupper på orten. I Vasa & Korsholm axlas det samordnande ansvaret av KulturÖsterbotten. I Karleby och Sydösterbotten är det Luckan i Karleby respektive Luckan i Sydösterbotten som handhar den administrativa rollen.

Svenska veckan infaller i år vecka 43 och pågår alltså från måndagen den 4 november till söndagen den 10 november. Svenska veckan har firats i Finland sedan hösten 2000. I år deltar 17 orter i evenemanget: Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Vasa & Korsholm, Björneborg, Kimitoön, Åbo, Raseborg, Kyrkslätt, Lahtis, Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Tammerfors, Borgå och Lovisa. 

Svenska veckan är ett sätt att bredda firandet av Svenska dagen och ge synlighet åt ett intressant kulturutbud på svenska. Ett uttalat mål är att sammanföra de svenskspråkiga och de finskspråkiga invånarna på orterna. Den främsta målgruppen är barn och unga, men Svenska veckan bjuder på program för alla åldrar.

Läs mera om Svenska veckan och bekanta dig med programmet i Österbotten:

Svenska veckan: www.svenskaveckan.fi

Svenska veckan i Vasa & Korsholm: www.svenskaveckan.fi/orter/vasa-korsholm

Svenska veckan i Karleby: www.svenskaveckan.fi/orter/karleby

Svenska veckan i Sydösterbotten: www.svenskaveckan.fi/orter/sydosterbotten

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Material för en ordkonststund med äldre – inspirerande bildkort och en lättanvänd materialguide – finns nu fritt tillgängligt på webben för vem som helst som vill slå sig ner kring en ordkonststund tillsammans med en äldre.

Materialet (två pdf-filer) kan laddas ner på materialbanken på KulturÖsterbottens hemsida: www.kulturosterbotten.fi/materialbank. Välj kategorin ”Berättande och ordkonst”!

Materialet anknyter fritt till tv-serien Ordskatter, som visas på OnniTV under oktober–december. Serien i sju avsnitt – av vilka två på svenska – leker med ord, rim och ramsor som hjälper tittaren att minnas sina egna ordskatter – lekramsor, ordspråk och talesätt – och dela med sig av dem till andra. Huvudrollerna i de två svenskspråkiga avsnitten spelas av Susanne Marins och Jonas Bergqvist.

Läs mera om tv-serien: https://svangrum.sofuk.fi/71-2023/september/431-ordskatter-vantar-pa-att-bli-upptackta-i-host

TV-serien Ordskatter och det tillhörande ordkonstmaterialet har producerats som en del av projektet Ordkonst för äldre, som genomförs av Södra Österbottens förbund, Österbottens förbund och KulturÖsterbotten. Sin finansiering får projektet från Centret för konstfrämjande. Projektet administreras av Södra Österbottens förbund.

Material för en ordkonststund med äldre – inspirerande bildkort och en lättanvänd materialguide – finns nu fritt tillgängligt på webben för vem som helst som vill slå sig ner kring en ordkonststund tillsammans med en äldre.

Materialet (två pdf-filer) kan laddas ner på materialbanken på KulturÖsterbottens hemsida: www.kulturosterbotten.fi/materialbank. Välj kategorin ”Berättande och ordkonst”!

Materialet anknyter fritt till tv-serien Ordskatter, som visas på OnniTV under oktober–december. Serien i sju avsnitt – av vilka två på svenska – leker med ord, rim och ramsor som hjälper tittaren att minnas sina egna ordskatter – lekramsor, ordspråk och talesätt – och dela med sig av dem till andra. Huvudrollerna i de två svenskspråkiga avsnitten spelas av Susanne Marins och Jonas Bergqvist.

Läs mera om tv-serien: https://svangrum.sofuk.fi/71-2023/september/431-ordskatter-vantar-pa-att-bli-upptackta-i-host

TV-serien Ordskatter och det tillhörande ordkonstmaterialet har producerats som en del av projektet Ordkonst för äldre, som genomförs av Södra Österbottens förbund, Österbottens förbund och KulturÖsterbotten. Sin finansiering får projektet från Centret för konstfrämjande. Projektet administreras av Södra Österbottens förbund.

Vad tänker du på då du hör talas om österbottnisk traditionsmat? Mat som på olika sätt länkar oss till det förflutna väcker ofta starka minnen och känslor. När vi talar om traditioner och mat, tänker vi ofta på festmat, men ett riktigt gott traditionellt rågbröd kan vara minst lika känsloladdat.

Mathushållningen förr i världen såg väldigt annorlunda ut än vad den gör idag. Ibland var det ont om mat och kosten var åtminstone till vardags ofta ganska enahanda. Ännu in på 1900-talet förekom det bara lite grönsaker i kosten, medan spannmål och potatis utgjorde basen för en stor del av matlagningen. Det här var några av utgångspunkterna, när KulturÖsterbottens projekt Kurant tillsammans med Stundars museum började utveckla nya aktiviteter kring mattraditioner i Österbotten. 

– Vi utgick från matvarorna i förrådet på en typisk österbottnisk gård för drygt hundra år sedan. Sedan kopplade vi ihop detta med att man då ännu inte hade elektricitet på landsbygden, vilket innebär att folk inte heller hade kyl och frys, berättar projektledare Johanna Björkholm. 

Snart gick diskussionen in på självhushållning och på det faktum att folk förr i tiden handlade väldigt lite i butiken. Det mesta man behövde producerade man själv. I butiken handlade man bara det som man inte kunde framställa hemma på gården.

– Mycket snart började vi diskutera också hållbarhet och jämföra med hur vi förhåller oss till mat idag, berättar Björkholm.

De nya aktiviteterna kring österbottnisk traditionsmat och hållbarhet har samlats i ett materialpaket, som fått namnet ”I matboden”. I paketet ingår bl.a. ett papperspyssel, där deltagarna klipper ut illustrationer av de matvaror som var vanliga i österbottniska gårdar. Bilderna limmas sedan i in i en matbod i en fin teckning. 

Redan i det här skedet blir det uppenbart också för ganska små barn att utbudet av matvaror var begränsat. Då öppnas goda möjligheter till diskussioner om mathushållning, hållbarhet och hur vi idag förhåller oss till mat.

I samarbete med Finlands svenska 4H och Hållbarhetsveckan i Österbotten har materialpaketet kompletterats med förslag på uppgifter att göra tillsammans med en barn- eller ungdomsgrupp. Paketet innehåller också faktatexter till gruppledaren och beskrivningar av traditionella österbottniska maträtter. 

Målgruppen är alltså i första hand barn och ungdomar, men paketet är utformat så att många olika slags aktörer kan hitta bitar som passar in i just deras verksamhet. 

– Jag hoppas framför allt att paketet ”I matboden” ska fungera som inspiration för att lyfta fram lokala mattraditioner, säger Björkholm. Vi erbjuder en utgångspunkt och goda idéer för hur man kan jobba vidare med tematiken. Kopplingen till hållbarhet gör att materialet är i högsta grad relevant för oss här och nu. Och vi tror att det finns många olika aktörer som kommer att vilja använda materialet, till exempel hembygdsföreningar, Martha-föreningar och 4H-klubbar.

Paketet ”I matboden” lanserades som en del av Hållbarhetsveckan i Österbotten. Paketet kan laddas ner fritt från KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/levande-traditioner/142-pyssel-i-matboden/file. Paketet ingår också i Stundars höstlovsprogram.

Vad tänker du på då du hör talas om österbottnisk traditionsmat? Mat som på olika sätt länkar oss till det förflutna väcker ofta starka minnen och känslor. När vi talar om traditioner och mat, tänker vi ofta på festmat, men ett riktigt gott traditionellt rågbröd kan vara minst lika känsloladdat.

Mathushållningen förr i världen såg väldigt annorlunda ut än vad den gör idag. Ibland var det ont om mat och kosten var åtminstone till vardags ofta ganska enahanda. Ännu in på 1900-talet förekom det bara lite grönsaker i kosten, medan spannmål och potatis utgjorde basen för en stor del av matlagningen. Det här var några av utgångspunkterna, när KulturÖsterbottens projekt Kurant tillsammans med Stundars museum började utveckla nya aktiviteter kring mattraditioner i Österbotten. 

– Vi utgick från matvarorna i förrådet på en typisk österbottnisk gård för drygt hundra år sedan. Sedan kopplade vi ihop detta med att man då ännu inte hade elektricitet på landsbygden, vilket innebär att folk inte heller hade kyl och frys, berättar projektledare Johanna Björkholm. 

Snart gick diskussionen in på självhushållning och på det faktum att folk förr i tiden handlade väldigt lite i butiken. Det mesta man behövde producerade man själv. I butiken handlade man bara det som man inte kunde framställa hemma på gården.

– Mycket snart började vi diskutera också hållbarhet och jämföra med hur vi förhåller oss till mat idag, berättar Björkholm.

De nya aktiviteterna kring österbottnisk traditionsmat och hållbarhet har samlats i ett materialpaket, som fått namnet ”I matboden”. I paketet ingår bl.a. ett papperspyssel, där deltagarna klipper ut illustrationer av de matvaror som var vanliga i österbottniska gårdar. Bilderna limmas sedan i in i en matbod i en fin teckning. 

Redan i det här skedet blir det uppenbart också för ganska små barn att utbudet av matvaror var begränsat. Då öppnas goda möjligheter till diskussioner om mathushållning, hållbarhet och hur vi idag förhåller oss till mat.

I samarbete med Finlands svenska 4H och Hållbarhetsveckan i Österbotten har materialpaketet kompletterats med förslag på uppgifter att göra tillsammans med en barn- eller ungdomsgrupp. Paketet innehåller också faktatexter till gruppledaren och beskrivningar av traditionella österbottniska maträtter. 

Målgruppen är alltså i första hand barn och ungdomar, men paketet är utformat så att många olika slags aktörer kan hitta bitar som passar in i just deras verksamhet. 

– Jag hoppas framför allt att paketet ”I matboden” ska fungera som inspiration för att lyfta fram lokala mattraditioner, säger Björkholm. Vi erbjuder en utgångspunkt och goda idéer för hur man kan jobba vidare med tematiken. Kopplingen till hållbarhet gör att materialet är i högsta grad relevant för oss här och nu. Och vi tror att det finns många olika aktörer som kommer att vilja använda materialet, till exempel hembygdsföreningar, Martha-föreningar och 4H-klubbar.

Paketet ”I matboden” lanserades som en del av Hållbarhetsveckan i Österbotten. Paketet kan laddas ner fritt från KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/levande-traditioner/142-pyssel-i-matboden/file. Paketet ingår också i Stundars höstlovsprogram.

1390-talet i Vasaregionen kan kännas avlägset och vara svårt att visualisera för sitt inre. Men nu ska det visa sig att modern teknologi kan föra oss lite närmare en svunnen tid. Med hjälp av AR-teknologi (augmented reality) som kan utnyttjas av vardagliga smarttelefoner kommer Krytzeborg, eller Korsholms vallar som vi känner det som idag, att få nytt liv i form av 3D objekt som dyker upp på skärmen. Satsningen är ett samarbete mellan Novia och KulturÖsterbotten med musik från musiklinjen vid Yrkesakademin i Jakobstad. Dessutom är tanken att Medeltidsveckan på Gotland ska få ta del av projektet och utveckla sina virtuella motsvarigheter.

Med hjälp av de källor som finns att tillgå som behandlar Korsholm under 1390-talet, tyvärr är de ganska få till antalet, är tanken att få till ett så verklighetstroget koncept som möjligt för att visa hur livet kan ha sett ut i våra trakter på medeltiden. Det känns spännande och lärorikt att få vara med i utvecklingsstadiet av en ny app. 

Det är rätt många människor inblandade i projektet med sina respektive kompetenser och spetskunskap. Själv studerar jag digital humaniora på Uppsala Universitet och i vår är tanken att jag ska ha min magistersexamen i handen. 

Under mina studier har jag utvecklat ett intresse för digitalisering av kulturarv. Därför tyckte jag att det här projektet lät som en ypperlig möjlighet till att få jobba med just det under några veckor. Som praktikant på KulturÖsterbotten har jag fått möjligheten att se en tidig version av appen och har därifrån kunnat spåna på idéer kring flödet och vilka teman som ska visas när. När jag funderade på flödet försökte jag ta inspiration från spel och appar jag känner till och har använt förut och funderat på vad som fungerar. Jag är själv svag för spel som utspelar sig i medeltidsliknande miljöer. Mina favoriter just nu är det gamla klassiska Skyrim men också Kingdom Come: Deliverance som är ett relativt historieefterliknande spel. Dock får man hålla sig måttligt sann till historien när det kommer till utvecklingen av spel och appar eftersom medeltiden till stor del bestod av sjukdom och elände och inte enbart de glorifierade riddarna och slagen. 

I det här projektet har vi valt att fokusera mera på det vardagliga livet, med ett litet spänningsmoment i Vitaliebrödernas ankomst över havet. Små detaljer som huruvida det ska synas fotspår på marken när det är dags att gå vidare till nästa punkt är saker man lägger ner en avsevärd mängd med tankeverksamhet kring. I takt med att varje ”point of interest” har klarnat har jag försökt skapa ett sorts flödesschema för vad som ska hända när i appen. Vad ska synas när, vilka knappar ska synas var, sådana frågor blir aktuella. Jag har även gett förslag på en introduktion till själva appen som ska berätta att det är en interaktiv app som använder sig av telefonens egen GPS och kamera för att visa de olika virtuella byggnaderna och konstruktionerna. 

I skrivande stund har jag precis varit ute och testat appen på vallarna. Det är januari och inte särskilt bra före för att testa en app som kräver att man går runt, men de virtuella objekten syntes på min skärm. Tekniska problem försvårade mitt arbete ute på vallarna men förhoppningsvis ska allt klarna så småningom. 

Det enda negativa med min praktik på KulturÖsterbotten och med den här AR-appen är att den är så kort! En liten del av arbetsprocessen har jag i alla fall fått vara med om. Jag hyser inga tvivel om att det här kommer att bli en mycket intressant app som guidar en igenom ett Korsholm på 1390-talet. 

Faktaruta

• AR (augmented reality), förstärkt verklighet på svenska, gör att man bl.a. med hjälp av smarttelefonens kamerafunktion och GPS kan se 3D objekt direkt på terrängen.
• Cirka 12 olika punkter kommer att finnas som vardera visar olika byggnader och konstruktioner, ibland kan man till och med plocka upp föremål.
• Korta scener kommer att utspela sig vid punkterna för att illustrera det vardagliga livet på platsen.
• Appen riktas i huvudsak till 12-13 åringar men lämpar sig även för vem som helst som har ett intresse av medeltiden på Korsholm.
• Projektet är ett samarbete mellan KulturÖsterbotten, Yrkesakademin i Jakobstad, och Novia. 
• Länk till projektet: Medeltiden 3.0 (kulturosterbotten.fi)

1390-talet i Vasaregionen kan kännas avlägset och vara svårt att visualisera för sitt inre. Men nu ska det visa sig att modern teknologi kan föra oss lite närmare en svunnen tid. Med hjälp av AR-teknologi (augmented reality) som kan utnyttjas av vardagliga smarttelefoner kommer Krytzeborg, eller Korsholms vallar som vi känner det som idag, att få nytt liv i form av 3D objekt som dyker upp på skärmen. Satsningen är ett samarbete mellan Novia och KulturÖsterbotten med musik från musiklinjen vid Yrkesakademin i Jakobstad. Dessutom är tanken att Medeltidsveckan på Gotland ska få ta del av projektet och utveckla sina virtuella motsvarigheter.

Med hjälp av de källor som finns att tillgå som behandlar Korsholm under 1390-talet, tyvärr är de ganska få till antalet, är tanken att få till ett så verklighetstroget koncept som möjligt för att visa hur livet kan ha sett ut i våra trakter på medeltiden. Det känns spännande och lärorikt att få vara med i utvecklingsstadiet av en ny app. 

Det är rätt många människor inblandade i projektet med sina respektive kompetenser och spetskunskap. Själv studerar jag digital humaniora på Uppsala Universitet och i vår är tanken att jag ska ha min magistersexamen i handen. 

Under mina studier har jag utvecklat ett intresse för digitalisering av kulturarv. Därför tyckte jag att det här projektet lät som en ypperlig möjlighet till att få jobba med just det under några veckor. Som praktikant på KulturÖsterbotten har jag fått möjligheten att se en tidig version av appen och har därifrån kunnat spåna på idéer kring flödet och vilka teman som ska visas när. När jag funderade på flödet försökte jag ta inspiration från spel och appar jag känner till och har använt förut och funderat på vad som fungerar. Jag är själv svag för spel som utspelar sig i medeltidsliknande miljöer. Mina favoriter just nu är det gamla klassiska Skyrim men också Kingdom Come: Deliverance som är ett relativt historieefterliknande spel. Dock får man hålla sig måttligt sann till historien när det kommer till utvecklingen av spel och appar eftersom medeltiden till stor del bestod av sjukdom och elände och inte enbart de glorifierade riddarna och slagen. 

I det här projektet har vi valt att fokusera mera på det vardagliga livet, med ett litet spänningsmoment i Vitaliebrödernas ankomst över havet. Små detaljer som huruvida det ska synas fotspår på marken när det är dags att gå vidare till nästa punkt är saker man lägger ner en avsevärd mängd med tankeverksamhet kring. I takt med att varje ”point of interest” har klarnat har jag försökt skapa ett sorts flödesschema för vad som ska hända när i appen. Vad ska synas när, vilka knappar ska synas var, sådana frågor blir aktuella. Jag har även gett förslag på en introduktion till själva appen som ska berätta att det är en interaktiv app som använder sig av telefonens egen GPS och kamera för att visa de olika virtuella byggnaderna och konstruktionerna. 

I skrivande stund har jag precis varit ute och testat appen på vallarna. Det är januari och inte särskilt bra före för att testa en app som kräver att man går runt, men de virtuella objekten syntes på min skärm. Tekniska problem försvårade mitt arbete ute på vallarna men förhoppningsvis ska allt klarna så småningom. 

Det enda negativa med min praktik på KulturÖsterbotten och med den här AR-appen är att den är så kort! En liten del av arbetsprocessen har jag i alla fall fått vara med om. Jag hyser inga tvivel om att det här kommer att bli en mycket intressant app som guidar en igenom ett Korsholm på 1390-talet. 

Faktaruta

• AR (augmented reality), förstärkt verklighet på svenska, gör att man bl.a. med hjälp av smarttelefonens kamerafunktion och GPS kan se 3D objekt direkt på terrängen.
• Cirka 12 olika punkter kommer att finnas som vardera visar olika byggnader och konstruktioner, ibland kan man till och med plocka upp föremål.
• Korta scener kommer att utspela sig vid punkterna för att illustrera det vardagliga livet på platsen.
• Appen riktas i huvudsak till 12-13 åringar men lämpar sig även för vem som helst som har ett intresse av medeltiden på Korsholm.
• Projektet är ett samarbete mellan KulturÖsterbotten, Yrkesakademin i Jakobstad, och Novia. 
• Länk till projektet: Medeltiden 3.0 (kulturosterbotten.fi)

Projektet Vandring genom medeltidens Österbotten följs upp av ett nytt Leader-projekt med fokus på Österbottens äldre historia. Projektet, med arbetsnamnet Medeltiden 3.0, omfattar internationellt samarbete med Medeltidsveckan på Gotland (www.medeltidsveckan.se) kring historieförmedling med hjälp av bland annat ny digital teknik.

Medeltiden 3.0 kommer att bjuda på fortbildningar och aktiviteter kring Österbottens äldre historia, digital teknik och kulturarv. Projektsatsningarna riktar sig till föreningsaktiva, turistguider och pedagoger. Närmare information publiceras under projektets gång på KulturÖsterbottens webbsida på www.kulturosterbotten.fi och på KulturÖsterbottens sociala plattformar. Alla satsningar anpassas givetvis efter gällande coronarestriktioner. Projektet Medeltiden 3.0 samarbetar brett med föreningsfältet i regionen.

Vill du veta mer eller samarbeta inom ramen för projektet? Kontakta projektledare Heidi Hummelstedt, e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.!

Mittnordiska kulturdagarna – i år med temat publikutveckling – ordnades 20–22 november i Jakobstad, med KulturÖsterbotten som en av huvudarrangörerna. Konferensen lockade ett åttiotal deltagare från hela Mittnorden-området för tre intensiva och intressanta dagar på Campus Allegro.

Jag älskar dans – det är någonting som alla de som deltog i Hanna Korhonens och Annika Sillanders  dansverkstäder hade gemensamt. Danskonstens kreativa möjligheter och dans i skolan stod på agendan.

Foto: Kim Blåfield

En utfärd till Kuddnäs museum i Nykarleby med målet att studera de restaurerings- och tillgänglighetsåtgärder som öppnat museet för en bredare publik än tidigare var en av de många programpunkterna under den andra konferensdagen.

Foto: Carola Harmaakivi

Höjdpunkten under Mittnordiska kulturdagarna: utdelning av mittnordiska kulturprisen. Det tematiska priset tillföll i år Föreningen Ovikenmusik från Sverige, för föreningens mångåriga publikarbete där kvalitet, samverkan och tillgänglighet är i fokus. Barn- och ungdomspriset tilldelades Vasa förening för ny kultur Volume för de insatser föreningen gör för att stöda ungdomars kunnande och utveckling inom populärmusiken. Bägge prisen är på 30.000 svenska kronor.

Foto: Kim Blåfield

Läs mera om kulturprismottagarna: www.mittnorden.org

Jobbar du med kultur? Då jobbar du nästan säkert också med publikarbete! ”Reaching Out – publikarbete i utveckling!” är temat för årets mittnordiska kulturdagar. Kulturdagarna ordnas i år i november i Finland, närmare bestämt i Jakobstad. Du är välkommen med, oavsett om du jobbar med kultur och publikarbete professionellt eller ideellt!

Keynote-anförandena på Mittnordiska kulturdagarna 2019 i Jakobstad hålls av Anu-Maarit Moilanen, projektchef för projektet Konsttestarna (Finland), och Nina Refseth, administrativ direktör för museerna i Sör-Tröndelag (Norge).

Temat publikarbete löper som en röd tråd genom programmet för Mittnordiska kulturdagarna, som i år ordnas 20–22 november i Jakobstad. Onsdagen (20 november) inleds med ett keynote-föreläsning av projektchef Anu-Maarit Moilanen från projektet Konsttestarna. Moilanen berättar hur ungdomar kan engageras i konstverksamhet, utgående från de erfarenheter hon fått inom projektet Konsttestarna.

På onsdagseftermiddagen kan deltagarna välja att fördjupa sig i parallellpresentationer inom litteratur, arkiv & tvärkonstnärligt arbete, teater och ungdomsverksamhet. På kvällen får deltagarna sedan njuta av öppningskonserten för kammarmusikfestivalen RUSK.

Torsdagsprogrammet (21 november) inleds med ett keynote-anförande av Nina Refseth, administrativ direktör för museerna i Sör-Tröndelag i Norge. Föreläsningen handlar om hur kulturaktörer kan förbereda sig för att ta emot helt nya publikgrupper och -segment. Torsdagseftermiddagen är vikt för parallellpresentationer inom ett flertal olika konstområden.

Årets mittnordiska kulturpris delas ut på torsdagskvällen. Deltagarna får då höra vem som förlänas årets tematiska pris och årets ungdomspris. Kvällen avslutas med en festmiddag.

Mittnordiska kulturdagarna fortsätter med program ännu på fredagsförmiddagen. Deltagarna kan då välja mellan två praktiska workshoppar kring publikarbete och en guidad rundtur i Jakobstad. Den ena verkstaden, med Nina Refseth som ledare, handlar om praktiska erfarenheter i arbetet med publikutveckling. Den andra verkstaden, som leds av Nina Dahl-Tallgren från Wasa Teater, har rubriken ”Publiken i huvudrollen − hur gör vi?”.

Programmet för Mittnordiska kulturdagarna 2019 finns i sin helhet publicerat på www.kulturosterbotten.fi/mittnorden. På sidan finns även presentationer av samtliga föreläsare och verkstadsledare samt praktisk information för deltagarna om bl.a. resor och övernattning. Intresserade kan anmäla sig till kulturdagarna via en länk på programsidan. Anmälningar tas emot fram till 13 november.

Mittnordiska kulturdagarna arrangeras i samarbete med Mittnordiska kulturarbetsgruppen på uppdrag av Mittnordenkommittén. Årets mittnordiska kulturdagar ordnas i ett brett samarbete mellan bl.a. KulturÖsterbotten, staden Jakobstad, Österbottens förbund, yrkeshögskolan Novia och kammarmusikfestivalen RUSK samt Mittnordenkommittén. Konferencier är Richard Sjölund.

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Mittnordiska kulturdagarna i höst i Jakobstad. Anmäl dig till evenemanget! 

Jobbar du med kultur? Då jobbar du nästan säkert också med publikarbete! ”Reaching Out – publikarbete i utveckling!” är temat för årets mittnordiska kulturdagar. Kulturdagarna ordnas i år i november i Finland, närmare bestämt i Jakobstad. Du är välkommen med, oavsett om du jobbar med kultur och publikarbete professionellt eller ideellt!

Temat publikarbete löper som en röd tråd genom programmet för Mittnordiska kulturdagarna, som i år ordnas 20–22 november i Jakobstad. Onsdagen (20 november) inleds med ett keynote-föreläsning av projektchef Anu-Maarit Moilanen från projektet Konsttestarna. Moilanen berättar hur ungdomar kan engageras i konstverksamhet, utgående från de erfarenheter hon fått inom projektet Konsttestarna.

På onsdagseftermiddagen kan deltagarna välja att fördjupa sig i parallellpresentationer inom litteratur, arkiv & tvärkonstnärligt arbete, teater och ungdomsverksamhet. På kvällen får deltagarna sedan njuta av öppningskonserten för kammarmusikfestivalen RUSK.

Torsdagsprogrammet (21 november) inleds med ett keynote-anförande av Nina Refseth, administrativ direktör för museerna i Sör-Tröndelag i Norge. Föreläsningen handlar om hur kulturaktörer kan förbereda sig för att ta emot helt nya publikgrupper och -segment. Torsdagseftermiddagen är vikt för parallellpresentationer inom ett flertal olika konstområden.

Årets mittnordiska kulturpris delas ut på torsdagskvällen. Deltagarna får då höra vem som förlänas årets tematiska pris och årets ungdomspris. Kvällen avslutas med en festmiddag.

Mittnordiska kulturdagarna fortsätter med program ännu på fredagsförmiddagen. Deltagarna kan då välja mellan två praktiska workshoppar kring publikarbete och en guidad rundtur i Jakobstad. Den ena verkstaden, med Nina Refseth som ledare, handlar om praktiska erfarenheter i arbetet med publikutveckling. Den andra verkstaden, som leds av Nina Dahl-Tallgren från Wasa Teater, har rubriken ”Publiken i huvudrollen − hur gör vi?”.

Programmet för Mittnordiska kulturdagarna 2019 finns i sin helhet publicerat på www.kulturosterbotten.fi/mittnorden. På sidan finns även presentationer av samtliga föreläsare och verkstadsledare samt praktisk information för deltagarna om bl.a. resor och övernattning. Intresserade kan anmäla sig till kulturdagarna via en länk på programsidan. Anmälningar tas emot fram till 13 november.

Mittnordiska kulturdagarna arrangeras i samarbete med Mittnordiska kulturarbetsgruppen på uppdrag av Mittnordenkommittén. Årets mittnordiska kulturdagar ordnas i ett brett samarbete mellan bl.a. KulturÖsterbotten, staden Jakobstad, Österbottens förbund, yrkeshögskolan Novia och kammarmusikfestivalen RUSK samt Mittnordenkommittén. Konferencier är Richard Sjölund.

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Nu har vårt NordPlus-projekt kring levande traditioner kommit igång på allvar.  Vi samarbetar med Norges bygdekvinnelag, som är Unesco-ackrediterade inom traditionsmat, samt med kommunerna Jaunpils och Kuldīga i Lettland, som bland annat satsar på byggnadsvård och hantverk.

Projektet syfte är att ge personer med intresse för levande traditioner och immateriellt kulturarv möjligheten att lära sig av varandra och knyta kontakter inom området. Därför är studieresor en viktig del av projektet. Deltagarna dokumenterar sina upplevelser, och detta material jobbar vi sedan vidare för att se vilka lärdomar vi kan dra av erfarenheterna.

- Vi är mycket glada över den här möjligheten att knyta nya kontakter och inspireras av samarbetsparternas sätt att jobba, säger projektledare Johanna Björkholm på KulturÖsterbotten. Det är mycket bättre att kunna samarbeta kring gemensamma intressen än att alla ständigt behöver återuppfinna hjulet.

Projektet, som finansieras via NordPlus Adult, har legat på is sedan 2019 på grund av Covid19-pandemin, så det är verkligt fint att nu kunna genomföra de (uppdaterade) planer. I mitten av mars besökte åtta gäster Österbotten och fick ta del av levande traditioner och träffa aktörer inom området. Sista veckan i april vad det sedan dags för svarsvisit i Lettland, och i början av september besöker vi Norge.

Under besöket i Österbotten fick gästerna bland annat bekanta sig med KulturÖsterbottens koncept för pop up-workshopar.
Här pysslar vi traditionella bröllopsblommor. Foto: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten

Workshop i österbottnisk traditionsmat för våra gäster på Stundars. Foto: Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten

Österbottningar på studiebesök i Jaunpils, Lettland. Från vänster: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten;
Annina Ylikoski, Österbottens barnkulturnätverk BARK; Tim Lindlöf, Kilen; Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten; Saana Lind, Stundars.

Nu har vårt NordPlus-projekt kring levande traditioner kommit igång på allvar.  Vi samarbetar med Norges bygdekvinnelag, som är Unesco-ackrediterade inom traditionsmat, samt med kommunerna Jaunpils och Kuldīga i Lettland, som bland annat satsar på byggnadsvård och hantverk.

Projektet syfte är att ge personer med intresse för levande traditioner och immateriellt kulturarv möjligheten att lära sig av varandra och knyta kontakter inom området. Därför är studieresor en viktig del av projektet. Deltagarna dokumenterar sina upplevelser, och detta material jobbar vi sedan vidare för att se vilka lärdomar vi kan dra av erfarenheterna.

- Vi är mycket glada över den här möjligheten att knyta nya kontakter och inspireras av samarbetsparternas sätt att jobba, säger projektledare Johanna Björkholm på KulturÖsterbotten. Det är mycket bättre att kunna samarbeta kring gemensamma intressen än att alla ständigt behöver återuppfinna hjulet.

Projektet, som finansieras via NordPlus Adult, har legat på is sedan 2019 på grund av Covid19-pandemin, så det är verkligt fint att nu kunna genomföra de (uppdaterade) planer. I mitten av mars besökte åtta gäster Österbotten och fick ta del av levande traditioner och träffa aktörer inom området. Sista veckan i april vad det sedan dags för svarsvisit i Lettland, och i början av september besöker vi Norge.

Under besöket i Österbotten fick gästerna bland annat bekanta sig med KulturÖsterbottens koncept för pop up-workshopar.
Här pysslar vi traditionella bröllopsblommor. Foto: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten

Workshop i österbottnisk traditionsmat för våra gäster på Stundars. Foto: Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten

Österbottningar på studiebesök i Jaunpils, Lettland. Från vänster: Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten;
Annina Ylikoski, Österbottens barnkulturnätverk BARK; Tim Lindlöf, Kilen; Åsa Blomstedt, KulturÖsterbotten; Saana Lind, Stundars.

Närpes-kontoret för Luckan i Sydösterbotten finns numera på en ny adress: Mitt i stan-huset, på Närpesvägen 16. Tidigare fanns Luckans servicepunkt i Närpes på stadsbiblioteket. – I Kristinestad finns Luckan på samma adress som förut: Sjögatan 49.

Luckan i Sydösterbotten har öppet i Närpes varje tisdag kl. 10–16.

Titta in: www.luckan.fi

Närpes-kontoret för Luckan i Sydösterbotten finns numera på en ny adress: Mitt i stan-huset, på Närpesvägen 16. Tidigare fanns Luckans servicepunkt i Närpes på stadsbiblioteket. – I Kristinestad finns Luckan på samma adress som förut: Sjögatan 49.

Luckan i Sydösterbotten har öppet i Närpes varje tisdag kl. 10–16.

Titta in: www.luckan.fi

Nu är vi i gång med vårt nya klinkbåtsnätverk i Österbotten! Under våren har vi ordnat tre nätverksträffar: en i Vasa, en i Kristinestad och en i Bennäs.

Klinkbåtsnätverket med KulturÖsterbotten i spetsen har samlat privatpersoner, föreningar, organisationer och kommuner med intresse av klinkbåtstraditioner till intressanta samtal i avslappnad miljö. Vi har funderat på klinkbåtstraditionens historiska betydelse, nuläge och framtidsutsikter. Vi har funderat över behovet av utbildning kring bland annat reparation av gamla båtar och behovet av att lära den yngre generationen att bygga en klinkbåt från grunden. Samtalen har varit livliga och det finns ett genuint intresse inom nätverket att driva frågorna vidare.

I maj kommer vi att samla information om evenemang i Österbotten som på ett eller annat sätt tangerar klinkbåtar och klinkbåtstraditionen, till ett nyhetsutskick som kommer att spridas både inom och utanför nätverket. Om du vill ta del av informationen kontakta projektledaren: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.!

Projekttid:

1.1–31.12.2025

Finansiärer:

Medel till projektets genomförande har erhållits från Museiverket.

Kontaktskapande för föreningsaktiva med ett särskilt intresse för levande traditioner och immateriellt kulturarv – det är i korthet vad KulturÖsterbottens nya NordPlus-projekt handlar om. Projektet, som inleds i höst, bär officiellt det tämligen långa namnet Safeguarding of Intangible Cultural Heritage through Learning. På svenska betyder det ungefär ”tryggande av immateriellt kulturarv genom inlärning”.

Projektet har byggts upp i samarbete mellan KulturÖsterbotten och Norges bygdekvinnelag – närmast en norsk variant av Marthorna – samt kommunerna Kuldiga och Jaunpils i Lettland. Norges bygdekvinnelag är experter på traditionsmat, vilket de också har ackreditering från Unesco på. Kuldiga har en byggnadsvårdsklinik för traditionella hus, medan Jaunpils driver ett aktivt utvecklingscenter som bland annat lyfter fram vävning.

Med finansiering från NordPlus kommer projektparterna nu dels att lära av varandras sätt att jobba med levande traditioner, dels skapa kontakter utövare emellan. Covid19-pandemin försvårar just nu allt internationellt utbyte, men preliminärt planeras ett besök i Österbotten i början av december. Lettland och Norge ska sedan besökas i början och slutet av sommaren 2021, om läget tillåter det. Om pandemin gör det omöjligt att genomföra planerna, kommer besöken att ersättas med digitala kontakter.

Målet för projektet är att ge föreningsaktiva chansen att bekanta sig med olika sätt att lära ut levande traditioner. För att en tradition ska kunna utövas och hållas levande krävs alltid praktisk kunskap, oavsett vad traditionen i fråga handlar om – mat, dans eller hantverk. I dag är en av de stora frågorna världen över hur man på ett bra sätt ska lära ut traditionell kunskap till yngre människor. Den frågan kommer KulturÖsterbotten och de övriga projektparterna nu tillsammans att försöka hitta svar på.

Vitaliebröderna, kaparna som härjade på Östersjön under 1300- och 1400-talen, seglade också i österbottniska vatten. Under några år på 1390-talet härskade de på Korsholms slott, dagens Korsholms vallar. Faktum är att vitaliebrödernas ”slott” drygt 100 år senare omvandlades till kungsgård och mönsterjordbruk – som i sin tur utgjort grunden för den lantbruksutbildning i Gamla Vasa som idag ingår i Yrkesakademin.

Vitaliebröderna är mytomspunna, men vi vet egentligen väldigt lite om dem. Arkivkällorna är få, särskilt rörande vitaliebröderna kring Bottenviken.

KulturÖsterbotten/projekt Medeltiden 3.0. och Medeltidsveckan på Gotland bjuder in till webinarium om dessa ”sjörövare” torsdagen den 25 november kl. 14-17.  Som föreläsare medverkar doktorand Martin Pettersson från Helsingfors universitet som berättar om vitaliebröderna i arkivkällor, amatörarkeolog Mikael Lindholm från Umeå som berättar om vitalianerborgen Styresholm i Ångermanland och arkeolog Johanna Olsson från Uppsala universitet som berättar om piratismen som fenomen.

Det kostar inget att delta. Anmälan till projektledare Heidi Hummelstedt senast den 23 november på e-postadressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Anslutningslänk sänds dagen innan till alla förhandsanmälda. Webinariet bandas inom ramen för projekt Boden, så föredragen finns tillgängliga också efteråt.

Välkommen med!