Är skärgårdsliv och båtar din grej? Vill du veta mera om livet längs kusten förr i världen? Då ska du definitivt se filmen ”Från trästock till skötbåt”!

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten, som genomförts vid KulturÖsterbotten, lanserade i somras en film om traditionellt träbåtsbygge i klinkteknik. Från trästock till skötbåt – klinkbåtstraditioner i Österbotten ger en insyn i hur det har gått till när man byggt träbåtar i klinkteknik i Österbotten. Filmen, som är fritt tillgänglig på YouTube, berättar även om båtarnas kulturhistoriska betydelse i regionen.

Filmen visar hur en grupp båtintresserade vid Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum i Larsmo under ledning av en äldre och mycket kunnig båtbyggare bygger en traditionell skötbåt. Arbetet börjar med en trästock. Arbetsmomenten är många och arbetstimmarna är otaliga, innan skötbåten är färdig att sjösättas och seglas. I filmen ingår arkivmaterial från Svenska litteratursällskapet, sekvenser som belyser klinkbåtstraditionerna i äldre tid. Tillsammans ger de en unik och stämningsfull inblick i träbåtarnas Österbotten samtidigt som man får en introduktion i hur levande traditioner och immateriellt kulturarv fungerar.

– Filmen har fått ett fint mottagande, berättar projektledare Johanna Björkholm vid KulturÖsterbotten. Det finns ett genuint intresse för skärgårdstraditioner. Att se en film kan vara ett smidigt sätt att få en introduktion i de traditionella klinkbåtarnas och skärgårdslivet värld.

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen har även producerat en serie informationsskyltar på svenska och finska. Skyltarna har varit i flitig användning under sommarhalvåret runt om i Österbotten. De fungerar också som ett utmärkt komplement till filmen.

– Här har vi nu ett fint paket som vi erbjuder icke-vinstdrivande aktörer i Österbotten att låna! Häng upp skyltarna, visa filmen och komplettera med föremål från ert lokala museum eller arkiv! På så sätt kan också mindre föreningar och kortvariga evenemang lyfta fram lokala klinkbåtstraditioner, tipsar Björkholm.

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen inleddes i maj 2020 och börjar nu närma sig sitt slut. Allt det material som producerats inom projektet har i sommar använts för att lyfta fram österbottniska klinkbåtstraditioner i olika sammanhang. Den nya skötbåten har t.ex. ställts ut på traditionstorget på den stora folkmusikfestivalen i Kaustby.

– Båten väckte stor uppmärksamhet bland festivalbesökarna, berättar Björkholm. Många ville veta mera om båtmodellen och om själva byggnadstekniken. Också projektet i sig och våra metoder för traditionsöverföring väckte intresse. I projektet har vi ju så att säga skapat plattformar, där yngre mänskor kan lära sig av traktens traditionsexperter.

Även om projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten nu avslutas, fortsätter arbetet för att synliggöra klinkbåtstraditionerna i regionen. Det finns ett starkt intresse för ämnet. Temat fick nämligen ett veritabelt uppsving och en helt ny status, när Unesco i december 2021 upptog nordiska klinkbåtstraditioner på sin representativa lista över immateriella kulturarv.

Filmen ”Från trästock till skötbåt” är nu tillgänglig via nätet.

Projektet ”Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten”:

FAKTA

• Klinkbåtar definieras av byggtekniken – relativt tunna bord (brädor) fästs vid en köl som byggts på med stävar. Borden överlappar varandra. Borden stabiliseras med spanter (ribbor) och fästs med spikar och/eller träpluggar.

• Byggmetoden är uråldrig. Klinkbåtar har byggts i Norden i mer än 2000 år med en i stort sett oförändrad teknik.

• Stora mängder klinkbyggda träbåtar används alltjämt vid kusterna.

• Det finns numera bara en handfull verksamma klinkbåtsbyggare i Österbotten.

• Varje år ordnas populära evenemang som lyfter fram de traditionella båtarna, bl.a. Postrodden, Smugglarrodden och Monäsrodden.

• De nordiska länderna nominerade gemensamt nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos representativa lista för immateriella kulturarv. Klinkbåtstraditionerna upptogs på listan i december 2021.

Läs mera:

Projektsida för Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten med länkar till producerat material: www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt/ett-lyft-foer-klinkbatstraditionen  

Nordiska klinkbåtstraditioner (Unesco):

http://ich.unesco.org/en/RL/nordic-clinker-boat-traditions-01686  

Närmare information om projektet:

projektledare Johanna Björkholm, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Är skärgårdsliv och båtar din grej? Vill du veta mera om livet längs kusten förr i världen? Då ska du definitivt se filmen ”Från trästock till skötbåt”!

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten, som genomförts vid KulturÖsterbotten, lanserade i somras en film om traditionellt träbåtsbygge i klinkteknik. Från trästock till skötbåt – klinkbåtstraditioner i Österbotten ger en insyn i hur det har gått till när man byggt träbåtar i klinkteknik i Österbotten. Filmen, som är fritt tillgänglig på YouTube, berättar även om båtarnas kulturhistoriska betydelse i regionen.

Filmen visar hur en grupp båtintresserade vid Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum i Larsmo under ledning av en äldre och mycket kunnig båtbyggare bygger en traditionell skötbåt. Arbetet börjar med en trästock. Arbetsmomenten är många och arbetstimmarna är otaliga, innan skötbåten är färdig att sjösättas och seglas. I filmen ingår arkivmaterial från Svenska litteratursällskapet, sekvenser som belyser klinkbåtstraditionerna i äldre tid. Tillsammans ger de en unik och stämningsfull inblick i träbåtarnas Österbotten samtidigt som man får en introduktion i hur levande traditioner och immateriellt kulturarv fungerar.

– Filmen har fått ett fint mottagande, berättar projektledare Johanna Björkholm vid KulturÖsterbotten. Det finns ett genuint intresse för skärgårdstraditioner. Att se en film kan vara ett smidigt sätt att få en introduktion i de traditionella klinkbåtarnas och skärgårdslivet värld.

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen har även producerat en serie informationsskyltar på svenska och finska. Skyltarna har varit i flitig användning under sommarhalvåret runt om i Österbotten. De fungerar också som ett utmärkt komplement till filmen.

– Här har vi nu ett fint paket som vi erbjuder icke-vinstdrivande aktörer i Österbotten att låna! Häng upp skyltarna, visa filmen och komplettera med föremål från ert lokala museum eller arkiv! På så sätt kan också mindre föreningar och kortvariga evenemang lyfta fram lokala klinkbåtstraditioner, tipsar Björkholm.

Projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen inleddes i maj 2020 och börjar nu närma sig sitt slut. Allt det material som producerats inom projektet har i sommar använts för att lyfta fram österbottniska klinkbåtstraditioner i olika sammanhang. Den nya skötbåten har t.ex. ställts ut på traditionstorget på den stora folkmusikfestivalen i Kaustby.

– Båten väckte stor uppmärksamhet bland festivalbesökarna, berättar Björkholm. Många ville veta mera om båtmodellen och om själva byggnadstekniken. Också projektet i sig och våra metoder för traditionsöverföring väckte intresse. I projektet har vi ju så att säga skapat plattformar, där yngre mänskor kan lära sig av traktens traditionsexperter.

Även om projektet Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten nu avslutas, fortsätter arbetet för att synliggöra klinkbåtstraditionerna i regionen. Det finns ett starkt intresse för ämnet. Temat fick nämligen ett veritabelt uppsving och en helt ny status, när Unesco i december 2021 upptog nordiska klinkbåtstraditioner på sin representativa lista över immateriella kulturarv.

Filmen ”Från trästock till skötbåt” är nu tillgänglig via nätet.

Projektet ”Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten”:

FAKTA

• Klinkbåtar definieras av byggtekniken – relativt tunna bord (brädor) fästs vid en köl som byggts på med stävar. Borden överlappar varandra. Borden stabiliseras med spanter (ribbor) och fästs med spikar och/eller träpluggar.

• Byggmetoden är uråldrig. Klinkbåtar har byggts i Norden i mer än 2000 år med en i stort sett oförändrad teknik.

• Stora mängder klinkbyggda träbåtar används alltjämt vid kusterna.

• Det finns numera bara en handfull verksamma klinkbåtsbyggare i Österbotten.

• Varje år ordnas populära evenemang som lyfter fram de traditionella båtarna, bl.a. Postrodden, Smugglarrodden och Monäsrodden.

• De nordiska länderna nominerade gemensamt nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos representativa lista för immateriella kulturarv. Klinkbåtstraditionerna upptogs på listan i december 2021.

Läs mera:

Projektsida för Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten med länkar till producerat material: www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt/ett-lyft-foer-klinkbatstraditionen  

Nordiska klinkbåtstraditioner (Unesco):

http://ich.unesco.org/en/RL/nordic-clinker-boat-traditions-01686  

Närmare information om projektet:

projektledare Johanna Björkholm, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Våren närmar sig! Tiden är alltså snart inne att dra på sig vandringskängorna och uppleva pilgrimsvandringsleden St Olav Ostrobothnia!

Medan du väntar på att vandringssäsongen ska komma i gång på allvar, kan du bekanta dig med utställningen ”I spåren av Sankt Olof”, som visas i aulan vid Vasa stadsbibliotek 4–28 mars. Du får då veta hur det kom sig att en vild norsk vikingakung – Olav Haraldsson – blev Olav den helige, Nordens främsta helgon. Utställningen berättar också hur Olavskulten spred sig över Norden och hela norra Europa.

Utställningen har producerats av pilgrimscentret i Selånger i Sverige och har tidigare visats i Åboland. Till Österbotten kom utställningen i februari, då den visades på Korsnäs kommunbibliotek.

KulturÖsterbotten är delgenomförare av Leader-projektet ”Kulturarv i utveckling”, som har som mål att utveckla pilgrimsvandringsleden St Olav Ostrobothnia. Huvudman för projektet är Kvarnen samkommun i Kronoby.

Julen innebär bråda tider för Luckan i Karleby. Julkommersen kommer igång tidigt under hösten och trappas upp i november, genast efter farsdagsruschen. 

Letar du efter trevliga julklappar till släkt och vänner? Här kommer några finfina tips från Luckan i Karleby:

Äventyret i Karleby

Boken handlar om en amerikansk katt, som kommer till Karleby för att söka sina rötter – och en skatt. Boken är ett måste för alla med minsta anknytning till Karleby. Den ljuvliga berättelsen av Pauliina Holmqvist med härliga illustrationer av Eeva Huotari passar alla, såväl barn som vuxna, från tre år uppåt. Priset är rena drömmen: 10 euro. Utgivare: KulturÖsterbotten.

Karleby sockens historia del 4, 1939–1976 

Den efterlängtade boken har utkommit efter år av materialinsamling och forskning. Den innehåller rikligt med bilder och omfattar totalt 781 sidor. För den som är född i Rödsö, Såka, Öja, Vittsar, Linnusperä eller på Kyrkbacken är detta en måste-ha-bok! Pris: 45 euro. Utgivare: Karleby stad.

Mera Tomppi´s Memes av Tomas ”Tomppi” Bäck

Kanske en present till en utflyttad norrbagge, för att hålla ”grundsprååtji” vid liv? Boken ger garanterat upphov till många glada skratt. Den är också tacknämligt lättläst. Pris: 18 euro. Utgivare: Schildts & Söderström.

Familjekalender från PROJECT LIV

När du köper denna tvåspråkiga kalendern stöder du samtidigt arbetet med att bringa glädje i vardagen för långtidssjuka barn och deras familjer. I kalendern finns gott om plats för anteckningar om familjens aktiviteter. Illustrationerna är gjorda av kända finlandssvenska konstnärer. Bring back a lost smile-familjekalenderns pris: 35 euro. (Summan går oavkortad till Project Liv.)

Titta in på Luckan i Karleby, i stadsbiblioteket på Storgatan 3!

Game Over? Välkommen på inspirationsdag 27 mars i Vasa!

Jan-Erik Nyfelt, båtbyggarmästare, poserar i båtverkstaden vid Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum. Nyfelt kommer att leda båtbygget, som enligt planerna ska inledas till hösten. Foto: Joel Svenlin

Vet du vad en klinkbåt är för något? Har du någonsin sett en klinkbyggd båt?

Klinkmetoden är den traditionella metoden för att bygga träbåtar. Den går ut på att man lägger borden, det vill säga båtbrädorna, så att brädkanten hamnar ett stycke utanpå brädet intill. En klinkbåt är med andra ord en helt vanligt allmoge- eller träbåt, sådana som det finns mängder av i Österbotten.

Just nu är traditionerna kring de klinkbyggda båtarna högaktuella, eftersom de nordiska länderna gemensamt har nominerat dem till Unescos representativa lista för immateriellt kulturarv. Listan brukar beskrivas som en motsvarighet till världsarvslistan, fast för immateriellt kulturarv, det vill säga levande traditioner.

Klinkbåtar är en närmast självklar del av den österbottniska kulturen, så till den grad att vi ofta glömmer bort båtarnas betydelse och då inte heller lyfter fram båtbyggartraditionerna på det sätt de förtjänar. KulturÖsterbotten fick chansen att kommentera utkastet till den mycket omfattande ansökningstexten till Unesco, och i det skedet fanns det inte en enda intressent från Österbotten med i den långa listan på organisationer och individer som engagerar sig i klinkbåtstraditioner.

”Det här avspeglar förstås inte verkligheten, men det säger en del om allmogebåtarnas status i vår region”, berättar Johanna Björkholm, projektledare vid KulturÖsterbotten.

För att råda bot på denna brist inleder KulturÖsterbotten nu ett nytt projekt som sätter fokus på träbåtstraditionerna i Österbotten. Initiativet kom från Bosund båt-, fiske och jaktmuseum. Museet vill bygga en traditionell skötbåt under ledning av en kunnig mästare, som samtidigt instruerar yngre intresserade. Processen dokumenteras på film, så att andra kan se de olika arbetsmomenten och följa med arbetets gång. Dessutom kommer en kortare ”reklamfilm” att göras. Filmen kan sedan visas vid evenemang, av museer och av andra aktörer. Resultatet ska bli en liten utställning, som tillsammans med den nybyggda skötbåten kan turnera i regionen.

De traditionella träbåtarna har alltjämt en stark ställning i Österbotten.

”Tänk bara på populära storevenemang såsom Postrodden, Oravaisregattan, Monäsrodden och Smuggelroddin! Det är ju båtarna som gör dem! Det finns också flera lokalmuseer med fina båtsamlingar längs kusten. Ändå får just klinkbåtarna och det traditionella sättet att bygga träbåtar inte särskilt mycket uppmärksamhet”, konstaterar Björkholm.

Här kommer KulturÖsterbotten nu alltså att göra en insats. Först ska resurspersonerna kring klinkbåtstraditionerna i Österbotten kartläggas. Medborgar- och vuxeninstituten ordnar då och då kurser i traditionellt båtbygge.

”KulturÖsterbotten kommer också att kontakta evenemangsarrangörer och organisationer för att diskutera intresset av att tydligare lyfta fram de traditionella träbåtarna och alla de traditioner som hör samman med dem”, berättar Björkholm.

KulturÖsterbotten kommer alltså på sätt och vis att arbeta för att Österbotten ska komma med i den samnordiska nomineringen av klinkbåtstraditioner till Unesco. Och bara det att vara med i en samnordisk nominering är stort:

”Det här är första gången som alla nordiska länder och självstyrande områden gemensamt har nominerat ett kulturuttryck till Unesco”, berättar Björkholm.

Nu kommer de internationella kvarnarna att mala. I december 2021 avgörs sedan huruvida klinkbåtstraditionerna tas med på Unescos lista eller inte. Om det går vägen och beslutet blir positivt, kommer det att leda till stor uppmärksamhet för klinkbåtstraditionerna, förutspår Björkholm.

Känner du till någon resursperson eller aktör som borde vara med i vår kartläggning och i våra nätverk?Tipsa oss eller be dem kontakta KulturÖsterbotten / Johanna Björkholm: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! Välkomna med!

FAKTA:

En klinkbåt är en nordisk båtmodell med gamla anor. De äldsta arkeologiska fynden av klinkbyggda båtar i Norden är tvåtusen år gamla. Utseendet varierar stort, men trots det byggs klinkbåtarna fortfarande i stort sett med samma metod i hela Norden.

Forbundet Kysten, en norsk organisation som administrerat nomineringsprocessen till Unesco, uttrycker saken så här: Klinkbåtstraditionen är en helt central del av vår kustkultur och vårt kulturarv, och detta är första gången Unesco mottar en nominering från ett samlat Norden – det finns stora förväntningar på Unescos behandling av nomineringen.

Klinkbåtsprojektet vid KulturÖsterbotten genomförs med är finansiering från Museiverket och Svenska kulturfonden.

Projektledare Heidi Hummelstedt vid KulturÖsterbotten har utsetts till Årets Gunnar 2022! Priset tilldelas varje år någon som utmärkt sig för en kreativ och inspirerande insats i Stundars museums och museigrundaren Gunnar Rosenholms anda. – Det är Stundars r.f. som utser pristagaren.

Heidi Hummelstedt arbetar vid KulturÖsterbotten som ledare för projektet Medeltiden 3.0. Hon har dock jobbat med olika kulturhistoriska satsningar sedan år 1998, bland annat projekten Österbottniskt 1900-tal (2001–02), Framtidsminnen (2003–05), Medeltid i samtid (2016–18) och Vandring genom medeltidens Österbotten (2018–20). Det nuvarande projektet Medeltiden 3.0 – som egentligen heter Augmented Reality genom historiesamarbete – syftar till att med digitala medel synliggöra platser med anknytning till medeltida historia i Österbotten. Projektet inleddes vid KulturÖsterbotten år 2020.

I prismotiveringen konstateras bland annat att Hummelstedt väckt intresse för den österbottniska historien och gjort den tillgänglig för alla åldrar. De museipedagogiska och lokalhistoriska projekt som Hummelstedt arbetat med har presenterat österbottnisk historia på ett lättfattligt och medryckande sätt via nya format och nya media. Projekten har på ett föredömligt sätt engagerat invånare, experter och kulturarvsorganisationer i alla de fjorton österbottniska kommunerna och resulterat i bland annat lärarhandledningar, webbutställningar, filmer och poddar. Inom projektet Medeltiden 3.0 tar Hummelstedt tillsammans med sina samarbetspartners inom projektet steget vidare till AR-applikationer och spelutveckling.

Stundars r.f. noterar att Hummelstedt har en spännande koppling till museigrundaren Gunnar Rosenholm även såtillvida att hon i tiden skrev sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om Rosenholms arbete.

Projektledare Heidi Hummelstedt vid KulturÖsterbotten har utsetts till Årets Gunnar 2022! Priset tilldelas varje år någon som utmärkt sig för en kreativ och inspirerande insats i Stundars museums och museigrundaren Gunnar Rosenholms anda. – Det är Stundars r.f. som utser pristagaren.

Heidi Hummelstedt arbetar vid KulturÖsterbotten som ledare för projektet Medeltiden 3.0. Hon har dock jobbat med olika kulturhistoriska satsningar sedan år 1998, bland annat projekten Österbottniskt 1900-tal (2001–02), Framtidsminnen (2003–05), Medeltid i samtid (2016–18) och Vandring genom medeltidens Österbotten (2018–20). Det nuvarande projektet Medeltiden 3.0 – som egentligen heter Augmented Reality genom historiesamarbete – syftar till att med digitala medel synliggöra platser med anknytning till medeltida historia i Österbotten. Projektet inleddes vid KulturÖsterbotten år 2020.

I prismotiveringen konstateras bland annat att Hummelstedt väckt intresse för den österbottniska historien och gjort den tillgänglig för alla åldrar. De museipedagogiska och lokalhistoriska projekt som Hummelstedt arbetat med har presenterat österbottnisk historia på ett lättfattligt och medryckande sätt via nya format och nya media. Projekten har på ett föredömligt sätt engagerat invånare, experter och kulturarvsorganisationer i alla de fjorton österbottniska kommunerna och resulterat i bland annat lärarhandledningar, webbutställningar, filmer och poddar. Inom projektet Medeltiden 3.0 tar Hummelstedt tillsammans med sina samarbetspartners inom projektet steget vidare till AR-applikationer och spelutveckling.

Stundars r.f. noterar att Hummelstedt har en spännande koppling till museigrundaren Gunnar Rosenholm även såtillvida att hon i tiden skrev sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om Rosenholms arbete.

Vardagen förändrades drastiskt i medlet av mars, när skolornas och daghemmens verksamhet skars ner på grund av coronaviruset. Många av oss jobbar nu också på distans. Redan tidigare hade myndigheter avrått från alla sammankomster, vilket innebar att i princip all kultur- och hobbyverksamhet upphörde. Samtidigt blev det uppenbart att livet förlorar lite av sin silverkant, då man inte längre utöver kultur tillsammans. Många fick också börja fundera på hur man kan sysselsätta barnen.

KulturÖsterbotten vill här dra sitt strå till stacken genom att tipsa om våra resurser, som du kan ta del av gratis över nätet!

Börja med ett besök på vår materialbank, som finns på adressen www.kulturosterbotten.fi/materialbank! Om du letar efter tips på pyssel, ska du satsa på kategorin ”Levande traditioner”. Där hittar du bland annat mallar och instruktioner för att pyssla tofsar i folkdräktsfärger och traditionella pappersblommor från Österbotten.

Under kategorin ”Närhistoria” kan du ladda ner material om olika epoker i Österbotten, medan kategorin ”Medeltiden” innehåller material för skolelever. Om du vill lära dig mer om vardagslivet på medeltiden, kan du också åhöra medeltidsexperten Ilari Aaltos föreläsning från november i Vasa.

En tidsresa till medeltiden kan vara ett välkommet avbrott bland nyheterna om pandemin. Om du sitter vid datorn och ännu inte har sett KulturÖsterbottens och ReThink New Media Solutions animerade filmer om österbottnisk medeltid, ta dig en titt! Du hittar filmerna på Youtube genom att söka på ”Medeltidens Österbotten”. 

Om du är föreningsaktiv, kanske du vill börja planera ny verksamhet till sommaren. Epidemin har förhoppningsvis då dragit förbi och publiken är jättesugen på evenemang. I materialbanken hittar du manualer för olika slags verksamhet, såsom pop up-workshopar och utställningar om föränderliga traditioner under kategorin ”Levande traditioner”.

Knappa alltså in dig på www.kulturosterbotten.fi/materialbank och låt dig inspireras!

Inom Leader-projektet Eldsjälar och entreprenörer vill vi lyfta fram driftiga historiska gestalter som verkat i – och för – Österbotten under seklernas lopp. Som bäst iscensätts gestalterna mot en så kallad green screen för att sedan programmeras in i AR-format (Augmented Reality) i en mobilapplikation som kommer att bli tillgänglig för alla.

Applikationen lanseras år 2025, men vi kommer att få möta gestalterna också via nätet. Iscensättandet och programmeringen görs vid Novia i Jakobstad, medan KulturÖsterbotten står för bakgrundsarbetet. Allt material, bland annat pedagogiskt material, kommer att publiceras i KulturÖsterbottens materialbank.

Först ut bland gestalterna i appen är Lars Månsson Klemets, Lappfjärdsbonden som vi har att tacka för att staden Kristinestad grundades på 1600-talet. Följande gestalt är landshövding Gustaf Abraham Piper, som utvecklade Österbotten efter Stora ofreden på 1700-talet. Närmare information kommer under vårterminen – håll utkik på KulturÖsterbottens Facebook-sida!

Under vårterminen hålls också föreläsningar runtom i Österbotten under rubriken Sisu genom seklerna. Närmare information hittar du på projektsidan https://www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt/eldsjaelar-och-entreprenoerer.

Samarbetet mellan evenemangskalendern Det händer i Österbotten och HSS-Media fortsätter! När tidningshuset i slutet av september ger ut sin stora höstbilaga Höst & fritid har också du som evenemangsarrangör möjlighet att få med ditt evenemang i sammanställningarna i bilagan, kostnadsfritt. Höst & fritid kommer att lista evenemang som ordnas under oktober–januari.

Skriv in ditt evenemang i Det händer i Österbotten på http://events.osterbotten.fi så snart som möjligt, allra senast 19 september! Notera att HSS-Media förbehåller sig rätten att avgöra vilka evenemang som tas med i tidningsbilagan.

Evenemangskalendern Det händer i Österbotten drivs av KulturÖsterbotten i samarbete med Österbottens förbund samt Vasa stad, Visit Vaasa och VASEK.

Slottsvallarna avslöjar mer av sin spännande historia
– se bilder från utgrävningarna här!

Husgrunden till landshövdingens residens, mynt från 1600-talet, en fin ring, spännen... Ju längre de arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar pågår, desto härligare blir fynden!

De arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar i Gamla Vasa fortsatte under en vacker höstvecka i september. Denna gång utforskades inte det stora schaktet på slottskullens västra sida. I stället gjordes provgrävningar på vallarnas norra sida, där både metalldetektering och geologiska undersökningar har visat att det kan löna sig att gräva.

Liksom tidigare var det arkeolog Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet som höll i trådarna för utgrävningen. Till sin hjälp hade de denna gång medlemmar från Österbottniska fornforskningssällskapet samt kursdeltagare från en arbiskurs i Vasa.

Vid provgrävningen blottlades en husgrund som identifierades som en flygelbyggnad till landshövding G.A. Pipers residens från mitten av 1700-talet. Många spännande föremål hittades också, bland annat 1600-talsmynt, en ring och spännen. Allt vittnar om den ståndsmässiga tillvaro som präglat slottskullen genom seklerna.

Som bäst inväntas datering av de träprover som togs vid vårens utgrävning. Proven analyseras ännu vid Uppsala universitet. Närmare information är på kommande också om de enskilda fynden.

KulturÖsterbotten ansöker som bäst om extern finansiering för att kunna fortsätta utgrävningarna år 2024.

Det arkeologiska grävarbetet kräver koncentration och precision! Foto: Jan Fast.

Ett vackert 1600-talsmynt hörde till veckans fynd. Foto: Jan Fast.

All fyndjord sållas noggrant. Foto: Heidi Hummelstedt.

En vacker bältessölja fanns också bland fynden. Foto: Heidi Hummelstedt.

Alla fynd registrerades och lades i plastpåsar. Arkeolog Fanny Fagerholm i förgrunden, i bakgrunden Wasa Teaters administrativa chef Gunilla Lillbacka och arkeolog Jemina Rajamäki. Bilden togs i samband med kultursektionens besök på vallarna 12 september. Foto: Åsa Blomstedt.

Symmetrin på ”Pipers husgrund” var det inget fel på! Foto: Sofia Sundholm, YA Medietjänster.

Slottsvallarna avslöjar mer av sin spännande historia
– se bilder från utgrävningarna här!

Husgrunden till landshövdingens residens, mynt från 1600-talet, en fin ring, spännen... Ju längre de arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar pågår, desto härligare blir fynden!

De arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar i Gamla Vasa fortsatte under en vacker höstvecka i september. Denna gång utforskades inte det stora schaktet på slottskullens västra sida. I stället gjordes provgrävningar på vallarnas norra sida, där både metalldetektering och geologiska undersökningar har visat att det kan löna sig att gräva.

Liksom tidigare var det arkeolog Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet som höll i trådarna för utgrävningen. Till sin hjälp hade de denna gång medlemmar från Österbottniska fornforskningssällskapet samt kursdeltagare från en arbiskurs i Vasa.

Vid provgrävningen blottlades en husgrund som identifierades som en flygelbyggnad till landshövding G.A. Pipers residens från mitten av 1700-talet. Många spännande föremål hittades också, bland annat 1600-talsmynt, en ring och spännen. Allt vittnar om den ståndsmässiga tillvaro som präglat slottskullen genom seklerna.

Som bäst inväntas datering av de träprover som togs vid vårens utgrävning. Proven analyseras ännu vid Uppsala universitet. Närmare information är på kommande också om de enskilda fynden.

KulturÖsterbotten ansöker som bäst om extern finansiering för att kunna fortsätta utgrävningarna år 2024.

Det arkeologiska grävarbetet kräver koncentration och precision! Foto: Jan Fast.

Ett vackert 1600-talsmynt hörde till veckans fynd. Foto: Jan Fast.

All fyndjord sållas noggrant. Foto: Heidi Hummelstedt.

En vacker bältessölja fanns också bland fynden. Foto: Heidi Hummelstedt.

Alla fynd registrerades och lades i plastpåsar. Arkeolog Fanny Fagerholm i förgrunden, i bakgrunden Wasa Teaters administrativa chef Gunilla Lillbacka och arkeolog Jemina Rajamäki. Bilden togs i samband med kultursektionens besök på vallarna 12 september. Foto: Åsa Blomstedt.

Symmetrin på ”Pipers husgrund” var det inget fel på! Foto: Sofia Sundholm, YA Medietjänster.

KulturÖsterbottens Leader-finansierade projekt Museilotsen har fått den fantastiska möjligheten att under våren hålla en utställning i galleriet Arte Mare, som finns i Världsarvsporten på Replot. Eftersom tidpunkten för utställningen var vårvintern, beslöt vi att ta fasta på ett för skärgården typiskt vårvinterfenomen, nämligen säljakten. Inspiration till ämnet kom från det digitala skärgårdsmuseet Skären, där säljakten också finns som tema.

Fokus i utställningen ligger på langfälan, den långresa som säljägarna företog på vårvintern och som kunde räcka upp till två månader. Under långfälan vistades jägarna långt ute till havs. De bodde i fälbåten och gjorde därifrån dagsutfärder för att spana efter och skjuta säl.

I utställningen får besökarna se delar av den utrustning som jägarna hade med sig ut på isen. Det finns fotografier från fälresor under 1950- och 1960-talen men också från senare tid. För barn finns ett pysselbord där man kan rita sin egen fälros. För pysslet står KulturÖsterbottens Leader-projekt Kurant.

Utställningen har producerats av Kvarkens båtmuseum, Granösunds fiskeläge och projektet Museilotsen i samarbete med Korsholms kommun. Utställningen pågår 4.2–31.3.2021 vid Världsarvsporten på Replot. Största delen av det material som finns utställt kan man också ta del av i det digitala skärgårdsmuseet Skären på www.skarenmuseum.fi. 

Poddar, bloggar och digitala bokcirklar – kom med på vårt inspirerande webinarium för främjande av läslusten!

Torsdag 19 november kl. 14–16 ordnar KulturÖsterbotten tillsammans med Svenska Folkskolans Vänner och Vasa stadsbibliotek ett webinarium om läslust. I webinariet lyfter vi fram olika digitala metoder för att väcka och förstärka läslusten hos såväl ungdomar som vuxna.

Huvudtalare på webinariet är Tobias Gard, bibliotekarie från Trollhättan i Sverige. Gard har arbetat mycket med att skapa läslust hos barn och ungdomar. Under eftermiddagen får vi höra också Lisa Ahlvik, specialbibliotekarie i Pedersöre, berätta om sitt arbete med den populära Fejsbokcirkeln på webben.

Webinariet riktar sig till bibliotekspersonal, lärare och andra som är intresserade av ämnet. Läs mer och anmäl dig här: https://sfv.fi/sv/evenemang/view-155738-88748

KulturÖsterbotten har under våren startat ett nytt nätverk som ska ge synlighet åt klinkbåtstraditionerna och deras betydelse för regionens kulturhistoria, det praktiska kunnandet när det gäller klinkbåtsbygge och användningen av dessa i historien starkt förankrade och viktiga båtar idag. Nätverket är till för alla som har något med klinkbåtar och skärgårdstraditioner i Österbotten att göra.

Medan projektet pågår (år 2025) bygger vi upp ett nätverk av intressenter för klinkbåtstraditioner och kustkultur i Österbotten. Vi ger de medverkande möjlighet att skapa nya eller fördjupa existerande kontakter inom branschen och fungerar samtidigt som koordinator och stöd för föreningar och organisationer som vill skapa nya aktiviteter kring klinkbåtstraditioner.

Att bygga båtar – och sedan använda dem – har varit otroligt viktigt för kust- och skärgårdsborna i alla tider. Vi vill lyfta fram den betydelse som klinkbåtstraditioner har för skärgårdsidentiteten än idag.

Satsningen är en fortsättning på KulturÖsterbottens tidigare projekt Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten(2020–2022). Det utföll väl och har under åren genererat småskaliga spin off-projekt runtom i regionen. Vi vill genom vårt nya projekt ge synlighet dels åt klinkbåtstraditionernas betydelse för regionens kulturhistoria, dels åt det praktiska kunnandet vad gäller klinkbåtsbygge och användningen av de traditionella båtarna. Det här vill vi göra genom att stärka samarbetet mellan de föreningar, organisationer och småföretag som intresserar sig för klinkbåtstraditioner genom nätverkande lokalt, regionalt, nationellt och på en nordisk nivå.

Planerade aktiviteter:

Våren 2025

Tre nätverksträffar ordnas i på olika håll i Österbotten:

1 april, Vasa

Kulturgården på Campus Kungsgården i Gamla Vasa, Kungsgårdsvägen 46 A, Vasa

8 april, Kristinestad

Felénska gården, Strandgatan 51–53, Kristinestad

15 april, Pedersöre

Loffens, Mjölvägen 7, Bennäs

Sommaren 2025

Vi synliggör nätverket och sprider information om nätverket på relevanta evenemang som synliggör klinkbåtstraditioner i Österbotten.

September 2025

Vi deltar i den nordiska klinkbåtskonferensen i Kotka och Kuggom, 4–6.9.2024.

Hösten 2025

Vi ordnar en gemensam nätverksträff med sikte på framtida samverkande åtgärder.

Projekttid:

1.1–31.12.2025

Finansiärer:

Medel för genomförande av projektet har erhållits från Museiverket.

Om du och din organisation är intresserad av klinkbåtar och båttraditioner i olika former, om ni som museum tar hand om gamla båtar, om du på fritiden bygger eller renoverar en gammal klinkbåt eller på annat sätt är involverad i det immateriella kulturarv som båtarna utgör, är du varmt välkommen med i vårt klinkbåtsnätverk!

Kontakta Nina Sten på KulturÖsterbotten:

e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 040 152 8373

Torsdag 23 mars 2023 ordnar KulturÖsterbotten i samarbete med AT Content en tvåspråkig branschdag för ungdomslitteratur. Evenemanget, som ordnas på Ritz i Vasa, är avsett för alla som jobbar med litteratur eller med unga – och naturligtvis för alla unga!

Läs programmet för Jippii! här

Det kostar inget att delta i branschdagen, men anmäl dig gärna (p.g.a. serveringen): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Moderator: Johanna Stenback

Producerat av: All Things Content

Arrangör: KulturÖsterbotten

Branschdagen ordnas med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet

Torsdag 23 mars 2023 ordnar KulturÖsterbotten i samarbete med AT Content en tvåspråkig branschdag för ungdomslitteratur. Evenemanget, som ordnas på Ritz i Vasa, är avsett för alla som jobbar med litteratur eller med unga – och naturligtvis för alla unga!

Läs programmet för Jippii! här

Det kostar inget att delta i branschdagen, men anmäl dig gärna (p.g.a. serveringen): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Moderator: Johanna Stenback

Producerat av: All Things Content

Arrangör: KulturÖsterbotten

Branschdagen ordnas med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet

Det är tidigt 1900-tal på Stundars och pigan Lina har utmanande tider framför sig. Både drängen August och bonden på gården vill gifta sig med henne och snart måste hon göra sitt val. Hjärtat säger drängen, men bonden är enträgen och också mycket rikare. Som traditionen bjuder ska den tilltänkta brudgummen ge bruden en hel del fästmansgåvor, bland annat kaffe, men för att lyckas med det behöver brudgummen så klart pengar. I det här fallet har den rika bonden förstås övertaget, men drängen har goda chanser han också, då äventyrsdeltagarna kommer för att hjälpa honom på vägen.

Kaffi tå är ett äventyr på Stundars museiområde, inspirerat av Escape Room-konceptet. Äventyret leds av en berättare och deltagarna använder karta och ledtrådar för att lösa gåtor och samla gåvor till bruden. Tempot är lugnare än i traditionella Escape room-upplägg och fokus ligger på samarbete, kreativitet och allmänbildning. Det krävs inga förkunskaper, så länge gruppen har någon deltagare som kan läsa så klarar man sig utmärkt.

Aktiviteten är anpassad för alla åldrar och bakgrunder och utnyttjar den historiska miljön vid Stundars museum fullt ut. Kaffi tåfyller ett tomrum i utbudet av liknande aktiviteter i Österbotten. Efter avslutat äventyr bjuds deltagarna på förlovningskaffe och möjlighet till diskussion om historiska och nutida teman, som till exempel (sky)höga kaffepriser.

Du kan boka äventyret via Stundars museum, och det finns även möjlighet att skräddarsy besöket med exempelvis bondosttillverkning och bastuupplevelser. Det finns planer på fler språkversioner och utveckling av spelet för att inkludera tävlingsmoment mellan lag.

Produkten Kaffi tå är utvecklad av Stundars museum under åren 2024–2025 som en del av Interreg Aurora projektet Bothnia Business Heritage, som förenar kulturarv och företag i Finland och Sverige.

– Det nästan treåriga projektet är nu i sin slutfas och det är nu vi börjar se resultaten av arbetet. Under projekttiden har vi fokuserat på att ta reda på vad näringslivet vill ha av kulturarvsaktörerna, vad kulturarvsaktörerna kan erbjuda näringslivet och hur aktörerna kan samarbeta för att uppnå lyckade resultat, berättar Nina Sten, projektledare vid KulturÖsterbotten.

Bothnia Business Heritage har bland annat satsat på att utbilda kulturarvsfältet kring marknadsanalysering, paketering av tjänster, marknadsföring och berättarkonst.

– Vi har velat ge kulturarvsaktörerna så goda chanser som möjligt att kunna skapa nya intressanta tjänster som de kan erbjuda sina kunder, berättar Sten.

Kaj Irjala har valts till ny informatör vid Luckan i Sydösterbotten. Irjala tillträdde posten 1 oktober.

Intresset för informatörsjobbet var stort. Av totalt 21 sökande kallades åtta till intervju. Av dem valdes slutligen FM Kaj Irjala från Kristinestad till befattningen. 

Irjala har lång erfarenhet av kulturlivet i Sydösterbotten. Han har i över tio års tid jobbat med olika kulturprojekt inom Närpes hembygdsförening och har även fungerat som föreningens verksamhetsledare. Irjala har ett stort historiskt intresse och utbildar sig som bäst till lokalguide. 

Närmare information: kulturchef Åsa Blomstedt, tfn 040 485 5273, e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.