– Man ska itt bränn se på  kallvattne

Grundexamen i informations- och kommunikationsteknik (IKT), kanske tidigare mera känt som Datanom-examen har i år hunnit fylla 20 år inom Yrkesakademin i Österbotten och dess föregångares regi.

Historik

Under denna långa tid har både examen såväl som hela IKT-branschen genomgått en enorm förändring och utveckling. Det som i slutet på 1990-talet började med yrkesinriktad vuxenutbildning vid dåvarande Korsnäs Kurscenter och Svenska Yrkesinstitutet samt ungdomsinriktad yrkesutbildning vid Vocana i Närpes har numera inom Yrkesakademin kulminerat i fem helt nya examensbenämningar inom samma grundexamen, d.v.s Programutvecklare, IT-stödperson, Välfärdsmontör, Datanätsinstallatör samt Elektronikmontör. Yrkesutbildningsreformen år 2018 förde även med sig att det numera inom IKT-branschen finns endast en grundexamen, en yrkesexamen och en specialyrkesexamen, i dagsläget erbjuder YA de två förstnämnda.

Flexibla, tidsenliga och näringslivsorienterade studiemöjligheter

Sedan höstterminen 2021 hittas såväl unga som vuxna studerande centralt i moderna, fina utrymmen på Campus Kungsgården i Vasa där majoriteten av branschens studerande oavsett ålder och/eller studie-/arbetsbakgrund blir Programutvecklare och IT-stödperson genom i huvudsak schemalagda närstudier. Alla övriga examensbenämningar inklusive branschens yrkesexamen erbjuds också flexibelt via läroavtal eller via distans-/nätstudier, likväl som att det är möjligt att också avlägga endast valda examensdelar inom grund- eller yrkesexamen. Alla yrkesprov arrangeras i samarbete med branschens företag för att säkerställa en likvärdig bedömning och kunskapsnivå som motsvarar kraven på yrkesskicklighet i de nyaste examensgrunderna. Numera är det också mera regel än undantag att åtminstone någon studerande från branschen varje år även deltar i FM-tävlingarna i yrkesskicklighet (Taitaja/Mästare) där en silvermedalj hittills är den främsta meriten. I samband med FM-tävlingarna öppnas även den internationella arenan, vilket gynnar såväl den enskilde studerande, lärarna som branschen i helhet.

Framtiden

Genom att även i fortsättningen kunna erbjuda en mångsidig yrkesexamen för alla åldrar inom informationsteknik på svenska, som är känd och uppskattad både regionalt, nationellt såväl som internationellt säkerställer vi att utvecklingen och förnyelsen kommer att fortsätta även de kommande 20 åren - i minst samma takt som de senaste 20!

Grundexamen i informations- och kommunikationsteknik (IKT), kanske tidigare mera känt som Datanom-examen har i år hunnit fylla 20 år inom Yrkesakademin i Österbotten och dess föregångares regi.

Historik

Under denna långa tid har både examen såväl som hela IKT-branschen genomgått en enorm förändring och utveckling. Det som i slutet på 1990-talet började med yrkesinriktad vuxenutbildning vid dåvarande Korsnäs Kurscenter och Svenska Yrkesinstitutet samt ungdomsinriktad yrkesutbildning vid Vocana i Närpes har numera inom Yrkesakademin kulminerat i fem helt nya examensbenämningar inom samma grundexamen, d.v.s Programutvecklare, IT-stödperson, Välfärdsmontör, Datanätsinstallatör samt Elektronikmontör. Yrkesutbildningsreformen år 2018 förde även med sig att det numera inom IKT-branschen finns endast en grundexamen, en yrkesexamen och en specialyrkesexamen, i dagsläget erbjuder YA de två förstnämnda.

Flexibla, tidsenliga och näringslivsorienterade studiemöjligheter

Sedan höstterminen 2021 hittas såväl unga som vuxna studerande centralt i moderna, fina utrymmen på Campus Kungsgården i Vasa där majoriteten av branschens studerande oavsett ålder och/eller studie-/arbetsbakgrund blir Programutvecklare och IT-stödperson genom i huvudsak schemalagda närstudier. Alla övriga examensbenämningar inklusive branschens yrkesexamen erbjuds också flexibelt via läroavtal eller via distans-/nätstudier, likväl som att det är möjligt att också avlägga endast valda examensdelar inom grund- eller yrkesexamen. Alla yrkesprov arrangeras i samarbete med branschens företag för att säkerställa en likvärdig bedömning och kunskapsnivå som motsvarar kraven på yrkesskicklighet i de nyaste examensgrunderna. Numera är det också mera regel än undantag att åtminstone någon studerande från branschen varje år även deltar i FM-tävlingarna i yrkesskicklighet (Taitaja/Mästare) där en silvermedalj hittills är den främsta meriten. I samband med FM-tävlingarna öppnas även den internationella arenan, vilket gynnar såväl den enskilde studerande, lärarna som branschen i helhet.

Framtiden

Genom att även i fortsättningen kunna erbjuda en mångsidig yrkesexamen för alla åldrar inom informationsteknik på svenska, som är känd och uppskattad både regionalt, nationellt såväl som internationellt säkerställer vi att utvecklingen och förnyelsen kommer att fortsätta även de kommande 20 åren - i minst samma takt som de senaste 20!

Efter att ha jobbat inom handeln respektive industrin i över 10 år började Pamela och Christian Wallenius känna att det skulle vara dags att pröva på att göra något nytt.

”Jag tyckte att det skulle vara roligt att jobba med människor emellanåt och inte bara stå vid rullande bandet. I och med mitt andra jobb vid frivilliga brandkåren hade ett intresse för akutvård väckts, så då tyckte jag att det passade bra att söka sig hit,” säger Christian. Och med ”hit” menar han YA i Pedersöre och grundexamen till närvårdare – ett studieval som både han och Pamela föll för.

Valmöjligheterna inom vårdbranschen var en aspekt som lockade paret till närvårdarstudierna. ”Det råder som bekant arbetskraftsbrist inom vårdbranschen, vilket ger en större möjlighet att välja att jobba med det du faktiskt är intresserad av. Inom industrin i dag är det nästan bara att ta emot det du får, men inom vården kan jag själv påverka mina arbetsuppgifter,” säger Christian. ”Och det är jättebra att få göra och se något annat än det man gjort i flera år. Man kan alltid gå tillbaka om det känns fel, men hittills känns det nog som om jag valt rätt,” fortsätter Pamela.

Pamela tar sin examen genom läroavtal; hon jobbar alltså medan hon studerar. ”Visst är det tungt ibland att ha familj, jobba och studera till ett helt nytt yrke samtidigt, men jag tycker nog att det har fungerat bra. En del veckor är tyngre än andra, men eftersom vi båda studerar så behöver vi också tänka på den ekonomiska biten. Att studera som vuxen kräver nog ett genuint intresse för det du valt att studera och en genuin vilja att studera,” säger Pamela.

”Vi har ju också en litet speciell situation i och med att båda två studerar och det är nog ibland ett pusslande för att få allt att gå ihop. Men det har gått förvånansvärt bra och jag har också förvånats över hur jag lyckas prestera så bra i skolan också, trots att vardagen rullar på samtidigt,” fortsätter Pamela.

Att båda skulle studera och att de dessutom skulle studera samma sak vid samma skola var inte helt självklart. ”Jag var nog skeptisk till att vi båda skulle studera i början, bland annat med tanke på den ekonomiska situationen och hur vi skulle få det att gå ihop. Men tack vare att jag är på läroavtal och Christian är studieledig med studiestöd från facket så lyckas det,” säger Pamela.

Pamela inledde sina studier på våren -22 och Christian började på hösten -22 och nu siktar båda på att få sina studier klara till sommaren 2024. ”Han har hunnit ikapp fast jag började tidigare,” skrattar Pamela.

En framtid inom vårdbranschen

Båda är nöjda med sitt val av studier och ser en framtid inom branschen. ”Jag vill gärna specialisera mig mer mot sjukvården och att jobba med sjuka barn. Det är det som är bra med grundexamen inom närvårdarbranschen, då du har grunden kan du enkelt bygga vidare med andra delexamen som du är intresserad av,” säger Pamela. Och för Christian ligger fortfarande alternativet med vidarestudier inom akutvården på bordet. ”Faktiskt så har jag kommit in redan en gång till akutvård vid Arcada, men eftersom jag hade fast tjänst då så rann det ut i sanden. Men kanske jag provar en andra gång sedan då jag fått min examen härifrån,” säger han.

För andra vuxna som funderar på studier har Pamela och Christian ett tydligt budskap: ”Om du går i tankarna att byta bransch så är det bara att köra på, du lever bara en gång. Våga ta steget bara. Jag tror att det är många som funderar på att byta bransch och huruvida man vågar börja studera som vuxen eller inte. Men jag tycker nog att man ska våga pröva på. Man kan alltid gå tillbaka sen om det inte känns rätt. Och det är helt annat att studera nu än då vi var yngre. I många avseenden är det också lättare att studera som vuxen,” säger de.

MÅNGA MÖJLIGHETER ATT STUDERA TILL ETT YRKE INOM VÅRDEN:

• Grundexamen och kompetensområden: Då du påbörjar dina studier till närvårdare väljer du ett kompetensområde som du specialiserar dig inom under din studietid. Valet av kompetensområde kan du vid behov ändra senare.
• Läroavtal: Det är möjligt att ha både kortare perioder av läroavtal (t.ex. ett sommarjobb eller en UA-period) eller ta hela sin närvårdarexamen via läroavtal. En vanlig studietid om man avlägger en hel grundexamen via läroavtal är 2 år.
• Delexamen, omsorgsassistent: Omsorgsassistentutbildningen består av två examensdelar ur grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare). Som omsorgsassistent kan du arbeta med assisterande vård- och omsorgsuppgifter inom äldreomsorgen. Delexamen är en snabbare väg ut i arbetslivet inom vården.
• Omsorgsassistent, studier på ukrainska (JOTPA finansiering): Under det första halvåret av studierna ligger fokus främst på studier i svenska och att bekanta sig med vårdarbetet i Finland. Vartefter språket stärks flyttas tyngdpunkten över mera på de yrkesinriktade examensdelarna, i ett nära samarbetet med arbetslivet.
• Practical Nurse: För studerande som talar engelska erbjuder vi närvårdarutbildning på engelska, med exakt samma innehåll som i motsvarande utbildning på svenska.

Efter att ha jobbat inom handeln respektive industrin i över 10 år började Pamela och Christian Wallenius känna att det skulle vara dags att pröva på att göra något nytt.

”Jag tyckte att det skulle vara roligt att jobba med människor emellanåt och inte bara stå vid rullande bandet. I och med mitt andra jobb vid frivilliga brandkåren hade ett intresse för akutvård väckts, så då tyckte jag att det passade bra att söka sig hit,” säger Christian. Och med ”hit” menar han YA i Pedersöre och grundexamen till närvårdare – ett studieval som både han och Pamela föll för.

Valmöjligheterna inom vårdbranschen var en aspekt som lockade paret till närvårdarstudierna. ”Det råder som bekant arbetskraftsbrist inom vårdbranschen, vilket ger en större möjlighet att välja att jobba med det du faktiskt är intresserad av. Inom industrin i dag är det nästan bara att ta emot det du får, men inom vården kan jag själv påverka mina arbetsuppgifter,” säger Christian. ”Och det är jättebra att få göra och se något annat än det man gjort i flera år. Man kan alltid gå tillbaka om det känns fel, men hittills känns det nog som om jag valt rätt,” fortsätter Pamela.

Pamela tar sin examen genom läroavtal; hon jobbar alltså medan hon studerar. ”Visst är det tungt ibland att ha familj, jobba och studera till ett helt nytt yrke samtidigt, men jag tycker nog att det har fungerat bra. En del veckor är tyngre än andra, men eftersom vi båda studerar så behöver vi också tänka på den ekonomiska biten. Att studera som vuxen kräver nog ett genuint intresse för det du valt att studera och en genuin vilja att studera,” säger Pamela.

”Vi har ju också en litet speciell situation i och med att båda två studerar och det är nog ibland ett pusslande för att få allt att gå ihop. Men det har gått förvånansvärt bra och jag har också förvånats över hur jag lyckas prestera så bra i skolan också, trots att vardagen rullar på samtidigt,” fortsätter Pamela.

Att båda skulle studera och att de dessutom skulle studera samma sak vid samma skola var inte helt självklart. ”Jag var nog skeptisk till att vi båda skulle studera i början, bland annat med tanke på den ekonomiska situationen och hur vi skulle få det att gå ihop. Men tack vare att jag är på läroavtal och Christian är studieledig med studiestöd från facket så lyckas det,” säger Pamela.

Pamela inledde sina studier på våren -22 och Christian började på hösten -22 och nu siktar båda på att få sina studier klara till sommaren 2024. ”Han har hunnit ikapp fast jag började tidigare,” skrattar Pamela.

En framtid inom vårdbranschen

Båda är nöjda med sitt val av studier och ser en framtid inom branschen. ”Jag vill gärna specialisera mig mer mot sjukvården och att jobba med sjuka barn. Det är det som är bra med grundexamen inom närvårdarbranschen, då du har grunden kan du enkelt bygga vidare med andra delexamen som du är intresserad av,” säger Pamela. Och för Christian ligger fortfarande alternativet med vidarestudier inom akutvården på bordet. ”Faktiskt så har jag kommit in redan en gång till akutvård vid Arcada, men eftersom jag hade fast tjänst då så rann det ut i sanden. Men kanske jag provar en andra gång sedan då jag fått min examen härifrån,” säger han.

För andra vuxna som funderar på studier har Pamela och Christian ett tydligt budskap: ”Om du går i tankarna att byta bransch så är det bara att köra på, du lever bara en gång. Våga ta steget bara. Jag tror att det är många som funderar på att byta bransch och huruvida man vågar börja studera som vuxen eller inte. Men jag tycker nog att man ska våga pröva på. Man kan alltid gå tillbaka sen om det inte känns rätt. Och det är helt annat att studera nu än då vi var yngre. I många avseenden är det också lättare att studera som vuxen,” säger de.

MÅNGA MÖJLIGHETER ATT STUDERA TILL ETT YRKE INOM VÅRDEN:

• Grundexamen och kompetensområden: Då du påbörjar dina studier till närvårdare väljer du ett kompetensområde som du specialiserar dig inom under din studietid. Valet av kompetensområde kan du vid behov ändra senare.
• Läroavtal: Det är möjligt att ha både kortare perioder av läroavtal (t.ex. ett sommarjobb eller en UA-period) eller ta hela sin närvårdarexamen via läroavtal. En vanlig studietid om man avlägger en hel grundexamen via läroavtal är 2 år.
• Delexamen, omsorgsassistent: Omsorgsassistentutbildningen består av två examensdelar ur grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare). Som omsorgsassistent kan du arbeta med assisterande vård- och omsorgsuppgifter inom äldreomsorgen. Delexamen är en snabbare väg ut i arbetslivet inom vården.
• Omsorgsassistent, studier på ukrainska (JOTPA finansiering): Under det första halvåret av studierna ligger fokus främst på studier i svenska och att bekanta sig med vårdarbetet i Finland. Vartefter språket stärks flyttas tyngdpunkten över mera på de yrkesinriktade examensdelarna, i ett nära samarbetet med arbetslivet.
• Practical Nurse: För studerande som talar engelska erbjuder vi närvårdarutbildning på engelska, med exakt samma innehåll som i motsvarande utbildning på svenska.

”Det är en seglivad myt att du utbildar dig till arbetslös om du utbildar dig inom konst.”

Det säger Fanny Penttinen, alumn från YA:s utbildning i visuell framställning. ”Konst finns överallt – allt från etiketter på flaskor, till logotyper, reklamaffischer på gatan – allt runt omkring oss är konst och det finns hur många jobbmöjligheter som helst inom branschen. Och det som är det fina med konsten är att det är något som prick alla kan göra. Konsten känner inga begränsningar,” fortsätter hon.

Även om Fanny så gott som alltid vetat att hon vill studera och jobba med konst, var inte vägen till en examen inom branschen spikrak. ”Efter grundskolan var jag osäker på om tiden var rätt för mig att söka till bildartesan (så hette visuell framställning tidigare, reds. anm.) eller inte,” berättar Fanny. ”Sist och slutligen blev det sedan så att jag sökte till gymnasiet och tog studenten. Men efter gymnasiet så tänkte jag, att nu är det dags – nu gör jag det. Så jag sökte och kom in till bildartesan och det är utan tvekan det bästa jag någonsin gjort,” berättar hon vidare.

För Fanny har alltid tecknande med penna och papper varit hennes grej, men under utbildningens gång fick studerande pröva på olika stilar och genrer. ”Det är en av de bästa sakerna med utbildningen inom visuell framställning; att du får prova på så mycket. På YA fick jag prova på allt från att göra skulpturer till att göra performance art utklädd till ett skelett som delade ut solrosfrön. Det skulle jag aldrig ha gjort annars, men det var en häftig upplevelse,” säger hon.

Eftersom Fanny hade gått gymnasiet innan hon började på YA var hon litet äldre än de övriga studerandena på utbildningen. ”Men det fungerade jättebra ändå, jag kände mig som fisken i vattnet på YA. Sammanhållningen var jättefin och jag upplevde det som en stor fördel att ha gymnasiet avklarat redan innan, eftersom jag fick koncentrera mig bara på konststudierna. Annars hade jag gått kombi och då hade jag fått mindre tid för konsten.”

En sak som överraskade under utbildningens gång var den stora friheten som studerande fick. ”Det kunde gå en hel dag utan att du fick någon färg på duken, men det var helt okej. Du visste när deadlinen för projekten var och det var upp till dig att se till att du hade allt klart då. För mig var den friheten först ganska överraskande och det kändes ovant, men det var en bra förberedelse för hur det är sedan då du börjar jobba på riktigt,” berättar hon.

Efter att ha fått sin examen inom visuell framställning år 2015 har Fanny jobbat som frilansillustratör. ”Det har varit jätteroligt att få starta eget och jobba med alla möjliga olika projekt och olika människor. Jobben är väldigt varierande och man får göra många olika saker,” säger Fanny. ”Ett av de första stora projekten som jag fick jobba med var Kaj Korkea-Ahos och Ted Forströms bok Zoo! Virala genier, som sedan också blev tv-serie. Då fick jag rita Atlas-teckningar till den. Sen har jag bland annat jobbat för Svenska teatern med att rita scenmaterial och rekvisita till en pjäs och ritat Buu-klubbens julkalender. Som bäst håller jag på med illustrationer till en barnbok som min kollega har skrivit,” berättar hon.

För att hitta potentiella kunder och få olika uppdrag litar Fanny mycket på att hennes arbete talar för sig självt. ”Jag marknadsför mig inte så mycket, utan jag litar på att ordet sprider sig om jag gör ett bra jobb med något projekt. Men visst brukar jag med jämna mellanrum skicka ut en portfolio till olika förlag som kunde ha nytta av mina tjänster och så har jag ett Instagramkonto för mitt företag, där jag brukar publicera bilder på mina arbeten.”

Förutom att jobba som frilansillustratör jobbar Fanny också som skolgångsbiträde i en lågstadieskola. ”För mig är det en perfekt kombination. Jag vill ändå ha ett socialt sammanhang och att bara jobba som illustratör kan bli ganska ensamt i längden. På det här viset får jag kombinera det bästa från båda världarna – jag får vara i skolan bland människor på dagen och sedan då jag kommer hem får jag sätta mig ner i tystnad och börja rita.”

Till den som funderar på att studera inom konstbranschen har Fanny ett budskap: ”Gör det. Du kommer inte att ångra dig och även om du sen kanske inte jobbar direkt med kreativt skapande har du ändå alltid nytta av att ha gått den utbildningen. Men du utbildar dig inte till arbetslös, det är säkert,” konstaterar hon.

www.yrkesakademin.fi/visuellframstallning

Illustrationerna är från utställningen Yalumn – en utställning för dem som gått ut Bildartesan utbildningen.

Kontakten till näringslivet och företagen i regionen är väldigt viktig för YA, och vi jobbar hårt för att våra studerande ska ha ett starkt kunnande när de beger sig ut i arbetslivet efter studier hos oss. Utbildning på arbetsplatsen kan ske antingen via utbildningsavtal (UA) eller läroavtal (LA) hos ett företag eller organisation.

En lokal företagare som YA samarbetar regelbundet med är familjen Krooks. De äger bland annat företagen Famkro Ab och Kvadraten Ab som är verksamma inom fastighets- och industribranschen. Regelbundet brukar de ha studerande från olika utbildningar inom YA som gör sin UA period (lärande i arbetslivet genom utbildningsavtal) på något av familjens företag. På våren hade de hela 9 studerande på UA från maskin- och produktionsteknik, lantbruks-, och ytbehandlingsutbildningarna. 

Styrelseordförande Kenneth Krooks berättar att han själv fortfarande minns och håller kontakten till de personer som hjälpte honom när han var ung och ”inte kunde nånting”. Han beslöt sig för att när han är i den situationen att han har möjlighet att hjälpa, då vill han också anställa unga människor och hjälpa dem att få jobb och erfarenhet, att lära sig och att utvecklas i jobbet.

Och det har företaget minsann gjort, medelåldern bland deras personal ligger idag kring 30 år. ”Ungdomarna livar upp vardagen!” skrattar Kenneth. Han tycker om att arbeta med ungdomar. Bara de har rätt inställning till jobbet, är arbetsamma och noggranna, så är de guld värda. De är flexibla och tar sig lätt an nya uppgifter. ”Det bara rullar på,” säger han.

En av de studerande som jobbade hos familjen Krooks på våren var Kasper. ”Med skolan tyckte jag att jag fick en bra grundutbildning som hjälpte mig att komma igång med jobbet. I skolan var schemat ganska fritt, så man fick gå i egen takt vilket var bra – det gav mig mer motivation att komma framåt,” berättar han. ”Med jobbet är det bra att få lära sig om arbetslivet och att få träffa nytt folk,” fortsätter han.

Utbildning för arbetsplatshandledare

Ett tips för de som fungerar som arbetsplatshandledare och bedömare för våra studerande ute i företagen, är att ta del av den kostnadsfria webbutbildning som YA har utarbetat.

”Vi har en uppgift och ett ansvar som utbildningsanordnare att utbilda arbetshandledare och bedömare,” berättar Christel Holmlund-Norrén på YA:s utvecklings- och näringslivstjänster. ”Arbetsplatshandledarens uppgift är viktig. För att lyckas i uppgiften förutsätts det att de är insatta i rutinerna för lärande i arbetslivet; dvs i planeringen, i genomförandet och i bedömning av kunnandet,” fortsätter hon.

Webbutbildningen ”Handledning i lärande i arbetslivet” hittas på YA:s hemsida i menyn: /arbetsliv/för arbetsplatshandledare och bedömare - portalen YA:s utbildning för arbetsplatshandledare och bedömare. Genom att delta i webbutbildningen lär man sig vad man ska beakta när man handleder och bedömer den studerandes lärande i arbetet.

Alldeles nu i dagarna har YA startat en epostkampanj för att sprida information om utbildningen åt alla de som fungerat som arbetsplatshandledare och bedömare under 2019-2020. Vi kommer också att skicka ut en del material per post. Arbetsplatshandledare som tagit del av kampanjen hoppas vi att är i kontakt med YA:s lärare och personal för frågor gällande utbildningsmaterialet och för diskussioner som hör till uppgifterna i materialet. Man kan också kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur installerar solenergianläggning vid Campus Kungsgården i Vasa.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) har som målsättning att bli koldioxidneutrala i hela den verksamhet som samkommunen bedriver. Ett steg till i förverkligandet av målsättningen är installation och ibruktagning av en solenergianläggning vid Campus Kungsgården i Vasa.

Solkraftverket vars effekt är ca. 330 kW kommer att täcka åtminstone 20% av årliga energibehovet på campusområdet.

”Eftersom hållbarhet är en central del i vår verksamhet har vi redan tidigare tagit en rad åtgärder för att minska koldioxidavtrycket i verksamheten”, berättar Ulrica Karp, samkommunens direktör. ”Bland annat har sedan ett flertal år tillbaka använts enbart grön el i samkommunen, och hållbarheten är alltid ett kriterium i de upphandlingar samkommunen gör”, fortsätter hon.

Satsningar har också gjorts på anskaffning av elbilar för personalens bruk under arbetsresor. Vidare finns en strategi för hur hela fordonsparken ska förnyas så att den på ett antal års sikt ska bestå till närmare 40% av fordon utan koldioxidutsläpp.

Solkraftverket består av 1340 solpaneler som monteras på Campus Kungsgårdens tak under augusti och början av september. De sista komponenterna till kraftverket levereras i ett senare skede. Helt klar att tas i bruk kommer solenergianläggningen att vara i mitten av november.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur installerar solenergianläggning vid Campus Kungsgården i Vasa.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) har som målsättning att bli koldioxidneutrala i hela den verksamhet som samkommunen bedriver. Ett steg till i förverkligandet av målsättningen är installation och ibruktagning av en solenergianläggning vid Campus Kungsgården i Vasa.

Solkraftverket vars effekt är ca. 330 kW kommer att täcka åtminstone 20% av årliga energibehovet på campusområdet.

”Eftersom hållbarhet är en central del i vår verksamhet har vi redan tidigare tagit en rad åtgärder för att minska koldioxidavtrycket i verksamheten”, berättar Ulrica Karp, samkommunens direktör. ”Bland annat har sedan ett flertal år tillbaka använts enbart grön el i samkommunen, och hållbarheten är alltid ett kriterium i de upphandlingar samkommunen gör”, fortsätter hon.

Satsningar har också gjorts på anskaffning av elbilar för personalens bruk under arbetsresor. Vidare finns en strategi för hur hela fordonsparken ska förnyas så att den på ett antal års sikt ska bestå till närmare 40% av fordon utan koldioxidutsläpp.

Solkraftverket består av 1340 solpaneler som monteras på Campus Kungsgårdens tak under augusti och början av september. De sista komponenterna till kraftverket levereras i ett senare skede. Helt klar att tas i bruk kommer solenergianläggningen att vara i mitten av november.

Ahmed Al-Nussairi är född och uppvuxen i Irak och har en restaurangbakgrund från sitt tidigare hemland. Han kom till Finland år 2015. Första steget var att lära sig landets språk, och som bosatt i Malax behöver man kunna svenska. Svenskakunskaperna fick han via Arbiskurser och genom några månaders handledande studier på YA. Under den perioden hade han också möjlighet att via pröva- på-dagar testa på arbete i YA:s kök och intresset att lära sig mer om matlagning väcktes.

Från UA-period, sommarjobb och läroavtal till anställning

Carola Sjödahl, som varit Ahmeds ansvariga handledare vid YA, berättar att han inledde sina yrkesstudier på grundnivå inom hotell- och cateringbranschen. Han avlade största delen av teoriperioden på skolan innan han hittade en praktikplats för ett utbildningsavtal på Minettes kök-keittiö i Malax. En lyckad UA-period ledde till sommarjobb på samma ställe och när arbetsgivaren såg Ahmeds intresse för matlagning och potential för yrket fick han fortsatt anställning och kunde inleda ett läroavtal.

Ahmed ville få en utbildning och lära sig via praktiska arbetsuppgifter och läroavtalsstudier passade därför perfekt. Arbetsuppgifterna vid Minettes kök-keittiö visade sig passa bättre för yrkesexamen inom matservice än den grundexamen som han inlett sina studier på. Därför bytte han inriktning och kan idag titulera sig kock i storhushåll.

I startskedet av läroavtalet kartläggs de examensdelar som ska ingå i examen. Man får en individuell plan för vilket kunnande som ska inhämtas på arbetsplatsen och vad man behöver lära sig genom teori på YA eller på annat sätt. Läraren Carola Sjödahl ger som exempel att man under handledning på skolan eller arbetsplatsen till exempel kan lära sig att filea en fisk eller koka en vitvinssås. Sedan får man som praktisk distansuppgift att öva på dessa moment hemma för att nöta in tekniken.

Ahmeds arbetsplatshandledare under läroavtalstiden tyckte att Ahmed utvecklades som matlagare och lärde sig väldigt mycket på kort tid. Genom öppen, ömsesidig kommunikation kommer man långt. Kontakten och stödet från YA:s lärare var också viktig och steget var inte långt att ta kontakt om det behövdes. Fördelen med en läroavtalsstuderande är att den studerande färdigt är inskolad på arbetsplatsen då hen får sin examen. De ligger ur arbetsgivarens synvinkel steget före en annan nyutexaminerad.

Ahmed har trivts väldigt bra med att studera på läroavtal och tackar lärarna och arbetsplatshandledarna för samarbetet. ”I framtiden vill jag utvecklas och lära mig mera hela tiden, trots att jag fått min examen. Våga ta första steget och testa på – sedan går resten av sig självt,” säger Ahmed.

Ahmed Al-Nussairi är född och uppvuxen i Irak och har en restaurangbakgrund från sitt tidigare hemland. Han kom till Finland år 2015. Första steget var att lära sig landets språk, och som bosatt i Malax behöver man kunna svenska. Svenskakunskaperna fick han via Arbiskurser och genom några månaders handledande studier på YA. Under den perioden hade han också möjlighet att via pröva- på-dagar testa på arbete i YA:s kök och intresset att lära sig mer om matlagning väcktes.

Från UA-period, sommarjobb och läroavtal till anställning

Carola Sjödahl, som varit Ahmeds ansvariga handledare vid YA, berättar att han inledde sina yrkesstudier på grundnivå inom hotell- och cateringbranschen. Han avlade största delen av teoriperioden på skolan innan han hittade en praktikplats för ett utbildningsavtal på Minettes kök-keittiö i Malax. En lyckad UA-period ledde till sommarjobb på samma ställe och när arbetsgivaren såg Ahmeds intresse för matlagning och potential för yrket fick han fortsatt anställning och kunde inleda ett läroavtal.

Ahmed ville få en utbildning och lära sig via praktiska arbetsuppgifter och läroavtalsstudier passade därför perfekt. Arbetsuppgifterna vid Minettes kök-keittiö visade sig passa bättre för yrkesexamen inom matservice än den grundexamen som han inlett sina studier på. Därför bytte han inriktning och kan idag titulera sig kock i storhushåll.

I startskedet av läroavtalet kartläggs de examensdelar som ska ingå i examen. Man får en individuell plan för vilket kunnande som ska inhämtas på arbetsplatsen och vad man behöver lära sig genom teori på YA eller på annat sätt. Läraren Carola Sjödahl ger som exempel att man under handledning på skolan eller arbetsplatsen till exempel kan lära sig att filea en fisk eller koka en vitvinssås. Sedan får man som praktisk distansuppgift att öva på dessa moment hemma för att nöta in tekniken.

Ahmeds arbetsplatshandledare under läroavtalstiden tyckte att Ahmed utvecklades som matlagare och lärde sig väldigt mycket på kort tid. Genom öppen, ömsesidig kommunikation kommer man långt. Kontakten och stödet från YA:s lärare var också viktig och steget var inte långt att ta kontakt om det behövdes. Fördelen med en läroavtalsstuderande är att den studerande färdigt är inskolad på arbetsplatsen då hen får sin examen. De ligger ur arbetsgivarens synvinkel steget före en annan nyutexaminerad.

Ahmed har trivts väldigt bra med att studera på läroavtal och tackar lärarna och arbetsplatshandledarna för samarbetet. ”I framtiden vill jag utvecklas och lära mig mera hela tiden, trots att jag fått min examen. Våga ta första steget och testa på – sedan går resten av sig självt,” säger Ahmed.

Mikroföretagare får kunskap att växa med nytt projekt

Ett nytt utbildningsprojekt drar igång i Österbotten. Våga växa Österbotten ska arbeta för att stöda och inspirera mikroföretagare med siktet på tillväxt att lyckas med sina affärsverksamheter.

Projektet ägs av Yrkesakademin i Österbotten och genomförs i samarbete med Kust-Österbottens företagare r.f, Kristinestads näringslivscenter och Kvarnen samkommun. Tillsammans skapar vi tillväxtmöjligheter och nya nätverk för våra målgrupper.

Utbildningsprogrammet kommer att genomföras till stor del online genom innehållsproduktion i sociala medier, kompetensutvecklande kurser och streamingtillfällen. Våga växa kan du så småningom hitta och följa på instagram, Facebook, Youtube (som en vlog) och Soundcloud (som podcast).

Projektet verkar på tre olika språk, svenska, finska och engelska, och slår ett slag för mångkultur. Projektet vill gärna nå personer med invandrarbakgrund som har ett genuint intresse att starta företag i Finland och lära sig finsk företagskultur.

Projektet är 3-årigt och sträcker sig till december 2022.
Vi som arbetar med projektet är :

• Linda Nygård, projektledare YA,
• Malin Vesterback, projektplanerare YA,
• Carola Wiik, projektledare Kvarnen,
• Helena Patoranta, projektledare Kristinestads näringslivscentral
• Hippi Hovi VD Kustösterbotten företagare rf.

Projektet finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och med privata medel.

Begreppen inom matbranschen är många; närproducerat, lokalproducerat, ekoproducerat, miljövänligt producerat, etiskt producerat mm. Undertecknade, som representanter för den finlandssvenska ekobranschen, vill här utreda vad begreppet ekologisk produktion innebär i praktiken.

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion är en lagstadgad och certifierad produktion, vilket medför att den ekologiska produktionen och produktionsmetoderna årligen övervakas. I Finland sker övervakningen av ekologiskt livsmedel statligt via Livsmedelsverket (www.ruokavirasto.fi/sv).  Ur lagstiftarens och övervakarens synvinkel så är allt som inte är ekologiskt certifierat konventionell odling.

Den ekologiska maten ska vara producerad på ett så naturligt sätt som möjligt. Det gäller inta bara för odling utan också vid förädlingen till ekolivsmedel.  Detta innebär att ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO-grödor. Målet för ekoproduktionen är också att bevara jordmånens livskraft. Ogräs förebyggs genom varierad växtföljd, odling av bottengrödor och omsorgsfull jordbearbetning. Fokus i ekologisk produktion är också på effektiv näringscirkulation, dvs att bygga upp och bibehålla markens humus och att vårda den biologiska mångfalden. 

Ett annat mål i ekologisk produktion är att beakta och bibehålla djurens välbefinnande och artspecifika beteende. De ekologiska djuren har gott om utrymme och kan röra sig fritt på de ekologiska gårdarna. Alla ekodjur vistas ute åtminstone under sommaren. Djuren äter endast ekologiskt foder. Och man strävar till att sköta sjukdomar och skador preventivt utan antibiotika och då mediciner används är karenstiden för kött, mjölk och ägg två gånger längre.

I förädling av ekoråvaror till ekoprodukter tillåts bara ett fåtal nödvändiga tillsatser, och dessa är naturliga. Till exempel syntetiska färgämnen och sötningsmedel är förbjudna i förädling av ekoprodukter.

Hur känner man igen ekoprodukter ?

Det mest kända ekomärket är Europalövet. Europalövet är ett obligatoriskt ekomärke på alla förpackade ekologiska livsmedel som framställts inom EU. I samband med Europalövet ska man alltid också uppge kodnumret för den myndighet som ansvarar för aktörens ekokontroll, samt uppgifter om produktionsland för de jordbruksrelaterade råvarorna som ingår i produkten. Ekohänvisningar och EU:s ekologotyp Europalövet får användas vid märkningar endast om aktören hör till övervakningssystemet

Titta in hos några finlandssvenska ekogårdar

Projekt EkoNu 3.0  har tillsammans med projekt Boden Live (www.boden.fi) gjort en videoserie  ”EkoGårdar”, https://www.ekonu.fi/videoserie-ekogardar/. I serien besöker vi ekogårdar i Svenskfinland och hör ekoproducenterna berätta om just sin ekologiska produktion och livet på gården samt varför just de valt att gå över till eko.

YA! Yrkesakademin i Österbotten är huvudgenomförare av projekt ”EkoNu 3.0 – nya steg framåt för ekobranschen i Svenskfinland”. Finansieringen kommer från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via NTM-centralerna i Österbotten och Nyland

Ambassadörer av olika slag ska under år 2020 synliggöra yrkesutbildningen på ett positivt sätt i sociala medier. Yrkesakademin i Österbotten är med i projektet, som bekostas av Utbildningsstyrelsen och har som målsättning att ge yrkesutbildningens synlighet på nätet ett lyft.

Practicum och Yrkesakademin i Österbotten är de enda svenskspråkiga yrkesutbildarna som är med i utbildningsstyrelsens projekt för att ge yrkesutbildningen positiv synlighet i social media. För att driva kampanjen väljer varje medverkande skola ut tre ambassadörer, som i sina egna kanaler ska lyfta fram yrkesutbildningen – en politiker, en företagare och en studerande eller före detta studerande. För Yrkesakademins del valdes Anders Norrback som politiker, eftersom han också verkar som samkommunens ordförande och har erfarenhet av att jobba som lärare inom yrkesutbildningen. Den företagare som vill ställa upp är hotellchef Petra Gästgivars-Lundberg vid Hotel Astor, i ett samarbete med Hotel Vallonia, Hotel Red & Green  samt Hotel Kurikka. Hotellen är viktiga arbetsgivare för yrkesutbildningens utbildning inom restaurangbranschen. Den tredje ambassadören är Thang Nguyen som är före detta studerande vid Yrkesakademin, där han har studerat både till närvårdare och till frisör. Thang jobbar nu på Salong Artistica. Eventuellt kommer ännu fler studerande att knytas till projektet.

Amabssadörerna får i första hand en kort nätbaserad utbildning gällande influensers arbetssätt och handledning i sitt uppdrag. Under våren kommer de att börja göra inlägg i sina egna kanaler och YA delar då också dessa inlägg i sina kanaler. En del kortfilmer och digitala planscher kommer att ingå i kampanjen.

Följ kampanjen och ambassadörernas insatser genom haschtaggarna #yrkesambassadörerna, #yrkesstolthet, #yrkesutbildning och förstås #yaösterbotten

Mer information om projektet ger affärsutvecklingschef Ann-Maj Björkell-Holm

Corona-epidemin kan påverka företagarnas möjlighet att delta i projektet.

YA:s nya rektor Anne Levonen vill jobba för en trygg och kvalitativt bra yrkesutbildning i Österbotten och Svenskfinland

Den 8.8. började Anne Levonen som ny rektor på Yrkesakademin i Österbotten efter att vår långvarige rektor Boris Ståhl gått i pension. Svängrum-e har träffat Anne och frågat några frågor för att våra läsare ska få lära känna henne bättre:

Berätta lite om dig själv och din bakgrund?

Jag är 55 årig Vasabo och bor nu i Melmo. Jag är mamma till tre döttrar (Iina 27, Pinja 25 och Linn 20). Till utbildningen är jag biolog, och jag har jobbat som ämneslärare i biologi och geografi i flera olika skolor, varav längsta tiden i Högstadiet i Petalax. Jag har också jobbat i Malax kommun som vikarierande bildningschef under ca. 2 års tid. Det trivdes jag bra med, men saknade kontakten till ungdomarna och det var då jag tänkte att ett rektorskap med såväl administrativt arbete samt kontakt med elever/studerande vore det optimala. Våren 2003 valdes jag till rektor för Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk och där jobbade jag som rektor i 19 år. Jag trivs med skolvärlden som arbetsfält och det känns bra att få jobba för våra unga, unga vuxna och vuxna studerande.

Vad lockade dig till det nya uppdraget som rektor för Yrkesakademin i Österbotten?

Det är flera faktorer som slutligen avgjorde att jag sökte tjänsten. Främsta orsaken är att jag trivs med skolan och utbildning som arbetsfält. Jag anser att våra ungdomar och unga vuxna är värda en trygg och kvalitativt god skolvardag med goda förutsättningar att få ett bra yrkesliv. Jag vill vara med och jobba för detta. Vårt land står inför stora utmaningar med bl.a. brist på yrkeskunnigt folk inom flera branscher och här hoppas jag kunna göra en insats, tillsammans med hela YA.

Dessutom anser jag att det gör gott för var och en att vidga sina vyer och byta arbete efter en längre tid på samma plats. Det gör gott åt mig att vidga mina vyer och dessutom vågar jag påstå att det gör gott inom organisationer att få in ”nya vindar”. Jag hoppas att jag kan bidra med något nytt och positivt samtidigt som jag hoppas kunna upprätthålla allt det goda som redan görs i YA.

Du har jobbat på det nya jobbet i drygt en månad nu? Vad är ditt första intryck av YA och arbetsgemenskapen här?

Jag bekantar mig ännu med mitt nya uppdrag och med YA. Ännu har inte en arbetsdag gått förbi utan att jag har förundrats över YA:s mångformighet och det enorma utbudet av utbildning och service som YA erbjuder. Jag är stolt att få var del av detta arbete som görs för Österbotten och för vårt land.

Jag har blivit mycket vänligt mottagen! Jag anser att det finns mycket kunnande och engagemang inom hela personalen, vilket är det bästa receptet för en bra skola. 

Har du lärt dig något nytt om yrkesutbildningen på andra stadiet som du inte kände till tidigare?

Vid varje möte snappar jag upp något nytt. Mycket ny terminologi som kräver skärpa innan det blir innött. Finansieringsmodellen och de olika studerandekategorierna är något jag hört om tidigare men jag har inte tidigare insett dess komplexitet. Den stora och mycket omfattande projektportföljen har verkligen överraskat mig och jag inser hur viktiga alla projektbidrag är för vår verksamhet och utveckling.

Vad ser du mest fram emot nu i höst och på längre perspektiv? Vad kommer du som rektor att fokusera på i framtiden?

Just nu ser jag fram emot att bekanta mig vidare med alla branscher och funktioner på YA. Detta inbegriper självfallet alla enheter, från syd till norr. Jag vill gärna jobba för en trygg och kvalitativt bra yrkesutbildning i Österbotten och Svenskfinland som säkerligen inbegriper mera samarbete mellan olika aktörer. Jag hoppas kunna bidra till gott samarbete både på andra stadiet men även med goda nätverk och projekt tillsammans med tredje stadiet, samt självfallet tillsammans med näringslivet och arbetslivet som naturliga kompanjoner hela tiden.

YA:s nya rektor Anne Levonen vill jobba för en trygg och kvalitativt bra yrkesutbildning i Österbotten och Svenskfinland

Den 8.8. började Anne Levonen som ny rektor på Yrkesakademin i Österbotten efter att vår långvarige rektor Boris Ståhl gått i pension. Svängrum-e har träffat Anne och frågat några frågor för att våra läsare ska få lära känna henne bättre:

Berätta lite om dig själv och din bakgrund?

Jag är 55 årig Vasabo och bor nu i Melmo. Jag är mamma till tre döttrar (Iina 27, Pinja 25 och Linn 20). Till utbildningen är jag biolog, och jag har jobbat som ämneslärare i biologi och geografi i flera olika skolor, varav längsta tiden i Högstadiet i Petalax. Jag har också jobbat i Malax kommun som vikarierande bildningschef under ca. 2 års tid. Det trivdes jag bra med, men saknade kontakten till ungdomarna och det var då jag tänkte att ett rektorskap med såväl administrativt arbete samt kontakt med elever/studerande vore det optimala. Våren 2003 valdes jag till rektor för Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk och där jobbade jag som rektor i 19 år. Jag trivs med skolvärlden som arbetsfält och det känns bra att få jobba för våra unga, unga vuxna och vuxna studerande.

Vad lockade dig till det nya uppdraget som rektor för Yrkesakademin i Österbotten?

Det är flera faktorer som slutligen avgjorde att jag sökte tjänsten. Främsta orsaken är att jag trivs med skolan och utbildning som arbetsfält. Jag anser att våra ungdomar och unga vuxna är värda en trygg och kvalitativt god skolvardag med goda förutsättningar att få ett bra yrkesliv. Jag vill vara med och jobba för detta. Vårt land står inför stora utmaningar med bl.a. brist på yrkeskunnigt folk inom flera branscher och här hoppas jag kunna göra en insats, tillsammans med hela YA.

Dessutom anser jag att det gör gott för var och en att vidga sina vyer och byta arbete efter en längre tid på samma plats. Det gör gott åt mig att vidga mina vyer och dessutom vågar jag påstå att det gör gott inom organisationer att få in ”nya vindar”. Jag hoppas att jag kan bidra med något nytt och positivt samtidigt som jag hoppas kunna upprätthålla allt det goda som redan görs i YA.

Du har jobbat på det nya jobbet i drygt en månad nu? Vad är ditt första intryck av YA och arbetsgemenskapen här?

Jag bekantar mig ännu med mitt nya uppdrag och med YA. Ännu har inte en arbetsdag gått förbi utan att jag har förundrats över YA:s mångformighet och det enorma utbudet av utbildning och service som YA erbjuder. Jag är stolt att få var del av detta arbete som görs för Österbotten och för vårt land.

Jag har blivit mycket vänligt mottagen! Jag anser att det finns mycket kunnande och engagemang inom hela personalen, vilket är det bästa receptet för en bra skola. 

Har du lärt dig något nytt om yrkesutbildningen på andra stadiet som du inte kände till tidigare?

Vid varje möte snappar jag upp något nytt. Mycket ny terminologi som kräver skärpa innan det blir innött. Finansieringsmodellen och de olika studerandekategorierna är något jag hört om tidigare men jag har inte tidigare insett dess komplexitet. Den stora och mycket omfattande projektportföljen har verkligen överraskat mig och jag inser hur viktiga alla projektbidrag är för vår verksamhet och utveckling.

Vad ser du mest fram emot nu i höst och på längre perspektiv? Vad kommer du som rektor att fokusera på i framtiden?

Just nu ser jag fram emot att bekanta mig vidare med alla branscher och funktioner på YA. Detta inbegriper självfallet alla enheter, från syd till norr. Jag vill gärna jobba för en trygg och kvalitativt bra yrkesutbildning i Österbotten och Svenskfinland som säkerligen inbegriper mera samarbete mellan olika aktörer. Jag hoppas kunna bidra till gott samarbete både på andra stadiet men även med goda nätverk och projekt tillsammans med tredje stadiet, samt självfallet tillsammans med näringslivet och arbetslivet som naturliga kompanjoner hela tiden.

Annika Bertlin inledde sin karriär som företagshälsovårdare. Tillika hade hon annat jobb inom metallbranschen. Hon kände dock att metallbranschen lockade henne alltmer och snart var det dags för byte av bransch.

År 2005 tog Annika beslutet att bli egenföretagare. Det här blev också starten för företaget LI-Components i Vörå där hon har jobbat som vd allt sedan dess.

Utbildning är aldrig bortkastad

Det är en utmaning att som ung veta vad man vill göra när man blir vuxen. ”Det är svårt att som 16-åring veta vad man trivs med och vill göra framöver”, säger Annika.

Enligt Bertlin är det inte enbart utbildning och branschkunskap som är viktigt för dagens ungdomar som är på väg ut i arbetslivet. Hon anser att det är mycket viktigt att även ha ett eget driv och ständigt vilja lära sig mer och utvecklas. För att de studerande ska få en verklig uppfattning om vad de trivs med och vill göra framöver, framhåller hon att det är viktigt att ungdomarna får prova på olika saker och göra UA under utbildningen.

”Det finns ett stort behov av kompetent personal inom metallbranschen idag och vi ser att det finns en speciell utmaning i hur arbetstagare och –givare ska hitta varandra. Vi har haft många praktikanter hos oss och under den tiden skapas en första kontakt mellan studeranden och företaget”, konstaterar Bertlin.

Enligt Bertlin är moderna maskiner med ny teknik viktiga för att höja kvaliteten på produkterna och trevliga och funktionella utrymmen viktiga för att skapa trivsel på jobbet. ”Vi satsar på avancerad utrustning och den senaste tekniken, det är något som vi kan konkurrera med” säger Bertlin.

Passar lika bra för kvinnor och män

Trots de senaste årens utmaningar och det rådande världsläget går det bra för LI-Components som tillverkar CNC-bearbetade högkvalitativa komponenter, exempelvis lås-, svets-, hydraulikoch instrumentkomponenter, men också specialkomponenter för olika branscher. Företaget erbjuder även olika typer av mätningar.

Annika Bertlin är vd på ett eget företag inom metallbranschen som traditionellt setts som en mansdominerad värld. Men det har inte hindrat henne från att bygga upp en framgångsrik verksamhet. Mycket har dock ändrats genom åren. ”Idag ser man alltmer kvinnliga företagare och kvinnor som jobbar inom metallbranschen. Dagens metallbransch passar lika bra för både kvinnor och män,” poängterar hon.

Annika Bertlin inledde sin karriär som företagshälsovårdare. Tillika hade hon annat jobb inom metallbranschen. Hon kände dock att metallbranschen lockade henne alltmer och snart var det dags för byte av bransch.

År 2005 tog Annika beslutet att bli egenföretagare. Det här blev också starten för företaget LI-Components i Vörå där hon har jobbat som vd allt sedan dess.

Utbildning är aldrig bortkastad

Det är en utmaning att som ung veta vad man vill göra när man blir vuxen. ”Det är svårt att som 16-åring veta vad man trivs med och vill göra framöver”, säger Annika.

Enligt Bertlin är det inte enbart utbildning och branschkunskap som är viktigt för dagens ungdomar som är på väg ut i arbetslivet. Hon anser att det är mycket viktigt att även ha ett eget driv och ständigt vilja lära sig mer och utvecklas. För att de studerande ska få en verklig uppfattning om vad de trivs med och vill göra framöver, framhåller hon att det är viktigt att ungdomarna får prova på olika saker och göra UA under utbildningen.

”Det finns ett stort behov av kompetent personal inom metallbranschen idag och vi ser att det finns en speciell utmaning i hur arbetstagare och –givare ska hitta varandra. Vi har haft många praktikanter hos oss och under den tiden skapas en första kontakt mellan studeranden och företaget”, konstaterar Bertlin.

Enligt Bertlin är moderna maskiner med ny teknik viktiga för att höja kvaliteten på produkterna och trevliga och funktionella utrymmen viktiga för att skapa trivsel på jobbet. ”Vi satsar på avancerad utrustning och den senaste tekniken, det är något som vi kan konkurrera med” säger Bertlin.

Passar lika bra för kvinnor och män

Trots de senaste årens utmaningar och det rådande världsläget går det bra för LI-Components som tillverkar CNC-bearbetade högkvalitativa komponenter, exempelvis lås-, svets-, hydraulikoch instrumentkomponenter, men också specialkomponenter för olika branscher. Företaget erbjuder även olika typer av mätningar.

Annika Bertlin är vd på ett eget företag inom metallbranschen som traditionellt setts som en mansdominerad värld. Men det har inte hindrat henne från att bygga upp en framgångsrik verksamhet. Mycket har dock ändrats genom åren. ”Idag ser man alltmer kvinnliga företagare och kvinnor som jobbar inom metallbranschen. Dagens metallbransch passar lika bra för både kvinnor och män,” poängterar hon.

Anton West från Monå i Nykarleby är 29 år och har sedan tidigare en utbildning inom textil- och beklädnadsbranschen. Nu studerar han till florist via läroavtal.

Anton har erfarenhet av egenföretagande från egen syateljé och har jobbat både som kökshjälp och med kundbetjäning. Hösten 2021 inledde han ett läroavtal vid City Florist i Vörå efter att han fått tips av en kollega att de sökte en florist eller en lämplig person för läroavtal. Där avlägger han alltså yrkesexamen inom trädgårdsbranschen och får lära sig floristyrket genom praktiskt arbete. Teorin studerar han på egen tid och emellanåt har han närstudiedagar på YA om det är något han inte har möjlighet att lära sig på arbetsplatsen.

”I samband med läroavtalsstarten gjorde vi upp en personlig utvecklingsplan och kom överens med läraren och arbetsplatshandledaren vad som ska läras på arbetsplatsen och vilka kunskaper som behöver inhämtas från till exempel skolan,” säger Anton. Kontakten med YA och läraren Ann-Britt Nylund har fungerat felfritt och på arbetsplatsen är det Ann-Sofie Lindgård som är Antons kontaktperson och arbetsplatshandledare. ”Man kommer direkt in i arbetslivet och lär sig vartefter då man studerar på läroavtal jämfört med att studera på traditionellt sätt i skolan,” fortsätter Anton.

På frågan om det kostar något att studera på läroavtal svarar Anton att skolan fakturerar
en studieavgift eftersom hans utbildning är en yrkesexamen. Å andra sidan får man ju lön under läroavtalstiden då läroavtalet baseras på ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Ifall man har inkomstbortfall om man inte har lön under närstudiedagarna har man möjlighet att få ersättningar från skolan som täcker en del.

Anton West från Monå i Nykarleby är 29 år och har sedan tidigare en utbildning inom textil- och beklädnadsbranschen. Nu studerar han till florist via läroavtal.

Anton har erfarenhet av egenföretagande från egen syateljé och har jobbat både som kökshjälp och med kundbetjäning. Hösten 2021 inledde han ett läroavtal vid City Florist i Vörå efter att han fått tips av en kollega att de sökte en florist eller en lämplig person för läroavtal. Där avlägger han alltså yrkesexamen inom trädgårdsbranschen och får lära sig floristyrket genom praktiskt arbete. Teorin studerar han på egen tid och emellanåt har han närstudiedagar på YA om det är något han inte har möjlighet att lära sig på arbetsplatsen.

”I samband med läroavtalsstarten gjorde vi upp en personlig utvecklingsplan och kom överens med läraren och arbetsplatshandledaren vad som ska läras på arbetsplatsen och vilka kunskaper som behöver inhämtas från till exempel skolan,” säger Anton. Kontakten med YA och läraren Ann-Britt Nylund har fungerat felfritt och på arbetsplatsen är det Ann-Sofie Lindgård som är Antons kontaktperson och arbetsplatshandledare. ”Man kommer direkt in i arbetslivet och lär sig vartefter då man studerar på läroavtal jämfört med att studera på traditionellt sätt i skolan,” fortsätter Anton.

På frågan om det kostar något att studera på läroavtal svarar Anton att skolan fakturerar
en studieavgift eftersom hans utbildning är en yrkesexamen. Å andra sidan får man ju lön under läroavtalstiden då läroavtalet baseras på ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Ifall man har inkomstbortfall om man inte har lön under närstudiedagarna har man möjlighet att få ersättningar från skolan som täcker en del.