Novia

I år har Yrkeshögskolan Novia lanserat webbinarieserien FUI Fika – RDI Talks. Varje månad bjuds en gäst in för att diskutera ett tema i anslutning till Novias forskning-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 

Vad innebär forskning vid en yrkeshögskola och hur samarbetar Novia med näringslivet? Bland annat det vill vi ge dig en inblick i med webbinarieserien FUI Fika – RDI Talks. Temat för vårens fika är nordisk samverkan och till hösten tacklas temat hållbar utveckling.

FUI Fikas första gäst, Michael Stenmark från Arctic Game Lab i Sverige, berättade om spelindustri och regionalutveckling. Arctic Game Lab, med fäste i Norrland och Västerbotten, har lyckats bygga upp ett kluster kring spelindustri vilket har lett till återinflyttning och många nya projekt i regionen. I dag är Arctic Game Lab norra Europas snabbast växande spelkluster.

I mars gästades FUI Fika av Ulla Sjöström från Musikmakarna. Sjöström har under sitt arbetsliv jobbat för jämställdhet inom musikbranschen och har bland annat belönats med hedersomnämnande av svenska regeringen för hennes insatser inom musikexport och tilldelats det prestigefyllda MVP-priset i Denniz Pop Awards. I sin diskussion under FUI Fika lyfte hon fram det svenska musikundret och framgångssagan Musikmakarna. 

Stenmark och Sjöström har samarbetat med Novia inom olika projekt. Nu närmast är ett samarbete aktuellt mellan Yrkeshögskolan Novia och Musikmakarna genom det internationella projektet Songwriters of Kvarken. 

Följande FUI-Fika kommer att handla om teknik och fikat gästas av Patrik Eklund från Umeå universitet. 

Eklund är professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Rötterna finns i Vasa och hemmet i Salo, men en stor del av den akademiska karriären har varit förlagd till just Umeå universitet. Där har han specialiserat sig på tillämpning av logiska algoritmer, speciellt inom hälso- och sjukvård. Patrik är en av Europas ledande experter på modellering av samhällsbelastning från höftledsbrott. I FUI Fikat 14.4 kommer han prata under rubriken ” kan man räkna med data som inte finns”. 

FUI Fika kräver ingen förhandsanmälan och tillfällen hålls i Microsoft Teams. Länk till tillfällen och mera information om FUI Fika finns på novia.fi/Novialia/seminarium. En kortare version av FUI-Fika kan ses i efterhand på Novias Youtubekanal. FUI Fika är en del av Temaåret för forskningsbaserad kunskap. 

En av yrkeshögskolornas lagstadgade uppgifter är att bedriva forskning, utveckling och innovation (FUI) som främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen. En tisdag i februari samlades FUI-personal från yrkeshögskolorna Novia och Centria tillsammans med representanter från Jakobstadsregionens näringsliv för att diskutera FUI-projekt i regionen under ett seminarium.

Personalen fick vara med och påverka distansarbetsprinciperna 

Novia och Centria har under fjolåret jobbat med ett projekt om hållbart distansarbete, ett av företagen som deltog i projektet var Jakobstads bokföringsbyrå JBB.  

Företaget har runt 35 anställda och skulle införa principer om distansarbete.  

”Jag hade själv en klar bild om hur jag ville göra detta. Jag ville diskutera distansarbete i en mindre grupp och sen implementera enligt det för hela personalen. Men nu blev det på ett helt annat sätt,” säger Johan Rönnqvist, JBB 

Rönnqvist berättar att det var en ögonöppnande process för honom. Processen inleddes med en webbenkät, följt av stormöte med personalen och workshop. Projektledarna Malin Winberg och Pernilla Howard ville reda ut vilka behov som fanns och kartlägga vad som behövde göras för att processen skulle lyckas. 

” Jag tycker det var intressant att lyssna in kollegorna under processens gång. Olika team hade olika infallsvinklar och behov”, säger Rönnqvist.  

JBB upplever att personalen var nöjd med tillvägagångssättet. Genom att personalen fått motivera sina önskemål och ledningen sin linjedragning så fanns det en god förståelse för resultatet.  

” Vi är glada att vi deltog i projektet. Vi vill ju ha högskolor i nejden och då ska man engagera sig också”, säger Rönnqvist.  

Korsholms vallar kom till liv med AR-teknik  

KulturÖsterbotten och Yrkeshögskolan Novia slog ihop sin expertis och skapade en interaktiv applikation om Korsholms vallar. KulturÖsterbotten är experter på kulturarv och Novia förde med sig expertis inom spelindustri via projektledare Tobias Björkskog.  

Organisationerna är drivna och erfarna projektaktörer, vilket var ett plus i samarbetet. Resultatet av projektet blir en interaktiv app som släpps under våren.  

Appen kan användas av besökare på området och på ett interaktivt sätt kommer historien om vallarna till liv. Målgruppen är barn i skolålder. I appen gestaltas medeltidapersoner av scenkonststuderande vid Novia och de ser de ut som spöken som går omkring på området.  

”Man kan även plocka föremål i appen, föremålen har utformats av grafikerstuderande vid Novia”, berättar Björkskog.  

På bilden ovan: Malin Winberg, Johan Rönnqvist och Pernilla Howard

En av yrkeshögskolornas lagstadgade uppgifter är att bedriva forskning, utveckling och innovation (FUI) som främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen. En tisdag i februari samlades FUI-personal från yrkeshögskolorna Novia och Centria tillsammans med representanter från Jakobstadsregionens näringsliv för att diskutera FUI-projekt i regionen under ett seminarium.

Personalen fick vara med och påverka distansarbetsprinciperna 

Novia och Centria har under fjolåret jobbat med ett projekt om hållbart distansarbete, ett av företagen som deltog i projektet var Jakobstads bokföringsbyrå JBB.  

Företaget har runt 35 anställda och skulle införa principer om distansarbete.  

”Jag hade själv en klar bild om hur jag ville göra detta. Jag ville diskutera distansarbete i en mindre grupp och sen implementera enligt det för hela personalen. Men nu blev det på ett helt annat sätt,” säger Johan Rönnqvist, JBB 

Rönnqvist berättar att det var en ögonöppnande process för honom. Processen inleddes med en webbenkät, följt av stormöte med personalen och workshop. Projektledarna Malin Winberg och Pernilla Howard ville reda ut vilka behov som fanns och kartlägga vad som behövde göras för att processen skulle lyckas. 

” Jag tycker det var intressant att lyssna in kollegorna under processens gång. Olika team hade olika infallsvinklar och behov”, säger Rönnqvist.  

JBB upplever att personalen var nöjd med tillvägagångssättet. Genom att personalen fått motivera sina önskemål och ledningen sin linjedragning så fanns det en god förståelse för resultatet.  

” Vi är glada att vi deltog i projektet. Vi vill ju ha högskolor i nejden och då ska man engagera sig också”, säger Rönnqvist.  

Korsholms vallar kom till liv med AR-teknik  

KulturÖsterbotten och Yrkeshögskolan Novia slog ihop sin expertis och skapade en interaktiv applikation om Korsholms vallar. KulturÖsterbotten är experter på kulturarv och Novia förde med sig expertis inom spelindustri via projektledare Tobias Björkskog.  

Organisationerna är drivna och erfarna projektaktörer, vilket var ett plus i samarbetet. Resultatet av projektet blir en interaktiv app som släpps under våren.  

Appen kan användas av besökare på området och på ett interaktivt sätt kommer historien om vallarna till liv. Målgruppen är barn i skolålder. I appen gestaltas medeltidapersoner av scenkonststuderande vid Novia och de ser de ut som spöken som går omkring på området.  

”Man kan även plocka föremål i appen, föremålen har utformats av grafikerstuderande vid Novia”, berättar Björkskog.  

På bilden ovan: Malin Winberg, Johan Rönnqvist och Pernilla Howard

Marianne Fred och Heidi Barman-Geust vid Yrkeshögskolan Novia reflekterar över pionjärkursen Permakultur och regenerativt jordbruk. 

Sedan hösten 2019 har en tisdagskväll i månaden varit bokad för något speciellt. Då klockan närmat sig 18.00 har vi tillsammans med ett drygt fyrtiotal andra runtom i Finland och Sverige bänkat oss framför våra skärmar. De flesta har haft en lång arbetsdag bakom sig, många har småbarn, katter eller hundar som kryper upp i knät. Ibland har det varit struligt med nätkontakten eller tekniken. Två höstar, vintrar och vårar har vi setts en gång i månaden, samma tid, många olika platser, många fönster in i olika vardagar. Det gemensamma har varit intresset att lära sig mer om permakultur och regenerativt jordbruk. Vi som skriver har fått vara med om en enastående resa, från att ha planerat en helt ny kurs och pirrigt följt med anmälningssiffrorna till att ta kontakt med banbrytarna inom ämnet och be dem bidra till kursen med sin kunskap. Vi har fått följa med hur ett gäng studerande blir till ett kunskapsnätverk där erfarenheter och tankar delas, där företag utvecklas där nytt startas upp och där alla kan bidra oberoende om de varit aktiva företagare i trettio år eller nyss funderat på att börja på något nytt. 

Samhörighet på distans

Under kursens gång har varken studerande eller föreläsare träffat varandra på riktigt, IRL, men ändå har det skapats en verklig samhörighet. Kursen var från början planerad att försiggå online men med gemensamma studieresor och två seminarier där vi alla kunde umgås, dela kunskap och erfarenheter. Då restriktionerna blev gällande, var vi kursansvariga oroliga. Hur skulle vi kunna hålla ihop kursen ända till slut, hålla motivationen uppe bara online? Vi vet nu hur långt ett gemensamt intresse och ett sporrande nätverk kan sträcka sig. Det kan sträcka sig över rummet och det kan bära genom tider av osäkerhet och undantag. Kärnan ligger i ett gemensamt intresse som fört samman personer med olika bakgrund, från olika regioner och med olika motiv för studierna. Genom att studera online har personer som kanske annars inte skulle hittat varandra, nu kunnat få ta del av varandras berättelser, av varandras planer för framtiden med odling och djurhållning, men också kring entreprenörskap och livet i allmänhet har det skapats ett slags kollektiv. Ett gäng som hittat varandra. Permakultur handlar mycket om att gräva där man står, att se sina egna behov och resurser och jobba utgående från det. Om man då har ett nätverk med likasinnade som har förståelsen och kunskapen att hjälpa och ge råd, då har man en extra resurs och vågar ta steget att sätta sina planer i verket. Många har även haft värdefulla nätverk sedan tidigare inom branschen som de tagit med sig och delat med de andra. 

Det finns nu ett stort intresse att få träffas och för att skapa kontinuitet i de nätverk som uppstått mellan studerande och föreläsare. Vi hoppas att sommaren ger oss möjligheter att besöka varandra, se de där odlingarna vi bara fått erfara på bild. Titta på odlingsmarkerna, se djuren, lägga fingrarna i myllan och prata om jordmånen, kretsloppet, vattnet, designen. Dela insikterna och aha-upplevelserna. För oss som skriver fortsätter resan i höst då kursen drar i gång för andra gången med ett nytt gäng. Från första dagen ska vi jobba på att utöka nätverket som skapats, bjuda in de nya studerande och hoppas, hoppas att vi alla kunde träffas på ett gemensamt seminarium med studiebesök inom en snar framtid. På så sätt stärks nätverket ytterligare med fler likasinnade runtom i landet, över landsgränserna, i stugor och lägenheter. 

Länkar

En tidigare text om kursen har publicerats i Svängrum i juni 2020. 

Ta del av slutarbetena i kursen Permakultur och regenerativt jordbruk på Storymaps.

Anmäl dig till kursen Permakultur och regenerativt jordbruk med start i oktober 2021

Marianne Fred och Heidi Barman-Geust vid Yrkeshögskolan Novia reflekterar över pionjärkursen Permakultur och regenerativt jordbruk. 

Sedan hösten 2019 har en tisdagskväll i månaden varit bokad för något speciellt. Då klockan närmat sig 18.00 har vi tillsammans med ett drygt fyrtiotal andra runtom i Finland och Sverige bänkat oss framför våra skärmar. De flesta har haft en lång arbetsdag bakom sig, många har småbarn, katter eller hundar som kryper upp i knät. Ibland har det varit struligt med nätkontakten eller tekniken. Två höstar, vintrar och vårar har vi setts en gång i månaden, samma tid, många olika platser, många fönster in i olika vardagar. Det gemensamma har varit intresset att lära sig mer om permakultur och regenerativt jordbruk. Vi som skriver har fått vara med om en enastående resa, från att ha planerat en helt ny kurs och pirrigt följt med anmälningssiffrorna till att ta kontakt med banbrytarna inom ämnet och be dem bidra till kursen med sin kunskap. Vi har fått följa med hur ett gäng studerande blir till ett kunskapsnätverk där erfarenheter och tankar delas, där företag utvecklas där nytt startas upp och där alla kan bidra oberoende om de varit aktiva företagare i trettio år eller nyss funderat på att börja på något nytt. 

Samhörighet på distans

Under kursens gång har varken studerande eller föreläsare träffat varandra på riktigt, IRL, men ändå har det skapats en verklig samhörighet. Kursen var från början planerad att försiggå online men med gemensamma studieresor och två seminarier där vi alla kunde umgås, dela kunskap och erfarenheter. Då restriktionerna blev gällande, var vi kursansvariga oroliga. Hur skulle vi kunna hålla ihop kursen ända till slut, hålla motivationen uppe bara online? Vi vet nu hur långt ett gemensamt intresse och ett sporrande nätverk kan sträcka sig. Det kan sträcka sig över rummet och det kan bära genom tider av osäkerhet och undantag. Kärnan ligger i ett gemensamt intresse som fört samman personer med olika bakgrund, från olika regioner och med olika motiv för studierna. Genom att studera online har personer som kanske annars inte skulle hittat varandra, nu kunnat få ta del av varandras berättelser, av varandras planer för framtiden med odling och djurhållning, men också kring entreprenörskap och livet i allmänhet har det skapats ett slags kollektiv. Ett gäng som hittat varandra. Permakultur handlar mycket om att gräva där man står, att se sina egna behov och resurser och jobba utgående från det. Om man då har ett nätverk med likasinnade som har förståelsen och kunskapen att hjälpa och ge råd, då har man en extra resurs och vågar ta steget att sätta sina planer i verket. Många har även haft värdefulla nätverk sedan tidigare inom branschen som de tagit med sig och delat med de andra. 

Det finns nu ett stort intresse att få träffas och för att skapa kontinuitet i de nätverk som uppstått mellan studerande och föreläsare. Vi hoppas att sommaren ger oss möjligheter att besöka varandra, se de där odlingarna vi bara fått erfara på bild. Titta på odlingsmarkerna, se djuren, lägga fingrarna i myllan och prata om jordmånen, kretsloppet, vattnet, designen. Dela insikterna och aha-upplevelserna. För oss som skriver fortsätter resan i höst då kursen drar i gång för andra gången med ett nytt gäng. Från första dagen ska vi jobba på att utöka nätverket som skapats, bjuda in de nya studerande och hoppas, hoppas att vi alla kunde träffas på ett gemensamt seminarium med studiebesök inom en snar framtid. På så sätt stärks nätverket ytterligare med fler likasinnade runtom i landet, över landsgränserna, i stugor och lägenheter. 

Länkar

En tidigare text om kursen har publicerats i Svängrum i juni 2020. 

Ta del av slutarbetena i kursen Permakultur och regenerativt jordbruk på Storymaps.

Anmäl dig till kursen Permakultur och regenerativt jordbruk med start i oktober 2021

Vi har nu erfarenhet av att ha arbetat på distans under den så kallade coronavåren. När augusti kom och vi kunde återgå till arbetsplatsen var vi alla glada över att få träffa kollegorna och lättade över att kunna återgå till något som för en tid liknade ett normalförhållande. Ganska snart fick vi sedan igen återgå till att huvudsakligen jobba på distans. Vi börjar alltså alla ha rätt mycket erfarenhet av detta. 

Många tror att erfarenheterna också på längre sikt kommer att förändra vårt sätt att arbeta, hur vi ser på arbetsplatsen och arbete hemifrån. Fastighetsförmedlarna vittnar om att många nu vill ha ett extra rum för hemmakontor och efterfrågan på höj- och sänkbara arbetsbord har gått upp bland privatpersoner. Betyder det ökade intresset för distansarbete att arbetsplatsens betydelse minskar? Jag tror inte det, det kan till och med vara tvärtom. 

Många är intresserade av att fortsätta jobba på distans också efter pandemin, inte som regel, men nog som ett komplement. Till fördelarna med distansarbetet hör att det minskar resandet, både till jobbet och till olika möten. Det här sparar tid, pengar och miljö. Många upplever också att arbetet effektiveras genom att man ibland jobbar hemifrån. Alla initiativ som stöder hållbarhet, effektivitet och arbetshälsa bör uppmuntras. Samtidigt bör man observera att vi alla är en del av varandras arbetsmiljö och att arbetsgemenskapen huvudsakligen skapas på arbetsplatsen. Mycket av den dynamik som uppstår i fysiska träffar, såväl planerade som spontana, är svår att skapa i distansmöten. 

Det är många saker att väga in, men mycket talar för att vi framöver kommer att jobba allt mera flexibelt beträffande både tid och framför allt plats. Vad betyder det för den fysiska arbetsmiljön och för kontoret? Kanske det mest uppenbara svaret är att om allt fler jobbar en del av veckan på distans så kommer det att frigöra utrymme. Fler människor kan då använda samma arbetspunkt eller rum. Utrymmena kan alltså minskas eller fler kan anställas utan att man behöver hyra upp nya utrymmen. Det som sparas i hyreskostnader kan i stället användas för den egentliga verksamheten.

Men riktigt så enkelt är det inte. Det kommer samtidigt att ställas högre förväntningar och krav på arbetsplatsen och arbetsmiljön. Vi behöver planera våra utrymmen allt bättre så att de är trivsamma, ergonomiska, stärker arbetsgemenskapen och ger ett verkligt mervärde jämfört med distansarbetet. Utvecklingen är både en utmaning och en möjlighet. Hur kan vi erbjuda den bästa upplevelsen och en arbetsmiljö och -gemenskap som både lockar och stöder? 

Jag tror att det nu är tillfälle att diskutera kvaliteten i arbetsmiljön. Används alla utrymmen ändamålsenligt? Vad ska vi beakta i kommande uppdateringar? En utveckling av arbetsmiljön drar alla nytta av, både de som jobbar delvis på distans och de som är på plats. Och det handlar inte bara om den fysiska arbetsmiljön, utan också den psykiska. Det är viktigt att alla deltar i den här diskussionen för tillsammans kan vi skapa morgondagens arbetsplats! 

Yrkeshögskolan Novias FUI-Fika har kört i gång för höstterminen. Temat för de kommande fikorna är hållbar utveckling. 

Webbinariet FUI-Fika lyfter fram forskning vid högskolan på ett lättillgängligt sätt. Under en förlängd kaffepaus på 30 minuter, diskuteras forskning och innovation mellan Novias forskningsledare och inbjudna gäster. 

Det övergripande temat för hösten är hållbar utveckling. Terminens första FUI-fikor har öppnat upp kring företagens hållbarhetsarbete. Mariah ben Salem Dynehäll från Drivhuset i Sverige berättade om nyttan med en hållbar Business Model Canvas i sitt FUI-fika i augusti. Tomas Knuts från Concordia berättade i september om erfarenheter från hållbarhetsarbetet när Österbotten ställer om. 

Följande fikor handlar om Sustainable development in Maritime Education and Training, med Magnus Winberg den 27 oktober, Carina Gädda och Camilla Pitkänen berättar om projektet välmående omsorg och hållbart arbetsliv den 23 november. Terminen avslutas med ett FUI-fika om hållbarhet och bioekonomi i december. 

Det krävs ingen förhandsanmälan till FUI-fika, programmet presenteras på Novias hemsida och på https://www.novia.fi/novialia/seminarium/

FUI-Fika arrangeras månatligen och är en del av det nationella Temaåret för forskningsbaserad kunskap. Temaåret tillgängliggör forskningsbaserad kunskap och synliggör dess betydelse i vardagen. Temaåret för forskningsbaserad kunskap ordnas av Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Akademi och Vetenskapliga samfundens delegation.

Yrkeshögskolan Novias FUI-Fika har kört i gång för höstterminen. Temat för de kommande fikorna är hållbar utveckling. 

Webbinariet FUI-Fika lyfter fram forskning vid högskolan på ett lättillgängligt sätt. Under en förlängd kaffepaus på 30 minuter, diskuteras forskning och innovation mellan Novias forskningsledare och inbjudna gäster. 

Det övergripande temat för hösten är hållbar utveckling. Terminens första FUI-fikor har öppnat upp kring företagens hållbarhetsarbete. Mariah ben Salem Dynehäll från Drivhuset i Sverige berättade om nyttan med en hållbar Business Model Canvas i sitt FUI-fika i augusti. Tomas Knuts från Concordia berättade i september om erfarenheter från hållbarhetsarbetet när Österbotten ställer om. 

Följande fikor handlar om Sustainable development in Maritime Education and Training, med Magnus Winberg den 27 oktober, Carina Gädda och Camilla Pitkänen berättar om projektet välmående omsorg och hållbart arbetsliv den 23 november. Terminen avslutas med ett FUI-fika om hållbarhet och bioekonomi i december. 

Det krävs ingen förhandsanmälan till FUI-fika, programmet presenteras på Novias hemsida och på https://www.novia.fi/novialia/seminarium/

FUI-Fika arrangeras månatligen och är en del av det nationella Temaåret för forskningsbaserad kunskap. Temaåret tillgängliggör forskningsbaserad kunskap och synliggör dess betydelse i vardagen. Temaåret för forskningsbaserad kunskap ordnas av Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Akademi och Vetenskapliga samfundens delegation.

Årets höjdpunkt för eHealth experter, vårdföretag och andra vårdintresserade i Europa, är Healthcare Information and Management Systems Society (HIMSS) konferens. Årets konferens, E-Health HIMSS 2020 Europe, ordnades virtuellt och pågick i fem dagar. Det omfattande programmet innehöll paneldiskussioner och presentationer där olika yrkesgrupper, experter och användare samlades i interprofessionella multinationella team runt ett specifikt temaområde. Det fanns även möjlighet att bekanta sig med innovationer från olika företag i utställningshallen samt att bygga nätverk virtuella rum. 

Övergången är global

Konferensen berörde främst digitala utvecklingen i Europa, men förändringens vindar blåser även globalt. De virtuella lösningarna inom hälso- och sjukvård och medicin har fått ett ordentligt uppsving under coronaviruspandemin och otaliga digitala applikationer samt metoder för vård på distans har uppkommit bara under det senaste halvåret.

Övergången från traditionell organisering av sjuk- och hälsovård är ett faktum. Vi går från organisations- och professionscentrering till patient- och personcentrering samt från akut specialiserad vård till egenvård och prevention. Övergången sker i varierande takt i olika länder, men den är enligt experterna oundviklig. 

”Patient 2.0” beskriver detta paradigmskifte. Patient 2.0 är engagerad i sin egen hälsa. Hen är en aktiv resurs i vårdteamet och deltar i planeringen och förverkligandet av sin egen vård.  För att nå detta bör designtänket genomsyra all utveckling av olika typer av digitala vårdlösningar. Av organisationerna krävs kompetens i servicedesign, som blivit en stor global megatrend och marknadsfördel inom tjänsteproduktion idag. Speciellt med tanke på de grupper i samhället som har de sämsta möjligheterna att anamma ny teknologi, bör servicen designas så att inkludering garanteras och möjlighet till stöd finns att fås gällande användning av digitala lösningar. Fina digitala lösningar som enbart konstrueras för organisationens eller de professionellas behov och inte är tillgängliga eller användbara för gemene man, förblir oanvända och extremt dyra. 

Nurse 2.0

I sessionen ”Nurse 2.0” konstaterades att det idag beror mycket på det personliga intresset hur vårdpersonal lär sig använda och utnyttja digitaliseringens möjligheter. Kraven på att förbereda personalen för användning av digitala metoder är stor och ställer således krav, inte bara på organisationerna och ledarskapet, utan även på utbildningen av social- och hälsovårdprofessionella. 

Utbildningens roll i digitaliseringen av social- och hälsovården är att inkludera eHealth på alla nivåer så att de nya professionella vårdarna kan ta i bruk nya digitala arbetssätt.  Informationshantering är en del av dessa kompetenser. Det kräver förståelse för och utbildning i användning av strukturerad elektronisk vårdjournal och klassificeringar. Denna kompetens är nyckeln för implementering av evidensbaserad vård och vårdutveckling i framtiden. Implementering av digitala metoder för patientens bästa kräver att personalen i främsta linjen är motiverad, fortbildad och förberedd. I annat fall faller hela systemet.  Framtiden är global samverkan, delande av kunskap och information (något som blivit utbrett under COVID-19 pandemin), i interprofessionella team och sist men inte minst patientcentrering och designad service.  

Digitaliseringen ger möjligheter för parterna i patientens vårdstig att mötas och att arbeta i team, utan att fysiskt befinna sig i samma utrymme, så möjligheterna är gränslösa.  Människorna är ändå fortfarande hälso- och sjukvårdens största resurs. Digitala plattformar och system, AI, maskininlärning är endast verktyg för dessa människor i vården.

Källor och litteratur för vidare läsning:

Boersma Guy. 2020. Digital triage - five benefits of online and video consultation for patients and GPs. https://www.ahsnnetwork.com/total-triage-five-benefits

EHealth strategi för de finländska sjukskötarna. https://sairaanhoitajat.fi/wp-content/uploads/2020/01/eHealth_strategia.pdf

Hague et al. 2020, Illuminating the dark spaces of healthcare with ambient intelligence. Nature. https://www.nature.com/articles/s41586-020-2669-y.pdf

HIMSS. https://www.himss.org/

HIMSS analytics 2020. Three Ways Predictive Analytics is Changing Health Outcomes (text och video).https://www.himss.org/resources/ways-predictive-analytics-changing-health-outcomes?utm_source=linkedin&utm_medium=social&utm_campaign=health_indicator

HIMSS 2020 Europe Digital. https://www.himss.org/event-himss-europe-digital

Hälsobyn. https://www.mielenterveystalo.fi/nettiterapiat/pages/default.aspx

Medical Futurist. https://medicalfuturist.com/about-bertalan-mesko/

MobilHealthNews Global edition. https://www.mobihealthnews.com/

THL. Omaolo-symptomutvärdering -https://www.omaolo.fi/

Hälso- och sjukvården står för 1–5 % av den globala miljöpåverkan (Lenzen et al. 2020), och om hälso- och sjukvården var ett land skulle den vara den femte största förorenaren (Karliner et al. 2019). Utifrån denna utmaning beslutade projektet Kompetenscenter för cirkulär ekonomi att anordna en verkstad med temat cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Syftet med verkstaden var att öka medvetenheten om den cirkulära ekonomins möjligheter inom hälsovårdssektorn, att öka samarbetet mellan företag, universitet och andra aktörer samt att utveckla nya affärsmodeller med anknytning till den cirkulära ekonomin inom hälsovårdssektorn. Verkstaden hölls i Åbo 20.4.2023 och arrangerades av Yrkeshögskolan Novia. Sammanlagt 17 deltagare deltog i verkstaden: företagsrepresentanter, lärare, experter och forskare.

Verkstaden inleddes med ett keynote-tal av Kari Luukko, kvalitetschef på UPM Biomedicals. I talet lyftes UPM:s hållbarhetsmål och åtgärder fram och berättades om UPM Biomedicals inhemska FibDex-sårförband av nanocellulosa som en del av hållbara hälsoinnovationer. Keynote-talet följdes av två case/företagspresentationer, varav den första hölls av Suvi Szeto, marknadschef på Mölnlycke. Mölnlyckes presentation lyfte också fram företagets hållbarhetsmål och åtgärder och tittade särskilt på hållbarhet i tillverkning och logistik av handskar och operationsdukar. Den andra presentationen av ett case/företag gavs av Juha-Pekka Paavola, vd för Finess, som talade om Finess hållbara energilösningar för sjukhus. Presentationen belyste case där effektivare värmeåtervinning har utvecklats i sjukhusmiljöer, t.ex. inom instrumentservice och sjukhustvättar.

Själva verkstaden fokuserade på livscykeln för produkter, utrustning och instrument inom hälso- och sjukvården och på affärsmodeller för cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Båda verkstäderna baserades på Sitras material om cirkulär ekonomi, den första om den cirkulära ekonomins stadier: primärproduktion och materialbearbetning, tillverkning, distribution och handel, företag till företag och konsument samt användning (Sitra 2016) och den andra om affärsmodeller för cirkulär ekonomi: distributionsplattformar, cirkulära försörjningskedjor, produkter som tjänster, förlängning av produkternas livslängd samt återvinning och återanvändning (Sitra 2018). Deltagarna delades in i tre grupper och grupperna valde de tre viktigaste ämnena som de önskade skulle diskuteras. Alla fick först skriva sina idéer självständigt på post-it-lappar, varefter varje grupp diskuterade de ämnen som de hade valt. Slutligen utbytte de tillsammans idéer om resultatet av gruppdiskussionen.

Vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll att spela i den cirkulära ekonomin

I den första verkstaden valde två grupper tillverkningsindustrin som diskussionsämne. Diskussionerna fokuserade på behovet av att i större utsträckning använda förnybara råvaror och att gå bort från fossila material. Livscykelanalyser (LCA) av produkter ansågs också vara viktiga, men bristen på standardiserade bedömningskriterier ansågs vara en utmaning, liksom det faktum att LCA ännu inte nödvändigtvis har en stor inverkan på sjukhusens beslut och anskaffningar.

Bland faserna i den cirkulära ekonomin var distribution och handel också ett ämne som två grupper valde att diskutera. Grupperna diskuterade särskilt distributionseffektivitet och logistikkunskap. Bland annat föreslogs en effektivare integrering av transport och distribution. De särskilda transportkraven för vissa hälsovårdsprodukter nämndes dock som en utmaning. Vikten av optimala förpackningsstorlekar betonades också.

Två grupper valde också att diskutera den roll som företag till företag spelar och konsumentens roll inom hälsovårdssektorn. Grupperna konstaterade att det redan finns viss delning och uthyrning av utrustning inom hälsovårdssektorn, men att det finns ett behov av ytterligare expansion. En mer omsorgsfull produktutformning skulle kunna underlätta delning. Man diskuterade också hållbarheten hos produkter med flera användningsområden för att se till att de har så lång livslängd som möjligt. Produkten som tjänst diskuterades också. Exempelvis är textiltvätt på sjukhus redan i huvudsak outsourcade, men skulle detta kunna göras även på andra områden?

Alla tre grupperna valde att diskutera användningen av produkter. Grupperna jämförde bland annat koldioxidavtrycket från engångs- och återanvändbara produkter. Till exempel har ett kirurgiskt instrument för engångsbruk inte nödvändigtvis ett sämre koldioxidavtryck eftersom ett återanvändbart instrument måste tvättas och steriliseras, vilket kräver vatten och energi. Därför skulle det vara viktigt med en mer öppen och konsekvent LCA-beräkning. De stora mängder avfall som genereras inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte också diskussion. Avfallssorteringen har förbättrats, men det finns stora skillnader mellan enheterna när det gäller hur långt de kommit i sorteringsprocessen, även om upp till 85 % av sjukvårdsavfallet liknar normalt hushållsavfall (Karliner & Guenther 2011). En annan utmaning är de stränga hygienkraven inom hälso- och sjukvården, vilket leder till stora mängder av t.ex. förpackningsavfall. Mer miljövänliga produkter, t.ex. mer ekologiska infusionsslangar, diskuterades också, men medvetenheten om dessa är ännu inte utbredd. Optimala förpackningsstorlekar är också viktiga för att undvika kontaminering av produkter och därmed onödigt avfall. Att öka vårdpersonalens kunskaper om cirkulär ekonomi och leverantörernas ansvar lyftes också fram.

Produktdelning och förlängning av livscykeln kan skapa nya affärsmodeller för hälsovårdssektorn

I den andra verkstaden valde två grupper delningsplattformar som diskussionsämne. Grupperna diskuterade bland annat att viss uthyrning och leasing av utrustning redan finns inom hälsovårdssektorn, men att detta bör ökas och effektiviseras, eftersom många apparater är dyra och kan vara underutnyttjade. Användningen av uthyrning av utrustning skulle kunna underlättas av en plattform som ger information och stöd om utrustning som kan hyras.

En grupp valde försörjningskedjor baserade på cirkularitet som diskussionsämne. Gruppen påpekade att kraven på koldioxidneutralitet ännu inte har utvidgats till att omfatta hälso- och sjukvård. Anestesigaser är till exempel en stor utsläppskälla på sjukhus. För närvarande påverkas anskaffning av hälso- och sjukvård främst av forskningsresultat och pris snarare än av en så lång livscykel som möjligt.

Alla tre grupper identifierade förlängning av en produkts livscykel som en viktig affärsmodell för den cirkulära ekonomin. I diskussionerna föreslogs att utrustningens livscykel skulle kunna förlängas genom att sälja eller donera överflödig utrustning, t.ex. till djursjukhus, där kraven på utrustning inte är så höga, eller till utbildningsinstitutioner eller andra länder. Grupperna framhöll också vikten av objektiv forskning om hur man kan göra återvinningsbarheten miljömässigt och ekonomiskt lönsam.

Alla grupper valde också återvinning och återanvändning som ett av de viktigaste ämnena. Grupperna diskuterade hur framgångsrik återvinning skulle kunna belönas, t.ex. genom pantsystem. Teknikens potential för återvinning diskuterades också. I framtiden skulle till exempel en robot kunna sortera avfall på sjukhus och utrustning i slutet av sin livstid skulle kunna demonteras för att få nya delar.

Nästa steg

Verkstaden gav upphov till många diskussioner och frågor från deltagarna. De största utmaningarna på vägen mot en grön övergång var de höga kraven på patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, som naturligtvis inte kan släppas på. Dessutom utgör hälso- och sjukvårdssektorns begränsade ekonomiska resurser en utmaning, men å andra sidan kan den cirkulära ekonomin också medföra besparingar och nya affärsmöjligheter för hälso- och sjukvårdssektorn. För närvarande styrs sjukhusens anskaffningar av produkternas effektivitet och pris baserat på forskningsevidens, men i framtiden kommer de säkerligen att i högre grad styras av produkternas koldioxidavtryck, eftersom många välfärdsområden redan har mål om att uppnå koldioxidneutralitet. Dessutom bör kunskapen om hållbarhet och cirkulär ekonomi ökas bland vårdpersonal och studerande.

Mer information om projektet: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Blogginlägget finns också på finska på Yrkeshögskolan Novias hemsida.

Källor:

• Karliner J & Guenther R. 2011. Global Green and Healthy Hospitals. A Comprehensive Environmental Health Agenda for Hospitals and Health Systems Around the World. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://climateandhealthalliance.org/wp-content/uploads/2018/02/Global-Green-and-Healthy-Hospitals.pdf
• Karliner J, Slotterback S, Boyd R, Ashby B & Steele K. 2019. Health care’s climate footprint - How the health sector contributes to the global climate crisis and opportunities for action. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://noharm-global.org/sites/default/files/documents-files/5961/HealthCaresClimateFootprint_092319.pdf
• Lenzen M, Malik A, Li M, Fry J, Weisz H, Pichler P. P, Chaves L.S.M, Capon A & Pencheon D. 2020. The environmental footprint of health care: a global assessment. The Lancet. Planetary health, 4(7), e271–e279. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(20)30121-2
• 2016. Kierrolla kärkeen Suomen tiekartta kiertotalouteen 2016–2025. Sitran selvityksiä 117. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/app/uploads/2017/02/Selvityksia117-3.pdf
• 2018. Kiertotalouden liiketoimintamallit valmistavassa teollisuudessa. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/uutiset/tyokalut-kiertotalouden-mukaiseen-liiketoimintaan-valmistavassa-teollisuudessa/

Hälso- och sjukvården står för 1–5 % av den globala miljöpåverkan (Lenzen et al. 2020), och om hälso- och sjukvården var ett land skulle den vara den femte största förorenaren (Karliner et al. 2019). Utifrån denna utmaning beslutade projektet Kompetenscenter för cirkulär ekonomi att anordna en verkstad med temat cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Syftet med verkstaden var att öka medvetenheten om den cirkulära ekonomins möjligheter inom hälsovårdssektorn, att öka samarbetet mellan företag, universitet och andra aktörer samt att utveckla nya affärsmodeller med anknytning till den cirkulära ekonomin inom hälsovårdssektorn. Verkstaden hölls i Åbo 20.4.2023 och arrangerades av Yrkeshögskolan Novia. Sammanlagt 17 deltagare deltog i verkstaden: företagsrepresentanter, lärare, experter och forskare.

Verkstaden inleddes med ett keynote-tal av Kari Luukko, kvalitetschef på UPM Biomedicals. I talet lyftes UPM:s hållbarhetsmål och åtgärder fram och berättades om UPM Biomedicals inhemska FibDex-sårförband av nanocellulosa som en del av hållbara hälsoinnovationer. Keynote-talet följdes av två case/företagspresentationer, varav den första hölls av Suvi Szeto, marknadschef på Mölnlycke. Mölnlyckes presentation lyfte också fram företagets hållbarhetsmål och åtgärder och tittade särskilt på hållbarhet i tillverkning och logistik av handskar och operationsdukar. Den andra presentationen av ett case/företag gavs av Juha-Pekka Paavola, vd för Finess, som talade om Finess hållbara energilösningar för sjukhus. Presentationen belyste case där effektivare värmeåtervinning har utvecklats i sjukhusmiljöer, t.ex. inom instrumentservice och sjukhustvättar.

Själva verkstaden fokuserade på livscykeln för produkter, utrustning och instrument inom hälso- och sjukvården och på affärsmodeller för cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Båda verkstäderna baserades på Sitras material om cirkulär ekonomi, den första om den cirkulära ekonomins stadier: primärproduktion och materialbearbetning, tillverkning, distribution och handel, företag till företag och konsument samt användning (Sitra 2016) och den andra om affärsmodeller för cirkulär ekonomi: distributionsplattformar, cirkulära försörjningskedjor, produkter som tjänster, förlängning av produkternas livslängd samt återvinning och återanvändning (Sitra 2018). Deltagarna delades in i tre grupper och grupperna valde de tre viktigaste ämnena som de önskade skulle diskuteras. Alla fick först skriva sina idéer självständigt på post-it-lappar, varefter varje grupp diskuterade de ämnen som de hade valt. Slutligen utbytte de tillsammans idéer om resultatet av gruppdiskussionen.

Vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll att spela i den cirkulära ekonomin

I den första verkstaden valde två grupper tillverkningsindustrin som diskussionsämne. Diskussionerna fokuserade på behovet av att i större utsträckning använda förnybara råvaror och att gå bort från fossila material. Livscykelanalyser (LCA) av produkter ansågs också vara viktiga, men bristen på standardiserade bedömningskriterier ansågs vara en utmaning, liksom det faktum att LCA ännu inte nödvändigtvis har en stor inverkan på sjukhusens beslut och anskaffningar.

Bland faserna i den cirkulära ekonomin var distribution och handel också ett ämne som två grupper valde att diskutera. Grupperna diskuterade särskilt distributionseffektivitet och logistikkunskap. Bland annat föreslogs en effektivare integrering av transport och distribution. De särskilda transportkraven för vissa hälsovårdsprodukter nämndes dock som en utmaning. Vikten av optimala förpackningsstorlekar betonades också.

Två grupper valde också att diskutera den roll som företag till företag spelar och konsumentens roll inom hälsovårdssektorn. Grupperna konstaterade att det redan finns viss delning och uthyrning av utrustning inom hälsovårdssektorn, men att det finns ett behov av ytterligare expansion. En mer omsorgsfull produktutformning skulle kunna underlätta delning. Man diskuterade också hållbarheten hos produkter med flera användningsområden för att se till att de har så lång livslängd som möjligt. Produkten som tjänst diskuterades också. Exempelvis är textiltvätt på sjukhus redan i huvudsak outsourcade, men skulle detta kunna göras även på andra områden?

Alla tre grupperna valde att diskutera användningen av produkter. Grupperna jämförde bland annat koldioxidavtrycket från engångs- och återanvändbara produkter. Till exempel har ett kirurgiskt instrument för engångsbruk inte nödvändigtvis ett sämre koldioxidavtryck eftersom ett återanvändbart instrument måste tvättas och steriliseras, vilket kräver vatten och energi. Därför skulle det vara viktigt med en mer öppen och konsekvent LCA-beräkning. De stora mängder avfall som genereras inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte också diskussion. Avfallssorteringen har förbättrats, men det finns stora skillnader mellan enheterna när det gäller hur långt de kommit i sorteringsprocessen, även om upp till 85 % av sjukvårdsavfallet liknar normalt hushållsavfall (Karliner & Guenther 2011). En annan utmaning är de stränga hygienkraven inom hälso- och sjukvården, vilket leder till stora mängder av t.ex. förpackningsavfall. Mer miljövänliga produkter, t.ex. mer ekologiska infusionsslangar, diskuterades också, men medvetenheten om dessa är ännu inte utbredd. Optimala förpackningsstorlekar är också viktiga för att undvika kontaminering av produkter och därmed onödigt avfall. Att öka vårdpersonalens kunskaper om cirkulär ekonomi och leverantörernas ansvar lyftes också fram.

Produktdelning och förlängning av livscykeln kan skapa nya affärsmodeller för hälsovårdssektorn

I den andra verkstaden valde två grupper delningsplattformar som diskussionsämne. Grupperna diskuterade bland annat att viss uthyrning och leasing av utrustning redan finns inom hälsovårdssektorn, men att detta bör ökas och effektiviseras, eftersom många apparater är dyra och kan vara underutnyttjade. Användningen av uthyrning av utrustning skulle kunna underlättas av en plattform som ger information och stöd om utrustning som kan hyras.

En grupp valde försörjningskedjor baserade på cirkularitet som diskussionsämne. Gruppen påpekade att kraven på koldioxidneutralitet ännu inte har utvidgats till att omfatta hälso- och sjukvård. Anestesigaser är till exempel en stor utsläppskälla på sjukhus. För närvarande påverkas anskaffning av hälso- och sjukvård främst av forskningsresultat och pris snarare än av en så lång livscykel som möjligt.

Alla tre grupper identifierade förlängning av en produkts livscykel som en viktig affärsmodell för den cirkulära ekonomin. I diskussionerna föreslogs att utrustningens livscykel skulle kunna förlängas genom att sälja eller donera överflödig utrustning, t.ex. till djursjukhus, där kraven på utrustning inte är så höga, eller till utbildningsinstitutioner eller andra länder. Grupperna framhöll också vikten av objektiv forskning om hur man kan göra återvinningsbarheten miljömässigt och ekonomiskt lönsam.

Alla grupper valde också återvinning och återanvändning som ett av de viktigaste ämnena. Grupperna diskuterade hur framgångsrik återvinning skulle kunna belönas, t.ex. genom pantsystem. Teknikens potential för återvinning diskuterades också. I framtiden skulle till exempel en robot kunna sortera avfall på sjukhus och utrustning i slutet av sin livstid skulle kunna demonteras för att få nya delar.

Nästa steg

Verkstaden gav upphov till många diskussioner och frågor från deltagarna. De största utmaningarna på vägen mot en grön övergång var de höga kraven på patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, som naturligtvis inte kan släppas på. Dessutom utgör hälso- och sjukvårdssektorns begränsade ekonomiska resurser en utmaning, men å andra sidan kan den cirkulära ekonomin också medföra besparingar och nya affärsmöjligheter för hälso- och sjukvårdssektorn. För närvarande styrs sjukhusens anskaffningar av produkternas effektivitet och pris baserat på forskningsevidens, men i framtiden kommer de säkerligen att i högre grad styras av produkternas koldioxidavtryck, eftersom många välfärdsområden redan har mål om att uppnå koldioxidneutralitet. Dessutom bör kunskapen om hållbarhet och cirkulär ekonomi ökas bland vårdpersonal och studerande.

Mer information om projektet: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Blogginlägget finns också på finska på Yrkeshögskolan Novias hemsida.

Källor:

• Karliner J & Guenther R. 2011. Global Green and Healthy Hospitals. A Comprehensive Environmental Health Agenda for Hospitals and Health Systems Around the World. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://climateandhealthalliance.org/wp-content/uploads/2018/02/Global-Green-and-Healthy-Hospitals.pdf
• Karliner J, Slotterback S, Boyd R, Ashby B & Steele K. 2019. Health care’s climate footprint - How the health sector contributes to the global climate crisis and opportunities for action. Health Care Without Harm. Tillgänlig: https://noharm-global.org/sites/default/files/documents-files/5961/HealthCaresClimateFootprint_092319.pdf
• Lenzen M, Malik A, Li M, Fry J, Weisz H, Pichler P. P, Chaves L.S.M, Capon A & Pencheon D. 2020. The environmental footprint of health care: a global assessment. The Lancet. Planetary health, 4(7), e271–e279. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(20)30121-2
• 2016. Kierrolla kärkeen Suomen tiekartta kiertotalouteen 2016–2025. Sitran selvityksiä 117. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/app/uploads/2017/02/Selvityksia117-3.pdf
• 2018. Kiertotalouden liiketoimintamallit valmistavassa teollisuudessa. Tillgänlig: https://www.sitra.fi/uutiset/tyokalut-kiertotalouden-mukaiseen-liiketoimintaan-valmistavassa-teollisuudessa/

You never know what a click of a button could mean or where it could lead to. That’s exactly what happened in early February 2021, peak winter in Finland, when a mass email was addressed to students at VAMK university of Applied Sciences. I was a final year student pursuing a degree course in International Business at the time. The content was eye-catching, let alone promising! It read:

‘…Our “Vaasa International talents” programme with focus on skills for Finnish working life and connections to the local job market might be something for you! The programme is free of charge and open for international degree students at higher education institutions in Vaasa. Grab the opportunity and apply!’

23 students would be selected to the pilot round of the programme. I took my chance and clicked the submission button.

The Vaasa International Talents Programme

A couple of days after submitting my application and related documents, I received an acceptance letter to the programme.

With networking opportunities shifting online due to the pandemic at the time, I had decided to actively participate in all online events that swayed my way. All I wanted was to network as much as possible, to get myself out there, and most importantly to regain my confidence and self-esteem into the job market after years of time lapse. The opening of the Vaasa International Talents programme was thus great timing!

I was incredibly happy to be selected to this pilot initiative!

The best surprises come when you least expect them

The Vaasa International Talents programme comprises of competence development lectures – skills for Finnish Working Life, coaching sessions and networking possibilities among others. Besides the beneficial and insightful sessions, the highlight was when I received an email from the Programme’s project manager, Pia Jünger at Novia UAS, who proposed an individual meeting a few sessions into the programme. I wondered what the meeting was about but thought it wise to have my CV ready for ease of reference.

It was after a series of discussions when the surprise question came in. Pia, who thought my CV was complementary to a role she had in mind, asked how I felt about taking on an internship role for the project. I was pleasantly surprised at her gesture yet shocked at the same time at how quickly it all happened.

In waiting for further details, I started benchmarking similar initiatives available in different cities within Finland, to familiarize myself with the project’s objectives and deliverables. It came as no surprise that I accepted the offer, as I had long been looking forward to a window of opportunity. Confirmation of my internship came on April 12, 2021 – it turned out to be my best birthday in Finland! I was excited and ready to venture into Finnish working life culture.

Internship experience with Vaasa International Talents

I had a warm reception on my first day at work, thanks to Project Manager Pia Jünger who took me through the orientation process and made me feel welcome within the first week - It’s a wonderful team!

My role as project intern has been extremely rewarding! Tasks have included routine schedules such as moderating lecture sessions facilitated by the programmes’ lecturers, corresponding with talents and the various stakeholder groups and interviewing programme participants among others. The outcomes of the interviews resulted in a series of 5 articles that were published on the Vaasa International website.

I also got to challenge myself with tasks such as creating the projects’ homepage as well as duties outside the project such as moderating an interview coordinated by the city of Vaasa in June 2021, themed “what to do in Vaasa this summer”, and co-moderation of the ‘Match and Catch’ panel discussions organized by Ely centre/Talent Coastline in September 2021.

Throughout the programme, I have had the opportunity to engage with international students, the various stakeholder groups within the regions Talent Coastline Ecosystem such Ely Centre, TE office and representatives of the Higher Education Institutions, all of which are part of Finland’s national Talent Boost programme. These stakeholder groups all have the shared vision of attracting and retaining international talents through activities that promote their well-being in Finland, for which the Vaasa International Talents programme is a part of. Involvement in talent boost activities has enlightened me of not only Finland, but a general perspective of a country’s efforts in internationalization of its business activities through tapping into the expertise of internationals moving into a country for one reason or another.

Working life culture in Finland

The country’s work-life balance model compliments my busy family life - I like it! This, coupled with the careful thought put into the well-being of employees sets the country apart.

The Vaasa International Talents programme has been thought by many participants as a well-structured initiative that takes into consideration their individual career paths and wishes. Specific highlights are the way each talent is given individual attention by the Project Manager. This is thought to be exclusive and thus builds a connection with the various stakeholder groups, not only during the programme but beyond.

Vaasa International Talents is a joint programme initiated by the five higher education institutions in Vaasa and coordinated by Novia UAS, with the aim of bridging the gap between international students and the regions’ working life actors.

Currently a Project Assistant with the Programme, I am grateful to still be part of Novia UAS!

Further reading:

Harriet’s journey to Finland: https://vaasainternational.fi/education/from-international-business-in-uganda-to-vaasa-international-talents/

Article series from international talents: http://www.vaasainternationaltalents.fi/vaasainternationaltalents/articles

More on Vaasa International Talents: www.vaasainternationaltalents.fi

You never know what a click of a button could mean or where it could lead to. That’s exactly what happened in early February 2021, peak winter in Finland, when a mass email was addressed to students at VAMK university of Applied Sciences. I was a final year student pursuing a degree course in International Business at the time. The content was eye-catching, let alone promising! It read:

‘…Our “Vaasa International talents” programme with focus on skills for Finnish working life and connections to the local job market might be something for you! The programme is free of charge and open for international degree students at higher education institutions in Vaasa. Grab the opportunity and apply!’

23 students would be selected to the pilot round of the programme. I took my chance and clicked the submission button.

The Vaasa International Talents Programme

A couple of days after submitting my application and related documents, I received an acceptance letter to the programme.

With networking opportunities shifting online due to the pandemic at the time, I had decided to actively participate in all online events that swayed my way. All I wanted was to network as much as possible, to get myself out there, and most importantly to regain my confidence and self-esteem into the job market after years of time lapse. The opening of the Vaasa International Talents programme was thus great timing!

I was incredibly happy to be selected to this pilot initiative!

The best surprises come when you least expect them

The Vaasa International Talents programme comprises of competence development lectures – skills for Finnish Working Life, coaching sessions and networking possibilities among others. Besides the beneficial and insightful sessions, the highlight was when I received an email from the Programme’s project manager, Pia Jünger at Novia UAS, who proposed an individual meeting a few sessions into the programme. I wondered what the meeting was about but thought it wise to have my CV ready for ease of reference.

It was after a series of discussions when the surprise question came in. Pia, who thought my CV was complementary to a role she had in mind, asked how I felt about taking on an internship role for the project. I was pleasantly surprised at her gesture yet shocked at the same time at how quickly it all happened.

In waiting for further details, I started benchmarking similar initiatives available in different cities within Finland, to familiarize myself with the project’s objectives and deliverables. It came as no surprise that I accepted the offer, as I had long been looking forward to a window of opportunity. Confirmation of my internship came on April 12, 2021 – it turned out to be my best birthday in Finland! I was excited and ready to venture into Finnish working life culture.

Internship experience with Vaasa International Talents

I had a warm reception on my first day at work, thanks to Project Manager Pia Jünger who took me through the orientation process and made me feel welcome within the first week - It’s a wonderful team!

My role as project intern has been extremely rewarding! Tasks have included routine schedules such as moderating lecture sessions facilitated by the programmes’ lecturers, corresponding with talents and the various stakeholder groups and interviewing programme participants among others. The outcomes of the interviews resulted in a series of 5 articles that were published on the Vaasa International website.

I also got to challenge myself with tasks such as creating the projects’ homepage as well as duties outside the project such as moderating an interview coordinated by the city of Vaasa in June 2021, themed “what to do in Vaasa this summer”, and co-moderation of the ‘Match and Catch’ panel discussions organized by Ely centre/Talent Coastline in September 2021.

Throughout the programme, I have had the opportunity to engage with international students, the various stakeholder groups within the regions Talent Coastline Ecosystem such Ely Centre, TE office and representatives of the Higher Education Institutions, all of which are part of Finland’s national Talent Boost programme. These stakeholder groups all have the shared vision of attracting and retaining international talents through activities that promote their well-being in Finland, for which the Vaasa International Talents programme is a part of. Involvement in talent boost activities has enlightened me of not only Finland, but a general perspective of a country’s efforts in internationalization of its business activities through tapping into the expertise of internationals moving into a country for one reason or another.

Working life culture in Finland

The country’s work-life balance model compliments my busy family life - I like it! This, coupled with the careful thought put into the well-being of employees sets the country apart.

The Vaasa International Talents programme has been thought by many participants as a well-structured initiative that takes into consideration their individual career paths and wishes. Specific highlights are the way each talent is given individual attention by the Project Manager. This is thought to be exclusive and thus builds a connection with the various stakeholder groups, not only during the programme but beyond.

Vaasa International Talents is a joint programme initiated by the five higher education institutions in Vaasa and coordinated by Novia UAS, with the aim of bridging the gap between international students and the regions’ working life actors.

Currently a Project Assistant with the Programme, I am grateful to still be part of Novia UAS!

Further reading:

Harriet’s journey to Finland: https://vaasainternational.fi/education/from-international-business-in-uganda-to-vaasa-international-talents/

Article series from international talents: http://www.vaasainternationaltalents.fi/vaasainternationaltalents/articles

More on Vaasa International Talents: www.vaasainternationaltalents.fi

Projektet Gyllene stunden vid Yrkeshögskolan Novia syftar till att ge internationella studerande möjligheter att utveckla sina språkkunskaper i svenska genom autentiska, praktiska upplevelser inom äldreomsorgen. Verksamheten som vidareutvecklats inom projektet Gyllene Stunden har sitt ursprung i det framgångsrika konceptet med språkundervisning i svenska som tidigare testades med engelskspråkiga sjukskötarstuderande vid Yrkeshögskolan Novia. Det tidigare projektet kan man läsa om på Vasabladet och Svenska Yle.  Inom projektet Gyllene Stunden har modellen spridits även till andra delar av Svenskösterbotten. Genom projektverksamheten får studerande inom social- och hälsovård inte bara språkträning utan också en unik insyn i hur äldreomsorgen fungerar i Finland. Det här skapar värdefulla möjligheter för kulturellt lärande och jämförelse av olika sätt att visa respekt och omsorg för äldre, samtidigt som man utvecklar språkkunskaper.

Behov av internationell rekrytering inom social- och hälsovården

Enligt Arbets- och näringsministeriets utredning är behovet av internationell rekrytering stort och förväntas öka de kommande åren. Särskilt stor är bristen på närvårdare och sjukskötare (Arbets- och näringsministeriet, 2023). För att möta behovet vidtas åtgärder såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Yrkeshögskolan Novia har utökat utbudet av engelskspråkiga utbildningar för att i allt högre grad möta arbetslivets behov. Novias internationella Bachelor- och Masterutbildningar på engelska intresserar och lockar många sökande. Man noterade redan under pandemin en markant ökning i antalet sökande till sjukskötarutbildningen på engelska. Från år 2020 till 2022 ökade antalet sökande med 442 % och trenden fortsatte med över 3000 sökande till programmet våren 2023. I ansökan som avslutades 17.1.2024, sökte totalt 4166 personer till Novias engelskspråkiga utbildningar. Den populäraste utbildningen på bachelornivå var Bachelor of Health Care, Nursing i Vasa, med över 2000 sökande (Novia Pressmeddelande 19.1.2024).

Många vill stanna i Finland men behöver stöd för att lära sig språket

Enligt undersökningen av Arbets- och näringsministeriet upplevde mer än 80 % av tillfrågade sjukskötare och studerande från länder utanför EU/EES att deras invandringsupplevelse till Finland som helhet hade varit framgångsrik. Dessutom uppgav 90 % att de skulle kunna rekommendera att studera eller arbeta inom social- och hälsovårdssektorn i Finland. De negativa erfarenheter som nämndes handlade om utmaningar med språkinlärning, bemötande i Finland och lönenivån jämfört med arbetsbörda och levnadskostnader. Majoriteten av de tillfrågade sade sig ha tillräcklig kompetens för att studera eller arbeta i Finland. De färdigheter som upplevdes som otillräckliga var främst kopplade till språkkunskaper. Man uttryckte önskemål om åtgärder för att öka samhällets och arbetslivets mottaglighet samt att processen för kvalificering kunde göras smidigare. Insatser som bäst underlättar integration i arbetsgemenskapen i Finland anses vara stöd för språkkunskaper (Arbets- och näringsministeriet, 2023).

Projektet som skapar gyllene stunder på äldreboenden

Vid Yrkeshögskolan Novia har nya modeller utvecklats inom språkundervisningen för att stödja studerande med internationell bakgrund i deras inlärning av svenska. Inom projektet "Gyllene stunden" erbjuds internationella studerande möjlighet att öva sin svenska på ett kreativt sätt, utöver den undervisning som traditionellt ordnas. Projektet pågår under tiden 2023–2025 och finansieras av Svenska kulturfonden, Svenska Litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Emilie och Rudolf Gesellius fond samt William Thurings stiftelse.

Modellen, som utarbetats i de tidigare projekten och nu sprids till övriga delar av Österbotten, går ut på att studerande som önskar delta i besök på äldreboenden inom ramen för projektet blir inbjudna till övningstillfällen med projektgruppen inför varje ny aktivitetsstund. Studerande får övningsmaterial och instruktioner som hjälper dem, exempelvis ordlistor samt listor med användbara frågor, fraser och uttryck. Exempel på aktiviteter som ordnas är sångstund, sittgymnastik, bingo och alias. Vid de enheter där projektverksamheten genomförts har aktiviteterna och de trevliga stunderna av gemenskap tillsammans med studerande uppskattats. Klienterna får ta del av underhållande och varierande program i samband med besöken. Projektaktiviteterna medför en guldkant i tillvaron och det ansågs som uppskattat med ett avbrott i vardagsrutinerna. Det ses även som en fördel att aktiviteterna leds av någon annan än ordinarie personal eftersom dessa redan har mycket att anpassa sig till i sitt arbete.

I samband med besöken finns goda möjligheter att skapa nya kontakter med potentiella arbetsgivare i regionen. Studerande bekantar sig med arbetsplatser inom den egna branschen och arbetslivet i Finland samtidigt som arbetsgivare under lättsamma former ges möjlighet att bekanta sig med framtida arbetstagare. Projektverksamheten planerades så att den även ordnas utanför studiemiljön vilket innebär att den också kan sträcka sig utanför Vasa centrum. Genom att studerande skapar personliga kontakter till personal och klienter ökar antalet studerande från det engelskspråkiga programmet som får praktikplatser och integreras i det finländska arbetslivet. Detta gäller inte bara i den egna studiestaden utan även i byar och städer utanför, vilket ger en bredare förståelse för arbetsmarknaden. Verksamheten bevaras vid Novia efter projektets slut och studerande kan välja att avlägga den valfria kursen “Öva svenska i autentiska miljöer” där besök med aktivitetsstunder vid äldreboenden ingår.

 Inforuta

Projektet pågår under tiden 2023–2025 och finansieras av Svenska kulturfonden,
Svenska Litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Emilie och Rudolf Gesellius fond samt William Thurings stiftelse.

Källförteckning 

Novia Pressmeddelande 19.1.2024. Många vill studera på engelska vid Novia. Tillgänglig: https://www.novia.fi/nyheter/pressmeddelande/manga-vill-studera-pa-engelska-vid-novia 

Arbets- och näringsministeriet (2023). Två nya utredningar ger information om hur man kan främja internationell rekrytering inom social- och hälsovården. Nyhet 27.6.2023. Tillgänglig:  https://valtioneuvosto.fi/sv/-//1410877/tva-nya-utredningar-ger-information-om-hur-man-kan-framja-internationell-rekrytering-inom-social-och-halsovarden
 

Infra-Botnia är ett Interreg Botnia-Atlantica projekt som arbetar för att bygga upp Kvarkenområdets små- och medelstora infra-/byggföretags beredskap för internationalisering och digitalisering. Projektet drivs av Yrkeshögskolan Novia tillsammans med Umeå Universitetoch projektet pågår från januari 2018 till december 2020.

Projektet tar fram stödmaterial för de infra/byggföretag som vill digitalisera sin verksamhet eller etablera sig utomlands. Vi ordnar också utbildningar, seminarier och workshops, dels för att sprida vår forskning, men framförallt för att Kvarkenområdets infra/byggföretag ska få utbyta erfarenheter och inspireras till att inleda samarbete med varandra. I projektet har vi märkt att dessa möten mellan olika aktörer, branschföretag och branschorganisationer i både Finland och Sverige, är mycket värdefullt.

Mötet mellan Team Finland och forskning

Ett samarbete inom Infra-Botnia som varit mycket värdefullt är det med Viexpo, en självständig internationaliseringsenhet för NTM-centralen i Österbotten och del av Team Finland-nätverket. Team Finland-nätverket är en samling organisationer som ger internationaliseringsstöd till företag, i Viexpos fall till små och medelstora företag inom många olika branscher. Infra-Botnia samarbetar också med Yrkeshögskolan Novias institution för företagsekonomi och drar nytta av deras expertis inom internationaliseringsforskning. Det har varit mycket lärorikt att kombinera internationaliseringsforskning och konkret internationaliseringsstöd till företagen i samma projekt. Allt det som händer inom Team Finland-nätverket är mycket intressant att forska kring och nätverket kan också de dra nytta av att högskolorna på djupet undersöker effekterna av olika internationaliseringsfrämjande aktiviteter.

Ta del av projektets stödmaterial

Vi planerade en fullspäckad vår av nätverksevenemang för infra/byggföretag, men på grund av det rådande läget, var vi tvungna att ändra på våra planer. Följ oss på www.infra-botnia.eu och håll utkik efter digitaliseringsworkshops, exportfrämjande resor med mera. Det blir av i höst istället!

Fram till dessa finns det mycket att läsa på vår webbsida och vi jobbar hela tiden vidare med stödmaterialet: För er som är intresserade av att veta mer om hur ett byggföretags digitaliseringsprocess kan gå till så finns den första fallstudien i Infra-Botnias rapportserie att ladda ner på projektets webbsida. För de infra/byggföretag som vill etablera sig eller ta sig an uppdrag utomlands finns redan en samling handböcker på vår webbsida. Handböckerna går igenom de formella krav som ställs inom branschen i Sverige, Finland och Norge. Mer material är på kommande i vår om kultur- och marknadsanalyser och internationaliseringsstrategier för enskilda företag. Infra-Botnia ska också ge ut en publikation om internationalisering för grupper av företag, där exportringar och mer moderna varianter av gruppsatsningar förklaras. Vi ska även hjälpa målgruppsföretagen att starta ett sådant samarbete sinsemellan innan projektet når sitt slut.    

I ett samhälle där polarisering ökar är det viktigt att satsa på gemenskap och trygga miljöer för barn och unga.  Genom att säkerställa att alla har lika möjligheter, oavsett bakgrund, stärks självkänslan, förebyggs utslagning och byggs ett hållbart samhälle. Idrott spelar en nyckelroll i denna ekvation som erbjuder en plattform med låg tröskel där barn och unga kan träffa varandra, skapa meningsfulla relationer och utveckla en känsla av tillhörighet.

Det två-åriga projektet "Alla med! – Kaikki mukaan! Idrott som främjar samhörighet" syftar till att förbättra barns och ungas välbefinnande och jämlikhet i Österbotten. I samarbete med tio fotbollsföreningar arbetar yrkeshögskolorna Novia och VAMK för att skapa en inkluderande miljö där varje barn och ungdom känner sig värdefull.

I början av projektet kartlades jämställdhetspraxis i Finland och internationellt. Rapporten visar att många grenspecifika idrottsförbund har vidtagit konkreta åtgärder för att främja jämlikhet och inkludering. Exempelvis finns jämställdhetsplaner som fokuserar på behoven hos minoriteter, invandrare och barn med funktionsnedsättning. Dessutom utbildar idrottsförbund och tredje sektorns aktörer tränare och föreningsaktiva för att främja mångfald och skapa trygga miljöer.

De nordiska länderna har länge varit föregångare inom tillgänglighet och jämlikhet. Den isländska modellen har blivit en förebild för hela världen när det gäller att främja barns och ungas välbefinnande. I två decennier har Island lyckats förebygga marginalisering och rusmedelsanvändning. De viktigaste framgångsfaktorerna har bl.a. varit att öka finansieringen av föreningar för hobbyverksamhet och att rikta ekonomiskt stöd till familjer med hjälp av fritidskort som familjer kan använda för att för att delta i hobbyn. I Sverige finns LOK-stöd som stöder idrottsföreningar ekonomiskt så att de har möjlighet att sänka sina deltagaravgifter.  

På basis av de kartläggningsdiskussioner som inletts med samarbetsföreningarna kan man redan konstatera att det finns en stark vilja hos föreningarna i vår region att upprätthålla och utveckla jämlikheten i verksamheten. Detta engagemang är viktigt för att nå projektets mål och ger en hållbar grund för långsiktig förändring.

Rapporten visar att fotboll är ett effektivt verktyg för att främja jämlikhet. När idrottsföreningarna fungerar som bäst, stärks samhörighet genom att erbjuda barn och unga en möjlighet att vara en del av gemenskapen och förverkliga sig själva. Projektet stävar till att ge föreningar i Österbotten ännu bättre verktyg för att skapa miljöer där varje barn och ung känner sig värdefull.

Följ projektet på Instagram: @allamed_kaikkimukaan !

Samarbetsföreningar:

• Malax IF
• Norrvalla FF
• IJBK
• Kuffen
• BK-48
• Sundom IF
• Solf IK
• Wasa Fotbollsakademi
• FC Sport
• VPS Juniorer

Ann Backman, projektforskare, Novia
Ella Vuorenmaa, projektarbetare, VAMK

Under 2024 har ett mentorskapsprogram utvecklats och testats med Yrkeshögskolan Novias internationella sjukskötarstuderande, med fokus på att stötta deras professionella utveckling och bilda en förståelse för det finländska arbetslivet och arbetskulturen. Studerande som blev antagna fick även studiepoäng för sitt deltagande

Pilotprogram blir till

Det har visat sig att studerande vill lära sig mera om sitt yrke, utveckla språkkunskaper samt lära sig mera om arbetskultur och nätverkande. Med detta som bakgrund utvecklades ett pilotprogram med ansökningssystem för både studerande och mentorer. Målet var att matcha rätt adept med rätt mentor baserat på intresse- och erfarenhetsområden inom vårdaryrket. Material för programmet, som bl.a. en handbok för både mentorer och studerande, ansöknings- och utvärderingsformulär, marknadsföringsmaterial samt kursuppgifter för studerande utarbetades också.

Lyckad rekrytering

För att rekrytera mentorer kontaktades flera aktörer inom välfärdssektorn och Yrkeshögskolan Novias sociala medier användes för att sprida information om piloteringsprogrammet. Vid slutet av ansökningsperioden fanns ett nästan jämnt antal studerande och mentorer anmälda. Därmed kunde även matchningen mellan mentorer och studerande noggrant och analytiskt genomföras. Som följande steg hölls ett infotillfälle för studerande, samt genomgång av den förhandsuppgift som studerande tilldelades som förberedelse för mentorskapsprogrammet.

En kickoff hölls i september 2024 där mentorer och studerande träffades för första gången. Under höstens gång genomförde mentorparen individuella möten för att diskutera yrkesrelaterade ämnen, med stöd från kursansvariga vid behov. Studerande tog ansvar för att möten inbokades och att diskussionsämnen på förhand var noga planerade. Studerande förde också under hela programmets gång en reflektionsdagbok för att summera och strukturera de samtal de genomfört tillsammans med sin mentor. Gruppmentorering infördes också för två grupper av andraårsstuderande, som ett komplement till mentorskapsprogrammets pilotering. Detta kunde möjliggöras eftersom en av mentorerna erbjöd sig att ställa upp.

Avslutning och utvärdering

Piloteringen avslutades i december 2024 med en reflektionsträff där både studerande och mentorer delade sina erfarenheter. Utvärderingarna visade att deltagarna var mycket nöjda med programmet, och slutvitsordet landade på 4,4 på en skala 1-5.

Ett av de mentorpar som deltog i piloteringsprogrammet var Micaela Westerlund och Ejiroghene Onovughe. De har bägge upplevt mentorskapsprogrammet som mycket givande och lärorikt. Micaela berättar att hon valde att anmäla sig som mentor till pilotprogrammet eftersom hon är intresserad av människor överlag och kände att hon var villig att ge av sin tid och dela med sig av sin yrkeskunskap till studerande. Micaela berättar vidare att “alla har kapacitet att fungera som mentor, det enda som krävs är att man är villig att ge av sin tid och av sig själv”. Ejiroghene lyfter fram att ett mentorskapsprogram är så mycket mera än “bara möten”, det hjälper studerande att stärka såväl sin yrkesidentitet som sitt självförtroende. Han vill dock också poängtera att det hela ligger till stora delar på studerandes ansvar att planera diskussionsämnen inför träffarna och att faktiskt ta tillfället i akt att ställa många frågor och lära sig av sin mentors erfarenheter.

Majoriteten av deltagarna uppgav att de hade uppnått sina mål, både professionellt och personligt, och en del nya nätverk hade skapats. Det framkom också några områden för förbättring, till exempel att tidsplaneringen var utmanande för både mentorer och studerande. En något längre tidsperiod för mentorskapsprogrammet föreslogs för att ge bättre utrymme för träffarna. Något som var mycket väntat eftersom vi på förhand visste att piloteringen kommer att genomföras med en komprimerad tidsmarginal. Andra förslag på förbättringar inkluderade tydligare kommunikation om mentorskapsprogrammets mål och mer specifika ämnesförslag för diskussioner mellan mentor och adept.

Framåt

Baserat på årets erfarenheter planeras mentorskapsprogrammet att utvecklas ytterligare. Förhoppningen är att mentorskapsprogrammet i framtiden kommer att finnas tillgängligt för alla internationella studerande vid yrkeshögskolan Novia. Programmet kan även marknadsföras bredare för att lyckas få fler frivilliga mentorer, från såväl den offentliga som den privata sektorn inom social- och hälsovården. Målet är att fortsätta skapa värdefulla nätverk och stödja internationella studerandes integration i den finländska arbetsmarknaden och samhällslivet.

Café i demensbyn Hogeweyk

Hur vill du bo på äldre dagar och vad är hemtrevligt för dig? Annika Wentjärvi och Susanne Jungerstam från Yrkeshögskolan Novia berättar om sina intryck från demensbyn Hogeweyk.

Boendemiljön inom äldreomsorgen kan se ut på olika sätt, och den så kallade Äldreomsorgslagen (Finlex 28.12.2012/980, §22) betonar att miljön skall vara trygg och hemtrevlig. Samtidigt vet vi att uppfattningen om en hemtrevlig miljö kan variera mellan olika individer. 

Vi hade förmånen att tillsammans med representanter från offentliga, privata och frivilliga sektorn i Österbotten bekanta oss med en äldreomsorgsform som har väckt internationellt intresse: demensbyn Hogeweyk i Nederländerna (https://hogeweyk.dementiavillage.com/en/). Demensbyn är konstruerad som ett område med gator, park, restaurang, teater och lägenheter, där de boende kan röra sig fritt.

Ett av våra starkaste intryck från demensbyn var att det inte var uppenbart att vi rörde oss i en vårdmiljö. I demensbyn Hogeweyk tas boendes tidigare levnadsvanor i beaktande på ett konkret sätt, genom att boendemiljön baseras på tidigare levnadsvanor. Målsättningen är att vardagen i demensbyn så långt det bara är möjligt skall påminna om den tidigare vardagen. Därför görs en boendeuppdelning så att personer med samma bakgrund, intressen och syn på livet ofta får möjlighet att bo tillsammans. 

Under studiebesöket blev det uppenbart att alla i personalen ansvarar och är engagerade i de boende, oberoende av titel och utbildning. Vår guide, Iris, avbröt guidningen ett par gånger för att på ett naturligt sätt servera kaffe åt boenden på caféet där vi satt, och bistå äldre på teatern. Vår guide uppmanade oss också att noga iaktta boendemiljön i byn, i butiken, på teatern, i restaurangen och i de lägenheter vi besökte. Hon ville att vi omedelbart skulle informera henne då vi såg tecken på institutionalisering. Ingen av oss i gruppen på 6 personer kunde peka på synlig institutionalisering eller på intryck som skulle tyda på en traditionell vårdinrättning.

Hogeweyk är en demensby, där boende får röra sig fritt inomhus och utomhus, där personalen bär vanliga kläder, där man försöker efterlikna den tidigare vardagen så långt som möjligt och där alla har omsorg om de boende. Hogeweyk är ett exempel på en intressant boendemiljö där individernas olika uppfattningar om vad som är hemtrevligt har beaktats. 

Studiebesöket arrangerades inom ramen för EU Interreg Baltic Sea Region projektet Sempre, som är ett samarbetsprojekt mellan parter i Östersjöregionen och pågår 2016-2019, där målet var att stärka delaktighet och empowerment för olika fokusgrupper inom socialservice i landsbygdsområden.

Mer från Hogeweyk hittas här:

Vasabladet 24.2.2019 och Sosiaalilääketieteellinen aikakausilehti 3/2019. Du kan också läsa mera om sociala innovationer och empowerment i Östersjöregionen på projektets hemsida www.sempre-project.eu. Sempre i Österbotten beskrivs också i Ikä nyt! på adressen https://www.karelia.fi/ikanyt/2018/02/15/empowerment-of-older-adults/

Text: 

Annika Wentjärvi, Forsknings- och utvecklingsledare, Hälsa och välfärd vid Yrkeshögskolan Novia

Susanne Jungerstam, Överlärare, Sociala området vid Yrkeshögskolan Novia

Digital marknadsföring är under konstant utveckling. Aldrig har det känts mer aktuellt att som företag, ta tag i den digitala marknadsföringen. Pandemin har bidragit till att den digitala marknadsföringen har fått en rejäl utveckling de senaste två åren. Vi har alla börjat leva ett mera digitalt liv, och som företag ligger du nu på efterstjälk om du ännu inte snappat upp hur du ska hantera den digitala plattformen.

Boosting Digimarketing in Jakobstad Region, även kallat Digiboost, är ett projekt som tar fasta på utmaningen med digital marknadsföring hos småföretag i Jakobstadsnejden. Projektet är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Utvecklingsbolaget Concordia. Tillsammans har man skapat ett projekt som ska hjälpa deltagande företag med utvecklingen av företagets egen digitala marknadsföring. Detta görs genom en kartläggning av företagens behov och utmaningar med digital marknadsföring, och utifrån den analysen skapas kunskaps- och resursverkstäder. Deltagarplatserna fylldes snabbt, vilket tyder på att det finns ett starkt behov av detta projekt.

Projektets längd är ett år och vi startade upp i våras. I september hade vi vår första kunskapsverkstad och deltagarna fick äntligen träffas. Det var verkligen en höjdpunkt att ha alla deltagare och projektpersonal samlade på samma plats. Att få träffas i verkligheten är något som inte tas för givet mera, men nu hade vi som tur möjlighet till det. Ett gäng vars företag befinner sig inom helt olika branscher, men som hittar en gemensam knutpunkt i digital marknadsföring.  Bara en sådan grej ger en boost i sig själv.

Förutom att utvecklas i det digitala är ett annat syfte med projektet att företagen ska hitta nya samarbeten med både andra företag och Novias studeranden. Yrkesbranscherna är många, men förhoppningsvis kan det bidra till lärdom och ett nätverk som stärker verksamheterna framöver. Redan vid första träffen börjades det spånas kring framtida samarbeten bland företagen, vilket visar att Digiboost träffar rätt.

 Till våren kommer Novias studeranden med i projektet. Företagsekonomistuderanden med marknadsföring som inriktning, får då som uppgift att konkret hjälpa företagen vidare i digital marknadsföring. Detta ska förhoppningsvis också leda till framtida samarbeten mellan studeranden och företagen även efter att projektet avslutats.

I skrivande stund har vi haft två kunskapsverkstäder och den tredje förbereds som bäst. Kundsegment och kundpersona var senast som tema och på kommande är innehållsplanering och årsklocka på agendan. Efter kommande kunskapsverkstad följer resursverkstäderna. De inleds efter årsskiftet och då ska studeranden samarbeta med deltagarna. Studeranden får då jobba hands-on med deltagarnas utmaningar inom digital marknadsföring.

Det är en intressant resa för alla inblandade i projektet. Kommer företagen få den kunskap de behöver i digital marknadsföring? Vilka nya samarbeten kommer formas under projektets gång? Vi har ännu en bit kvar tills vi kan luta oss tillbaka och se om allt går enligt projektets plan, men fram tills dess får vi bara njuta av den pågående resan.

Digital marknadsföring är under konstant utveckling. Aldrig har det känts mer aktuellt att som företag, ta tag i den digitala marknadsföringen. Pandemin har bidragit till att den digitala marknadsföringen har fått en rejäl utveckling de senaste två åren. Vi har alla börjat leva ett mera digitalt liv, och som företag ligger du nu på efterstjälk om du ännu inte snappat upp hur du ska hantera den digitala plattformen.

Boosting Digimarketing in Jakobstad Region, även kallat Digiboost, är ett projekt som tar fasta på utmaningen med digital marknadsföring hos småföretag i Jakobstadsnejden. Projektet är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Utvecklingsbolaget Concordia. Tillsammans har man skapat ett projekt som ska hjälpa deltagande företag med utvecklingen av företagets egen digitala marknadsföring. Detta görs genom en kartläggning av företagens behov och utmaningar med digital marknadsföring, och utifrån den analysen skapas kunskaps- och resursverkstäder. Deltagarplatserna fylldes snabbt, vilket tyder på att det finns ett starkt behov av detta projekt.

Projektets längd är ett år och vi startade upp i våras. I september hade vi vår första kunskapsverkstad och deltagarna fick äntligen träffas. Det var verkligen en höjdpunkt att ha alla deltagare och projektpersonal samlade på samma plats. Att få träffas i verkligheten är något som inte tas för givet mera, men nu hade vi som tur möjlighet till det. Ett gäng vars företag befinner sig inom helt olika branscher, men som hittar en gemensam knutpunkt i digital marknadsföring.  Bara en sådan grej ger en boost i sig själv.

Förutom att utvecklas i det digitala är ett annat syfte med projektet att företagen ska hitta nya samarbeten med både andra företag och Novias studeranden. Yrkesbranscherna är många, men förhoppningsvis kan det bidra till lärdom och ett nätverk som stärker verksamheterna framöver. Redan vid första träffen börjades det spånas kring framtida samarbeten bland företagen, vilket visar att Digiboost träffar rätt.

 Till våren kommer Novias studeranden med i projektet. Företagsekonomistuderanden med marknadsföring som inriktning, får då som uppgift att konkret hjälpa företagen vidare i digital marknadsföring. Detta ska förhoppningsvis också leda till framtida samarbeten mellan studeranden och företagen även efter att projektet avslutats.

I skrivande stund har vi haft två kunskapsverkstäder och den tredje förbereds som bäst. Kundsegment och kundpersona var senast som tema och på kommande är innehållsplanering och årsklocka på agendan. Efter kommande kunskapsverkstad följer resursverkstäderna. De inleds efter årsskiftet och då ska studeranden samarbeta med deltagarna. Studeranden får då jobba hands-on med deltagarnas utmaningar inom digital marknadsföring.

Det är en intressant resa för alla inblandade i projektet. Kommer företagen få den kunskap de behöver i digital marknadsföring? Vilka nya samarbeten kommer formas under projektets gång? Vi har ännu en bit kvar tills vi kan luta oss tillbaka och se om allt går enligt projektets plan, men fram tills dess får vi bara njuta av den pågående resan.