Kliv ombord på ett magiskt äventyr – musikalen Nattexpressen öppnar en värld där tid och rum inte sätter några gränser.
Yrkeshögskolan Novia och Musikalakademin vid Strömbäcks Folkhögskola bjuder publiken på en unik musikalupplevelse. På scenen ser vi avgångsstudenterna från Musikalakademien medan musiken framförs av en stor orkester bestående av Novias musikstuderande. Under resan med Nattexpressen bjuds publiken på allt från jazz och pop till klassisk musikal, barock och latinmusik. Sångerna berättar om allt från längtan, saknad och kärlek, till stelbent byråkrati, filosofi om tiden och galna actionscener.
Nattexpressen är en nyskriven musikal baserad på Karin Erlandssons färgstarka bok, fylld av humor och spänning. Med text bearbetad av svenske Erik Fägerborn och musik skapad av finlandssvenske Mikael Svarvar, lektor vid Novia. En grupp studerande från Novia har tillsammans skapat den grafiska helheten.
I Nattexpressen får du följa med elvaåriga Danja på en förtrollande resa med ett magiskt tåg som färdas genom minnen och längtan. På Nattexpressen finns hoppet att återfinna någon man saknar, någon man förlorat - stunderna vi önskar vi kunde hålla kvar. Men när tågets magi hotar att försvinna, ställs allt på spel.
Yrkeshögskolan Novias och Centrias projekt ”Ung i Förening” har under sommaren släppt sju podcastavsnitt om föreningsliv.
Föreningsinfluencers AlmaWesterlund, Sofie Westerlund och Jenny Liljedalhar intervjuat personer kring föreningsliv för unga. Lyssnaren får en inblick i hur man startar en förening, anställer unga i en förening, om föreningsinfluencers samt inkludering och gemenskap.
Podden lyfter också upp frågor som är nyttigt för nya föreningsaktiva. I ett avsnitt intervjuas föreningsexpert Malin Ström från föreningsresursen. I avsnittet diskuteras bland annat vilka poster som är bra nybörjarposter i en förening, när det är dags att grunda förening och vad man då bör tänka på.
Föreningsinfluerarna själva lärde sig också en hel del om föreningsliv under tiden de jobbade med podden.
”Jag tycker att det har varit väldigt roligt att spela in podcast, ett format som jag inte själv hade jobbat med innan föreningsprojektet. Jag lärde mig mycket genom att diskutera med olika föreningsaktiva personer som vi kom i kontakt med i samband med inspelningarna. Speciellt avsnittet med Skruvster när vi diskuterade kring inkludering är jag extra nöjd över men från alla avsnitt finns det någonting man kan lära sig.”, säger Sofie Westerlund
Ung i Förening-podden görs inom ramen för yrkeshögskolorna Centrias och Novias projekt Ung i Förening och finansieras av Leader Aktion Österbotten, Svenska kulturfonden och SFV.
Text och Bild: Ulrica Karp, Förvaltnings- och personaldirektör, Yrkeshögskolan Novia
Det finns situationer och reaktioner man aldrig glömmer. En sådan var omedelbara reaktionen hos några av mina medarbetare då jag för ett år sedan meddelade att jag kommer att byta jobb, från att ha arbetat 16 år som direktör för Svenska Österbottens förbund för utveckling och kultur till att bli förvaltnings- och personaldirektör vid Yrkeshögskolan Novia. Mitt beslut var oväntat för många, varför byta från världens bästa jobb som under så många år personifierats i mig?
Svaret är att det är nyttigt att ibland byta arbetsuppgifter och arbetsmiljö, nyttigt både för individen själv och för organisationen, både för den gamla och för den nya. Det är bra att högsta ledningen i en organisation byts ibland!
Hösten 2007 tog jag över ledningen av en organisation som då var i den största brytningsfasen någonsin sedan dess start 1994-1995. Dåvarande Svenska yrkeshögskolan bröts ur samkommunen för att tillsammans med Yrkeshögskolan Sydväst bilda Yrkeshögskolan Novia, samtidigt bildades Yrkesakademin i Österbotten av dåvarande Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs kurscenter och Vocana i Närpes.
Vi kom igång med de nya lärosätena 1.8.2008 resp. 1.1.2009 och fortsatte fokusera på deras utveckling med studerandes kunnande i centrum jämsides med campusplanering och byggnationer. För att uppnå visionen om ett starkt högskolecampus på Brändö i Vasa måste först ett nytt campus skapas för de utbildningar som Yrkesakademin höll i det som idag kallas Alere. Vi skapade Campus Kungsgården. Genast efter färdigställandet av det campuset inleddes byggnationen av Alere. Planeringsmötena, finansieringsberäkningarna och diskussionerna har varit otaliga men fokus har ständigt varit på studerande och bildning för framtiden i vår region.
Att vara högsta chef för anrika kulturinstitutioner som Wasa Teater och KulturÖsterbotten är något som sporrar, utmanar och utvecklar. Kultursektorns roll som skapare av ekonomiskt mervärde i regionen lyfts sällan fram i offentliga debatten. Teatern som hela regionens teater berör alla i vårt verksamhetsområde, med ett nyrenoverat teaterhus har vi nu också faciliteterna i skick för årtionden framåt. Kulturbevakningen är svår att ta på, men ack så viktig och något som genast märks ifall den inte finns. Om vi inte haft vårt KulturÖsterbotten med sin projektorganisation, hur länge skulle det tagit före hemligheterna som gömts på Korsholms vallar tagits fram? Ett samhälle utan aktivt kulturliv är fattigt, till all lycka ses nyttan av denna sektor i vårt landskap!
Det tyngsta under mina 16 år som direktör har varit anpassningen av organisationen och verksamheten då finansieringen dramatiskt minskat. Att förändra organisationen från en omsättning på knappt 33 miljoner euro till en omsättning som är 10 miljoner euro eller 30 procent lägre och samtidigt köra upp tjänsteproduktionen med 20 procent verkställs inte i en handvändning. Tillsammans med personalen och våra förtroendevalda har vi tagit och förverkligat många svåra beslut. Höjdpunkterna har till all lycka varit fler än de svåra stunderna. Glädje över studerandes framgångar, projekt där vi varit främst i landet, berörande teaterupplevelser och människomöten!
Ledarskap, och speciellt förändringsledarskap är enligt mig mod att vilja och att varje dag lägga sig själv i blöt. Därför är det bra att ledaren byts ibland, det behövs nya infallsvinklar och synpunkter på hur verksamheten kan drivas, särskilt i en verklighet där det enda bestående är förändringen! Den erfarenhet jag fått under min karriär hittills är till nytta i mitt nya värv som förvaltningsdirektör vid Novia. Efter åtta månader på denna post har medarbetarna också märkt att en ”ny” person kommit in med egna synpunkter och synvinklar.
På Novia är studerande också i centrum. I Finland har vi som nationell målsättning att andelen högskoleutbildade ska uppnå 50 procent av en årskull vilket betyder satsningar på rekryteringen från såväl yrkesutbildningen som gymnasierna. Stadieövergångarna utvecklas så studerande smidigt kan övergå till högskolestudier och efter avslutade studier snabbt hitta sysselsättning. Utbildningsnivån i landet har under senaste åren haft en sjunkande trend så en satsning på högre utbildning behövs absolut. Visste ni förresten att varannan ingenjör som anställs i Österbotten är utbildad på Novia? I syfte att utveckla Finland är också FUI verksamheten i fokus. Innovationer, utveckling och forskning måste vara i framkant i Finland. Vi behöver samarbete inom landet men också utanför landets gränser. För en svensk yrkeshögskola som Novia är därför Norden en intressant marknad för samarbeten både med företag och med utbildningsorganisationer. Novias vision ”Novia gör skillnad” passar som hand i handske i fortsatta arbetet för bildningen i vårt land.
Jag önskar min efterträdare Martin Norrgård lycka och arbetsglädje i att leda Söfuk framåt mot visionen utbildning och kultur i världsklass! Organisationen är långt ifrån klar, denna faktiskt landsunika organisation kan utvecklas till något ännu mera då man vågar och vill!
På många arbetsplatser är rapportering av avvikelser en etablerad rutin. När något går fel är vi snabba med att lyfta upp det. Vi skriver avvikelserapporter om det som hänt. Denna process är naturligtvis väldigt viktig för att säkerställa att arbetsplatsen är säker och effektiv. Men det finns en fråga vi sällan ställer: varför rapporterar vi inte in positiva avvikelser, när något går oväntat bra? När någon levererar utöver det vanliga som ingår i jobbet.
Då man bara fokusera på negativa avvikelser utgår man från tanken att det normala alltid är det bästa. Men vad händer när någon gör något utöver det vanliga, något som förbättrar produktiviteten, ökar trivseln eller skapar en ny, innovativ lösning på ett problem? Dessa positiva avvikelser blir ofta osynliga i skuggan av de negativa, trots att de kan vara minst lika viktiga, om inte viktigare, för organisationens framgång.
En arbetsplats där man endast rapporterar negativa saker riskerar helt säkert att fastna i en cykel av problemfokusering. Tänk om vi i stället skulle lyfta fram positiva avvikelser, det vill säga då någon eller något bryter det normala men på ett konstruktivt sätt. Då öppnar vi säkert upp för en arbetsplats och en arbetskultur med ständig förbättring och med nya tankar och idéer. Jag är övertygad om att positiva avvikelser fungera jättebra som inspiration på en arbetsplats.
Att uppmuntra arbetstagare att komma in med positiva avvikelser stärker säkert moralen och bygga en mer inkluderande arbetsmiljö. När en arbetstagare känner att ens ansträngning att göra något extra uppmärksammas och uppskattas, ökar säkert också deras motivation att fortsätta bidra med nya idéer och lösningar. Att få positiv feedback garanterat helt klart en känsla av stolthet över sitt arbete, vilket i sin tur kan leda till att de anställda blir mer nöjda.
För att lyckas med att skapa en kultur av positiv rapportering måste vi förändra hur vi ser på våra rutiner. Ledningen måste visa klart och tydligt att det är viktigt att lägga märke till och dela positiva avvikelser. Verktygen för att lämna in en rapport måste vara enkla och tillgängliga. Det måste också finnas system för belöningar eller erkännande för dem som bidrar med positiva inslag på arbetsplatsen.
Personligen skulle jag mycket hellre rapportera in om någon av mina arbetskamrater gjort ett extra bra jobb än att lyfta upp saker som någon eventuellt gjort fel. Det känns mera meningsfullt och givande att få bidra till en positiv atmosfär där vi lyfter varandra och delar framgångar, i stället för att dra ner den andra och att fokusera på misstagen. Ingen gillar att vara en skvallerbytta. Att rapportera positiva avvikelser ger oss en chans att hylla våra arbetskamraters ansträngningar, vilket säkert inspirerar oss alla att göra vårt bästa. I slutändan tror jag att vi alla mår bättre och presterar bättre när vi känner att vårt arbete uppskattas och erkänns.
Så genom att byta fokus från negativa avvikelser till att också lyfta fram de positiva, kan vi säkert skapa en arbetsplatskultur som främjar innovation, ökad produktivitet och högre arbetsglädje. Det är en enkel men effektiv förändring som kan påverka hur vi ser på vårt arbete och våra kollegor.
Vetenskapskarnevalen bjöd Vasaregionen på en kunskapsinjektion, nu kan du ta del av programmet i efterhand!
I november arrangerades Vetenskapskarnevalen i Vasa för andra gången och totalt erbjöds publiken på 36 timmar diskussioner, intervjuer, föredrag och presentationer på tre scener i centrum av Vasa.
Projektledare Azra Arnautovic, FUI-expert Mona Groop-Sjöholm och föreningsinfluerare Linn Stenberg diskuterar föreningsliv ur ungas synvinkel. I projektet har bland annat föreningsinfluerare besökt olika föreningar och presenterat dem på sociala medier.
Ida Britta Petrelius delar ut lappar till publiken
MAGT – brainstormingspelet i gränslandet mellan konst och hållbarhet
Projektledare Malin Winberg och Ida Britta Petrelius idégenerar med publiken kring konst och hållbart med brainstormingspelet MAGT. Se videon och inspireras hur du kan använda MAGT för att brainstorma kring eget tema.
Sara Kåll-Fröjdö, Maria Hofman-Bergholm, Nanette Westergård med sociala servicehunden Rosie och Anne Hietanen. Foto: Jennifer Granqvist
Vetenskapskarnevalen är ett evenemang för allmänheten som arrangerades av svenska litteratursällskapet sls, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Vasa universitet, VAMK, Hanken och Helsingfors universitet juridiska fakultet i Vasa.
Henrik Virtanen (lektor i företagsekonomi och projektsakkunnig vid Yrkeshögskolan Novia)
Våra matvanor förändras och växthusproduktionen i Österbotten behöver följa utvecklingen för att vara relevant för konsumenterna samt stärka sin marknadsposition i Finland. Efterfrågan på livsmedel som stöder ett holistiskt välbefinnande ökar. Myndigheternas nya matrekommendationer stöder denna trend. Det har blivit populärt att äta mera grönsaker, speciellt proteinrika grönsaker, och denna utveckling kommer att fortsätta.
Framtidens matvanor kommer även att betona personliga matupplevelser och en enkel vardag. Man kan förvänta sig att ett förändrat köpbeteende ställer krav på bland annat vilka grönsaker som används i matlagningen, deras förädlingsgrad, färskhet, hållbarhet och förpackningsstorlek. Signalerna är starka och påverkar hela kedjan från produktion till konsumtion. I en kundorienterad affärsmodell påverkar konsumenterna i slutändan vad de köper och därmed vad som är relevant att producera.
”Kundorientering handlar om kundinsikt. Känner man till vilka grönsaker som kunder köper idag och i framtiden kan man säkerställa att produkterna möter konsumenternas behov och preferenser. Detta kan leda till ökad kundnöjdhet och lojalitet, vilket i sin tur ökar försäljningen och marknadsandelarna. Dessutom kan det hjälpa företag att anpassa sig till förändrade marknadstrender och hållbarhetskrav,” säger Professor Peter Björk,vid Hanken.
Projektet Framtidens grönsaker syftar till att kundorienterat utveckla den Österbottniska växthusproduktionen så den motsvarar framtida konsumentbehov. Målen är att identifiera det framtida behovet och utveckla Österbottens växthusproduktion gentemot det, stöda aktörerna inom växthusproduktionen att möta det framtida behovet, samt stärka samarbetet mellan projektparterna och näringslivet.
Projektet har startat i januari 2025, och det genomförs av Yrkeshögskolan Novia, inom institutionerna för företagsekonomi och bioekonomi. HANKEN Svenska handelshögskolan är projektpartner.
Ett brett samarbete i projektet ger oss möjligheten att hitta nya lösningar för växthusproduktionen. För att säkerställa en ekonomiskt och miljömässigt hållbar växthusproduktion i framtiden, behöver vi förstå vilka förändringar matproduktionen står inför och vilka anpassningar som behövs. Det blir mycket intressant att jobba tillsammans med olika intressenter i värdekedjan”,säger Lena Korkea-aho , projektledare vid Novia
Ett hållbarhetsperspektiv är även väsentligt när det gäller livsmedelskonsumtion och -produktion. Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är underliggande motiv för projektet. Medveten konsumtion omfattar till exempel etik, hänsyn till koldioxidavtrycket i både produktions- och leveranskedjor, preferens for ekologiska förpackningsmaterial, undvikande av avfall, preferens for inhemska och lokalt producerade produkter samt transparens och kunskap om hela produktionskedjan. Ekonomisk hållbarhet eller resiliens bör även beaktas. De totala kostnaderna för livsmedelsproducenterna har stigit, under vissa perioder radikalt, både på grund av ökad inflation och ökade produktionskostnader (t.ex. för energi). Inflationen har gjort att konsumenterna blivit mera prismedvetna. Allt detta sätter större press på lönsamheten i sektorn.
Kostnaderna för energi har visserligen sjunkit och inflationen har minskat, men totalt sett är kostnadstrycket ändå högre än förut. Det är svårt att kompensera kostnadsökningar direkt genom höjda konsumentpriser. Däremot kan kostnadsökningarna kompenseras genom tillväxt, både i volym (sälja mera) och i värde (sälja med högre marginaler). Projektsakkunnig Heidi Barman-Geust vid Yrkeshögskolan Novia konstaterar att ”grönsaksförsäljningen förväntas öka både i volym och värde, där värdeökningen främst drivs av bekvämlighetsprodukter och färdiga måltidslösningar. Vegetarisk kost blir alltmer populär, särskilt bland unga vuxna, och efterfrågan på färdigskurna grönsaker ökar. Hållbar konsumtion växer, där mindre förpackningar och minskat matsvinn blir allt viktigare.
Det finns ett behov av en differentiering av produkterna och produktgrupperna för att uppnå tillväxt med högre marginaler. Differentiering kräver att man är uppmärksam på trender för att utveckla verksamheten på ett kundorienterat sätt. Andra sätt att differentiera är till exempel varumärkesbyggande, vidareförädling, förpackningsutveckling, utveckling av enkla måltidslösningar samt utveckling av olika försäljningskoncept och transportlösningar. Ett delsyfte med projektet är att genom innovationsverkstäder ge svar på hur mervärde kan skapas.
Information om projektet:
Projektperiod: 3.1.2025 - 31.3.2027
Projektpartners: Yrkeshögskolan Novia (Institutionen för företagsekonomi och Institutionen för bioekonomi) och HANKEN Svenska handelshögskolan
Samarbetspartners: Österbottens Svenska Producentförbund (ÖSP), Botnia Grönsaker, Närpes Grönsaker och Vasa Grönsaker
Text och Bild: Caroline Lång, informatör vid Yrkeshögskolan Novia
Yrkeshögskolan Novia har tillsammans med Skellefteå-företaget Visual Magic Education startat arbetet med att bygga upp ett antal tvärnationella utbildningar mellan Skellefteå, Vasa och Jakobstad.
Arbetet utförs i Interreg Aurora-finansierade projektet Borderless Game Academy. Målet med projektet är bland annat att skapa förutsättningar för studerande vid Novia att bredda paletten med studier i visuella effekter.
”Det handlar inte om att starta upp en ny utbildning, utan om att erbjuda en eller flera inriktningar för studerande från olika typer av examensstudier. Det finns ett stort behov av driftiga typer i spelindustrin som har högskoleexamen”, säger Tobias Björkskog, projektledare vid Yrkeshögskolan Novia.
I projektet kombineras svensk och finländsk utbildningsexpertis. Novias samarbetspart i Sverige, Visual Magic Education, erbjuder utbildning inom visual effects, men studierna leder inte till högskoleexamen.
”Tillsammans kan vi erbjuda studerande ett riktigt bra paket med studier i visuella effekter. Man behöver inte heller rikta in sig på spelindustrin, visuella effekter används också inom film, reklam, visualisering och tv-serier”
Projektet pågår till augusti 2025 och finansieras av Interreg Aurora.
För mer information om projektet kontakta Yrkeshögskolan Novia, projektledare Tobias Björkskog.
Från vänster i bild: Katrin Asplund (Novia), Mikael Norrgård (Novia), Tobias Björkskog (Novia), Magnus Johansson, (Visual Magic), Johan Linder (Visual Magic), Therese Sunngren-Granlund (Novia), Eero Paalanen (Novia), Rickard Wallin (Visual Magic)
Det har knappast undgått någon att ett flertal rapporter visar att ungdomar mår allt sämre. Coronapandemin har inte heller gjort situationen bättre. Forskning visar däremot att aktivitet och engagemang inom föreningar förbättrar människors välmående. I Österbotten har vi en fin föreningstradition; föreningarna bidrar till gemenskap och främjar välmående med sin aktiva och mångsidiga verksamhet. Många föreningar upplever dock att medlemsrekryteringen är svår och speciellt ungdomar är utmanande att nå.
Yrkeshögskolorna Novia och Centria driver därför tillsammans projektet “Ung i Förening”, för att öka ungdomars intresse för föreningsaktivitet och sätta föreningar på kartan för 15-25-åringar i Österbotten.
Eftersom en viktig del av projektet handlar om hur föreningar kan nå ut till ungdomar, var det av yttersta vikt att vi inom projektet frågar Österbottens 15-25 åringar hur de vill kommunicera och vill bli kommunicerade med. Vi var intresserade av att höra hur de förhåller sig till sociala medier, till hemsidor, hur de tar reda på information och vilken typ av information de vill ha av föreningar.
Våren 2022 utförde vi därför inom projektets ramar en enkät om ungdomars tankar kring föreningsliv och kommunikation. Enkäten skickades bland annat ut via studiehandledare, ungdomsledare och skolcoacher. Vi fick in 340 svar från ungdomar i 15-25 års åldern från hela Österbotten - och deras svar var glädjande. En majoritet på 57 % av respondenterna är medlemmar i en eller flera föreningar och de flesta respondenter associerar föreningsliv med gemenskap och att det är roligt att vara med.
Det överlägset vanligaste sättet att få information om föreningar visade sig vara via föräldrar, vänner och bekanta. I enkäten kom det också fram att en del av dem som inte är medlemmar i föreningar upplever att de inte blivit uppmuntrade att gå med i en förening. Det är alltså viktigt för föreningars medlemsrekrytering att vi pratar med varandra om föreningsliv. Föreningsliv ger en möjlighet att få umgås med andra, att få vara en del av en gemenskap och att få utöva en hobby, vilka var de tre främsta orsakerna respondenterna angav för medlemskap i föreningar.
I enkäten kom det fram att hemsidan är en viktig informationskanal och Instagram var föga överraskande den mest använda sociala kanalen för att följa föreningar. Under tiden som projektet pågått har vi konstaterat att en uppdaterad hemsida är a och o för en ny medlem. Information om evenemang och verksamhet behövs både på sociala medier och på hemsidan, men på hemsidan vill respondenterna enligt enkäten ha mera substans, mer information om hur man blir medlem, vad får man som medlem och allmän information om föreningen. På sociala medier så som Instagram och Facebook kan föreningen vara mer spontan och visa upp den mera vardagliga bilden från föreningslivet.
Österbottens föreningsliv är unikt – det finns tusentals föreningar bara i Österbotten. Forskning visar att föreningsliv främjar välmående, och i dessa tider då världen är oberäknelig och osäker känns det tryggare än någonsin att vårt rika föreningsliv bidrar positivt till vår vardag.
Text och Bild: Romi Rancken, projektkoordinator, konsult
Den internationella skogsdagen firades den 21 mars, någonting vi i Finland har skäl att uppmärksamma. Finland har delat med sig av sin skogskunskap runt om i världen i många decennier, och fortsätter med det. Också skogsutbildningen vid Novia har bidragit till kunskapsexporten - en handfull forsttekniker och skogsbruksingenjörer har under årens lopp hittat intressanta jobb inom den internationella skogssektorn.
Men störst har efterfrågan varit på den inhemska arbetsmarknaden, tvåspråkiga skogsbruksingenjörer har under flera år haft lätt att få jobb, eftersom bland annat generationsväxlingen i fackmannakåren har lett till brist på sakkunnigt forstfolk, särskilt i Österbotten. Det är därför glädjande att se att experimentet med den österbottenbaserade skogsbruksingenjörskursen som startade under hösten 2023 har fångat upp ett stort antal intresserade, 42 för att vara exakt.
Under andra halvan av 1900-talet utvecklades tekniken för skogsinventering och drivning i Finland till internationell toppnivå, men inom skogsvården följde man i stort sett samma skötselprinciper som under 1950-talet. Det fanns redan då en lång erfarenhet av hur man producerar virke effektivt, och skogsforskningen och skogsträdsförädlingen förfinade det här kunnandet från år till år. Men sedan började det röra på sig. Förenta nationernas miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 satte fart på skogs- och miljölagstiftningen också i Finland, och snart hade vi en ny skogslag som inte bara inriktade sig på virkesproduktion, utan också garanterade skydd av tiotusentals små biotoper med speciella miljövärden. Att identifiera och beakta dessa ställde nya krav på skogsutbildningen, och skogscertifieringssystemen som kom under 2000-talet har ställt liknande krav.
Parallellt med anpassningen till de ökade kraven på ekologisk hänsyn har skogsbruket, och därmed skogsutbildningen, upplevt en revolution när det gäller tillgången till öppna skogsdata och hanteringen av dem. För att få en god överblick över en skogsägares skogsinnehav behövs idag bara en mobiltelefon med en lämplig app, inte en dag i fält. Alla är inte förtjusta i den här utvecklingen, men i bästa fall kan skogsbruksingenjörens tid i stället investeras i samtal med skogsägaren om målen med skogsinnehavet. Och här kommer den verkligt stora förändringen in - skogsägaren förutsätts inte längre nödvändigtvis ha virkesproduktion som främsta mål.
Om vi till detta ännu lägger den pågående klimatdebatten som både i Finland och globalt berör skogsbruket i hög grad, kan vi konstatera att det som vi kallar skogskunskap under de senaste decennierna har begåvats med många fler dimensioner än tidigare, och detta behöver också avspeglas i skogsutbildningen.
En skogsutbildning som är både bred och flexibel ger den bästa grunden för att möta den allt mer komplexa yrkesroll som möter en nyutexaminerad skogsbruksingenjör. Det gäller att balansera hållbarhetens alla dimensioner och tillsammans med skogsägare, kolleger och andra hitta lösningar som också i fortsättningen ger välmående, välstånd och en fungerande, mångsidig skogsnatur. Om vi lyckas med detta, finns det garanterat global efterfrågan på finländsk skogskunskap också i framtiden.
Romi Rancken, projektkoordinator, konsult, tidigare lektor i skogsbruk vid Yrkeshögskolan Novia
Syftet med projektet BSR Go Abroad är att understöda företag med färre än tio anställda att påbörja sin internationella verksamhet. Projektet skall erbjuda företagen utbildning, coaching och möjligheten att knyta kontakter med andra företag runt Östersjön.
Yrkeshögskolan Novia, institutionen för företagsekonomi är partners i ett Interreg Baltic Sea Regionprojekt som syftar till att stödja småföretag som vill etablera sig internationellt. Under våren har internationaliseringsprogrammet planerats och utvecklats och nu ligger projektet i startgroparna för att rekrytera deltagande företag. Projektledaren Kenneth Nordell vid Novia poängterar att en internationalisering kan betyda många saker.
”Internationalisering betyder inte bara att exportera varor eller en fysisk investering på den internationella marknaden, utan det kan lika gärna vara att importera till exempel komponenter eller att starta samarbete med internationella leverantörer och partners. Målet med projektet är helt enkelt att hjälpa småföretag att växa, bredda sina marknader och skapa nya affärsrelationer runt Östersjön”.
I Finland utgör småföretag med färre än tio anställda den absolut största majoriteten av alla företag. Många av dessa småföretag är lönsamma, konkurrenskraftiga och bedriver redan verksamhet internationellt, men det finns fortfarande utrymme för att stärka deras konkurrenskraft. Eva Holmberg som arbetar som timlärare i huvudsyssla vid Novia och sakkunnig inom företags internationalisering ser flera fördelar med internationalisering.
”När företag vågar expandera till nya marknader kan de få fler kunder och därmed öka sina intäkter. Detta kan leda till långsiktig konkurrenskraft. Dessutom minskar risken för beroende av en enda marknad när företagen är verksamma på flera marknader. Trots nyttan är det vanligt att småföretag ändå är osäkra på om de vågar ge sig in på internationella marknader eller inte”.
Småföretagen saknar ofta information om till exempel kulturella skillnader, kundbeteende och konkurrenssituationen på internationella marknader. Dessutom begränsas de av bristande mänskliga och finansiella resurser. Affärsmodeller som fungerar på den inhemska marknaden är inte alltid anpassningsbara på global nivå. Till exempel kan prissättningsstrategierna och de logistiska lösningarna behöva anpassas.
”Genom en internationalisering får småföretagen tillgång till nya externa resurser, vilket kan förbättra produktkvaliteten och effektiviteten. Genom att lära sig av bästa praxis på en marknad kan företagen effektivt utnyttja denna kunskap även vid expansion till andra marknader. Aktiviteterna i projektet bidrar till att förbättra småföretagens färdigheter och förberedelser för marknaderna kring Östersjön, och på så sätt även för andra internationella marknader”, konstaterar Rosmeriany Nahan-Suomela, utbildningsledare och sakkunnig inom företags internationalisering vid Novia.
De företag som är mest utsatta för globala kriser och störningar på marknaderna är småföretag. Det har dock visat sig att de som är aktiva internationellt har större möjligheter att snabbt återhämta sig. Projektet kan bidra till ökad handel och samarbete inom Östersjöregionen, och därigenom förstärka småföretagens motståndskraft eller resiliens. Projektet strävar efter att förse småföretagen med kunskap, verktyg, checklistor, träning, coachning, nätverk och studieresor som behövs för att framgångsrikt internationalisera sin verksamhet och bygga starka lokala värdekedjor. I projektet arbetar företagen tillsammans med andra företag, samt individuellt tillsammans med en företagscoach.
Fakta
Projektperiod: 1.11.2023-31.10.2026
Finansiering: Interreg Baltic Sea Region 2021–2027 inom prioritet ”Innovative Societies”. Programmet omfattar nio länder kring Östersjön, varav åtta är EU-medlemmar och Norge icke-medlem. Länk: https://interreg-baltic.eu
Totalbudget: Ca 3 miljoner euro.
Samarbetspartners: Projektet koordineras av Business Hub Zealand (Danmark). Övriga partners är Yrkeshögskolan Novia (Finland), Drivhuset Göteborg (Sverige), Charge AS (Norge), Startup Inkubaator Technopol (Estland), Inkubator Starter (Polen), Business Lolland-Falster (Danmark) och Technikzentrum Lübeck (Tyskland).
Text och Bild: Henrik Virtanen (lektor vid Novia och sakkunnig inom företags internationalisering)
Syftet med projektet BSR Go Abroad är att understöda företag med färre än tio anställda att påbörja sin internationella verksamhet. Projektet skall erbjuda företagen utbildning, coaching och möjligheten att knyta kontakter med andra företag runt Östersjön.
Yrkeshögskolan Novia, institutionen för företagsekonomi är partners i ett Interreg Baltic Sea Regionprojekt som syftar till att stödja småföretag som vill etablera sig internationellt. Under våren har internationaliseringsprogrammet planerats och utvecklats och nu ligger projektet i startgroparna för att rekrytera deltagande företag. Projektledaren Kenneth Nordell vid Novia poängterar att en internationalisering kan betyda många saker.
”Internationalisering betyder inte bara att exportera varor eller en fysisk investering på den internationella marknaden, utan det kan lika gärna vara att importera till exempel komponenter eller att starta samarbete med internationella leverantörer och partners. Målet med projektet är helt enkelt att hjälpa småföretag att växa, bredda sina marknader och skapa nya affärsrelationer runt Östersjön”.
I Finland utgör småföretag med färre än tio anställda den absolut största majoriteten av alla företag. Många av dessa småföretag är lönsamma, konkurrenskraftiga och bedriver redan verksamhet internationellt, men det finns fortfarande utrymme för att stärka deras konkurrenskraft. Eva Holmberg som arbetar som timlärare i huvudsyssla vid Novia och sakkunnig inom företags internationalisering ser flera fördelar med internationalisering.
”När företag vågar expandera till nya marknader kan de få fler kunder och därmed öka sina intäkter. Detta kan leda till långsiktig konkurrenskraft. Dessutom minskar risken för beroende av en enda marknad när företagen är verksamma på flera marknader. Trots nyttan är det vanligt att småföretag ändå är osäkra på om de vågar ge sig in på internationella marknader eller inte”.
Småföretagen saknar ofta information om till exempel kulturella skillnader, kundbeteende och konkurrenssituationen på internationella marknader. Dessutom begränsas de av bristande mänskliga och finansiella resurser. Affärsmodeller som fungerar på den inhemska marknaden är inte alltid anpassningsbara på global nivå. Till exempel kan prissättningsstrategierna och de logistiska lösningarna behöva anpassas.
”Genom en internationalisering får småföretagen tillgång till nya externa resurser, vilket kan förbättra produktkvaliteten och effektiviteten. Genom att lära sig av bästa praxis på en marknad kan företagen effektivt utnyttja denna kunskap även vid expansion till andra marknader. Aktiviteterna i projektet bidrar till att förbättra småföretagens färdigheter och förberedelser för marknaderna kring Östersjön, och på så sätt även för andra internationella marknader”, konstaterar Rosmeriany Nahan-Suomela, utbildningsledare och sakkunnig inom företags internationalisering vid Novia.
De företag som är mest utsatta för globala kriser och störningar på marknaderna är småföretag. Det har dock visat sig att de som är aktiva internationellt har större möjligheter att snabbt återhämta sig. Projektet kan bidra till ökad handel och samarbete inom Östersjöregionen, och därigenom förstärka småföretagens motståndskraft eller resiliens. Projektet strävar efter att förse småföretagen med kunskap, verktyg, checklistor, träning, coachning, nätverk och studieresor som behövs för att framgångsrikt internationalisera sin verksamhet och bygga starka lokala värdekedjor. I projektet arbetar företagen tillsammans med andra företag, samt individuellt tillsammans med en företagscoach.
Fakta
Projektperiod: 1.11.2023-31.10.2026
Finansiering: Interreg Baltic Sea Region 2021–2027 inom prioritet ”Innovative Societies”. Programmet omfattar nio länder kring Östersjön, varav åtta är EU-medlemmar och Norge icke-medlem. Länk: https://interreg-baltic.eu
Totalbudget: Ca 3 miljoner euro.
Samarbetspartners: Projektet koordineras av Business Hub Zealand (Danmark). Övriga partners är Yrkeshögskolan Novia (Finland), Drivhuset Göteborg (Sverige), Charge AS (Norge), Startup Inkubaator Technopol (Estland), Inkubator Starter (Polen), Business Lolland-Falster (Danmark) och Technikzentrum Lübeck (Tyskland).
Hur mår vattnet i södra Stadsfjärden utanför Vasa? Det frågar sig forskarna Sten Engblom, Eva Högfors-Rönnholm och Jonna Engström-Öst vid Yrkeshögskolan Novia. Med stöd av Svensk-Österbottniska Samfundet påbörjas ett nytt projekt ”Vattenekosystemets tillstånd i Södra Stadsfjärden” som ska ta reda på hur muddringen påverkat Södra Stadsfjärden i Vasa och dess närliggande åar.
År 2013–2018 muddrades åmynningarna i Toby å och Solf å som rinner ut i Södra Stadsfjärden. Målet med muddringen var att minska risken för översvämningar i området och förbättra flödet i åarna, men muddringen kan ha haft konsekvenser för vattenkvaliteten, djurplankton, mikrobsamhället samt fisken.
Hur har det gått för abborren?
Södra Stadsfjärden är det mest betydelsefulla lekområdet för abborre i Finland. För fyra år sedan, 2020, påvisades att förekomsten av abborryngel var hög, men under vårvintern 2022, 2023 och 2024 meddelade Vasa stad att abborrfångsten har minskat och att området ska fredas under lekperioden.
Forskare frågar sig om vattenkvaliteten kan ha påverkats av muddringen och kanske lett till att abborryngel från 2020 dött. En delorsak kan också vara att djurplankton som är abborrynglens huvudsakliga föda har påverkats av lågt pH och höga metallhalter i vattnet.
Genom vattenprover och analys ska projektet ta reda på hur det riktigt ligger till.
“Södra Stadsfjärdens djurplankton- och mikrobpopulationer har inte undersökts före eller efter muddringen. Projektet bidrar därmed med viktig basinformation som kan användas i framtida utvärderingar av vattenekosystemet”, säger Sten Engblom, forskare vid Yrkeshögskolan Novia.
Projektfinansieringen utlystes av Svensk-Österbottniska Samfundet, för projekt inom naturvetenskaplig österbottnisk forskning, med anledning av Ostrobothnia Australis 100-årsjubileum.
För mer information kontakta
Yrkeshögskolan Novia, forskningsledare Sten Engblom, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Digitalisering är en av megatrenderna i vårt samhälle och anses vara effektivt samt minska kostnader i längden. Inom ramen för projektet “Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions” har fyra högskolor (Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, VAMK och Vasa universitet) undersökt användning och erfarenheter av digitala välfärdstjänster för barnfamiljer. Inom projektet har två studier utförts med föräldrar och professionella inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Data till studierna har samlats in genom gruppintervjuer, individuella intervjuer och en enkät under åren 2021–2023.
I resultaten framkom att föräldrarna använder sig av många digitala verktyg och tjänster i vardagen. Päikky och Wilma upplevdes som bra verktyg inom småbarnspedagogiken och man såg gärna att fler funktioner kopplades till Wilma. Kommunikationskanalerna är många och splittrade, t.ex. används skilda verktyg för att boka närvarodagar och att skicka ut veckobrev, och även sms och WhatsApp-meddelande förekommer. Detta upplevdes som stressande av både föräldrar och personal.
Att synliggöra verksamheten på daghem var centralt både ur barnens och föräldrarnas synvinkel. Fotografering var vanligt och ibland fick barnen själva vara delaktiga vid dokumenteringen. Daghemsvardagen dokumenteras alltmer digitalt, vilket har sina fördelar, men personalen ifrågasatte också hur tillgängligt det är för barnen. Barnens egna pappersmappar är mycket omtyckta av barnen och lättillgängliga, men är något som man planerar att digitalisera.
I småbarnspedagogikens läroplan ingår digital kompetens. Barnen har tillgång till surfplattor för pedagogiska spel, ljudböcker, filmer eller som hjälpmedel. Barnen tycker om det och kan vara delaktiga i att skapa digitalt material. Digitala verktyg kan stöda inlärning samtidigt som personalen lyfte upp att det är viktigt att avväga när det är ändamålsenligt.
Inom barnrådgivningen var användningen av digitala tjänster mindre, vanligen användes telefonen. Personalen föredrog direkta telefonnummer för kontakt med föräldrarna i stället för att samtalen styrs via en telefonväxel. Elektronisk tidsbokning av årskontroller och vårdbedömning genom mobiltelefonens kamera ansågs som smidiga digitala tjänster, men som inte ännu var utvecklade vid alla barnrådgivningar.
Den ökade tillgängligheten med digitala tjänster lyftes fram som positivt av föräldrarna. Chat-tjänster med personal som svarar i realtid hade man bra erfarenheter av, medan chatbottar gillades mindre. Onlinebokningssystem ansågs flexibelt, men det framgick också att många föredrar att ringa eller lämna ringbud.
Föräldrar uppgav att de förväntas ”hänga med i tekniken”, likaså att kunna sålla bland all information som tillhandahålls, vilket inte är så enkelt. Tid var en nyckelfaktor som kom upp under intervjuerna. Både föräldrar och personal upplevde att det inte är lätt att hitta tid för att lära sig nya digitala verktyg i den hektiska vardagen.
Digitaliseringen av tjänster märks alltmer i vår vardag och utmanar oss att hänga med i utvecklingen. Det är viktigt att användarna har möjlighet att påverka utvecklingen och utformningen av nya av digitala tjänster.
