KulturÖsterbotten

Samarbetet mellan evenemangskalendern Det händer i Österbotten och HSS-Media fortsätter! När tidningshuset i slutet av september ger ut sin stora höstbilaga Höst & fritid har också du som evenemangsarrangör möjlighet att få med ditt evenemang i sammanställningarna i bilagan, kostnadsfritt. Höst & fritid kommer att lista evenemang som ordnas under oktober–januari.

Skriv in ditt evenemang i Det händer i Österbotten på http://events.osterbotten.fi så snart som möjligt, allra senast 19 september! Notera att HSS-Media förbehåller sig rätten att avgöra vilka evenemang som tas med i tidningsbilagan.

Evenemangskalendern Det händer i Österbotten drivs av KulturÖsterbotten i samarbete med Österbottens förbund samt Vasa stad, Visit Vaasa och VASEK.

Slottsvallarna avslöjar mer av sin spännande historia
– se bilder från utgrävningarna här!

Husgrunden till landshövdingens residens, mynt från 1600-talet, en fin ring, spännen... Ju längre de arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar pågår, desto härligare blir fynden!

De arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar i Gamla Vasa fortsatte under en vacker höstvecka i september. Denna gång utforskades inte det stora schaktet på slottskullens västra sida. I stället gjordes provgrävningar på vallarnas norra sida, där både metalldetektering och geologiska undersökningar har visat att det kan löna sig att gräva.

Liksom tidigare var det arkeolog Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet som höll i trådarna för utgrävningen. Till sin hjälp hade de denna gång medlemmar från Österbottniska fornforskningssällskapet samt kursdeltagare från en arbiskurs i Vasa.

Vid provgrävningen blottlades en husgrund som identifierades som en flygelbyggnad till landshövding G.A. Pipers residens från mitten av 1700-talet. Många spännande föremål hittades också, bland annat 1600-talsmynt, en ring och spännen. Allt vittnar om den ståndsmässiga tillvaro som präglat slottskullen genom seklerna.

Som bäst inväntas datering av de träprover som togs vid vårens utgrävning. Proven analyseras ännu vid Uppsala universitet. Närmare information är på kommande också om de enskilda fynden.

KulturÖsterbotten ansöker som bäst om extern finansiering för att kunna fortsätta utgrävningarna år 2024.

Det arkeologiska grävarbetet kräver koncentration och precision! Foto: Jan Fast.

Ett vackert 1600-talsmynt hörde till veckans fynd. Foto: Jan Fast.

All fyndjord sållas noggrant. Foto: Heidi Hummelstedt.

En vacker bältessölja fanns också bland fynden. Foto: Heidi Hummelstedt.

Alla fynd registrerades och lades i plastpåsar. Arkeolog Fanny Fagerholm i förgrunden, i bakgrunden Wasa Teaters administrativa chef Gunilla Lillbacka och arkeolog Jemina Rajamäki. Bilden togs i samband med kultursektionens besök på vallarna 12 september. Foto: Åsa Blomstedt.

Symmetrin på ”Pipers husgrund” var det inget fel på! Foto: Sofia Sundholm, YA Medietjänster.

KulturÖsterbotten har under våren startat ett nytt nätverk som ska ge synlighet åt klinkbåtstraditionerna och deras betydelse för regionens kulturhistoria, det praktiska kunnandet när det gäller klinkbåtsbygge och användningen av dessa i historien starkt förankrade och viktiga båtar idag. Nätverket är till för alla som har något med klinkbåtar och skärgårdstraditioner i Österbotten att göra.

Medan projektet pågår (år 2025) bygger vi upp ett nätverk av intressenter för klinkbåtstraditioner och kustkultur i Österbotten. Vi ger de medverkande möjlighet att skapa nya eller fördjupa existerande kontakter inom branschen och fungerar samtidigt som koordinator och stöd för föreningar och organisationer som vill skapa nya aktiviteter kring klinkbåtstraditioner.

Att bygga båtar – och sedan använda dem – har varit otroligt viktigt för kust- och skärgårdsborna i alla tider. Vi vill lyfta fram den betydelse som klinkbåtstraditioner har för skärgårdsidentiteten än idag.

Satsningen är en fortsättning på KulturÖsterbottens tidigare projekt Ett lyft för klinkbåtstraditionen i Österbotten(2020–2022). Det utföll väl och har under åren genererat småskaliga spin off-projekt runtom i regionen. Vi vill genom vårt nya projekt ge synlighet dels åt klinkbåtstraditionernas betydelse för regionens kulturhistoria, dels åt det praktiska kunnandet vad gäller klinkbåtsbygge och användningen av de traditionella båtarna. Det här vill vi göra genom att stärka samarbetet mellan de föreningar, organisationer och småföretag som intresserar sig för klinkbåtstraditioner genom nätverkande lokalt, regionalt, nationellt och på en nordisk nivå.

Planerade aktiviteter:

Våren 2025

Tre nätverksträffar ordnas i på olika håll i Österbotten:

1 april, Vasa

Kulturgården på Campus Kungsgården i Gamla Vasa, Kungsgårdsvägen 46 A, Vasa

8 april, Kristinestad

Felénska gården, Strandgatan 51–53, Kristinestad

15 april, Pedersöre

Loffens, Mjölvägen 7, Bennäs

Sommaren 2025

Vi synliggör nätverket och sprider information om nätverket på relevanta evenemang som synliggör klinkbåtstraditioner i Österbotten.

September 2025

Vi deltar i den nordiska klinkbåtskonferensen i Kotka och Kuggom, 4–6.9.2024.

Hösten 2025

Vi ordnar en gemensam nätverksträff med sikte på framtida samverkande åtgärder.

Projekttid:

1.1–31.12.2025

Finansiärer:

Medel för genomförande av projektet har erhållits från Museiverket.

Om du och din organisation är intresserad av klinkbåtar och båttraditioner i olika former, om ni som museum tar hand om gamla båtar, om du på fritiden bygger eller renoverar en gammal klinkbåt eller på annat sätt är involverad i det immateriella kulturarv som båtarna utgör, är du varmt välkommen med i vårt klinkbåtsnätverk!

Kontakta Nina Sten på KulturÖsterbotten:

e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 040 152 8373

Torsdag 23 mars 2023 ordnar KulturÖsterbotten i samarbete med AT Content en tvåspråkig branschdag för ungdomslitteratur. Evenemanget, som ordnas på Ritz i Vasa, är avsett för alla som jobbar med litteratur eller med unga – och naturligtvis för alla unga!

Läs programmet för Jippii! här

Det kostar inget att delta i branschdagen, men anmäl dig gärna (p.g.a. serveringen): Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Moderator: Johanna Stenback

Producerat av: All Things Content

Arrangör: KulturÖsterbotten

Branschdagen ordnas med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet

Det är tidigt 1900-tal på Stundars och pigan Lina har utmanande tider framför sig. Både drängen August och bonden på gården vill gifta sig med henne och snart måste hon göra sitt val. Hjärtat säger drängen, men bonden är enträgen och också mycket rikare. Som traditionen bjuder ska den tilltänkta brudgummen ge bruden en hel del fästmansgåvor, bland annat kaffe, men för att lyckas med det behöver brudgummen så klart pengar. I det här fallet har den rika bonden förstås övertaget, men drängen har goda chanser han också, då äventyrsdeltagarna kommer för att hjälpa honom på vägen.

Kaffi tå är ett äventyr på Stundars museiområde, inspirerat av Escape Room-konceptet. Äventyret leds av en berättare och deltagarna använder karta och ledtrådar för att lösa gåtor och samla gåvor till bruden. Tempot är lugnare än i traditionella Escape room-upplägg och fokus ligger på samarbete, kreativitet och allmänbildning. Det krävs inga förkunskaper, så länge gruppen har någon deltagare som kan läsa så klarar man sig utmärkt.

Aktiviteten är anpassad för alla åldrar och bakgrunder och utnyttjar den historiska miljön vid Stundars museum fullt ut. Kaffi tåfyller ett tomrum i utbudet av liknande aktiviteter i Österbotten. Efter avslutat äventyr bjuds deltagarna på förlovningskaffe och möjlighet till diskussion om historiska och nutida teman, som till exempel (sky)höga kaffepriser.

Du kan boka äventyret via Stundars museum, och det finns även möjlighet att skräddarsy besöket med exempelvis bondosttillverkning och bastuupplevelser. Det finns planer på fler språkversioner och utveckling av spelet för att inkludera tävlingsmoment mellan lag.

Produkten Kaffi tå är utvecklad av Stundars museum under åren 2024–2025 som en del av Interreg Aurora projektet Bothnia Business Heritage, som förenar kulturarv och företag i Finland och Sverige.

– Det nästan treåriga projektet är nu i sin slutfas och det är nu vi börjar se resultaten av arbetet. Under projekttiden har vi fokuserat på att ta reda på vad näringslivet vill ha av kulturarvsaktörerna, vad kulturarvsaktörerna kan erbjuda näringslivet och hur aktörerna kan samarbeta för att uppnå lyckade resultat, berättar Nina Sten, projektledare vid KulturÖsterbotten.

Bothnia Business Heritage har bland annat satsat på att utbilda kulturarvsfältet kring marknadsanalysering, paketering av tjänster, marknadsföring och berättarkonst.

– Vi har velat ge kulturarvsaktörerna så goda chanser som möjligt att kunna skapa nya intressanta tjänster som de kan erbjuda sina kunder, berättar Sten.

Alla mår bra av konst och kultur. Att få njuta av bildkonst, musik, att dansa, skriva, läsa, skapa själv med alla sinnen och utvecklas inom konsten borde vara en självklarhet för alla. Och för väldigt många är det möjligt. Många vuxna tar del av fria bildningens kursutbud inom konst och kultur. Barn och unga kan ta del av grundläggande konstundervisning (GRK) eller annan hobby- och fritidsverksamhet som finns i de flesta kommuner, dock med varierande utbud och varierande upprätthållare.

Men vad händer när ett barn har särskilda behov? I skolan har barnet rätt till stöd och assistens men vad händer när skoldagen är slut och barnet vill fortsätta med en hobby, till exempel musikstudier inom grundläggande kostundervisningen? Lagstiftning är entydig: alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid. Även barn med särskilda behov ska få tillräckligt stöd för att kunna delta i konst- och kulturhobbyer som arrangeras av hemkom­munen eller av offentligt finansierade aktörer.

Men hur ser verkligheten ut? Det finns brister i strukturer, resursering och samarbete som kunde garantera att även barn med särskilda behov har möjlighet att delta i GRK. Denna grupp lämnas i värsta fall helt utanför. Det finns stora skillnader mellan våra kommuner, vad som erbjuds inom ramen för hobbyverksamhet och även åt vem. Undersökningar som gjorts av Handikappforum och Människorättscentret (2018) visar brister i möjligheterna att delta i hobby- eller fritidsverksamhet. Av gruppen barn under 16 år med funktionsnedsättning upplevde 69% möjligheten att kunna delta i hobby- och fritidsaktiviteter som ganska dålig eller dålig.

Ansvarsfördelningen mellan kommun och välfärdsområde bör redas ut. Vem ska ansvara för resursering och koordinering av stödåtgärder inom konst- och kulturhobbyer för barn med specialbehov? En personlig assistent (bekostas av välfärdsområdet) kan följa med barnet även på fritiden medan en skolgångshandledare (bekostas av kommunen) finns som stöd enbart under skoltid.

Det finns modeller för hur man kunde ordna GRK och hobbyer så att även barn med specialbehov kan delta, till exempel tvålärarmodellen (modell där två lärare undervisar parallellt för att inkludera elever som behöver extra stöd) eller undervisning i smågrupper. Men detta kräver en prioritering av resurser i budgeteringsskedet och medvetenhet om vilka behov som finns. Många gånger når inte informationen om specialbehov fram till anordnaren av hobbyverksamheten eftersom den inte får delas till exempel mellan skolan och fria bildningen.

I april har vi både välfärdsområdesval och kommunalval. Vem av kandidaterna lyfter frågan om alla barns lika rätt till deltagande i konst- och kulturhobbyer? Finns det förtroendevalda som vill jobba för alla barns rätt till en meningsfull fritid, även för dem som behöver mer stöd? Och vem prioriterar finansieringen för barns och ungas lika rätt till en meningsfull fritid?

Alla barn och unga har rätt att delta i konst- och kulturhobbyer som erbjuds av deras hemkommun. Detta gäller även barn och unga med behov av anpassade stödåtgärder. Strukturella problem medför i dag att denna rättighet inte uppfylls, vilket leder till diskriminering.

Enligt uppgifter från år 2022 fick 24 procent av eleverna i Finlands grundskolor intensifierat stöd eller särskilt stöd i undervisningen. Den här gruppen barn och unga erbjuds i dag inte motsvarande stödtjänster inom konst- och kulturhobbyer – eller inom fritidsaktiviteter i stort.

Finlands lagstiftning och internationella konventioner fastslår entydigt att alla barn och unga har rätt att utvecklas enligt egen förmåga, samt att fördjupa sig i konst och kultur utanför skolan. En egen hobby och ett meningsfullt sammanhang kan ha stor positiv och långsiktig inverkan för ett barns eller en ungdoms livskvalitet.

Projekt Kulturum lanserade en introduktion till särskilda stödbehov inom konst- och kulturhobbyer under veckan för barnets rättigheter. Där presenteras fem förslag på hur dagens situation kan förbättras. Det handlar bland annat om tvålärarmodellen – att få in en andra vuxen som stöd för hobbygrupper, och om att utnyttja möjligheten till individualiserad läroplan inom grundläggande konstundervisning. Andra åtgärder kan vara fortbildning för personalen samt förbättrad kommunikation kring de stödtjänster som finns att tillgå.

Det nya materialet, som får användas fritt, hittar du bland annat på KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/index.php/om-kulturoesterbotten/materialbank/konstundervisning-

Ingen har väl kunnat undgå att läsa om de sparkrav på utbildning och kultur som nu åläggs oss. Av dem som får minst tas mest. Av statsbudgeten där kulturen utgjort under en procent ska alltså nu skäras ytterligare. Samtidigt som Finland behöver tillväxt verkar man helt ha missat att kulturbranschen genererar många arbetstillfällen varje år. I stället för att bereda flera aktörer inom kulturbranschen arbetsmöjligheter vill man strypa finansieringen och därigenom möjligheterna att försörja sig till exempel som frilansande skådespelare.

Kultur betyder så oerhört mycket för vårt välmående. Vi behöver kultur i våra liv: musik, teater, litteratur, konst, cirkus och mycket, mycket mer. Kultur är det som görs oss till människor. Kultur är värderingar och värdegrunder, medmänsklighet och delat ansvar.  Många aktiviteter som vi gör till vardags kanske man inte alltid ens tänker på som kulturaktiviteter. En kulturgärning kan vara att besöka en teaterföreställning, att läsa eller lyssna på en bok eller på musik, men det kan också vara att ta vara på en kulturhistorisk skatt, kanske ett gammalt stickmönster eller familjereceptet på klimpsoppa.

Vad kan då jag göra?

Vi kan alla stöda våra lokala kulturaktörer och hitta olika aktiviteter som piggar upp i höstmörkret. Jag hoppas att hösten kan inspirera till nya saker man kanske funderat på men inte riktigt vågat pröva. För egen del sjunger jag varje vecka i min lokala kör men jag får nog jobba lite mer med mig själv för att komma mig för att tex måla med vattenfärger!

Utmana dig själv! Se filmen du funderat på, besök teatersalongen och ta med en vän, lyssna på musikpodden de pratade om i radion eller besök konserten med lokala artister på uf-lokalen. Koka klimpsoppan som mommo alltid gjorde och sticka mönstret från din barndoms vantar.

SÖFUK-anställda kommer dessutom att kunna delta i Kulturbingo 2024 som ett led i samkommunens 30-årsfirande. Kulturbingo-brickan är indelad i olika kategorier inom allt från kulturarv, litteratur och bildkonst till dans, musik, sång, film, teater och hantverk, som alla inspirerar till olika kulturverksamheter. Kanske kan andra organisationer ta efter och utmana sina anställda att stöda lokal kultur.

Jag önskar oss alla en härlig höst med ett rikt kulturliv!

Åsa Blomstedt, kulturchef

Ingen har väl kunnat undgå att läsa om de sparkrav på utbildning och kultur som nu åläggs oss. Av dem som får minst tas mest. Av statsbudgeten där kulturen utgjort under en procent ska alltså nu skäras ytterligare. Samtidigt som Finland behöver tillväxt verkar man helt ha missat att kulturbranschen genererar många arbetstillfällen varje år. I stället för att bereda flera aktörer inom kulturbranschen arbetsmöjligheter vill man strypa finansieringen och därigenom möjligheterna att försörja sig till exempel som frilansande skådespelare.

Kultur betyder så oerhört mycket för vårt välmående. Vi behöver kultur i våra liv: musik, teater, litteratur, konst, cirkus och mycket, mycket mer. Kultur är det som görs oss till människor. Kultur är värderingar och värdegrunder, medmänsklighet och delat ansvar.  Många aktiviteter som vi gör till vardags kanske man inte alltid ens tänker på som kulturaktiviteter. En kulturgärning kan vara att besöka en teaterföreställning, att läsa eller lyssna på en bok eller på musik, men det kan också vara att ta vara på en kulturhistorisk skatt, kanske ett gammalt stickmönster eller familjereceptet på klimpsoppa.

Vad kan då jag göra?

Vi kan alla stöda våra lokala kulturaktörer och hitta olika aktiviteter som piggar upp i höstmörkret. Jag hoppas att hösten kan inspirera till nya saker man kanske funderat på men inte riktigt vågat pröva. För egen del sjunger jag varje vecka i min lokala kör men jag får nog jobba lite mer med mig själv för att komma mig för att tex måla med vattenfärger!

Utmana dig själv! Se filmen du funderat på, besök teatersalongen och ta med en vän, lyssna på musikpodden de pratade om i radion eller besök konserten med lokala artister på uf-lokalen. Koka klimpsoppan som mommo alltid gjorde och sticka mönstret från din barndoms vantar.

SÖFUK-anställda kommer dessutom att kunna delta i Kulturbingo 2024 som ett led i samkommunens 30-årsfirande. Kulturbingo-brickan är indelad i olika kategorier inom allt från kulturarv, litteratur och bildkonst till dans, musik, sång, film, teater och hantverk, som alla inspirerar till olika kulturverksamheter. Kanske kan andra organisationer ta efter och utmana sina anställda att stöda lokal kultur.

Jag önskar oss alla en härlig höst med ett rikt kulturliv!

Åsa Blomstedt, kulturchef

KulturÖsterbotten och BARK Österbottens barnkulturnätverk arrangerar ”traditionsmässor” i Sundom UF-lokal den 15.11 kl. 17.30-20 samt i Årvasgården den 21.11 kl. 17.30-20.

Vi vill fylla husen med hantverk, musik och dans, traditionell mat och så vidare, säger projektledare Johanna Björkholm vid KulturÖsterbotten. Besökarna får bekanta sig med olika traditioner genom att titta, prova på, pyssla, smaka och fundera kring betydelsen av levande traditioner i vårt samhälle.

Evenemangen heter ”Leve traditionerna! Mässa för immateriellt kulturarv i Österbotten”. Mässorna kommer att ha högt till tak – det är inte viktigt hur gamla traditionerna är eller i vilket skede de har kommit till Österbotten. Det viktiga är i stället att traditionerna utövas och uppskattas i samtiden. Inträdet är fritt och vi bjuder på kaffe och något smått ätbart. Arrangörerna samarbetar brett med föreningar och engagerade utövare kring evenemangen.

Bakgrunden till traditionsmässan är att Unescos konvention för tryggande av immateriellt kulturarv firar 20-årsjubileum i år och att det är 10 år sedan Finland undertecknade konventionen. Det här är värt att uppmärksamma!

KulturÖsterbotten och BARK Österbottens barnkulturnätverk har under hösten lyft fram levande traditioner i form av skolworkshopar. Elever i klass 3–6 erbjuds delta i traditionsworkshopar

Under hösten har vi bland annat dansat traditionella danser, låtit barnen bekanta sig med traditionell musik, vävt armband med bandgrindar, gjutit tennfigurer som eleverna själva designat, tillagat mellanmål bestående av traditionella rätter och låtit eleverna tjära båtar, berättar Björkholm. Vi har utgått från intressen hos föreningar och aktiva utövare i skolans närhet och låtit traditionsexperter dela med sig av sina kunskaper till barnen.

Det har varit väldigt roligt att vara ute i skolorna, och framför allt har det varit givande att kunna knuffa på för ett närmare samarbete mellan traditionsexperter och lokala skolor – vi upplever att en nytändning behövs inom det området nu efter pandemin. Målsättningen är att åtminstone en skola per kommun ska erbjudas workshopar.

Traditionsmässan blir nu en slutpunkt för firandet, där alla intresserade kan ta del.

Välkomna med på traditionsmässa!

Låt boken leva! Det är devisen för årets upplaga av Österbottens bokmässa. Mässan ordnas fredag–söndag 26–28 april på Academill i Vasa.

Fredagens program tar sikte på unga läsare och på litteraturens roll i skolor och daghem. Programmet är uppbyggt i nära samarbete med modersmålets didaktik vid Åbo Akademi.

På lördag och söndag bjuds det på program för alla åldrar – från de riktigt små som tar sina första stapplande steg i böckernas förunderliga värld till inbitna gamla bokmalar – och för alla smaker. Programmet försiggår på två bokscener och på den s.k. Sagohyllan. Mässbesökarna kan också flanera runt i mässhallen och botanisera bland utställningsmontrarna där.

På programbladet återfinns tiotals författare och förläggare, de flesta med en stark koppling till Österbotten, alla kända och uppskattade bland sina läsare. Österbottens bokmässa handlar om fakta och fiktion, om alla litterära genrer och mängder av olika teman: historia, familjehemligheter, modern poesi, kriminalgåtor, kultur på dialekt, natur- och klimatfrågor i litteraturen, konst och poesi, krig och orostider, memoarer, skräck och dystopier, feelgood, hästböcker... Stora, grundläggande frågor ventileras också: ordet i det digitala informationsflödet, litteraturens värde, sätt att stöda läsintresset hos barn och ungdomar...

Mässan avslutas med en högst angelägen paneldiskussion: Hur gör vi för att boken ska leva också i framtiden? Frågan diskuteras av kända personligheter från olika delar av bok- och förlagsvärlden.

Österbottens bokmässa 2024 har planerats och byggts upp med Boklund / Bokens hus i spetsen. I arrangörsnätverket deltar bl.a. Svensk-Österbottniska samfundet, Åbo Akademi (modersmålets didaktik), Svenska Österbottens litteraturförening, Ellips och KulturÖsterbotten.

Bekanta dig med programmet för alla tre mässdagar här: https://www.boklund.fi/osterbottens-bokmassa

VÄLKOMMEN MED!

Låt boken leva! Det är devisen för årets upplaga av Österbottens bokmässa. Mässan ordnas fredag–söndag 26–28 april på Academill i Vasa.

Fredagens program tar sikte på unga läsare och på litteraturens roll i skolor och daghem. Programmet är uppbyggt i nära samarbete med modersmålets didaktik vid Åbo Akademi.

På lördag och söndag bjuds det på program för alla åldrar – från de riktigt små som tar sina första stapplande steg i böckernas förunderliga värld till inbitna gamla bokmalar – och för alla smaker. Programmet försiggår på två bokscener och på den s.k. Sagohyllan. Mässbesökarna kan också flanera runt i mässhallen och botanisera bland utställningsmontrarna där.

På programbladet återfinns tiotals författare och förläggare, de flesta med en stark koppling till Österbotten, alla kända och uppskattade bland sina läsare. Österbottens bokmässa handlar om fakta och fiktion, om alla litterära genrer och mängder av olika teman: historia, familjehemligheter, modern poesi, kriminalgåtor, kultur på dialekt, natur- och klimatfrågor i litteraturen, konst och poesi, krig och orostider, memoarer, skräck och dystopier, feelgood, hästböcker... Stora, grundläggande frågor ventileras också: ordet i det digitala informationsflödet, litteraturens värde, sätt att stöda läsintresset hos barn och ungdomar...

Mässan avslutas med en högst angelägen paneldiskussion: Hur gör vi för att boken ska leva också i framtiden? Frågan diskuteras av kända personligheter från olika delar av bok- och förlagsvärlden.

Österbottens bokmässa 2024 har planerats och byggts upp med Boklund / Bokens hus i spetsen. I arrangörsnätverket deltar bl.a. Svensk-Österbottniska samfundet, Åbo Akademi (modersmålets didaktik), Svenska Österbottens litteraturförening, Ellips och KulturÖsterbotten.

Bekanta dig med programmet för alla tre mässdagar här: https://www.boklund.fi/osterbottens-bokmassa

VÄLKOMMEN MED!

 Under vårvintern 2023 har riksdagsvalet präglat diskussionerna i media och partiernas kandidater har berättat om sina värderingar och prioriteringar på gator och torg, i insändare, sociala medier och valkompasser.

 Kandidaternas åsikter om landets ekonomi, försvarssambete, vård och omsorg, utbildning mm har ventilerats i stora debatter runtom i landet på lokal såväl som nationell nivå.

Men den politiska diskussionen om kultur och kulturens framtid har nästintill saknats helt. I de stora riksmediernas valkompasser fattas frågor om kandidaternas inställning till specifika kulturfrågor. Även i flera partiers valprogram lyser kulturen med sin frånvaro. Att man i den politiska valdebatten dessutom får höra att ”kultur är en lyxprodukt som vi just nu inte har råd med” ger en skrämselhicka.

Hur blev det nu såhär? Är inte kulturen värd någonting? Och vad är kultur egentligen?

Var och en av oss har säkert en egen definition vad begreppet kultur innebär. För någon kan kultur betyda ”finkultur” med opera, balett och klassiska verk. För en annan kan det betyda den lokala föreningens revy-uppsättning, barnteaterpjäsen som turnerar i skolan, en bok på eget modersmål, film och serier i tv eller på streamingtjänster, musik i bakgrunden på den lokala puben eller en jubileumskonsert i Schaumansalen. Oberoende av vad vi läser in i begreppet kultur upplever de flesta av oss att kultur är viktigt och det som definierar oss som människor. Under pandemiåren var det kulturinstitutionerna som tvingades stänga ner och det var dem vi saknade.

Vi måste få statliga garantier som signalerar att man tar kulturbranschen på allvar som den betydande arbetsgivare den är, och inser dess ekonomiska värde. Stöden från privata fonder och stiftelser är ovärderliga men de är kompletterande, inte ersättande finansieringsformer. Vi behöver professionell kulturproduktion likaväl som kulturproduktion utförd av tredje sektorn. Finansieringen för utbildning inom kulturbranscherna får inte äventyras. För oss finlandssvenskar måste det finnas utbildning på svenska i Finland för bildkonstnärer, musiker, producenter mfl inom både andra och tredje stadiet. Vi kan inte tillåta en kreativ, konstnärlig hjärnflykt utomlands om utbildning inte kan garanteras på eget modersmål.

När detta nummer av Svängrum-e läses vet vi hur det gick i valet. De följande fyra åren utvisar om vi valde rätt..

Första sidans ledarbild: Från Wasa Teater, Farsen " Man får väl ställa upp". Lina Eklblad, Susanne Marins, Tove Qvickström, Carola Sarén, Johan Aspelin. Foto Frank A. Unger

Litteraturfestivalen Vasa LittFest, en av höstens höjdpunkter för regionens alla bokvänner, frestar även i år med högaktuella författare och intressanta teman. Huvudtemat för festivalen, som ordnas 16–18 november, är Budskap.

Bland alla spännande författarnamn i programmet återfinns bl.a. Axel Åhman och Ella-Maria Nutti. Duon slår sig lördag 18 november kl. 10.55 ner i Petters soffa i Dramasalen vid Vasa stadsbibliotek för ett samtal med journalisten Petter Lindberg. – Samtalet är resultatet av ett långvarigt litteratursamarbete mellan Österbotten och Västerbotten med KulturÖsterbotten som en av aktörerna.

Både Åhman och Nutti har rätt nyligen debuterat som romanförfattare, men bägge är bekanta för publiken sedan tidigare. Åhmans romandebut Eldsjäl, som utkom hösten 2023, är en berättelse om dem som stannar, om dem som brinner fast de rimligtvis borde slockna. Nuttis debutroman Kaffe med mjölk är en lika vemodigt finstämd som skimrande berättelse om en förälder och hennes barn och om hur de tunnaste trådarna kan vara de starkaste banden. Nutti har nominerats bl.a. för Norrlands litteraturpris för romanen.

Bekanta dig med programmet för Vasa LittFest här: www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kultur-i-vasa-och-vasaregionen/vaasa-littfest-vasa/littfest-program/

I dagens mångkulturella samhälle är det viktigt att det finns platser där människor kan mötas, utbyta erfarenheter och känna sig välkomna. I Kristinestad finns en sådan plats i form av Luckan i Sydösterbotten. Med bredd i verksamheten och en klar fokus på integration har Luckan en viktig roll i att främja gemenskap och förståelse. För att uppnå vårt mål samarbetar vi med många andra aktörer.

Barnkulturnätverket Bark och Lappfjärds folkhögskola är för oss två viktiga samarbetspartners med regional anknytning. Men också lokala föreningar och stiftelser är viktiga för att evenemang ska kunna nå så många som möjligt. Svenska Odlingens vänner i Kristinestad är en sådan lokalt viktig samarbetspart, Kulturhuset Dux en annan.

I sommar har vi haft ett antal evenemang, konserter och andra event. Speciellt vill vi lyfta fram barnkalaset som ordnades i juni, som var inriktad på integration och barn. Mycket uppskattad var också vår cirkus workshop i början av augusti som vi anordnade under Lafolk-festivalen. Båda evenemangen lockade över hundra deltagare, vilket är mycket på en liten ort som Kristinestad.

Luckan i Sydösterbotten är en del av Luckan nätverket,ett finlandssvenskt nätverk som erbjuder stöd och rådgivning till invandrare i olika frågor. Det kan handla om hjälp med att fylla i blanketter, förstå myndighetskrav eller få vägledning i hur man navigerar genom det finska samhället. Denna typ av service är ovärderlig för dem som är nya i landet och behöver extra support för att kunna etablera sig och trivas i sin nya hemstad.

Att mötas och uppleva varandras kulturer är en viktig del av integrationen. Luckan Kristinestad arrangera regelbundet evenemang och aktiviteter där människor kan dela med sig av sin kultur och lära sig om andra. Barnkalas, workshops och kulturella festivaler är några exempel på hur vi främjar ett öppet och mångkulturellt samhälle.

Material för en ordkonststund med äldre – inspirerande bildkort och en lättanvänd materialguide – finns nu fritt tillgängligt på webben för vem som helst som vill slå sig ner kring en ordkonststund tillsammans med en äldre.

Materialet (två pdf-filer) kan laddas ner på materialbanken på KulturÖsterbottens hemsida: www.kulturosterbotten.fi/materialbank. Välj kategorin ”Berättande och ordkonst”!

Materialet anknyter fritt till tv-serien Ordskatter, som visas på OnniTV under oktober–december. Serien i sju avsnitt – av vilka två på svenska – leker med ord, rim och ramsor som hjälper tittaren att minnas sina egna ordskatter – lekramsor, ordspråk och talesätt – och dela med sig av dem till andra. Huvudrollerna i de två svenskspråkiga avsnitten spelas av Susanne Marins och Jonas Bergqvist.

Läs mera om tv-serien: https://svangrum.sofuk.fi/71-2023/september/431-ordskatter-vantar-pa-att-bli-upptackta-i-host

TV-serien Ordskatter och det tillhörande ordkonstmaterialet har producerats som en del av projektet Ordkonst för äldre, som genomförs av Södra Österbottens förbund, Österbottens förbund och KulturÖsterbotten. Sin finansiering får projektet från Centret för konstfrämjande. Projektet administreras av Södra Österbottens förbund.

Närpes-kontoret för Luckan i Sydösterbotten finns numera på en ny adress: Mitt i stan-huset, på Närpesvägen 16. Tidigare fanns Luckans servicepunkt i Närpes på stadsbiblioteket. – I Kristinestad finns Luckan på samma adress som förut: Sjögatan 49.

Luckan i Sydösterbotten har öppet i Närpes varje tisdag kl. 10–16.

Titta in: www.luckan.fi

Närpes-kontoret för Luckan i Sydösterbotten finns numera på en ny adress: Mitt i stan-huset, på Närpesvägen 16. Tidigare fanns Luckans servicepunkt i Närpes på stadsbiblioteket. – I Kristinestad finns Luckan på samma adress som förut: Sjögatan 49.

Luckan i Sydösterbotten har öppet i Närpes varje tisdag kl. 10–16.

Titta in: www.luckan.fi

Nu är vi i gång med vårt nya klinkbåtsnätverk i Österbotten! Under våren har vi ordnat tre nätverksträffar: en i Vasa, en i Kristinestad och en i Bennäs.

Klinkbåtsnätverket med KulturÖsterbotten i spetsen har samlat privatpersoner, föreningar, organisationer och kommuner med intresse av klinkbåtstraditioner till intressanta samtal i avslappnad miljö. Vi har funderat på klinkbåtstraditionens historiska betydelse, nuläge och framtidsutsikter. Vi har funderat över behovet av utbildning kring bland annat reparation av gamla båtar och behovet av att lära den yngre generationen att bygga en klinkbåt från grunden. Samtalen har varit livliga och det finns ett genuint intresse inom nätverket att driva frågorna vidare.

I maj kommer vi att samla information om evenemang i Österbotten som på ett eller annat sätt tangerar klinkbåtar och klinkbåtstraditionen, till ett nyhetsutskick som kommer att spridas både inom och utanför nätverket. Om du vill ta del av informationen kontakta projektledaren: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.!

Projekttid:

1.1–31.12.2025

Finansiärer:

Medel till projektets genomförande har erhållits från Museiverket.

Minns du någon ramsa från barndomen? Kanske en ramsa som ni rabblade när ni lekte tillsammans därute eller som dina föräldrar upprepade för dig, om och om igen, när du var liten. Eller kommer du att tänka på något ordspråk som du hört många gånger i livet, kanske alltid i en viss situation eller på en viss plats eller tillsammans med en viss person?

KulturÖsterbotten deltog år 2023 i projektet Ordkonst för äldre tillsammans med Södra Österbottens förbund och Österbottens förbund. I projektet producerades material för ordkonststunder, bildkort och filmer kring olika teman som kan användas t.ex. vid äldreboenden tillsammans med minnessjuka eller annars som underlag för en pratstund. – Projektet, som administrerades av Södra Österbottens förbund, fick sin finansiering från Centret för konstfrämjande.

Ordkonst är att leka med ord. Under vår vandring genom livet snappar vi upp talesätt, ordstäv, ordlekar, dikter, rim och ramsor. Språket i historier, berättelser och sagor är ofta färgrikt, och det ska vi värna om. När vi använder språket mångsidigt, berikar vi vår fantasi samtidigt som hjärnan får träning. Dessutom blir vi på gott humör. Det här är viktiga saker och bra färdigheter livet ut.

Vi bär allesamman med oss en minnenas resväska, där vi packat ner viktiga och värdefulla stunder från vår resa genom livet. Resväskan kan vara gammal och täckt av ett lager med damm, men inne i väskan kan man hitta sagolika ordskatter som det lönar sig att plocka fram och studera i en ny tid, i en ny miljö: berättelser, historier, talesätt, ordgåtor, dikter, ramsor och fragment ur sånger... Det är inte bara ord som lagts efter ord – alla dessa ordskatter är viktiga för resväskans ägare. När vi delar med oss av våra ordskatter, dvs. berättar dem för andra, sprider vi rikedomarna och glädjen. Minnen och talesätt som delas med andra i samma ålder har en annan innebörd än när de återberättas för en yngre generation. De ungas ordskatter kan vara helt annorlunda än de äldres.

En ordkonststund är en på förhand planerad gemensam stund, där man samlas kring ord och ordstäv för att prata och minnas och leka med ramsor. Ordkonststunden kan byggas upp t.ex. kring ett fotografi, som man börjar prata om och minnas kring med hjälp av stödfrågor och instruktioner.

Inom projektet producerades en filmserie med sju avsnitt. Två av dem är på svenska, med Jonas Bergqvist och Susanne Marins i huvudrollerna. Hela filmserien visades hösten 2023 på kanalen Onni-TV och lockade i medeltal ca 200 000 tittare per vecka, över hela landet. Filmerna finns nu fritt tillgängliga på YouTube:

Ordskatter, del 6: Samarbete ger kraft (www.youtube.com/watch?v=d_XAVdfVCe4)

Ordskatter, del 7: Borta bra men hemma bäst (www.youtube.com/watch?v=TT7Zkvxb3Uw)

På KulturÖsterbottens materialbank kan du ladda ner instruktioner och material för en ordkonststund. Kanske du blir inspirerad att slå dig ner tillsammans med en äldre och prata en stund – om ord, gamla minnen, traditioner – och kanske minns gamla ord som idag fallit i glömska:

Materialguide, pdf-fil (www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/beraettande/169-ordkonst-foer-aeldre-materialguide/file)

Genom att leka med ord kan många minnen väckas till liv. Vilka minnen har du i din resväska?