Det finns situationer och reaktioner man aldrig glömmer. En sådan var omedelbara reaktionen hos några av mina medarbetare då jag för ett år sedan meddelade att jag kommer att byta jobb, från att ha arbetat 16 år som direktör för Svenska Österbottens förbund för utveckling och kultur till att bli förvaltnings- och personaldirektör vid Yrkeshögskolan Novia. Mitt beslut var oväntat för många, varför byta från världens bästa jobb som under så många år personifierats i mig?

Svaret är att det är nyttigt att ibland byta arbetsuppgifter och arbetsmiljö, nyttigt både för individen själv och för organisationen, både för den gamla och för den nya. Det är bra att högsta ledningen i en organisation byts ibland!

Hösten 2007 tog jag över ledningen av en organisation som då var i den största brytningsfasen någonsin sedan dess start 1994-1995. Dåvarande Svenska yrkeshögskolan bröts ur samkommunen för att tillsammans med Yrkeshögskolan Sydväst bilda Yrkeshögskolan Novia, samtidigt bildades Yrkesakademin i Österbotten av dåvarande Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs kurscenter och Vocana i Närpes.

Vi kom igång med de nya lärosätena 1.8.2008 resp. 1.1.2009 och fortsatte fokusera på deras utveckling med studerandes kunnande i centrum jämsides med campusplanering och byggnationer. För att uppnå visionen om ett starkt högskolecampus på Brändö i Vasa måste först ett nytt campus skapas för de utbildningar som Yrkesakademin höll i det som idag kallas Alere. Vi skapade Campus Kungsgården. Genast efter färdigställandet av det campuset inleddes byggnationen av Alere. Planeringsmötena, finansieringsberäkningarna och diskussionerna har varit otaliga men fokus har ständigt varit på studerande och bildning för framtiden i vår region.

Att vara högsta chef för anrika kulturinstitutioner som Wasa Teater och KulturÖsterbotten är något som sporrar, utmanar och utvecklar. Kultursektorns roll som skapare av ekonomiskt mervärde i regionen lyfts sällan fram i offentliga debatten. Teatern som hela regionens teater berör alla i vårt verksamhetsområde, med ett nyrenoverat teaterhus har vi nu också faciliteterna i skick för årtionden framåt. Kulturbevakningen är svår att ta på, men ack så viktig och något som genast märks ifall den inte finns. Om vi inte haft vårt KulturÖsterbotten med sin projektorganisation, hur länge skulle det tagit före hemligheterna som gömts på Korsholms vallar tagits fram? Ett samhälle utan aktivt kulturliv är fattigt, till all lycka ses nyttan av denna sektor i vårt landskap!

Det tyngsta under mina 16 år som direktör har varit anpassningen av organisationen och verksamheten då finansieringen dramatiskt minskat. Att förändra organisationen från en omsättning på knappt 33 miljoner euro till en omsättning som är 10 miljoner euro eller 30 procent lägre och samtidigt köra upp tjänsteproduktionen med 20 procent verkställs inte i en handvändning. Tillsammans med personalen och våra förtroendevalda har vi tagit och förverkligat många svåra beslut. Höjdpunkterna har till all lycka varit fler än de svåra stunderna. Glädje över studerandes framgångar, projekt där vi varit främst i landet, berörande teaterupplevelser och människomöten!

Ledarskap, och speciellt förändringsledarskap är enligt mig mod att vilja och att varje dag lägga sig själv i blöt. Därför är det bra att ledaren byts ibland, det behövs nya infallsvinklar och synpunkter på hur verksamheten kan drivas, särskilt i en verklighet där det enda bestående är förändringen! Den erfarenhet jag fått under min karriär hittills är till nytta i mitt nya värv som förvaltningsdirektör vid Novia. Efter åtta månader på denna post har medarbetarna också märkt att en ”ny” person kommit in med egna synpunkter och synvinklar.

På Novia är studerande också i centrum. I Finland har vi som nationell målsättning att andelen högskoleutbildade ska uppnå 50 procent av en årskull vilket betyder satsningar på rekryteringen från såväl yrkesutbildningen som gymnasierna. Stadieövergångarna utvecklas så studerande smidigt kan övergå till högskolestudier och efter avslutade studier snabbt hitta sysselsättning. Utbildningsnivån i landet har under senaste åren haft en sjunkande trend så en satsning på högre utbildning behövs absolut. Visste ni förresten att varannan ingenjör som anställs i Österbotten är utbildad på Novia? I syfte att utveckla Finland är också FUI verksamheten i fokus. Innovationer, utveckling och forskning måste vara i framkant i Finland. Vi behöver samarbete inom landet men också utanför landets gränser. För en svensk yrkeshögskola som Novia är därför Norden en intressant marknad för samarbeten både med företag och med utbildningsorganisationer. Novias vision ”Novia gör skillnad” passar som hand i handske i fortsatta arbetet för bildningen i vårt land.

Jag önskar min efterträdare Martin Norrgård lycka och arbetsglädje i att leda Söfuk framåt mot visionen utbildning och kultur i världsklass! Organisationen är långt ifrån klar, denna faktiskt landsunika organisation kan utvecklas till något ännu mera då man vågar och vill!

Tack!

Ahmed Al-Nussairi är född och uppvuxen i Irak och har en restaurangbakgrund från sitt tidigare hemland. Han kom till Finland år 2015. Första steget var att lära sig landets språk, och som bosatt i Malax behöver man kunna svenska. Svenskakunskaperna fick han via Arbiskurser och genom några månaders handledande studier på YA. Under den perioden hade han också möjlighet att via pröva- på-dagar testa på arbete i YA:s kök och intresset att lära sig mer om matlagning väcktes.

Från UA-period, sommarjobb och läroavtal till anställning

Carola Sjödahl, som varit Ahmeds ansvariga handledare vid YA, berättar att han inledde sina yrkesstudier på grundnivå inom hotell- och cateringbranschen. Han avlade största delen av teoriperioden på skolan innan han hittade en praktikplats för ett utbildningsavtal på Minettes kök-keittiö i Malax. En lyckad UA-period ledde till sommarjobb på samma ställe och när arbetsgivaren såg Ahmeds intresse för matlagning och potential för yrket fick han fortsatt anställning och kunde inleda ett läroavtal.

Ahmed ville få en utbildning och lära sig via praktiska arbetsuppgifter och läroavtalsstudier passade därför perfekt. Arbetsuppgifterna vid Minettes kök-keittiö visade sig passa bättre för yrkesexamen inom matservice än den grundexamen som han inlett sina studier på. Därför bytte han inriktning och kan idag titulera sig kock i storhushåll.

I startskedet av läroavtalet kartläggs de examensdelar som ska ingå i examen. Man får en individuell plan för vilket kunnande som ska inhämtas på arbetsplatsen och vad man behöver lära sig genom teori på YA eller på annat sätt. Läraren Carola Sjödahl ger som exempel att man under handledning på skolan eller arbetsplatsen till exempel kan lära sig att filea en fisk eller koka en vitvinssås. Sedan får man som praktisk distansuppgift att öva på dessa moment hemma för att nöta in tekniken.

Ahmeds arbetsplatshandledare under läroavtalstiden tyckte att Ahmed utvecklades som matlagare och lärde sig väldigt mycket på kort tid. Genom öppen, ömsesidig kommunikation kommer man långt. Kontakten och stödet från YA:s lärare var också viktig och steget var inte långt att ta kontakt om det behövdes. Fördelen med en läroavtalsstuderande är att den studerande färdigt är inskolad på arbetsplatsen då hen får sin examen. De ligger ur arbetsgivarens synvinkel steget före en annan nyutexaminerad.

Ahmed har trivts väldigt bra med att studera på läroavtal och tackar lärarna och arbetsplatshandledarna för samarbetet. ”I framtiden vill jag utvecklas och lära mig mera hela tiden, trots att jag fått min examen. Våga ta första steget och testa på – sedan går resten av sig självt,” säger Ahmed.

Programmet ”Ett år som företagare” är ett verktyg som förenar teori och praktik vid undervisningen och lärandet av färdigheter, kunskaper och attityder som är viktiga för företagare.

Programmet erbjuder studerande ett roligt och praktiskt redskap som de kan använda för att öva arbetslivsfärdigheter, lära sig en entreprenörsaktig attityd och pröva på företagande. De unga som deltar i programmet grundar ensamma eller i grupp ett NYT-företag som verkar med riktiga pengar utifrån deras egna intressen, kunskaper och färdigheter. Studerandena får också delta i nationella tävlingar och evenemang, om de vill.

Två av de merkonomstuderande som grundat NYT företag inom ramen av Ett år som företagare är Ly och Tuan. De började i september med att tänka ut sin affärsidé. Efter att affärsidéerna hade utkristalliserat sig och affärsplanerna var gjorda startade studerande sina företag rent konkret. De öppnade ett bankkonto för företaget, startade profiler på sociala medier, började jobba på sina försäljningspitch och marknadsföringsplaner etc.

Både Ly och Tuan är måna om att få dela med sig av sitt hemlands, Vietnams smaker med oss finländare. De vill erbjuda nya smaker och nya produkter, som man inte vanligtvis hittar i finländska affärer. Därför var det inte svårt för dem att komma fram till sina affärsidéer.

Ly producerar Che Thai, en typ av söt ”bubble tea” dryck som görs på röda bönor, kokosmjölk, socker, mjölk, tapiokapärlor och asiatiska bär och frukter (t.ex. jackfrukt). Ingredienserna köper Ly i olika Asian Markets och sedan framställer hon själv drycken. Hon har haft en del utmaningar med att få finländare att våga testa produkten, men försäljningen går desto bättre till kunder med asiatisk bakgrund.

Tuan har desto lättare att hitta kunder, han säljer vårrullar. Tuan konstaterar att finländare älskar vårrullar, och hans vårrullar är extra goda eftersom de har så mycket fyllning. Han erbjuder en vegetarisk variant och en med kött. Totalt har Tuan sålt över 1000 st vårrullar berättar han.

Under hösten och vintern har fokus legat på marknadsföring och försäljning. NYT företagen har sålt sina produkter under olika försäljningstillfällen som skolan, studerande själva eller utomstående ordnat, t.ex. vid julöppningen i Närpes.

På vårterminen var det dags att jobba mer med bokföring, bokslut, slutrapport med utvärdering och avslutande av företaget.

Ly tror inte hon kommer att fortsätta med Che Thai företaget, men hon funderar ändå på att starta eget företag inom skönhetsbranschen och Ett år som företagare programmet har gett henne en hel del viktig kunskap om företagande. Tuan kanske fortsätter att sälja vårrullar på marknader och liknande evenemang, men hans stora framtidsdröm är att bli polis säger han.

Ansökningsrundan för KulturÖsterbottens projektbidrag 2024 har nu avslutats. När ansökningstiden gick ut 31 januari hade totalt 87 ansökningar lämnats in. – I fjol var antalet 80.

Ansökningarna fördelar sig tämligen jämt mellan de tre prioriteringarna för projektbidrag:

• Tillgänglighet till kultur: 35 ansökningar
• Stöd för barn- och ungdomskultur: 26 ansökningar
• Stimulans av en kreativ atmosfär: 26 ansökningar.

Det ansökta beloppet varierar vanligen mellan 500 och 5000 euro, men somliga ansöker om betydligt större stödbelopp. Totalt ansöker man om 427.680 euro. KulturÖsterbotten förfogar år 2024 över ett projektbidragsanslag på sammanlagt 65.000 euro.

Projekten varierar stort också i omfattning. Det minsta projektet har en totalbudget på 500 euro, medan det största projektet omspänner en budget på inemot 390.000 euro.

Projektbidragsansökningarna bereds som bäst vid KulturÖsterbotten. Beslut om vilka projekt som ska understödas – och till vilket belopp – fattas av kultursektionen 12 mars. Därefter kontaktas samtliga sökande per e-post.

KulturÖsterbotten beviljar varje år projektbidrag för regionala utvecklingsprojekt inom kulturen. Läs mera på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/projektbidrag