KulturÖsterbotten

Det är Obelix som uttalar de orden, i Asterix-albumet "Reiså yvi Atlanten". Den första upplagan av Asterix på "grondsprååtsi" dvs. Karleby–Nedervetil-dialekt, såldes slut på bara några veckor, och nu har precis en andra upplaga kommit ut.

De är alltså här igen, vännerna Asterix och Obelix och lilla Idefix, i det legendariska albumet Resan över Atlanten, som utkom på franska år 1975 och första gången på svenska år 1977. Översättningen och utgivningen av albumet på Karleby-Nedervetil-dialekt är ett projekt som målmedvetet drivits framåt i flera års tid av en arbetsgrupp med John Hagnäs och föreningen Dialektens vänner i spetsen.

Luckan i Karleby har sålt ca 800 exemplar av boken och fick förra veckan in ytterligare 300 exemplar. Albumet kan köpas vid Luckan i Karleby. Man kan också be bokhandeln på sin egen ort kontakta förlaget Egmont och beställa in albumet. Om det inte lyckas, kan man kontakta Luckan i Karleby och beställa boken via dem.

Luckan i Karleby:
Stadsbiblioteket, Storgatan 3, Karleby
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tfn: 050 347 0527

Hur skulle det vara att pröva på något nytt på Konstens natt i år? Torsdagen den 9 augusti är det dags för sommarens största fest i Vasa. I år deltar KulturÖsterbottens projekt Kulör i samarbete med Loftet i programmet ”Broderigrafitti – österbottniska mönster uppåt väggarna”. Vi använder då hönsgaller och mattrasor (”mattväft” på ren österbottniska) som råmaterial för att inspirera deltagarna att göra sina egna tolkningar av traditionella österbottniska mönster och motiv.

Den som vill delta, kan dyka upp vid Loftets yttervägg på torsdagseftermiddagen – där står vi och ”broderar” i jätteformat. Tanken är att resultatet sedan hissas upp och monteras uppe på Loftets vägg som en synlig hyllning till gemensam kreativitet och våra traditionella mönster. Välkommen med!

KulturÖsterbottens projekt Kurant inleder år 2023 med en ny poddserie om levande traditioner. I tio avsnitt kommer vi att få träffa eldsjälar som arbetar för att olika traditioner ska finnas kvar också i framtiden medan lyssnaren får bekanta sig med olika delar av det brokiga fält som de levande traditionerna utgör. Vi kommer att få höra bland annat luciamammor, pidro-mästare och vänner av traditionsmat berätta om sin tradition. Det är just det som är infallsvinkeln – jagoch min tradition.

– Poddserien sätter fokus på individuella berättelser om levande traditioner och varför de upplevs så betydelsefulla, berättar projektledare Johanna Björkholm, som fungerar som värd och intervjuare för poddserien.

Björkholm konstaterar att det finns poddar om traditioner där man har ambitionen att klarlägga ”allt” om en tradition i ett enda avsnitt. I ”Jag och min tradition” är avsikten däremot att lyfta fram individer bakom de levande traditionerna, det vill säga folk som verkar för att upprätthålla dem. Detta gör att poddavsnitten får en personlig prägel och att fokus ligger mera på praktisk verksamhet.

– Jag tycker själv att det är fantastiskt intressant att få höra människor med stor erfarenhet och sakkunskap berätta om sina traditioner. Målet har varit att avsnitten ska bli ungefär 30 minuter långa, och det svåraste har ofta varit att få dem nedklippta till lagom längd. Det finns ju så mycket intressant att berätta om, säger Björkholm.

Poddserien Jag och min tradition. Om kulturarv och tryggande i Österbotten kommer ut med ett nytt avsnitt varje vecka. Podden publiceras digitalt och hittas på https://kurant.podbean.com. För podcastens tekniska genomförande står Medietjänster vid Yrkesakademin i Österbotten.

KulturÖsterbottens projekt Kurant inleder år 2023 med en ny poddserie om levande traditioner. I tio avsnitt kommer vi att få träffa eldsjälar som arbetar för att olika traditioner ska finnas kvar också i framtiden medan lyssnaren får bekanta sig med olika delar av det brokiga fält som de levande traditionerna utgör. Vi kommer att få höra bland annat luciamammor, pidro-mästare och vänner av traditionsmat berätta om sin tradition. Det är just det som är infallsvinkeln – jagoch min tradition.

– Poddserien sätter fokus på individuella berättelser om levande traditioner och varför de upplevs så betydelsefulla, berättar projektledare Johanna Björkholm, som fungerar som värd och intervjuare för poddserien.

Björkholm konstaterar att det finns poddar om traditioner där man har ambitionen att klarlägga ”allt” om en tradition i ett enda avsnitt. I ”Jag och min tradition” är avsikten däremot att lyfta fram individer bakom de levande traditionerna, det vill säga folk som verkar för att upprätthålla dem. Detta gör att poddavsnitten får en personlig prägel och att fokus ligger mera på praktisk verksamhet.

– Jag tycker själv att det är fantastiskt intressant att få höra människor med stor erfarenhet och sakkunskap berätta om sina traditioner. Målet har varit att avsnitten ska bli ungefär 30 minuter långa, och det svåraste har ofta varit att få dem nedklippta till lagom längd. Det finns ju så mycket intressant att berätta om, säger Björkholm.

Poddserien Jag och min tradition. Om kulturarv och tryggande i Österbotten kommer ut med ett nytt avsnitt varje vecka. Podden publiceras digitalt och hittas på https://kurant.podbean.com. För podcastens tekniska genomförande står Medietjänster vid Yrkesakademin i Österbotten.

År 2021 ska Luckan i Sydösterbotten göra allt och lite till för att erbjuda ett så rikt kulturutbud som möjligt i regionen.

Precis som för de flesta andra var fjolåret omtumlande för Luckan i Sydösterbotten. Nya lösningar togs fram, ratades, plockades fram på nytt i lite annorlunda tappning, justerades och ändrades – och genomfördes. Resultaten var ibland goda, ibland lite sämre. Poängen är dock att Luckan i Sydösterbotten tillsammans med de andra kulturaktörerna i regionen vågade pröva på och genomföra helt nya saker. Trots utmaningarna bjöd vi på ett brett kulturprogram i Sydösterbotten, detta medan vi hela tiden lärde oss att tackla det nya normala.

Med fjolårets lärdomar i bagaget är målet klart: År 2021 ska vi använda oss av allt det som vi lärde oss och bjuda på ett riktigt dunderår i kulturväg, oavsett eventuella restriktioner.

Hur gör vi då detta?

Tanken är att utforma ett kulturutbud, som till stor del går att genomföra trots att man kanske tvingas ställa in eller ställa om i sista minuten. Ett författarbesök med publik går att genomföra via en strömmad videolänk till publiken. Likaså kan man spela ett teaterstycke för en tom sal och sända föreställningen till skolorna. Till och med en stor dialektfestival går att genomföra på ett alternativt sätt, om läget det kräver. 

I år ser vi fram emot bl.a. författarbesök, konserter, talkshower och teater – och en av våra allra största satsningar: dialektfestivalen Priima, som ordnas 14 augusti i Fagerö, Närpes. Vi ser även fram emot att få betjäna kunder med biljetter till evenemang och informera om det finlandssvenska kulturlivet – för vi vet att många just nu törstar efter kultur. Vi syns, via video eller på plats!

Ansökningsrundan för KulturÖsterbottens projektbidrag 2024 har nu avslutats. När ansökningstiden gick ut 31 januari hade totalt 87 ansökningar lämnats in. – I fjol var antalet 80.

Ansökningarna fördelar sig tämligen jämt mellan de tre prioriteringarna för projektbidrag:

• Tillgänglighet till kultur: 35 ansökningar
• Stöd för barn- och ungdomskultur: 26 ansökningar
• Stimulans av en kreativ atmosfär: 26 ansökningar.

Det ansökta beloppet varierar vanligen mellan 500 och 5000 euro, men somliga ansöker om betydligt större stödbelopp. Totalt ansöker man om 427.680 euro. KulturÖsterbotten förfogar år 2024 över ett projektbidragsanslag på sammanlagt 65.000 euro.

Projekten varierar stort också i omfattning. Det minsta projektet har en totalbudget på 500 euro, medan det största projektet omspänner en budget på inemot 390.000 euro.

Projektbidragsansökningarna bereds som bäst vid KulturÖsterbotten. Beslut om vilka projekt som ska understödas – och till vilket belopp – fattas av kultursektionen 12 mars. Därefter kontaktas samtliga sökande per e-post.

KulturÖsterbotten beviljar varje år projektbidrag för regionala utvecklingsprojekt inom kulturen. Läs mera på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/projektbidrag

Ansökningsrundan för KulturÖsterbottens projektbidrag 2024 har nu avslutats. När ansökningstiden gick ut 31 januari hade totalt 87 ansökningar lämnats in. – I fjol var antalet 80.

Ansökningarna fördelar sig tämligen jämt mellan de tre prioriteringarna för projektbidrag:

• Tillgänglighet till kultur: 35 ansökningar
• Stöd för barn- och ungdomskultur: 26 ansökningar
• Stimulans av en kreativ atmosfär: 26 ansökningar.

Det ansökta beloppet varierar vanligen mellan 500 och 5000 euro, men somliga ansöker om betydligt större stödbelopp. Totalt ansöker man om 427.680 euro. KulturÖsterbotten förfogar år 2024 över ett projektbidragsanslag på sammanlagt 65.000 euro.

Projekten varierar stort också i omfattning. Det minsta projektet har en totalbudget på 500 euro, medan det största projektet omspänner en budget på inemot 390.000 euro.

Projektbidragsansökningarna bereds som bäst vid KulturÖsterbotten. Beslut om vilka projekt som ska understödas – och till vilket belopp – fattas av kultursektionen 12 mars. Därefter kontaktas samtliga sökande per e-post.

KulturÖsterbotten beviljar varje år projektbidrag för regionala utvecklingsprojekt inom kulturen. Läs mera på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/projektbidrag

Gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars har i höst besök från Amerika. Konstnären och konstläraren Diana Baumbach från Wyoming har precis installerat sig på residenset och kommer under hösten att jobba kring temat Homework – hemarbete. 

Hemmet och de vardagliga sysslorna i hemmet är utgångspunkten för Baumbachs konst. Men vad händer när hemmet förändras, förändras i grunden? Baumbach har som mål att under sin vistelse på residenset studera temat i den kontext som en helt ny kultur innebär. Resultatet kommer hon senare att visa upp i form av bland annat handgjorda böcker, kortare utställningar och textilobjekt.

Verksamheten fortsätter livligt vid residenset också efter årsskiftet. Nästa år gästas Ateljé Stundars av tre internationella bildkonstnärer: Charlotte Wallis (Storbritannien), Damla Tamer (Turkiet / Kanada) och Kirsimaria Törönen (Finland). Gästkonstnärerna bjuds in på basis av ansökan och väljs ut av en sakkunniggrupp, som i år bestod av konstpedagog Johanna Halme (Pro Artibus), konstexpert Dan Holm (Vasa), verksamhetsledare Gunilla Sand (Stundars museum), museisakkunnig Peter Båsk (Korsholm) och kulturchef Åsa Blomstedt (KulturÖsterbotten). Gallringen är stenhård. Möjligheten till residensvistelse lockar varje år tiotals sökande och bara några få kan väljas.

Gästkonstnärerna förväntas att under sin tid på Ateljé Stundars knyta nätverk med konstlivet i regionen och arbeta utåtriktat med bl.a. föreläsningar, kurser, Open Studio-evenemang och dylikt. Samtidigt arbetar gästkonstnärerna ofta med egna projekt. Gästkonstnärerna kan också avgiftsfritt engageras för föreläsningar – Artist Talks – både digitalt och lajv vid t.ex. skolor, konstföreningar, medborgarinstitutet etc. Kontakta i så fall KulturÖsterbotten: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! 

Ateljé Stundars verkar sedan år 1998 i nära samarbete mellan KulturÖsterbotten och Stundars museum i Solf, Korsholm. Läs mera och bekanta dig med konstnärernas arbetsplaner: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars.

Gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars har i höst besök från Amerika. Konstnären och konstläraren Diana Baumbach från Wyoming har precis installerat sig på residenset och kommer under hösten att jobba kring temat Homework – hemarbete. 

Hemmet och de vardagliga sysslorna i hemmet är utgångspunkten för Baumbachs konst. Men vad händer när hemmet förändras, förändras i grunden? Baumbach har som mål att under sin vistelse på residenset studera temat i den kontext som en helt ny kultur innebär. Resultatet kommer hon senare att visa upp i form av bland annat handgjorda böcker, kortare utställningar och textilobjekt.

Verksamheten fortsätter livligt vid residenset också efter årsskiftet. Nästa år gästas Ateljé Stundars av tre internationella bildkonstnärer: Charlotte Wallis (Storbritannien), Damla Tamer (Turkiet / Kanada) och Kirsimaria Törönen (Finland). Gästkonstnärerna bjuds in på basis av ansökan och väljs ut av en sakkunniggrupp, som i år bestod av konstpedagog Johanna Halme (Pro Artibus), konstexpert Dan Holm (Vasa), verksamhetsledare Gunilla Sand (Stundars museum), museisakkunnig Peter Båsk (Korsholm) och kulturchef Åsa Blomstedt (KulturÖsterbotten). Gallringen är stenhård. Möjligheten till residensvistelse lockar varje år tiotals sökande och bara några få kan väljas.

Gästkonstnärerna förväntas att under sin tid på Ateljé Stundars knyta nätverk med konstlivet i regionen och arbeta utåtriktat med bl.a. föreläsningar, kurser, Open Studio-evenemang och dylikt. Samtidigt arbetar gästkonstnärerna ofta med egna projekt. Gästkonstnärerna kan också avgiftsfritt engageras för föreläsningar – Artist Talks – både digitalt och lajv vid t.ex. skolor, konstföreningar, medborgarinstitutet etc. Kontakta i så fall KulturÖsterbotten: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! 

Ateljé Stundars verkar sedan år 1998 i nära samarbete mellan KulturÖsterbotten och Stundars museum i Solf, Korsholm. Läs mera och bekanta dig med konstnärernas arbetsplaner: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars.

Nya utgrävningar, nya upptäckter!

De arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar i Gamla Vasa fortsätter i vår. Arkeologen Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet tar då upp spadarna och fortsätter gräva där de slutade i höstas.

Precis som i höstas kommer grupper av skolelever att delta i utgrävningarna. Den här gången är det åttondeklassister från Borgaregatans skola och sjundeklassister från Variskan yhtenäiskoulu i Vasa som får vara med. Skoleleverna gräver vecka 21, den sista hela veckan i maj.

Nytt för i vår är att vuxna arkeologiintresserade kan förkovra sig i temat och delta i utgrävningarna på ett helt annat sätt än i höstas. Alldeles i slutet av maj (27–31 maj), genast efter skolornas grävvecka, ordnar Vasa medborgarinstitut Alma nämligen en fältkurs på Korsholms vallar med Jan Fast som lärare. Kursanmälan öppnades på webben i februari och de tjugo kursplatserna bokades upp på ett dygn.

Information om hur utgrävningarna på Korsholms vallar framskrider ges kontinuerligt på webben och över Facebook, när arbetet väl kommer i gång. Arkeologiintresserade har alltså goda möjligheter att ta del av utforskningen, dag för dag, även om man kanske inte fått plats på fältkursen. Fredag 5 maj kl. 19 erbjuder Alma-institutet därtill en online-föreläsning med Jan Fast. Det kostar inget att delta i föreläsningen, men man bör anmäla sig till den på förhand: https://opistopalvelut.fi/vaasa/course.php?l=sv&t=17656

Utgrävningarna på Korsholms vallar fortsätter på samma plats som i höstas, men man gräver lite bredare och lite djupare. Avsikten är att utforska de mera djuptliggande kulturlagren från äldre tider, i bästa fall ända tillbaka till medeltiden, då Korsholms slott grundades. Redan i höstas gjordes verkligt fina fynd – så pass lovande att utgrävningarna nu alltså får en fortsättning.

Utgrävningsprojektet på Korsholms vallar administreras av KulturÖsterbotten med finansiering från Finska kulturfonden.

Nya utgrävningar, nya upptäckter!

De arkeologiska utgrävningarna på Korsholms vallar i Gamla Vasa fortsätter i vår. Arkeologen Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet tar då upp spadarna och fortsätter gräva där de slutade i höstas.

Precis som i höstas kommer grupper av skolelever att delta i utgrävningarna. Den här gången är det åttondeklassister från Borgaregatans skola och sjundeklassister från Variskan yhtenäiskoulu i Vasa som får vara med. Skoleleverna gräver vecka 21, den sista hela veckan i maj.

Nytt för i vår är att vuxna arkeologiintresserade kan förkovra sig i temat och delta i utgrävningarna på ett helt annat sätt än i höstas. Alldeles i slutet av maj (27–31 maj), genast efter skolornas grävvecka, ordnar Vasa medborgarinstitut Alma nämligen en fältkurs på Korsholms vallar med Jan Fast som lärare. Kursanmälan öppnades på webben i februari och de tjugo kursplatserna bokades upp på ett dygn.

Information om hur utgrävningarna på Korsholms vallar framskrider ges kontinuerligt på webben och över Facebook, när arbetet väl kommer i gång. Arkeologiintresserade har alltså goda möjligheter att ta del av utforskningen, dag för dag, även om man kanske inte fått plats på fältkursen. Fredag 5 maj kl. 19 erbjuder Alma-institutet därtill en online-föreläsning med Jan Fast. Det kostar inget att delta i föreläsningen, men man bör anmäla sig till den på förhand: https://opistopalvelut.fi/vaasa/course.php?l=sv&t=17656

Utgrävningarna på Korsholms vallar fortsätter på samma plats som i höstas, men man gräver lite bredare och lite djupare. Avsikten är att utforska de mera djuptliggande kulturlagren från äldre tider, i bästa fall ända tillbaka till medeltiden, då Korsholms slott grundades. Redan i höstas gjordes verkligt fina fynd – så pass lovande att utgrävningarna nu alltså får en fortsättning.

Utgrävningsprojektet på Korsholms vallar administreras av KulturÖsterbotten med finansiering från Finska kulturfonden.

Ansökningstiden pågår nu!

Är du professionell bildkonstnär? Är du intresserad av möjligheten att bo och arbeta på Ateljé Stundars år 2024?

Ansökningstiden för residensvistelse på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars i Solf, Korsholm pågår just nu. Under år 2024 erbjuds tre residensperioder, alla fyra månader långa. 

Ateljé Stundars tar varje år emot tre eller fyra gästkonstnärer eller gästkonstnärspar från världens alla hörn. Konkurrensen om residensplatserna är stenhård, för antalet ansökningar brukar uppgå till 60–70. I fjol inkom 62 ansökningar.

Gästkonstnärerna förväntas arbeta utåtriktat och under sin vistelse på residenset bland annat erbjuda Artist Talks, hålla öppet hus i studion och ordna utställningar och kortkurser eller dylikt. Konstnärerna medverkar ofta också i evenemang som Stundars museum ordnar. Residenset drivs nämligen av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum.

Ateljé Stundars inrättades år 1998. Under årens lopp har residenset gästats av totalt 114 konstnärer eller konstnärspar från precis alla världsdelar. Just nu är det tjeckiska Lenka Holiková som bor och arbetar på residenset. 

Ansökningstiden för residensvistelse år 2024 pågår till 31 maj. Läs mera om Ateljé Stundars: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars. På sidan finns också en länk till ansökningsformuläret.

Ansökningstiden pågår nu!

Är du professionell bildkonstnär? Är du intresserad av möjligheten att bo och arbeta på Ateljé Stundars år 2024?

Ansökningstiden för residensvistelse på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars i Solf, Korsholm pågår just nu. Under år 2024 erbjuds tre residensperioder, alla fyra månader långa. 

Ateljé Stundars tar varje år emot tre eller fyra gästkonstnärer eller gästkonstnärspar från världens alla hörn. Konkurrensen om residensplatserna är stenhård, för antalet ansökningar brukar uppgå till 60–70. I fjol inkom 62 ansökningar.

Gästkonstnärerna förväntas arbeta utåtriktat och under sin vistelse på residenset bland annat erbjuda Artist Talks, hålla öppet hus i studion och ordna utställningar och kortkurser eller dylikt. Konstnärerna medverkar ofta också i evenemang som Stundars museum ordnar. Residenset drivs nämligen av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum.

Ateljé Stundars inrättades år 1998. Under årens lopp har residenset gästats av totalt 114 konstnärer eller konstnärspar från precis alla världsdelar. Just nu är det tjeckiska Lenka Holiková som bor och arbetar på residenset. 

Ansökningstiden för residensvistelse år 2024 pågår till 31 maj. Läs mera om Ateljé Stundars: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars. På sidan finns också en länk till ansökningsformuläret.

Intresserad av en residensvistelse på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars år 2025? Nu är det dags att lägga in en ansökan!

Gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars, som drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum, tar varje år emot två–fyra gästkonstnärer eller -konstnärspar, som under sin residensvistelse har möjlighet att genomföra en viss arbetsplan eller arbeta med ett visst projekt. Gästkonstnärerna förväntas samtidigt samverka med konstfältet i Österbotten och bjuda på bl.a. föreläsningar och verkstäder eller hålla öppet hus i ateljén.

År 2025 erbjuds två residensperioder med öppen ansökan: januari–april och maj–augusti. Årets fyra sista månader viks för ett helt nytt samarbete mellan Ateljé Stundars och stiftelsen Pro Artibus. Ateljé Stundars kommer under september–december 2025 att gästas av en nordisk bildkonstnär, som bjuds in av Pro Artibus. Avsikten med samarbetet är att fördjupa de spår som gästkonstnären lämnar efter sig och stärka de samarbetsnätverk som uppstår mellan gästkonstnären och konstlivet i regionen.

Vill du veta mera? Läs om residenset på KulturÖsterbottens hemsida: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars. På sidan finns även en länk till ansökningsformuläret för residensvistelse år 2025.

Ansökningstiden för residensvistelse år 2025 går ut 31 maj.

Intresserad av en residensvistelse på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars år 2025? Nu är det dags att lägga in en ansökan!

Gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars, som drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum, tar varje år emot två–fyra gästkonstnärer eller -konstnärspar, som under sin residensvistelse har möjlighet att genomföra en viss arbetsplan eller arbeta med ett visst projekt. Gästkonstnärerna förväntas samtidigt samverka med konstfältet i Österbotten och bjuda på bl.a. föreläsningar och verkstäder eller hålla öppet hus i ateljén.

År 2025 erbjuds två residensperioder med öppen ansökan: januari–april och maj–augusti. Årets fyra sista månader viks för ett helt nytt samarbete mellan Ateljé Stundars och stiftelsen Pro Artibus. Ateljé Stundars kommer under september–december 2025 att gästas av en nordisk bildkonstnär, som bjuds in av Pro Artibus. Avsikten med samarbetet är att fördjupa de spår som gästkonstnären lämnar efter sig och stärka de samarbetsnätverk som uppstår mellan gästkonstnären och konstlivet i regionen.

Vill du veta mera? Läs om residenset på KulturÖsterbottens hemsida: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars. På sidan finns även en länk till ansökningsformuläret för residensvistelse år 2025.

Ansökningstiden för residensvistelse år 2025 går ut 31 maj.

KulturÖsterbottens ansökningsperiod för årets projektbidrag avslutades den sista januari. Glädjande nog inkom 77 ansökningar. Detta ser jag som ett tecken på att vårt österbottniska kulturliv nu andas framtidstro och igen vågar satsa inför kommande säsong. 

De projektansökningar som KulturÖsterbotten tar till behandling ska vara regionala, alltså rikta sig till flera än en kommun, vara samarbetsprojekt eller ha en regional betydelse i hela Svenska Österbotten. Och vi ser helst att flera finansiärer deltar. Årets ansökningar kategoriseras enligt tre huvudprioriteringar i enlighet med det gemensamma österbottniska kulturprogram som godkändes under förra året av Söfuks styrelse och Österbottens förbunds styrelse. Ansökningarna fördelades enligt följande i respektive kategori; 

”Tillgänglighet till kultur” hade 38 ansökningar, ”Stöd för barn- och ungdomskultur” fick 13 ansökningar och ”Stimulans av en kreativ atmosfär” 26 ansökningar. Flertalet av projektansökningarna hade kunnat landa i vilken av tre kategorierna som helst, eftersom de till sina innehåll riktar sig till en bred målgrupp och många har tex digitalisering med som en stark åtgärd. 

Flertalet är kulturprojekt av etablerade kulturaktörer men många är även nya sökande vilket är spännande med tanke på de utmaningar man har haft under pandemitiden. Totalsumman för årets ansökningar uppgår till 260 000 euro, vilket tyvärr medför att många sökande blir besvikna då KulturÖsterbotten enbart har 50 000 euro att fördela. 

Hur skriver man då en ansökan som ger bidrag, som märks, sticker ut och som är just det projektet som genererar stöd? Skulle jag ha svaret på den frågan vore det (bokstavligen) värt miljoner men som tumregel handlar det om att söka för projekt och inte för den ordinarie, löpande verksamheten. Ett projekt är något man har utanför den vanliga verksamheten men som ändå stöder, utvecklar eller testar saker som inte ryms in i det dagliga arbetet. Ett projekt har en början och ett slut. Efter projekttidens slut har man förhoppningsvis nått ett sådant resultat som man vill införliva i sin löpande verksamhet. Och man ska också komma ihåg att projekt alltid handlar om risktagning. Man uppnår kanske inte alltid det resultat och de mål man beskrev i sin plan men det betyder inte att ett projekt misslyckats. Ett annat resultat än det förväntade kan till och med vara bättre eller mera kreativt än det man hade i sin plan. Att budgetera ett projekt har även sina utmaningar. Det är alltid till sin fördel att försöka göra en så realistisk budget som möjligt. Sällan får man hela sitt projektbidrag från en enda finansiär utan man förväntas ha flera inkomstkällor. 

Kultursektionen inom Söfuk är det organ som slutligen besluter om vilka projektbidrag som beviljas. I början av mars höll sektionen möte. Ansökningarna ”vägdes och mättes” och granskades från alla håll och kanter. Alla kunde tyvärr inte beviljas men glädjande många, 40 ansökningar, kunde beviljas. Vi ser fram emot den aktivitet som projekten kommer att medföra i Österbotten under året!

KulturÖsterbottens ansökningsperiod för årets projektbidrag avslutades den sista januari. Glädjande nog inkom 77 ansökningar. Detta ser jag som ett tecken på att vårt österbottniska kulturliv nu andas framtidstro och igen vågar satsa inför kommande säsong. 

De projektansökningar som KulturÖsterbotten tar till behandling ska vara regionala, alltså rikta sig till flera än en kommun, vara samarbetsprojekt eller ha en regional betydelse i hela Svenska Österbotten. Och vi ser helst att flera finansiärer deltar. Årets ansökningar kategoriseras enligt tre huvudprioriteringar i enlighet med det gemensamma österbottniska kulturprogram som godkändes under förra året av Söfuks styrelse och Österbottens förbunds styrelse. Ansökningarna fördelades enligt följande i respektive kategori; 

”Tillgänglighet till kultur” hade 38 ansökningar, ”Stöd för barn- och ungdomskultur” fick 13 ansökningar och ”Stimulans av en kreativ atmosfär” 26 ansökningar. Flertalet av projektansökningarna hade kunnat landa i vilken av tre kategorierna som helst, eftersom de till sina innehåll riktar sig till en bred målgrupp och många har tex digitalisering med som en stark åtgärd. 

Flertalet är kulturprojekt av etablerade kulturaktörer men många är även nya sökande vilket är spännande med tanke på de utmaningar man har haft under pandemitiden. Totalsumman för årets ansökningar uppgår till 260 000 euro, vilket tyvärr medför att många sökande blir besvikna då KulturÖsterbotten enbart har 50 000 euro att fördela. 

Hur skriver man då en ansökan som ger bidrag, som märks, sticker ut och som är just det projektet som genererar stöd? Skulle jag ha svaret på den frågan vore det (bokstavligen) värt miljoner men som tumregel handlar det om att söka för projekt och inte för den ordinarie, löpande verksamheten. Ett projekt är något man har utanför den vanliga verksamheten men som ändå stöder, utvecklar eller testar saker som inte ryms in i det dagliga arbetet. Ett projekt har en början och ett slut. Efter projekttidens slut har man förhoppningsvis nått ett sådant resultat som man vill införliva i sin löpande verksamhet. Och man ska också komma ihåg att projekt alltid handlar om risktagning. Man uppnår kanske inte alltid det resultat och de mål man beskrev i sin plan men det betyder inte att ett projekt misslyckats. Ett annat resultat än det förväntade kan till och med vara bättre eller mera kreativt än det man hade i sin plan. Att budgetera ett projekt har även sina utmaningar. Det är alltid till sin fördel att försöka göra en så realistisk budget som möjligt. Sällan får man hela sitt projektbidrag från en enda finansiär utan man förväntas ha flera inkomstkällor. 

Kultursektionen inom Söfuk är det organ som slutligen besluter om vilka projektbidrag som beviljas. I början av mars höll sektionen möte. Ansökningarna ”vägdes och mättes” och granskades från alla håll och kanter. Alla kunde tyvärr inte beviljas men glädjande många, 40 ansökningar, kunde beviljas. Vi ser fram emot den aktivitet som projekten kommer att medföra i Österbotten under året!

Verkstäder, seminarier, paneldiskussioner... Vasa LittFest byggs i samarbete med KulturÖsterbotten ut med programmoduler som behandlar barn- och ungdomslitteratur samt barns och ungas läsande.

Fredag 15 november kl. 14–16 ordnas ett seminarium om barnlitteratur och hanteringen av livssmärta, med professor Mirjam Kalland som huvudtalare. Professor Kalland är aktuell med forsknings- och utvecklingsprojektet SAGA, som studerar berättelsers betydelse för den socioemotionella utvecklingen hos barn. I seminariet medverkar även bl.a. direktör Anne Salovaara-Kero från Mieli – Pohjanmaan mielenterveys ry, ordförande Inger Damlin från Finlands svenska lärarförbund och skolkurator Daniel Björndahl från Närpes. Seminariet ordnas i Dramasalen på Vasa stadsbibliotek. Det är fritt inträde till seminariet, som även strömmas.

LittFest-lördagen (16 november) inleds med en tvåspråkig ordkonstverkstad för barn och barnfamiljer på stadsbiblioteket. Drop in-verkstaden pågår kl. 10–11.30. Inträdet är fritt och ingen förhandsanmälan behövs. Verkstaden leds av Karin Erlandsson (svenska) och Elena Lehdontie (finska).

Senare under lördagen, kl. 13.45–14.45, hålls en paneldiskussion kring temat starka kvinnliga förebilder i barn- och ungdomslitteraturen, med författarna Rosanna Fellman, Ellen Strömberg och Karin Erlandsson. Diskussionen leds av Anna Bertills.

Under fredagen får lågstadieelever i Vasa delta i en skrivverkstad. Den svenskspråkiga verkstaden leds av Ellen Strömberg.

Samtliga programmoduler har producerats av kommunikationsbyrå Bertills & Jung.

Det kompletta programmet för Vasa LittFest läggs upp på svenska här: www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev/kultur-i-vasa-och-vasaregionen/vaasa-littfest-vasa/littfest-program/

Österbottning årets första gästkonstnär vid Ateljé Stundars

Matilda Enegren tillbringar dagarna med att måla i gästkonstnärens ateljé, som finns på Stundars museiområde. (Foto: Peter Båsk, Stundars museum)

Horisonten och himlen – man ser så mycket av bägge. Det säger Matilda Enegren, årets första gästkonstnär på Ateljé Stundars, när hon får frågan hur hon efter ett decennium i helt andra omgivningar nu betraktar det österbottniska landskapet, ett landskap som hon är väl bekant med sedan barndomen.

Matilda Enegren blev gästkonstnär vid Ateljé Stundars lite av en slump. Den konstnär som hade bjudits in till residenset för årets fem första månader tvingades i sista stund ställa in sin medverkan, av tungt vägande familjeskäl. Enegren kontaktades då av Peter Båsk, som varit aktiv vid gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars sedan starten år 1998.

– Jag var egentligen på väg till Tyskland, men möjligheten att bli gästkonstnär vid Ateljé Stundars var så lockande, berättar Enegren. Och Peter – han måste ha kommit ihåg mig från en utställning jag höll på Stundars för några år sedan.

Enegren sände in sin CV och en arbetsplan till KulturÖsterbotten. Några veckor senare fick hon en officiell inbjudan på posten. Till Ateljé Stundars anlände hon vid månadsskiftet januari-februari. 

Enegren har målat ända sedan hon var liten. Efter studentexamen år 2008 vid bildkonstlinjen vid Vasa övningsskolas gymnasium utbildade hon sig till bildkonstnär vid yrkeshögskolan Novia, som då verkade i Nykarleby. Studierna fortsatte sedan vid Göteborgs universitet, där hon år 2015 tog en masterexamen i fri konst vid Akademin Valand. Numera bor och verkar hon i Helsingfors.

Ateljé Stundars är inte det första konstnärsresidens som Enegren bevistar. År 2013 var hon gästkonstnär på Oberpfälzer Künstlerhaus i Schwandorf, Tyskland. Två år senare, år 2015, fick hon ett vistelsestipendium från Carl Larssons stipendiefond för en residensperiod i Hôtel Chevillon i Grez-sur-Loing i Frankrike.

Under sin residensvistelse på Ateljé Stundars kommer Enegren att arbeta främst med porträttkonst, en konstform hon hängett sig åt sedan år 2017. När Enegren målar porträtt, målar hon av levande modeller i ateljén, människor som hon under långa sittningar lär känna och kan bygga upp en personlig relation till. Det är någonting helt annat än att måla ett porträtt på basis av ett fotografi.

– När någon sitter modell för mig, livs levande i ateljén, ser jag så mycket mer av människan än man kan utläsa i ett fotografi. Samtidigt hinner man samtala om saker och ting. Kontakten mellan konstnären och modellen, den psykologiska aspekten, syns sedan i porträtten, berättar Enegren.

Det är lätt att förstå att konstnären och modellen hinner bli bekanta med varandra, medan arbetet framskrider. Den som vill få sitt porträtt målat av Enegren kan se fram emot minst två sittningar, av vilka den första tar sex-sju timmar – och då är inte mat- och kaffepauserna inräknade. Den andra sittningen är något kortare, men också den tar minst tre-fyra timmar, pauserna borträknade.

Det är inga beställningsverk Enegren målar, åtminstone har det inte varit så hittills. I de flesta fall är Enegrens modeller människor som hon kommit i kontakt med tidigare, människor som hon redan lärt känna en aning. Porträttmålning är nämligen överraskande intimt – det handlar om konstnärens tolkning av individen. 

– Det vore dock spännande att pröva på att måla ett porträtt på beställning, om en sådan förfrågan lades fram, konstaterar Enegren.

Men tillbaka till själva grunden: Varför just måleri? Varför inte fotografi, skulptur eller någon annan konstform?

Enegren funderar en stund.

– Jag upplever att jag kan uttrycka mig direkt och ändamålsenligt genom måleriet, förklarar Enegren. Varje penseldrag på duken har betydelse. Måleriet är för mig ett bra sätt att organisera information på. 

Det Enegren eftersträvar, penseldrag för penseldrag, är ett allt renare och ett alltmer förenklat konstnärligt uttryck. När resultatet blir bra, ser allting så förbluffande självklart ut. Men att nå målet, att skapa detta rena och förenklade uttryck, är det svåraste av allt.

– Jag tror att de flesta konstnärer, inte bara bildkonstnärer, känner igen sig i det här, säger Enegren. 

Matilda Enegren arbetar vid Ateljé Stundars ända fram till medlet av maj. Vid sidan av porträttmåleriet kommer hon bland annat att leverera en gästföreläsning för konststuderande och konstlärare vid yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Senare på våren, på museitorsdagen den 21 april, håller hon öppet hus i ateljén på Stundars museiområde i Solf, Korsholm. – Närmare information om programmet på museitorsdagen ges ut senare.

Nästa vinter ska Enegren hålla utställning på Arte Mare vid Världsarvsporten i Korsholm, huvudsakligen med verk som hon producerar nu i vår vid Ateljé Stundars. Det österbottniska landskapet och det österbottniska ljuset kommer antagligen att synas i konstverken, även i porträtten. Enegren berättar: 

– Landskapet inspirerar mig. Det är ett bekant landskap, barndomens Österbotten, men jag har varit borta så länge att jag ser på det med andra ögon nu. Jag är äldre och har utvecklats både som konstnär och som människa. Nu upplever jag till exempel ljusförändringarna, kontrasten mellan ljus och mörker, mycket starkare än vad jag gjorde tidigare. 

Österbottniska konstvänner har med andra ord en fin utställning att se fram emot. Och redan i vår kan man alltså stifta bekantskap med Enegren och hennes konst – på museitorsdagen 21 april.

Ateljé Stundars i korthet:

• gästkonstnärsresidens i Solf, Korsholm
• grundat år 1998
• drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum
• finns på Stundars museiområde
• tre–fyra konstnärer bjuds in som gästkonstnärer varje år, på basis av ansökan
• populärt konstnärsresidens med tiotals sökande varje år, från världens alla hörn
• övriga gästkonstnärer år 2022: Tamer Damla (Turkiet / Kanada) och Kirsimaria Törönen (Finland)

Läs mera: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars

Österbottning årets första gästkonstnär vid Ateljé Stundars

Matilda Enegren tillbringar dagarna med att måla i gästkonstnärens ateljé, som finns på Stundars museiområde. (Foto: Peter Båsk, Stundars museum)

Horisonten och himlen – man ser så mycket av bägge. Det säger Matilda Enegren, årets första gästkonstnär på Ateljé Stundars, när hon får frågan hur hon efter ett decennium i helt andra omgivningar nu betraktar det österbottniska landskapet, ett landskap som hon är väl bekant med sedan barndomen.

Matilda Enegren blev gästkonstnär vid Ateljé Stundars lite av en slump. Den konstnär som hade bjudits in till residenset för årets fem första månader tvingades i sista stund ställa in sin medverkan, av tungt vägande familjeskäl. Enegren kontaktades då av Peter Båsk, som varit aktiv vid gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars sedan starten år 1998.

– Jag var egentligen på väg till Tyskland, men möjligheten att bli gästkonstnär vid Ateljé Stundars var så lockande, berättar Enegren. Och Peter – han måste ha kommit ihåg mig från en utställning jag höll på Stundars för några år sedan.

Enegren sände in sin CV och en arbetsplan till KulturÖsterbotten. Några veckor senare fick hon en officiell inbjudan på posten. Till Ateljé Stundars anlände hon vid månadsskiftet januari-februari. 

Enegren har målat ända sedan hon var liten. Efter studentexamen år 2008 vid bildkonstlinjen vid Vasa övningsskolas gymnasium utbildade hon sig till bildkonstnär vid yrkeshögskolan Novia, som då verkade i Nykarleby. Studierna fortsatte sedan vid Göteborgs universitet, där hon år 2015 tog en masterexamen i fri konst vid Akademin Valand. Numera bor och verkar hon i Helsingfors.

Ateljé Stundars är inte det första konstnärsresidens som Enegren bevistar. År 2013 var hon gästkonstnär på Oberpfälzer Künstlerhaus i Schwandorf, Tyskland. Två år senare, år 2015, fick hon ett vistelsestipendium från Carl Larssons stipendiefond för en residensperiod i Hôtel Chevillon i Grez-sur-Loing i Frankrike.

Under sin residensvistelse på Ateljé Stundars kommer Enegren att arbeta främst med porträttkonst, en konstform hon hängett sig åt sedan år 2017. När Enegren målar porträtt, målar hon av levande modeller i ateljén, människor som hon under långa sittningar lär känna och kan bygga upp en personlig relation till. Det är någonting helt annat än att måla ett porträtt på basis av ett fotografi.

– När någon sitter modell för mig, livs levande i ateljén, ser jag så mycket mer av människan än man kan utläsa i ett fotografi. Samtidigt hinner man samtala om saker och ting. Kontakten mellan konstnären och modellen, den psykologiska aspekten, syns sedan i porträtten, berättar Enegren.

Det är lätt att förstå att konstnären och modellen hinner bli bekanta med varandra, medan arbetet framskrider. Den som vill få sitt porträtt målat av Enegren kan se fram emot minst två sittningar, av vilka den första tar sex-sju timmar – och då är inte mat- och kaffepauserna inräknade. Den andra sittningen är något kortare, men också den tar minst tre-fyra timmar, pauserna borträknade.

Det är inga beställningsverk Enegren målar, åtminstone har det inte varit så hittills. I de flesta fall är Enegrens modeller människor som hon kommit i kontakt med tidigare, människor som hon redan lärt känna en aning. Porträttmålning är nämligen överraskande intimt – det handlar om konstnärens tolkning av individen. 

– Det vore dock spännande att pröva på att måla ett porträtt på beställning, om en sådan förfrågan lades fram, konstaterar Enegren.

Men tillbaka till själva grunden: Varför just måleri? Varför inte fotografi, skulptur eller någon annan konstform?

Enegren funderar en stund.

– Jag upplever att jag kan uttrycka mig direkt och ändamålsenligt genom måleriet, förklarar Enegren. Varje penseldrag på duken har betydelse. Måleriet är för mig ett bra sätt att organisera information på. 

Det Enegren eftersträvar, penseldrag för penseldrag, är ett allt renare och ett alltmer förenklat konstnärligt uttryck. När resultatet blir bra, ser allting så förbluffande självklart ut. Men att nå målet, att skapa detta rena och förenklade uttryck, är det svåraste av allt.

– Jag tror att de flesta konstnärer, inte bara bildkonstnärer, känner igen sig i det här, säger Enegren. 

Matilda Enegren arbetar vid Ateljé Stundars ända fram till medlet av maj. Vid sidan av porträttmåleriet kommer hon bland annat att leverera en gästföreläsning för konststuderande och konstlärare vid yrkeshögskolan Novia i Jakobstad. Senare på våren, på museitorsdagen den 21 april, håller hon öppet hus i ateljén på Stundars museiområde i Solf, Korsholm. – Närmare information om programmet på museitorsdagen ges ut senare.

Nästa vinter ska Enegren hålla utställning på Arte Mare vid Världsarvsporten i Korsholm, huvudsakligen med verk som hon producerar nu i vår vid Ateljé Stundars. Det österbottniska landskapet och det österbottniska ljuset kommer antagligen att synas i konstverken, även i porträtten. Enegren berättar: 

– Landskapet inspirerar mig. Det är ett bekant landskap, barndomens Österbotten, men jag har varit borta så länge att jag ser på det med andra ögon nu. Jag är äldre och har utvecklats både som konstnär och som människa. Nu upplever jag till exempel ljusförändringarna, kontrasten mellan ljus och mörker, mycket starkare än vad jag gjorde tidigare. 

Österbottniska konstvänner har med andra ord en fin utställning att se fram emot. Och redan i vår kan man alltså stifta bekantskap med Enegren och hennes konst – på museitorsdagen 21 april.

Ateljé Stundars i korthet:

• gästkonstnärsresidens i Solf, Korsholm
• grundat år 1998
• drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum
• finns på Stundars museiområde
• tre–fyra konstnärer bjuds in som gästkonstnärer varje år, på basis av ansökan
• populärt konstnärsresidens med tiotals sökande varje år, från världens alla hörn
• övriga gästkonstnärer år 2022: Tamer Damla (Turkiet / Kanada) och Kirsimaria Törönen (Finland)

Läs mera: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars