Novia

För femton år sedan flyttade vi som familj till Sverige. Till en liten by söder om Hallsberg, järnvägsknutpunkten i Mellansverige, som i sin tur ligger söder om Örebro. Första gången i den lilla ICA-butiken fann jag mig stående i brödavdelningen med en påse kallad ”rågkaka” i handen.

Första tanken var att det skett nåt misstag med förpackningen. Det var ju ett supermjukt lätt kladdigt blandbröd! Rågandelen var minimal, högst 10procent. Tack och lov hittade vi ”den Danske Skovmand”, alltså den danske skogshuggaren, för oss från Finland en dittills helt okänd dansk yrkesgrupp. Det var ett helrågbröd med klippta rågkärnor och fin syrlig smak.

Efter ett drygt halvår togs det brödet bort ur hyllorna- för få kunder. Lyckligtvis hittade vi Hemska Finnbageriets (eller hette det Finska hembageriet?) produkter från Eskilstuna: riktigt finskt rågbröd. Lyckan var total! En del av deras produkter var bakade bara på surdeg, ingen, eller minimalt med jäst. Samtidigt började fler och fler tidningsartiklar berätta om surdegsbagerier som bakade vetebaserade bröd med surdeg, ofta med fullkorn och ofta med stenmalet mjöl. Dinkelmjöl dök upp på butikshyllorna och efter en semestervecka på Gotland började jag experimentera med surdeg.

Jag är till mitt väsen inte speciellt orolig för att misslyckas, så jag blandade till en surdegsstart i första bästa glasburk förstärkte den med nån slatt fil då och då, det kan väl inte skada... Det blev inte bra! I följande vända till bokhandeln införskaffades en bakbok med tydliga instruktioner för att starta en surdeg själv. Resten är historia som man brukar säga.

Det som man trodde skulle bli en övergående hipstertrend i Sverige har på 15 år ynglat av sig i en mängd små, ofta ekologiska, surdegsbagerier från norr till söder. Det finns en mängd Facebookgrupper för amatörbagare, bakkurserna avlöser varandra, det utkommer fler kok- och bakböcker med surdegsrecept än det finns dagar på året! Produktklasserna för surdegsbröd på Mathantverkscentret Eldrimners svenska mästerskapstävlingar blir färre och färre eftersom deltagarna blir fler och fler. Alla grillade smörgåsar och skink/ostsemlor på bensinmackarna är bakade med surdeg annars säljer de inte.

Nå, är surdegsbröd bakade bara på surdeg då bättre, godare och hälsosammare än vanligt bröd bakat med jäst? Det korta svaret är JA, JA och JA! Här kommer detaljerna.

För det första ger surdegens enzymer en mycket bättre bakteriebalans i brödet, och därmed i våra magar. Vår matsmältning behöver inte jobba så hårt med en massa obearbetad spannmål. Jag brukar säga att matsmältningen av spannmålen började igår, men inte i din mage utan i mitt degtråg! Ättiksyra- och mjölksyrabakterierna är i princip desamma som finns i alla syrade matprodukter. De skapar en gynnsam miljö för matsmältningen. Dessutom bryter sagda enzymer ner fytinsyran i spannmålen. Fytinsyran är spannmålens egen ”fallskärm” för att överleva hoppet ut, eller snarare in, i våra eller djurens matsmältningskanaler. Fytinsyran förhindrar mineraler och andra näringsämnen att upptas i tarmen för att eventuellt ha så mycket näringsämnen kvar så att det kan gro och föröka sig när det väl kommer ut ur matsmältningen. Jäser man surdegsbröd över en natt, eller två, bryts fytinsyran ner, och vår kropp kan tillgodogöra sig näringen i brödet. En jämförande studie som gjordes förra våren på Örebro Universitet mellan ”köpebröd” och våra surdegsbröd på tre urvetesorter, Svedjeråg och Naketkorn visade att 100 gram riktigt surdegsbröd innehöll 30-35 procent av dagsbehovet av bland annat magnesium, mangan, järn, zink, medan köpebrödet låg mellan 8-12 procent. Räkna då in att det snabbjästa köpebrödet knappt brutit ned nån fytinsyra alls, och man förstår att kroppen inte får speciellt mycket ut av sådant bröd.

För det andra ger den långa fermenteringen betydligt djupare smaker och därmed godare bröd. För att få ut den fulla potentialen med surdegsbakning bör den glade bagaren baka på stenmalet fullkornsmjöl av gamla lantsorter som t.ex. spelt (dinkel), emmer eller enkorn. Dessa har långa rötter som ger en mycket rikare variation av smakbärande mineraler och dylikt i mjölet. Att dofta i en nyöppnad säck nymalt enkorn är som att vandra över en gotländsk sommaräng full av vilda örter och gräs. Svenska vetesorter som Ölands- Hallands- eller Dalavete är också utmärkta alternativ.
Redan 20-30 procent fullkorn av ovannämnda sorter ger ett mycket smakrikt bröd. Gamla rågsorter som svedjeråg eller Petkus med sina långa och komplexa rotsystem tar naturligtvis upp mycket av jordens mineraler och spårämnen.

Slutligen: långfermenterat bröd ger en mycket längre färskhållning utan några som helst tillsatta konserveringsmedel. Insvept i en torr handduk i en brödlåda med lite ventilation håller ett välbakat surdegsbröd med kraftig och krispig skorpa en vecka utan problem. Smakerna och syran mognar och utvecklas under tiden medan köpebröd måste innehålla exempelvis fetter, konserveringsmedel eller malt för att hållas färskt. Det måste förvaras i plastpåse, vilket gör skorpan trist och tråkigt. Ett välbakat surdegsbröd behöver andas. Den kraftiga skorpan är ett naturligt fuktbevarande hölje som håller fukten kvar inne i brödet vilket torkar långsamt utifrån och in. Sätter man det i plastpåse stannar brödets fukt i skorpan som blir mjuk och släpper därmed ut resten av fukten ur brödet.

Sen är naturligtvis inte allt guld som glimmar. Vi har inte i de nordiska länderna liksom i exempelvis Frankrike eller Tyskland definitioner på vad som får kallas surdegsbröd eller inte. Surdeg säljer och därför är naturligtvis industrin snabb med att plocka upp det som ett säljargument. Nästan allt köpebröd innehåller numera surdeg, men är inte bakat genom en surdegsprocess. Oftast är brödet bakat med turbojäst i jässkåp eller jäslinje med surdeg som smakförstärkare och konserveringsmedel snarare än som en enzymatisk ”agent” i egen rätt. I Finland har vi tack och lov också industribröd på 100 procent råg som är bakat bara med surdeg. Men håll ett öga på innehållsförteckningen- ofta är också i rågbröden tillsatt vetegluten! Allt för att göra degarna hårdare och mera ”maskinvänliga”.

Tänk en värld där exempelvis vi i Ekenäs har tre-fyra surdegsbagerier i stan, och lika många till ut i byarna sommartid som förser oss med näringsriktigt, gott och hälsosamt bröd som verkligen är ett fullgott livsmedel att basera sina måltider på. För att så ska kunna ske behöver vi omvärdera vad mat får kosta, men mer om det en annan gång!

Text och foto: Sam Pettersson

Surdegsbagare och projektledare Matregion Nyland, Yrkeshögskolan Novia

En ökad självförsörjning vad gäller energi har blivit mer aktuellt och frågan är hur vi kan bli mer självförsörjande vad gäller gödselmedel. I biogasanläggningar rötas olika typer av avfallsprodukter (t.ex. hushållsavfall, avloppsslam). Vid rötning utvinns energiinnehållet i form av biogas, medan växtnäringsämnen såsom fosfor och kväve stannar kvar i rötresten. Detta innebär att vi kan öka självförsörjningsgraden av gödsel och bidra till den cirkulära ekonomin.

Hösten 2019 startade projektet Botnia Näring i Kretslopp med att kartlägga mängden rötrest och befintlig kunskap i Österbotten i Finland, i Västerbotten och Västernorrland i Sverige. Utifrån detta har vi undersökt hur kompostering av rötresten kan effektiviseras, förekomst av mikroplaster samt nedbrytningsgrad hos läkemedel i rötresten. Demonstrationsodlingar i både Finland och Sverige har visat hur de olika rötrestprodukterna fungerar som gödselmedel för olika grödor. Vi kan också presentera utvärderingar av återvinningstekniker och en första marknadsstrategi för dessa etablerade och nya produkter. 

Fokus för YH Novia i Vasa har varit att utvärdera rötrestens kvalitet för att se hur användbara produkterna är för konsumenterna. Vi har bidragit med att mäta reduktionen av läkemedelsrester under rötning samt metoder för att bestämma förekomst av mikroplast. Resultaten är viktiga utifrån att de ger indikationer på förekomsterna, men framför allt har vi bidragit till att utveckla metoderna för att kunna säkerställa produkternas kvalitet. Även tester för utvinning av struvit (magnesiumammoniumfosfat) från rötresten har gjorts.

Reduktion av läkemedelsrester under rötning   

Novia har undersökt nedbrytningen av tolv vanliga läkemedel, som förekommer i avloppsslam, under syrefri rötning vid 55 °C. Det förekom stor spridning i nedbrytningsgraden mellan de olika läkemedlen. Ex. paracetamol och antibiotikan trimetoprim bröts helt ned under rötningen. För diklofenak (i t.ex. Voltaren), uppmättes endast 30 % reduktion av läkemedlet vid 30 dagar och 23 % reduktion efter 45 dagar. För hormonet 17α-etinylestradiol (i t.ex. p-piller) var reduktionen i medeltal 72 % efter 30 dagar och 52 % efter 45 dagar. Minskad reduktion efter längre rötning kan bl.a. bero på att läkemedlens nedbrytningsprodukter har återbildats till ursprungsläkemedlet. Denna studie och flera tidigare studier visar att syrefri rötning inte är någon effektiv metod för att rena läkemedelsrester från avloppsslam och att kompletterande behandlingar behövs.

Vid användning av slam med humant ursprung inom jordbruket kommer ofta frågan om läkemedelsrester upp. Det finns en stor oro att läkemedelsrester tas upp i grödor och påverkar konsumenten. Läkemedlens beteende i åkermark och dess rörlighet och tillgänglighet för växter beror på flera faktorer. Bl.a. markens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper, läkemedlets egenskaper och koncentration samt nederbördsintensiteten. Högst ackumulering av läkemedel i växter har hittats i rötter och blad, lägst i t.ex. spannmålskorn. Det är en stor utmaning att förstå vilka risker läkemedel i miljön innebär och vilka typer av läkemedel som man särskilt bör begränsa tillförseln av.

Metoder för bestämning av mikroplast

I nuläget finns ingen standardiserad analysmetod för bestämning av mikroplast (plast partiklar <5 mm) i prover med mycket organiskt material. Novia har kartlagt hur dessa analyser bäst kan utföras på rötrest och rejektvatten från biogasanläggningar. Rötrest och rejektvatten har undersökts tre gånger från en bioavfallsreaktor och två gånger från en avloppsslamreaktor. Mikroplast hittades i alla prover. Resultaten visar att rötrest från bioavfall eller avloppsslam kan båda innehålla mikroplaster och fungera som transportör av mikroplaster ut i miljön.

Om mikroplasters skadliga effekter på miljön finns fler frågor än svar i nuläget. Enligt en rapport från SAPEA (Science Advice for Policy by European Academies) 2019 anses mikroplasterna inte utgöra någon stor risk för hälsan i nuvarande koncentrationer. Däremot om tillförseln till miljön fortsätter i samma utsträckning som idag kan de ekologiska riskerna med mikroplaster vara betydligt mer utbredda om 100 år. Forskning visar bland annat att mikroplaster kan påverka jordmånens partikelstruktur och förmåga att lagra vatten samt växters biomassa och rotbildning.

Återvinning av fosfor som struvit eller vivianit

Även försök att utvinna fosforgödselmedlet struvit från rötat reningsverksslam har genomförts. Genom att modifiera gasfasens förhållanden i rötresten var syftet att återvinna fosforn antingen i form av struvit eller vivianit (järnfosfat). Återvinning av fosfor som struvit från rötat reningsverksslam kan vara utmanande. Om järn används i reningsverket kommer fosfor att främst återfinnas som vivianit i den fasta rötresten. För att återvinna fosfor som struvit krävs i så fall en tillräckligt hög svavelhalt och en syrefri miljö.

SAMMANFATTNING

Att kunna ta till vara och återanvända rötresten från biogasanläggningar på ett hållbart och också ekonomiskt sätt skulle vara av stort mervärde för det cirkulära samhället. Förhoppningen är att mer kunskap inom dessa områden kommer att bidra till en hållbarare användning av resurser och en renare miljö. Detta är något vi hoppas kunna arbeta vidare med även i framtida projekt.

KÄLLOR

Gworek, B, M, Kijeńska, J. Wrzosek, och M. Graniewska. 2021. ”Pharmaceuticals in the Soil and Plant Environment: a Review”, Water. Air. Soil Pollut. 232 (4), 145, doi: 10.1007/s11270-020-04954-8.

SAPEA (2019) https://www.sapea.info/wp-content/uploads/report.pdf

Boots, B, C Russell, och D Green. 2019. ”Effects of Microplastics in Soil Ecosystems: Above and Below Ground.” Environ. Sci. Technol 53, 11496−11506, doi: 10.1021/acs.est.9b03304.

Machando, A, C Lau, J Till, W Kloas, A Lehmann, R Becker, och M Rillig. 2018. ”Impacts of Microplastics on the Soil Biophysical Environment.” Environ. Sci. Technol. 52, 9656−9665, doi: 10.1021/acs.est.8b02212. 

Machando, A, C Lau, W Kloas, J Bergmann, J Bachelier, E Faltin, R Becker, A Görlich, och M Rillig. 2019. ”Microplastics Can Change Soil Properties and Affect Plant Performance.” Environ. Sci. Technol. 53, 6044−6052, doi: 10.1021/acs.est.9b01339.

FAKTA OM PROJEKT BOTNIA NÄRING I KRETSLOPP

Partnerskap:

Ab Stormossen Oy, projektledare (Vasa)

Yrkeshögskolan Novia (Vasa)

BioFuel Region (Umeå)

Sveriges lantbruksuniversitet (Umeå)

Projekttid:1 augusti 2019 – 30 juni 2022

Finansiering:Finansierat genom Botnia-Atlantica programmet. Övriga medfinansiärer är Region Västerbotten, Region Västernorrland, Österbottens Förbund, Härnösands Energi & Miljö samt VAKIN

Projekt hemsida:https://biofuelregion.se/projekt/botnia-naring-i-kretslopp/

En ökad självförsörjning vad gäller energi har blivit mer aktuellt och frågan är hur vi kan bli mer självförsörjande vad gäller gödselmedel. I biogasanläggningar rötas olika typer av avfallsprodukter (t.ex. hushållsavfall, avloppsslam). Vid rötning utvinns energiinnehållet i form av biogas, medan växtnäringsämnen såsom fosfor och kväve stannar kvar i rötresten. Detta innebär att vi kan öka självförsörjningsgraden av gödsel och bidra till den cirkulära ekonomin.

Hösten 2019 startade projektet Botnia Näring i Kretslopp med att kartlägga mängden rötrest och befintlig kunskap i Österbotten i Finland, i Västerbotten och Västernorrland i Sverige. Utifrån detta har vi undersökt hur kompostering av rötresten kan effektiviseras, förekomst av mikroplaster samt nedbrytningsgrad hos läkemedel i rötresten. Demonstrationsodlingar i både Finland och Sverige har visat hur de olika rötrestprodukterna fungerar som gödselmedel för olika grödor. Vi kan också presentera utvärderingar av återvinningstekniker och en första marknadsstrategi för dessa etablerade och nya produkter. 

Fokus för YH Novia i Vasa har varit att utvärdera rötrestens kvalitet för att se hur användbara produkterna är för konsumenterna. Vi har bidragit med att mäta reduktionen av läkemedelsrester under rötning samt metoder för att bestämma förekomst av mikroplast. Resultaten är viktiga utifrån att de ger indikationer på förekomsterna, men framför allt har vi bidragit till att utveckla metoderna för att kunna säkerställa produkternas kvalitet. Även tester för utvinning av struvit (magnesiumammoniumfosfat) från rötresten har gjorts.

Reduktion av läkemedelsrester under rötning   

Novia har undersökt nedbrytningen av tolv vanliga läkemedel, som förekommer i avloppsslam, under syrefri rötning vid 55 °C. Det förekom stor spridning i nedbrytningsgraden mellan de olika läkemedlen. Ex. paracetamol och antibiotikan trimetoprim bröts helt ned under rötningen. För diklofenak (i t.ex. Voltaren), uppmättes endast 30 % reduktion av läkemedlet vid 30 dagar och 23 % reduktion efter 45 dagar. För hormonet 17α-etinylestradiol (i t.ex. p-piller) var reduktionen i medeltal 72 % efter 30 dagar och 52 % efter 45 dagar. Minskad reduktion efter längre rötning kan bl.a. bero på att läkemedlens nedbrytningsprodukter har återbildats till ursprungsläkemedlet. Denna studie och flera tidigare studier visar att syrefri rötning inte är någon effektiv metod för att rena läkemedelsrester från avloppsslam och att kompletterande behandlingar behövs.

Vid användning av slam med humant ursprung inom jordbruket kommer ofta frågan om läkemedelsrester upp. Det finns en stor oro att läkemedelsrester tas upp i grödor och påverkar konsumenten. Läkemedlens beteende i åkermark och dess rörlighet och tillgänglighet för växter beror på flera faktorer. Bl.a. markens fysiska, kemiska och biologiska egenskaper, läkemedlets egenskaper och koncentration samt nederbördsintensiteten. Högst ackumulering av läkemedel i växter har hittats i rötter och blad, lägst i t.ex. spannmålskorn. Det är en stor utmaning att förstå vilka risker läkemedel i miljön innebär och vilka typer av läkemedel som man särskilt bör begränsa tillförseln av.

Metoder för bestämning av mikroplast

I nuläget finns ingen standardiserad analysmetod för bestämning av mikroplast (plast partiklar <5 mm) i prover med mycket organiskt material. Novia har kartlagt hur dessa analyser bäst kan utföras på rötrest och rejektvatten från biogasanläggningar. Rötrest och rejektvatten har undersökts tre gånger från en bioavfallsreaktor och två gånger från en avloppsslamreaktor. Mikroplast hittades i alla prover. Resultaten visar att rötrest från bioavfall eller avloppsslam kan båda innehålla mikroplaster och fungera som transportör av mikroplaster ut i miljön.

Om mikroplasters skadliga effekter på miljön finns fler frågor än svar i nuläget. Enligt en rapport från SAPEA (Science Advice for Policy by European Academies) 2019 anses mikroplasterna inte utgöra någon stor risk för hälsan i nuvarande koncentrationer. Däremot om tillförseln till miljön fortsätter i samma utsträckning som idag kan de ekologiska riskerna med mikroplaster vara betydligt mer utbredda om 100 år. Forskning visar bland annat att mikroplaster kan påverka jordmånens partikelstruktur och förmåga att lagra vatten samt växters biomassa och rotbildning.

Återvinning av fosfor som struvit eller vivianit

Även försök att utvinna fosforgödselmedlet struvit från rötat reningsverksslam har genomförts. Genom att modifiera gasfasens förhållanden i rötresten var syftet att återvinna fosforn antingen i form av struvit eller vivianit (järnfosfat). Återvinning av fosfor som struvit från rötat reningsverksslam kan vara utmanande. Om järn används i reningsverket kommer fosfor att främst återfinnas som vivianit i den fasta rötresten. För att återvinna fosfor som struvit krävs i så fall en tillräckligt hög svavelhalt och en syrefri miljö.

SAMMANFATTNING

Att kunna ta till vara och återanvända rötresten från biogasanläggningar på ett hållbart och också ekonomiskt sätt skulle vara av stort mervärde för det cirkulära samhället. Förhoppningen är att mer kunskap inom dessa områden kommer att bidra till en hållbarare användning av resurser och en renare miljö. Detta är något vi hoppas kunna arbeta vidare med även i framtida projekt.

KÄLLOR

Gworek, B, M, Kijeńska, J. Wrzosek, och M. Graniewska. 2021. ”Pharmaceuticals in the Soil and Plant Environment: a Review”, Water. Air. Soil Pollut. 232 (4), 145, doi: 10.1007/s11270-020-04954-8.

SAPEA (2019) https://www.sapea.info/wp-content/uploads/report.pdf

Boots, B, C Russell, och D Green. 2019. ”Effects of Microplastics in Soil Ecosystems: Above and Below Ground.” Environ. Sci. Technol 53, 11496−11506, doi: 10.1021/acs.est.9b03304.

Machando, A, C Lau, J Till, W Kloas, A Lehmann, R Becker, och M Rillig. 2018. ”Impacts of Microplastics on the Soil Biophysical Environment.” Environ. Sci. Technol. 52, 9656−9665, doi: 10.1021/acs.est.8b02212. 

Machando, A, C Lau, W Kloas, J Bergmann, J Bachelier, E Faltin, R Becker, A Görlich, och M Rillig. 2019. ”Microplastics Can Change Soil Properties and Affect Plant Performance.” Environ. Sci. Technol. 53, 6044−6052, doi: 10.1021/acs.est.9b01339.

FAKTA OM PROJEKT BOTNIA NÄRING I KRETSLOPP

Partnerskap:

Ab Stormossen Oy, projektledare (Vasa)

Yrkeshögskolan Novia (Vasa)

BioFuel Region (Umeå)

Sveriges lantbruksuniversitet (Umeå)

Projekttid:1 augusti 2019 – 30 juni 2022

Finansiering:Finansierat genom Botnia-Atlantica programmet. Övriga medfinansiärer är Region Västerbotten, Region Västernorrland, Österbottens Förbund, Härnösands Energi & Miljö samt VAKIN

Projekt hemsida:https://biofuelregion.se/projekt/botnia-naring-i-kretslopp/

Förra sommaren ordnades en nypotatisfestival på Bromarv torg (reportage i Svängrum september 2019) inom ramen för Yrkeshögskolan Novias projekt Matregion Nyland. Grundtanken var att genom sensoriska test (smak- och doftupplevelser) lyfta intresset för och kunskapen om primörpotatis för att därigenom ge bland annat odlare, intresseorganisationer och beslutsfattare tillgång till vetenskapligt material som underlag för beslut samt ge argument för potatisens förträfflighet.

 Samtidigt som sensorikpanelen arbetade hölls publika smaktester på torget där besökarna, ca 200 personer, fick rösta fram sin favorit bland tre potatissorter; Timo, Jussi och Annabelle. Annabelle vann omröstningen klart (70%)! Sensorikpanelens arbete fokuserade på terroirbegreppet för att se om det går att applicera på nypotatis. Begreppet Terroir kommer från vinvärldens sätt att knyta jordmån, framförallt mineraler, till smaken i vinet. Ett rieslingvin från Alsace smakar annorlunda än ett rieslingvin från Burgenland i Österrike. Något liknande har aldrig tidigare gjorts varken på nypotatis eller vinter dito i Finland och det var därför med stor spänning som vi väntade på slutanalysen av sensoriktestet. Sensorikpanelens arbete leddes av ingenjörsstudenten Riina Wallenius från Metropolia yrkeshögskola under handledning av Pia-Tuulia Laine. Panelen testade potatissorten Jussi från fem olika odlingsplatser från Bromarv till Ingå. Slutresultatet blev en svag men tydlig skillnad i potatisen från Pojo. Efter jordanalyserna kunde vi konstatera att Pojojorden innehöll mellan 4 och 9 gånger mer kalk än de övriga växtplatsernas jordar.

Varför är det så viktigt att arbeta med terroir och sensorik?

Redan för 2000 år sen betingade viner från speciella platser i Romarriket ett högre pris i Rom ifall man kunde verifiera att det verkligen kom från sagda plats (terroir). Det är också genom terroir, sensorik och därur den storytelling som producenterna av mousserande vin i regionen Champagne får ut kanske 5–10 ggr mer värde ur sin produkt jämfört med mousserande viner från t.ex. Franciacortadalen i Lombardiet i Italien, en appellation med likadana druvor och likadan jordartssammansättning som i Champagne. Från att bara berört jordmån (som ordet terroir betyder) har begreppet breddats. ”I dag används en betydligt utökad definition av begreppet terroir. Ett terroir definieras således inte längre enbart av de naturgivna förutsättningarna utan anses i dag även vara ett uttryck för regionens hantverkstradition och människornas förmåga att ta tillvara regionens specifika naturgivna förutsättningar och förädla dessa i produktionen. Den utökade definitionen av begreppet terroir ligger till grund för EU:s definitioner av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar”.(Nygård och Wramner)

Matregion Nyland och studenter på Novias campus i Raseborg sitter som bäst och jobbar med en terroirkarta över nypotatis i Nyland. I en GIS-karta finns sen allt man kan vilja veta om potatis och speciellt nypotatis; allt från jordmån, lutning och vädersträck till när potatis introducerades i området och varifrån den kom samt andra historiska och kulturella parametrar. På så sätt får vi en helt annan grund för att hävda vår nypotatis ge mervärde och status. Kanske en dag är Bromarv eller Tenala nypotatis på världskartan!

Jag tror att framtiden för nyländsk, och finländsk för den delen, matproduktion ligger i diversifiering i produktionsledet. Dvs. en rörelse bort från allt större enheter med monokulturer för bulkproduktion till gårdar med diversifierad produktion av både animalier och vegetabilier med egen förädling och/eller kontraktsproduktion för restauranger och mathantverkare. Om inte Finland ska bli ett ”faceless foodscape” (ansiktslöst matlandskap) bör detta långsiktiga arbete med utvecklingen av terroir och sensorik starta på flera orter och ställen.

Referenser:

Nygård, O. & Wramner, P. 2013: Terroir – ett nyckelbegrepp för att ge lokalproducerade livsmedel geografisk identitet

Inom social- och hälsovårdsområdet är bristen på utbildad arbetskraft stort och tyvärr syns ingen förbättring av situationen i den nyligen publicerade yrkesbarometern 2022. Störst är bristen på närvårdare, sjukskötare och specialister inom socialt arbete, men även då det gäller andra yrkesgrupper inom social- och hälsovården är antalet lediga arbetsplatser vanligen högre än den tillgängliga arbetskraften. Bland de yrkesgrupper inom vården som det råder brist på i många delar av landet, inklusive Österbotten, återfinns bioanalytiker. 

Utbildning till bioanalytiker finns vid sex yrkeshögskolor i Finland, men på svenska endast vid Yrkeshögskolan Novia. En utexaminerad bioanalytiker kan arbeta med att informera om laboratorieundersökningar och i provtagningen vid hälsovårdscentraler, sjukhus eller privata vårdbolag. Många bioanalytiker arbetar dock mera dolt för allmänheten med att analysera de insamlade proverna. Det finns många specialområden inom vilka en bioanalytiker kan arbeta, så som till exempel klinisk kemi, klinisk hematologi, klinisk mikrobiologi, klinisk histologi och cytologi, klinisk fysiologi och neurofysiologi samt genetik och molekylärbiologi. Patientnära undersökningar som EKG utförs även av bioanalytiker. Trots att examensbeteckningen bioanalytiker har använts i mera är 20 år förekommer ännu en viss okunskap om vad en bioanalytiker gör. Benämningen laboratorieskötare används ofta i både tal och skrift, då detta är den legitimerade yrkesbeteckning som en utexaminerad bioanalytiker får av Valvira (Tillstånds- och tillståndsverket för social- och hälsovård), i enlighet med lagen respektive förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Utbildning inleds på engelska hösten 2023

Utbildning till bioanalytiker omfattar 210 sp och tar vanligen 3,5 år. Antagning av studerande till den svenskspråkiga utbildningen har skett vartannat år och hösten 2022 inledde en grupp på 14 studerande sina studier till bioanalytiker vid Yrkeshögskolan Novia. Både från arbetslivets sida och från Finlands Bioanalytikerförbund rf har bristen på bioanalytiker påtalats. Det antal bioanalytiker som utexamineras från landets yrkeshögskolor täcker inte i dagsläget det behov som finns, och kompenserar inte för den avgång som sker via pensioneringar. Behovet av att rekrytera studerande och framtida arbetstagare internationellt är stort, inom många branscher, för att kompensera för de minskade årskullarna i Finland och det faktum att finländska unga i allt större utsträckning söker sig utomlands för att studera och arbeta. För att svara på arbetsmarknadens behov inleds en engelskspråkig utbildning till bioanalytiker vid Yrkeshögskolan Novia hösten 2023. Examensbenämningen på engelska är Bachelor of Health Care, Biomedical Laboratory Science och innehållet i studierna kommer att motsvara den svenskspråkiga utbildningen. Förhoppningen är att utbildningen på engelska skall locka både internationella sökande och sökande redan bosatta i Finland, men med annat modersmål än svenska. 

Yrkeshögskolan Novia har lång erfarenhet av att undervisa på engelska. Vid Institutionen för hälsa och välfärd finns sedan tidigare möjligheten att studera till sjukskötare på engelska för att bli Bachelor in Health Care, Nursing. Nursing-utbildningen inleddes redan i slutet av 1990-talet och har under senare år sett en kraftig ökning i antalet sökande, där ansökan våren 2022 lockade över 2000 sökande. Ansökan till både den engelskspråkiga utbildningen till sjukskötare och utbildningen till bioanalytiker sker i den första gemensamma ansökningsomgången till högskolor via studieinfo.fi-portalen 4-18.1.2023.   

Källa: Yrkesbarometern, Arbets- och näringsministeriet www.ammattibarometri.fi

Inom social- och hälsovårdsområdet är bristen på utbildad arbetskraft stort och tyvärr syns ingen förbättring av situationen i den nyligen publicerade yrkesbarometern 2022. Störst är bristen på närvårdare, sjukskötare och specialister inom socialt arbete, men även då det gäller andra yrkesgrupper inom social- och hälsovården är antalet lediga arbetsplatser vanligen högre än den tillgängliga arbetskraften. Bland de yrkesgrupper inom vården som det råder brist på i många delar av landet, inklusive Österbotten, återfinns bioanalytiker. 

Utbildning till bioanalytiker finns vid sex yrkeshögskolor i Finland, men på svenska endast vid Yrkeshögskolan Novia. En utexaminerad bioanalytiker kan arbeta med att informera om laboratorieundersökningar och i provtagningen vid hälsovårdscentraler, sjukhus eller privata vårdbolag. Många bioanalytiker arbetar dock mera dolt för allmänheten med att analysera de insamlade proverna. Det finns många specialområden inom vilka en bioanalytiker kan arbeta, så som till exempel klinisk kemi, klinisk hematologi, klinisk mikrobiologi, klinisk histologi och cytologi, klinisk fysiologi och neurofysiologi samt genetik och molekylärbiologi. Patientnära undersökningar som EKG utförs även av bioanalytiker. Trots att examensbeteckningen bioanalytiker har använts i mera är 20 år förekommer ännu en viss okunskap om vad en bioanalytiker gör. Benämningen laboratorieskötare används ofta i både tal och skrift, då detta är den legitimerade yrkesbeteckning som en utexaminerad bioanalytiker får av Valvira (Tillstånds- och tillståndsverket för social- och hälsovård), i enlighet med lagen respektive förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Utbildning inleds på engelska hösten 2023

Utbildning till bioanalytiker omfattar 210 sp och tar vanligen 3,5 år. Antagning av studerande till den svenskspråkiga utbildningen har skett vartannat år och hösten 2022 inledde en grupp på 14 studerande sina studier till bioanalytiker vid Yrkeshögskolan Novia. Både från arbetslivets sida och från Finlands Bioanalytikerförbund rf har bristen på bioanalytiker påtalats. Det antal bioanalytiker som utexamineras från landets yrkeshögskolor täcker inte i dagsläget det behov som finns, och kompenserar inte för den avgång som sker via pensioneringar. Behovet av att rekrytera studerande och framtida arbetstagare internationellt är stort, inom många branscher, för att kompensera för de minskade årskullarna i Finland och det faktum att finländska unga i allt större utsträckning söker sig utomlands för att studera och arbeta. För att svara på arbetsmarknadens behov inleds en engelskspråkig utbildning till bioanalytiker vid Yrkeshögskolan Novia hösten 2023. Examensbenämningen på engelska är Bachelor of Health Care, Biomedical Laboratory Science och innehållet i studierna kommer att motsvara den svenskspråkiga utbildningen. Förhoppningen är att utbildningen på engelska skall locka både internationella sökande och sökande redan bosatta i Finland, men med annat modersmål än svenska. 

Yrkeshögskolan Novia har lång erfarenhet av att undervisa på engelska. Vid Institutionen för hälsa och välfärd finns sedan tidigare möjligheten att studera till sjukskötare på engelska för att bli Bachelor in Health Care, Nursing. Nursing-utbildningen inleddes redan i slutet av 1990-talet och har under senare år sett en kraftig ökning i antalet sökande, där ansökan våren 2022 lockade över 2000 sökande. Ansökan till både den engelskspråkiga utbildningen till sjukskötare och utbildningen till bioanalytiker sker i den första gemensamma ansökningsomgången till högskolor via studieinfo.fi-portalen 4-18.1.2023.   

Källa: Yrkesbarometern, Arbets- och näringsministeriet www.ammattibarometri.fi

Österbottens social- och välfärdstjänster flyttade vid årsskiftet över till Österbottens välfärdsområde (välfärdssamkommun). Ett år senare formas en ny administrativ nivå mellan kommuner och staten. Verksamhetsområdet inom främjande av välfärd och hälsa samt kommunernas roll kommer att förändras. Under hösten 2021 har Vaasan ammattikorkeakoulu och Yrkeshögskolan Novia i samarbete med vårdstrukturreformen, kommuner och blivande sakkunniga inom välfärdsområde skapat gemensamma välfärds- och hälsofrämjande målsättningar för Österbotten. 

Vad innebär främjande av välfärd och hälsa?

Främjande av välfärd och hälsa är kommunens uppgift och görs inom alla verksamhetsområden. Syftet är att öka kommuninvånares välmående, hälsa och funktionsförmåga. Genom det främjande arbete ökar man kommuninvånarnas livskvalitet, sysselsättning och funktionsförmåga samt dämpar sociala problem och ökar jämlikhet. De österbottniska kommunerna står inför flera stora förändringar inom de kommande åren.  Den 1.1.2022 överför kommunerna alla social- och hälsovårdstjänster till Österbottens välfärdssamkommun. 

En ny lag (lagen om ordnandet av social- och hälsovård 612/2021) träder i kraft fr.o.m. från och med år 2023 som påverkar de lagstadgade uppgifterna. Österbottens välfärdssamkommun blir då ett av de 21 välfärdsområdena i Finland.

I den nya lagen fastslås att huvudansvaret för främjande av välfärd och hälsa är hos kommunen men görs i tätt samarbete med välfärdsområdet. Kommunens och välfärdsområdets lagstadgade uppgifter omfattar:

• ansvar för att främja hälsa och välfärd i den egna verksamheten 
• mål och åtgärder skall fastställas i den strategiska planeringen 
• en konsekvensbedömning skall göras för beslut som berör människors hälsa och välfärd
• ansvariga för främjandet av hälsa och välfärd skall utses
• uppföljning av invånarnas levnadsförhållanden, hälsa och välfärd enligt områden och befolkningsgrupp
• en årlig rapport ska lämnas till fullmäktige, och en välfärdsberättelse och en välfärdsplan ska utarbetas för varje fullmäktigeperiod.

Det främjande arbetet görs på olika nivåer, i individens näromgivning, samhället, bland olika befolkningsgrupper och i olika livsmiljöer.

Genom lagstiftning skapas nya finansieringsincitament för att stöda arbetet för att främja välfärd och hälsa. Incitamenten för kommunen baseras på verksamhet och resultat enligt vissa indikatorer. Tilläggsdelen är ca. 100 miljoner i sin helhet. Tilläggsdelen för kommunernas arbete med främjande av välfärd och hälsa regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice (15§). Ett av finansieringskriterierna för välfärdsområdena är de åtgärder som berör främjande av välfärd och hälsa. Finansieringsandelen för välfärdsområdena är 1 % och den baserar sig incitamenten för främjande av välfärd och hälsa.  Läs mer om incitamenten för främjande av välfärd och hälsa och indikatorerna på THL:s hemsida. 

Incitament för kommuner (THL, 2021a): https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/hyvinvointijohtaminen-kunnassa/hyte-kerroin-kannustin-kunnille  ​ 

Incitament för välfärdsområdet (THL, 2021b): https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/alueellinen-hyvinvointijohtaminen/hyte-kerroin-kannustin-hyvinvointialueille

Tyngdpunkter i Österbotten och målsättningar för arbetet

Under våren 2021 gjordes inom ramen för strukturreformsprojektet i Österbotten en kartläggning över befolkningens hälsa och välfärd i Österbotten. Kartläggningen, tillsammans med nationella riktlinjer,fungerade som ett underlag för att ta fram förslag på tyngdpunktsområden i Österbotten.

Fyra tyngdpunktsområden valdes: 

• Främjande av god hälsa och sunda levnadsvanor
• Främjande av mental hälsa och förebyggande av rusmedelsmissbruk
• Främjande och upprätthållande av funktionsförmåga
• Delaktighet samt främjande av trygghet

Under hösten 2021 utarbetades målsättningar och åtgärder på basen av dessa tyngpunktområden. Resultaten har skapats genom en processworkshop, där man har samlats till tre seminarier. Deltagarna delades upp i grupper som bestod av tre ålderssegment; barn, unga och familjer, arbetsföra och äldre. De inbjudna bestod av representanter från social- och hälsovården, bildnings-, kultur-, ungdoms- och fritidssektorn samt från polisen och arbetshälsovården. Föreningarna var även väl representerade. Syftet med workshop-processen var att öka förståelsen och kunnande för främjande av välfärd och hälsa samt att skapa en plattform för dialog och ett underlag för det fortsatta gemensamma arbetet.

I tabellen finns ett sammandrag över målsättningar som har skapats för de tre ålderssegmenten barn, unga och familjer, arbetsföra och äldre. 

Vilka är målsättningarna?

Alla deltagare i workshopparna har haft möjlighet att kommentera materialet efter att det dokumenterats. Allt material från dagarna finns samlat på Innokylä: (https://innokyla.fi/fi/kokonaisuus/pohjanmaan-rakenneuudistus).

Det fortsatta arbetet

Det behövs strukturer för det välfärdsfrämjande arbetet som stöder det gemensamma arbetet mellan olika aktörer och genom vilka man kan definiera målsättningar och åtgärder samt uppföljning av dessa. 

Det välfärdsfrämjande arbetet behöver strategisk och strukturell ledning. Inom välfärdssamkommunen går arbetet vidare genom att resultaten från det gemensamma arbetet i workshopparna tas med i styrdokument som servicestrategin. Det hälso- och välfärdsfrämjande arbetet stöds även av välfärdschefer / koordinatorer i enskilda kommuner samt av personalen inom främjande av hälsa och välfärd inom välfärdssamkommunen. Till de lagstadgade uppgifterna hör samarbete med tredje sektorn och andra privata och offentliga aktörer inom det främjande arbetet. Samarbetet stöds genom skapande och upprätthållande av olika nätverk och i lagstadgade planer.

Källor:

L 29.6.21/612. Lag om ordnande av social- och hälsovård. Finlex. Hämtad 30.11.21.https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20210612

THL. 2021a. Incitament för kommuner. Hämtad 30.11.21. https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/hyvinvointijohtaminen-kunnassa/hyte-kerroin-kannustin-kunnille  ​ 

THL. 2021b.Incitament för välfärdsområdet. Hämtad 30.11.21.  https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/alueellinen-hyvinvointijohtaminen/hyte-kerroin-kannustin-hyvinvointialueille

Österbottens social- och välfärdstjänster flyttade vid årsskiftet över till Österbottens välfärdsområde (välfärdssamkommun). Ett år senare formas en ny administrativ nivå mellan kommuner och staten. Verksamhetsområdet inom främjande av välfärd och hälsa samt kommunernas roll kommer att förändras. Under hösten 2021 har Vaasan ammattikorkeakoulu och Yrkeshögskolan Novia i samarbete med vårdstrukturreformen, kommuner och blivande sakkunniga inom välfärdsområde skapat gemensamma välfärds- och hälsofrämjande målsättningar för Österbotten. 

Vad innebär främjande av välfärd och hälsa?

Främjande av välfärd och hälsa är kommunens uppgift och görs inom alla verksamhetsområden. Syftet är att öka kommuninvånares välmående, hälsa och funktionsförmåga. Genom det främjande arbete ökar man kommuninvånarnas livskvalitet, sysselsättning och funktionsförmåga samt dämpar sociala problem och ökar jämlikhet. De österbottniska kommunerna står inför flera stora förändringar inom de kommande åren.  Den 1.1.2022 överför kommunerna alla social- och hälsovårdstjänster till Österbottens välfärdssamkommun. 

En ny lag (lagen om ordnandet av social- och hälsovård 612/2021) träder i kraft fr.o.m. från och med år 2023 som påverkar de lagstadgade uppgifterna. Österbottens välfärdssamkommun blir då ett av de 21 välfärdsområdena i Finland.

I den nya lagen fastslås att huvudansvaret för främjande av välfärd och hälsa är hos kommunen men görs i tätt samarbete med välfärdsområdet. Kommunens och välfärdsområdets lagstadgade uppgifter omfattar:

• ansvar för att främja hälsa och välfärd i den egna verksamheten 
• mål och åtgärder skall fastställas i den strategiska planeringen 
• en konsekvensbedömning skall göras för beslut som berör människors hälsa och välfärd
• ansvariga för främjandet av hälsa och välfärd skall utses
• uppföljning av invånarnas levnadsförhållanden, hälsa och välfärd enligt områden och befolkningsgrupp
• en årlig rapport ska lämnas till fullmäktige, och en välfärdsberättelse och en välfärdsplan ska utarbetas för varje fullmäktigeperiod.

Det främjande arbetet görs på olika nivåer, i individens näromgivning, samhället, bland olika befolkningsgrupper och i olika livsmiljöer.

Genom lagstiftning skapas nya finansieringsincitament för att stöda arbetet för att främja välfärd och hälsa. Incitamenten för kommunen baseras på verksamhet och resultat enligt vissa indikatorer. Tilläggsdelen är ca. 100 miljoner i sin helhet. Tilläggsdelen för kommunernas arbete med främjande av välfärd och hälsa regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice (15§). Ett av finansieringskriterierna för välfärdsområdena är de åtgärder som berör främjande av välfärd och hälsa. Finansieringsandelen för välfärdsområdena är 1 % och den baserar sig incitamenten för främjande av välfärd och hälsa.  Läs mer om incitamenten för främjande av välfärd och hälsa och indikatorerna på THL:s hemsida. 

Incitament för kommuner (THL, 2021a): https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/hyvinvointijohtaminen-kunnassa/hyte-kerroin-kannustin-kunnille  ​ 

Incitament för välfärdsområdet (THL, 2021b): https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/alueellinen-hyvinvointijohtaminen/hyte-kerroin-kannustin-hyvinvointialueille

Tyngdpunkter i Österbotten och målsättningar för arbetet

Under våren 2021 gjordes inom ramen för strukturreformsprojektet i Österbotten en kartläggning över befolkningens hälsa och välfärd i Österbotten. Kartläggningen, tillsammans med nationella riktlinjer,fungerade som ett underlag för att ta fram förslag på tyngdpunktsområden i Österbotten.

Fyra tyngdpunktsområden valdes: 

• Främjande av god hälsa och sunda levnadsvanor
• Främjande av mental hälsa och förebyggande av rusmedelsmissbruk
• Främjande och upprätthållande av funktionsförmåga
• Delaktighet samt främjande av trygghet

Under hösten 2021 utarbetades målsättningar och åtgärder på basen av dessa tyngpunktområden. Resultaten har skapats genom en processworkshop, där man har samlats till tre seminarier. Deltagarna delades upp i grupper som bestod av tre ålderssegment; barn, unga och familjer, arbetsföra och äldre. De inbjudna bestod av representanter från social- och hälsovården, bildnings-, kultur-, ungdoms- och fritidssektorn samt från polisen och arbetshälsovården. Föreningarna var även väl representerade. Syftet med workshop-processen var att öka förståelsen och kunnande för främjande av välfärd och hälsa samt att skapa en plattform för dialog och ett underlag för det fortsatta gemensamma arbetet.

I tabellen finns ett sammandrag över målsättningar som har skapats för de tre ålderssegmenten barn, unga och familjer, arbetsföra och äldre. 

Vilka är målsättningarna?

Alla deltagare i workshopparna har haft möjlighet att kommentera materialet efter att det dokumenterats. Allt material från dagarna finns samlat på Innokylä: (https://innokyla.fi/fi/kokonaisuus/pohjanmaan-rakenneuudistus).

Det fortsatta arbetet

Det behövs strukturer för det välfärdsfrämjande arbetet som stöder det gemensamma arbetet mellan olika aktörer och genom vilka man kan definiera målsättningar och åtgärder samt uppföljning av dessa. 

Det välfärdsfrämjande arbetet behöver strategisk och strukturell ledning. Inom välfärdssamkommunen går arbetet vidare genom att resultaten från det gemensamma arbetet i workshopparna tas med i styrdokument som servicestrategin. Det hälso- och välfärdsfrämjande arbetet stöds även av välfärdschefer / koordinatorer i enskilda kommuner samt av personalen inom främjande av hälsa och välfärd inom välfärdssamkommunen. Till de lagstadgade uppgifterna hör samarbete med tredje sektorn och andra privata och offentliga aktörer inom det främjande arbetet. Samarbetet stöds genom skapande och upprätthållande av olika nätverk och i lagstadgade planer.

Källor:

L 29.6.21/612. Lag om ordnande av social- och hälsovård. Finlex. Hämtad 30.11.21.https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20210612

THL. 2021a. Incitament för kommuner. Hämtad 30.11.21. https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/hyvinvointijohtaminen-kunnassa/hyte-kerroin-kannustin-kunnille  ​ 

THL. 2021b.Incitament för välfärdsområdet. Hämtad 30.11.21.  https://thl.fi/fi/web/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-johtaminen/hyvinvointijohtaminen/alueellinen-hyvinvointijohtaminen/hyte-kerroin-kannustin-hyvinvointialueille

Under Österbottens första hållbarhetsvecka har vi fått lära oss att hållbarhet kan innebära många olika aspekter, det är inte enbart kopplat till natur och miljö som man kan tänka vid första anblick. Under veckan deltog bland andra Yrkeshögskolan Novia med digitalt program där våra forskningsprojekt presenterade sin forskning och hur det anknyter till temat hållbarhet.  
 
Begreppet Hållbarhet blev känt genom Brundtlandrapporten som utkom 1987, där följande definition myntades 

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. 
 

Att något är hållbart betyder alltså att det inte sker någon förstörelse av resurser. Hållbarhet förknippas ofta med klimat och miljö, men begreppet är egentligen mycket bredare än så.

I Brundtlandrapporten utgår man egentligen från tre dimensioner; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. 

• Social hållbarhet handlar om att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.
• Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurserna så att de räcker till kommande generationer.
• Ekonomisk hållbarhet handlar om att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet på ett negativt sätt.

På senare tid har man även börjat pratar allt mer Regenerativ utveckling som steget vidare efter Hållbar utveckling. Det vill säga istället för att titta på hur vi kan undvika att tära eller minska på resurserna, även se på vad vi kan bidra med som gagnar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Begreppet öppnar alltså även upp för en diskussion om hur vi kan regenerera eller återbilda resurser. 

För den som vill leva hållbart och bidra till en hållbar och regenerativ utveckling kan De globala målen var en bra utgångspunkt. FN:s medlemsländer gick år 2015 inför den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världen någonsin skådat, nämligen Agenda 2030. Agendan innehåller 17 globala mål och hela 169 delmål som ska vara uppfyllda till år 2030. Huvudmålen är fyra: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. 
 
Det krävs en större samhällsomställning för att vi ska kunna förverkliga målen till år 2030, men alla små steg är viktiga för att vi ska gå i rätt riktning. 

Fotnot: Novias program under Hållbarhetsveckan hittas på Youtube och på Novias hemsida www.novia.fi/hallbarhetsveckan

Mera om globala målen finns på: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

När Pixies släppte sin hitlåt ’Where is my mind?’ 1988 så kunde de knappast ha vetat vilket omdebatterat forskningsämne vandrande tankar eller dagdrömmeri skulle bli. Olika forskningsrön visar nämligen att dagdrömmerier är både dåligt och bra för oss.

Man kan aldrig riktigt veta var andra människor håller hus, även om de är kroppsligen närvarande. Vem har nu själv inte suttit på ett utdraget möte och plötsligt märkt att man inte har en aning om vad som sagts under de senaste tio minuterna? Som de flesta vet är vår förmåga att bibehålla fokus begränsad, i genomsnitt klarar man av att vara fullt koncentrerad på något i 90–120 minuter, beroende på uppgiftens svårighetsgrad, omgivningens distraktioner, samt individuella skillnader. När det gäller de flesta situationer i vår vardag är detta tidsspann förmodligen betydligt mindre, inte minst därför att miljön där vi arbetar sällan är optimal. Kollegor, telefonsamtal, e-post och allehanda distraktioner får oss lätt att tappa uppmärksamheten och i stället ägna oss åt konkurrerande aktiviteter.

Nu debatterar forskare huruvida det är bra för oss eller inte att tankarna vandrar i väg. Fram till nyligen har bevisen nämligen antytt att dagdrömmerier i själva verket är dåligt för oss och gör oss olyckliga. Ändå är dagdrömmande en så naturlig del av hur våra hjärnor fungerar, att våra tankar vandrar i väg för oss ungefär hälften av vår vakna tid. Det trotsar logiken att tro att våra hjärnor faktiskt skulle spendera så mycket energi på något dåligt för oss.

Nu har forskning ledd av UC Berkeley hittat ett sätt att faktiskt spåra våra tankar och se om de är fokuserade eller vandrande. Baserat på deras resultat drog forskarna slutsatsen att dagdrömmeri är en viktig kognitiv process. Med andra ord är det bra för oss och kan leda oss till nya idéer eller innovationer. Studien visar också att när vi låter tankarna vandra så använder hjärnan mera alfavågor, som förknippas med att vara avslappnad.

Vad händer i vår hjärna då när vi släpper fokus och hänger oss åt dagdrömmerier? För det första så hjälper alfavågorna som dyker upp i våra hjärnor oss att slappna av. Och våra hjärnor kan inte behålla fokus och produktivitet utan regelbundna perioder av avkoppling. Men det finns en annan sak som händer när vi zoomar ut och låter tankarna vandra, det låter kanske kontraproduktivt, men forskningen visar faktiskt det kan hjälpa oss att hitta lösningar på problem när det inte fungerar att fokusera på dem.

Så nästa gång du vill skapa något nytt eller lösa ett problem kanske du kunde testa skruva upp alfavågorna i din hjärna och låta dina tankar vandra i väg!

Figure 1: Diversity space tool från King. Karaktärerna är från Blizzards spel Overwatch

De flesta vet om att antalet kvinnor som jobbar i spelindustrin är för få, och även om antalet har ökat så skulle det fortfarande behövas fler än dryga 20% (IGDA rapport från 2017[1]). Varför är det så få kvinnor som utvecklar spel?

För att förstå varför så måste man gräva djupare. Vi vet att det finns kvinnor som är intresserade av att spela spel, att designa spel och göra grafik till dessa. Men varför lockar inte spelbranschen kvinnor i samma utsträckning som den lockar män?

En möjlig orsak är att spelen som utvecklas idag följer en norm som kanske inte tilltalar kvinnor.

Spelutvecklarna King(mest kända från spelet Candy Crush) från Sverige har skapat ett eget verktyg för att kontrollera att alla deras spel innehåller mer mångfald. 

När ett nytt spel ska utvecklas, körs det genom ett test (verktyget Diversity Space Tool). I verktyget identifieras först normen. I detta exempel tas normen för ett actionspel utvecklat i västvärlden. Tråkigt nog ser normen ut enligt följande:

[1]https://cdn.ymaws.com/www.igda.org/resource/resmgr/2017_DSS_/!IGDA_DSS_2017_SummaryReport.pdf

Kultur:                 Västerländsk

Etnicitet:               Kaukasisk

Ålder:                      Varken ung eller gammal

Förmåga:               Icke funktionshindrade

Kroppstyp:             Stereotypisk. Dvs slank och kurvig för kvinnor, atletisk eller bodybuildertyp för män.

Könsidentitet:       Normen är män. På andraplats kommer kvinnor och alla andra identiteter är väldigt ovanliga.

Sexuell läggning:  Heterosexuell

Om man ritar ut normen för dessa spel i verktyget (se bild) så blir det bara den innersta polygonen som blir färgad. Uppgiften är nu att använda verktyget på ett sätt så att karaktärerna i spelet avviker från normen och använder mer utrymme i mångfaldspolygonen (se gula, rosa och gröna områdena för de olika karaktärerna på bilden). 

När verktyget används på ett spel placeras alla karaktärer in i mångfaldspolygonen så att man får en överblick. Verktyget är ett bra komplement för att analysera och hitta sätt för att skapa karaktärer med mångfald. 

I projektet Qvarken Game Industrysom drivs av Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad och Arctic Business Incubator i Skellefteå, hjälper vi spelföretag-startups i Österbotten och Västerbotten. Vi anser att jämlikhet och mångfald är viktigt, och detta verktyg är en del av processen som vi lär ut till företagen. I processen ingår också experthjälp för intäktsgenerering i spel, användarvänlighet och hur man publicerar sitt spel samt tar hand om kunden efter att spelet är på marknaden.

Acceleratorprocessen för Qvarken Game Industry pågår under ett års tid för de företag som deltar. I år deltar 9 spelföretag från Österbotten och 7 spelföretag från Västerbotten. Vi började årets process med en kickoff i Skellefteå i mars 2019 där monetization experten Eugen Sudak guidade företagen i en workshop hur man lyckas med intjäningsmodeller i spel. Vi gick igenom allt fån In-App-Purchase (IAP) tekniker till hur man gör att spelarna triggas till att fortsätta spela det spel man utvecklat. 

I maj 2019 kommer årets första master classes att äga rum i Skellefteå, det blir två heldagars master classes inom temat monetization. I Augusti åker vi med spelföretagen till Gamescom eventet i Köln, där de kan bredda sitt professionella nätverk. Gamescom eventet hör till go-to-market delen av processen, vi kommer också att ta in experter från spelindustrin som hjälper företagen med nätverkandet till investerare samt publiceringen av spel. Processen avslutas med ett QvarkCon event i Jakobstad i november 2019  där temat är User Experience (UX), dvs användarvänlighet i spel. UX handlar om allt från hur svår en viss bana är, eller om användaren lätt hittar knapparna i menyn, till helhetsupplevelsen som spelaren får.

Vårt mål är att bjuda in både kvinnliga och manliga experter från spelindustrin till varje master class som vi ordnar. Genom att jobba för att ändra normen i spelindustrin, så hoppas vi också på att få fler kvinnor i spelindustrin framöver.

Kolla gärna inspelningen från GDC ifall ni vill veta mer om hur verktyget fungerar:

GDC (Game Developers Conference) 2017 – “Crush the Norm: Diversity Rules (At King)”

Tobias Björkskog, Yrkeshögskolan Novia

www.qvarkengameindustry.com

Hur mår vattnet i södra Stadsfjärden utanför Vasa? Det frågar sig forskarna Sten Engblom, Eva Högfors-Rönnholm och Jonna Engström-Öst vid Yrkeshögskolan Novia. Med stöd av Svensk-Österbottniska Samfundet påbörjas ett nytt projekt ”Vattenekosystemets tillstånd i Södra Stadsfjärden” som ska ta reda på hur muddringen påverkat Södra Stadsfjärden i Vasa och dess närliggande åar.  

År 2013–2018 muddrades åmynningarna i Toby å och Solf å som rinner ut i Södra Stadsfjärden. Målet med muddringen var att minska risken för översvämningar i området och förbättra flödet i åarna, men muddringen kan ha haft konsekvenser för vattenkvaliteten, djurplankton, mikrobsamhället samt fisken.  

Hur har det gått för abborren?  

Södra Stadsfjärden är det mest betydelsefulla lekområdet för abborre i Finland. För fyra år sedan, 2020, påvisades att förekomsten av abborryngel var hög, men under vårvintern 2022, 2023 och 2024 meddelade Vasa stad att abborrfångsten har minskat och att området ska fredas under lekperioden.  

Forskare frågar sig om vattenkvaliteten kan ha påverkats av muddringen och kanske lett till att abborryngel från 2020 dött. En delorsak kan också vara att djurplankton som är abborrynglens huvudsakliga föda har påverkats av lågt pH och höga metallhalter i vattnet.  

Genom vattenprover och analys ska projektet ta reda på hur det riktigt ligger till.  

“Södra Stadsfjärdens djurplankton- och mikrobpopulationer har inte undersökts före eller efter muddringen. Projektet bidrar därmed med viktig basinformation som kan användas i framtida utvärderingar av vattenekosystemet”, säger Sten Engblom, forskare vid Yrkeshögskolan Novia. 

Projektfinansieringen utlystes av Svensk-Österbottniska Samfundet, för projekt inom naturvetenskaplig österbottnisk forskning, med anledning av Ostrobothnia Australis 100-årsjubileum. 

För mer information kontakta

Yrkeshögskolan Novia, forskningsledare Sten Engblom, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

När man driver turism- och restaurangverksamhet, utan tillgång till kommunal vatten- och avloppsservice, kan kapaciteten på det lokala vattenförsörjningssystemet sätta ramarna för verksamhetens omfattning. I ett kommunalt nätverk är kapaciteten ur en enskild serviceföretagares perspektiv närmast oändlig. Utanför de kommunala nätverken är kapaciteten begränsad och inverkar kraftigt på vilken service som kan erbjudas.

I Finland är vi vana vid att vattentillgången ofta är god. I skärgården, framför allt på mindre öar, är tillgången tyvärr ofta sämre och man kan även ha problem med saltvatten som vill söka sig in. I projektet Smart Marina vid Yrkeshögskolan Novia,arbetar jag med gästhamnar där vattentillgången i viss mån sätter begränsningar för verksamheten. Ökad tillgång på vatten i hamnen betyder i många fall också att behovet av vattenrening ökar.

Servicenivån i hamnarna varierar, exempelvis har man i många mindre hamnar inte haft möjlighet att erbjuda färskvatten för att fylla båtarnas tankar då man velat försäkra sig om att vattnet räcker för de egna behoven. Enklare besöksbryggor har traditionellt endast haft torrtoalett och inget vatten. Hamnägarna upplever att kundernas krav på service har ökat med tiden och önskar erbjuda fler vattenkrävande tjänster.

I projektet har vi i två hamnar investerat i omvänd osmos-anläggningar för filtrering av havsvatten till färskvatten. Dessa anläggningar fick sitt första test under sommarsäsongen 2020 och det har visat sig att de här anläggningar i medelstor skala hittills fungerar bra för gästhamnarnas behov.

Den stora vattentjuven är duscharna i servicebyggnaderna. Olika knep används för att hålla konsumtionen nere. En lösning är att använda sig av en tryckknapp, bekant från till exempel offentliga simhallar, som endast håller duschen igång en viss tid. En modernare variant är en rörelsesensor som slår på duschen när man ställer sig under den, och slår av när man klivit ur. Ett enkelt alternativ är att inte ha någon hållare för duschmunstycket vilket gör att man är tvungen att hålla i duschmunstycket medan man duschar, vilket tenderar förkorta duschtiden.

En annan service som kräver god vattentillgång är vattenpåfyllning till båtar. Moderna, stora båtar har också stora vattentankar. På Lillbacka brygga i Högsåra görs ett försök med att erbjuda filtrerat havsvatten som färskvatten för vattenpåfyllning på bryggan.

Gråvattnet från duscharna är förhållandevis lätt att göra sig av med då det finns olika typer av bioreningsverk och infiltrering som duger för gråvatten. Inom projektet har vi installerat tre olika typer av anläggningar. Svartvatten från toaletter är betydligt besvärligare. Även om moderna toaletter är relativt vattensnåla så fyller de snabbt tankarna om man är tvungen att ha ett slutet system. Dessutom är tankarna dyra att tömma. I den nya servicebyggnaden vid Kirjais bybutik & marina har vi installerat ett system med vacuumtoaletter, bekanta från fartygshytter, för att minska på vattenförbrukningen och minimera behovet av tömningstransporter. Byggnadens gråvatten går däremot till ett bioreningsverk.

Tömningen av båtens avloppsvatten har länge vållat problem, med pumpar som går sönder och tömningsstationer som blir överfulla. Det är numera ganska vanligt att det finns möjlighet att tömma båtens avloppsvatten även i mindre utskärshamnar. I södra Finland är det till stor del tack vare Håll Skärgården Ren rf:s (HSR) nätverk av sugtömningsanläggningar för toalettavfall som även har ett par stationer i Österbotten. I och med en ökad medvetenhet om Östersjöns övergödning vill allt fler fritidsbåtförare tömma sitt avloppsvatten i en för ändamålet avsedd anläggning.

Konst och kultur har en specifik roll i samhället – det finns inga andra mänskliga aktiviteter vars enda syfte är att skapa mening. Kanske är det därför vi så lätt tar den för givet.

Konsten är tätt sammankopplad med mänsklighetens historia och därför behöver den inte någon ytterligare motivering. Filosofen Jonna Bornemark säger att det svåra med att mäta konstens värde är att vi inte riktigt förstår oss på vilken roll konsten spelar i dag. Det här hänger ihop med uppfattningen om kvalitet som synonymt med mätbart. Vi vill alltså, genom att ordna saker i system och stapeldiagram, kunna bevisa vilket värde eller påverkan någonting har. Problemet när vi börjar kategorisera och hitta på system för kvalitetsmätning inom konst och kultur är att vi försöker mäta något som kanske inte ännu finns. Eller sådant som vi ännu inte vet något om.

Vad har då konst och kultur för värde för människor, organisationer och samhället i stort?Att mäta konstens värde känns ofta både luddigt och ogripbart. För hur och vad mäter man? Vilka faktorer ska tas i beaktande? Och behöver vi ens mäta konstens värde? Konst har också ett egenvärde och behöver finnas till för sin egen skull. Samtidigt finns det studier som visar att vi mår bra av konst och kultur, oavsett om vi tar del av den som publik eller själva skapar den. En rapport från WHO¹ visar att konst och kultur har stor betydelse för hur vi mår fysiskt och psykiskt. Konsten hjälper oss att öppna sinnet. När vi tar del av konst utmanas vi att reflektera över och analysera det vi ser, vilket samtidigt gör att vi utvecklar en starkare förmåga till kritiskt tänkande. Vår hjärna tvingas att tänka i nya banor vilket främjar kreativitet. Det här hänger ihop med att vi till vardags ganska sällan kommer i kontakt med sådant som är abstrakt eller visuellt svårt att ta till sig. Vi blir alltså mera kreativa av konst.

Konsten är också en viktig i form av dokumentation.Förmågan att berätta visuellt har gett oss många svar på frågor kring mänsklighetens historia. Konsten sammanfattar vår historia. Samtiden är morgondagens historia och samtidskonsten ett arv till följande generationer. Konst introducerar tankar från världen i oss, och för våra tankar ut i världen. Vår framtid är beroende av att vi ser och att vi lär oss av vår historia, samtidigt som vi måste våga skapa nytt.

Jag är övertygad om att man blir en bättre människa av konst.

Genom konsten kan man få ett annat perspektiv – ett perspektiv som rymmer allt från det sociala till det politiska, filosofiska, ekonomiska och det historiska i ett. För mig uttrycker konst sådant som är svårt att förklara på annat sätt. Konstnären tar puls på samtiden och varje verk är en frågeställning; allt ifrån det mest personliga, inåtvända frågorna till sådana som berör stora samhällsproblem. Konsten har potential att utmana våra tankar och idéer och ger plats för nya horisonter av icke-vetande. Den väcker vår empati och låter oss möta oss själva och varandra och ställa nya frågor. Om man bara öppnar sig får man tillgång till så mycket mer, både på ett personligt och på ett bredare plan.

Referenser

 ¹What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review.

www.euro.who.int/en/publications/abstracts/what-is-the-evidence-on-the-role-of-the-arts-in-improving-health-and-well-being-a-scoping-review-2019

Konst och kultur har en specifik roll i samhället – det finns inga andra mänskliga aktiviteter vars enda syfte är att skapa mening. Kanske är det därför vi så lätt tar den för givet.

Konsten är tätt sammankopplad med mänsklighetens historia och därför behöver den inte någon ytterligare motivering. Filosofen Jonna Bornemark säger att det svåra med att mäta konstens värde är att vi inte riktigt förstår oss på vilken roll konsten spelar i dag. Det här hänger ihop med uppfattningen om kvalitet som synonymt med mätbart. Vi vill alltså, genom att ordna saker i system och stapeldiagram, kunna bevisa vilket värde eller påverkan någonting har. Problemet när vi börjar kategorisera och hitta på system för kvalitetsmätning inom konst och kultur är att vi försöker mäta något som kanske inte ännu finns. Eller sådant som vi ännu inte vet något om.

Vad har då konst och kultur för värde för människor, organisationer och samhället i stort?Att mäta konstens värde känns ofta både luddigt och ogripbart. För hur och vad mäter man? Vilka faktorer ska tas i beaktande? Och behöver vi ens mäta konstens värde? Konst har också ett egenvärde och behöver finnas till för sin egen skull. Samtidigt finns det studier som visar att vi mår bra av konst och kultur, oavsett om vi tar del av den som publik eller själva skapar den. En rapport från WHO¹ visar att konst och kultur har stor betydelse för hur vi mår fysiskt och psykiskt. Konsten hjälper oss att öppna sinnet. När vi tar del av konst utmanas vi att reflektera över och analysera det vi ser, vilket samtidigt gör att vi utvecklar en starkare förmåga till kritiskt tänkande. Vår hjärna tvingas att tänka i nya banor vilket främjar kreativitet. Det här hänger ihop med att vi till vardags ganska sällan kommer i kontakt med sådant som är abstrakt eller visuellt svårt att ta till sig. Vi blir alltså mera kreativa av konst.

Konsten är också en viktig i form av dokumentation.Förmågan att berätta visuellt har gett oss många svar på frågor kring mänsklighetens historia. Konsten sammanfattar vår historia. Samtiden är morgondagens historia och samtidskonsten ett arv till följande generationer. Konst introducerar tankar från världen i oss, och för våra tankar ut i världen. Vår framtid är beroende av att vi ser och att vi lär oss av vår historia, samtidigt som vi måste våga skapa nytt.

Jag är övertygad om att man blir en bättre människa av konst.

Genom konsten kan man få ett annat perspektiv – ett perspektiv som rymmer allt från det sociala till det politiska, filosofiska, ekonomiska och det historiska i ett. För mig uttrycker konst sådant som är svårt att förklara på annat sätt. Konstnären tar puls på samtiden och varje verk är en frågeställning; allt ifrån det mest personliga, inåtvända frågorna till sådana som berör stora samhällsproblem. Konsten har potential att utmana våra tankar och idéer och ger plats för nya horisonter av icke-vetande. Den väcker vår empati och låter oss möta oss själva och varandra och ställa nya frågor. Om man bara öppnar sig får man tillgång till så mycket mer, både på ett personligt och på ett bredare plan.

Referenser

 ¹What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review.

www.euro.who.int/en/publications/abstracts/what-is-the-evidence-on-the-role-of-the-arts-in-improving-health-and-well-being-a-scoping-review-2019

Projektet ”Lev och Lär” är ett samarbete mellan Jakobstads åldringsvänner och Yrkeshögskolan Noviaoch riktar sig till personer över 65 år. Målet är att bygga upp ett nätverk, som gör att man får nya relationer, samtidigt som man lär sig något nytt. Projektet samlar seniorer som tillsammans lär sig att ta sig an nya livssituationer och de utmaningar dessa kan föra med sig, till exempel att förstå sig på ny teknik, förebygga fallolyckor, anpassa sig till ett nytt förhållningssätt till kost och mediciner eller att lära sig något annat man alltid drömt om. Studierna är på både finska och svenska i Jakobstadsregionen.

Premissen för projektet är ”det är en rikedom att bli gammal och vi lär oss så länge vi lever”, vilket framfördes på projektets startseminarium 9.10.2018 i Jakobstad. Bodil Jönsson, professor emerita i rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet bjöds in som gästföreläsare. Hon berättade att vi vet att hjärnan byggs om i takt med att vi åldras och det betyder att gamla och unga är bra på olika saker. Det handlar bara om att se möjligheterna och att använda rätt metoder.

För projektet bildades två referensgrupper, en på svenska och en på finska, bestående av inbjudna seniorer från regionen, och tillsammans med dem planerades projektets verksamhet, som bestått av bland annat föreläsningar, allsång och dans. Hälsovårdare och yrkeslärarstuderande, Jessica Udd, höll en föreläsning med temat Att förebygga fallolyckor, och fysioterapeut Lola Nylund fortsatte på samma tema men med praktiska övningar i HötorgCentrets gym. Motsvarande föreläsning på finska förverkligades under fysioterapeut Helena Wirén-Westerlunds ledning. Lektor Sirkku Säätelä från Yrkeshögskolan Novia, höll föreläsningar på temat äldres näring, hjärtmediciner, sömnmediciner samt smärtmediciner. Föreläsningarna förverkligades från hösten fram till februari i år, både på finska och på svenska.

I samarbete med Kraft i åren, en sektorövergripande arbetsgrupp med mål att utveckla hälsomotion för äldre, arrangerades Midvinterdans den 31 januari. Då dansade regionens seniorer i Jugendsalen i Jakobstad till toner av Guns rosor.

Vi delar gärna med oss av det citat som Bodil Jönsson använde 2018 här i Jakobstad: ”Hälsa är att i glädje vara upptagen av sina livsuppgifter.”

Vi fortsätter i projektet med att vädra framtids luft. Seniorer har en ljusare framtid. Så tror vi.

Referenser

Österbottens tidning, 10.10.2018 Också 70-plussare har en ljusare framtid, Anne-Maj Wisén,

Faktaruta

Projektet Lev och lär -  Oppia ikä kaikki

Projekttid: hösten 2018 – hösten 2020

Projektgrupp vid Yrkeshögskolan Novia: Carina Gädda, Ann-Sofi Storbjörk, Anna Karlsson, Annika Wentjärvi HötorgCentret: Inger Gripenberg och Maria Norrena- Björklund 

Alice i Spegellandet är Lewis Carrolls mindre kända fortsättning på Alice i Underlandet, men den är minst lika underfundig. Liksom i den första boken vänds både språk och sociala normer ut och in. I Alice i Spegellandet råkar Alice gå igenom en spegel och hamnar därmed i Spegellandet, ett land som på många sätt är mer skrämmande och bakvänt än Underlandet. I Spegellandet är ingenting som det brukar vara; hela tillvaron är uppbyggd matematiskt, i form av ett schackspel och man måste hela tiden springa snabbt för att hålla sig kvar på samma ställe.

Lewis Carrolls beskrivning av Spegellandet är trots att boken är skriven redan 1871 en helt möjlig, om än en kanske lite krass, beskrivning av hur världen ter sig i dag. Inne i Spegellandet träffar Alice på den Vita drottningen, som tappat sin sjal. När Alice hjälper henne att leta efter den börjar de samtala om att tro på det omöjliga. Alice påpekar att det inte är någon idé, eftersom man inte kan tro på omöjliga saker. Men drottningen förklarar att det kan man visst, det viktiga är att öva. Som barn brukade hon öva på att tro omöjliga saker minst en halvtimme om dagen.

I takt med teknikens utveckling förutspår forskningen att många traditionella yrken försvinner, redan om 20 år ska 50% av dagens jobb ha ersatts av artificiell intelligens och robotar, men i och med det så föds det antagligen också nya yrken. Men frågan är om vi är lika kreativa med att hitta på nya möjligheter som vi är med att effektivera, kommer jobben i framtiden att räcka åt oss alla?

Det är dock inte den enda ödesfrågan vi står inför; klimathotet är överhängande och fortfarande finns det alldeles för många människor i vår värld som lever under sådana levnadsförhållanden som vi mera lyckligt lottade inte ens kan föreställa oss.

För att hänga med i vår egen digitala revolution och samtidigt utveckla samhället och världen i en sådan riktning som är fungerande för alla och där alla ryms så behöver vi bli bättre på att tänka mindre som Alice och mera som Vita drottningen. Därför behöver vi öva oss på att tänka omöjliga tankar, tillsammans, eftersom det antagligen är där utanför det invanda och bekväma, utanför den där boxen, som vi kommer att hitta lösningarna på vår tids utmaningar.

—

Therese Sunngren-Granlund jobbar som t.f. forsknings- och utvecklingsledare samt projektledare inom kultur och entreprenörskap på Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.
Texten publicerades ursprungligen som ett inlägg på bloggen Lisvlärd, 24.1 2019. 

Bild (time): Pixabay.com

Digitalisering är en av megatrenderna i vårt samhälle och anses vara effektivt samt minska kostnader i längden. Inom ramen för projektet “Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions” har fyra högskolor (Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, VAMK och Vasa universitet) undersökt användning och erfarenheter av digitala välfärdstjänster för barnfamiljer. Inom projektet har två studier utförts med föräldrar och professionella inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Data till studierna har samlats in genom gruppintervjuer, individuella intervjuer och en enkät under åren 2021–2023.

I resultaten framkom att föräldrarna använder sig av många digitala verktyg och tjänster i vardagen. Päikky och Wilma upplevdes som bra verktyg inom småbarnspedagogiken och man såg gärna att fler funktioner kopplades till Wilma. Kommunikationskanalerna är många och splittrade, t.ex. används skilda verktyg för att boka närvarodagar och att skicka ut veckobrev, och även sms och WhatsApp-meddelande förekommer. Detta upplevdes som stressande av både föräldrar och personal.

Att synliggöra verksamheten på daghem var centralt både ur barnens och föräldrarnas synvinkel. Fotografering var vanligt och ibland fick barnen själva vara delaktiga vid dokumenteringen. Daghemsvardagen dokumenteras alltmer digitalt, vilket har sina fördelar, men personalen ifrågasatte också hur tillgängligt det är för barnen. Barnens egna pappersmappar är mycket omtyckta av barnen och lättillgängliga, men är något som man planerar att digitalisera.

I småbarnspedagogikens läroplan ingår digital kompetens. Barnen har tillgång till surfplattor för pedagogiska spel, ljudböcker, filmer eller som hjälpmedel. Barnen tycker om det och kan vara delaktiga i att skapa digitalt material. Digitala verktyg kan stöda inlärning samtidigt som personalen lyfte upp att det är viktigt att avväga när det är ändamålsenligt.

Inom barnrådgivningen var användningen av digitala tjänster mindre, vanligen användes telefonen. Personalen föredrog direkta telefonnummer för kontakt med föräldrarna i stället för att samtalen styrs via en telefonväxel. Elektronisk tidsbokning av årskontroller och vårdbedömning genom mobiltelefonens kamera ansågs som smidiga digitala tjänster, men som inte ännu var utvecklade vid alla barnrådgivningar.

Den ökade tillgängligheten med digitala tjänster lyftes fram som positivt av föräldrarna. Chat-tjänster med personal som svarar i realtid hade man bra erfarenheter av, medan chatbottar gillades mindre. Onlinebokningssystem ansågs flexibelt, men det framgick också att många föredrar att ringa eller lämna ringbud.

Föräldrar uppgav att de förväntas ”hänga med i tekniken”, likaså att kunna sålla bland all information som tillhandahålls, vilket inte är så enkelt. Tid var en nyckelfaktor som kom upp under intervjuerna. Både föräldrar och personal upplevde att det inte är lätt att hitta tid för att lära sig nya digitala verktyg i den hektiska vardagen.

Digitaliseringen av tjänster märks alltmer i vår vardag och utmanar oss att hänga med i utvecklingen. Det är viktigt att användarna har möjlighet att påverka utvecklingen och utformningen av nya av digitala tjänster.

Digitalisering är en av megatrenderna i vårt samhälle och anses vara effektivt samt minska kostnader i längden. Inom ramen för projektet “Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions” har fyra högskolor (Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, VAMK och Vasa universitet) undersökt användning och erfarenheter av digitala välfärdstjänster för barnfamiljer. Inom projektet har två studier utförts med föräldrar och professionella inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Data till studierna har samlats in genom gruppintervjuer, individuella intervjuer och en enkät under åren 2021–2023.

I resultaten framkom att föräldrarna använder sig av många digitala verktyg och tjänster i vardagen. Päikky och Wilma upplevdes som bra verktyg inom småbarnspedagogiken och man såg gärna att fler funktioner kopplades till Wilma. Kommunikationskanalerna är många och splittrade, t.ex. används skilda verktyg för att boka närvarodagar och att skicka ut veckobrev, och även sms och WhatsApp-meddelande förekommer. Detta upplevdes som stressande av både föräldrar och personal.

Att synliggöra verksamheten på daghem var centralt både ur barnens och föräldrarnas synvinkel. Fotografering var vanligt och ibland fick barnen själva vara delaktiga vid dokumenteringen. Daghemsvardagen dokumenteras alltmer digitalt, vilket har sina fördelar, men personalen ifrågasatte också hur tillgängligt det är för barnen. Barnens egna pappersmappar är mycket omtyckta av barnen och lättillgängliga, men är något som man planerar att digitalisera.

I småbarnspedagogikens läroplan ingår digital kompetens. Barnen har tillgång till surfplattor för pedagogiska spel, ljudböcker, filmer eller som hjälpmedel. Barnen tycker om det och kan vara delaktiga i att skapa digitalt material. Digitala verktyg kan stöda inlärning samtidigt som personalen lyfte upp att det är viktigt att avväga när det är ändamålsenligt.

Inom barnrådgivningen var användningen av digitala tjänster mindre, vanligen användes telefonen. Personalen föredrog direkta telefonnummer för kontakt med föräldrarna i stället för att samtalen styrs via en telefonväxel. Elektronisk tidsbokning av årskontroller och vårdbedömning genom mobiltelefonens kamera ansågs som smidiga digitala tjänster, men som inte ännu var utvecklade vid alla barnrådgivningar.

Den ökade tillgängligheten med digitala tjänster lyftes fram som positivt av föräldrarna. Chat-tjänster med personal som svarar i realtid hade man bra erfarenheter av, medan chatbottar gillades mindre. Onlinebokningssystem ansågs flexibelt, men det framgick också att många föredrar att ringa eller lämna ringbud.

Föräldrar uppgav att de förväntas ”hänga med i tekniken”, likaså att kunna sålla bland all information som tillhandahålls, vilket inte är så enkelt. Tid var en nyckelfaktor som kom upp under intervjuerna. Både föräldrar och personal upplevde att det inte är lätt att hitta tid för att lära sig nya digitala verktyg i den hektiska vardagen.

Digitaliseringen av tjänster märks alltmer i vår vardag och utmanar oss att hänga med i utvecklingen. Det är viktigt att användarna har möjlighet att påverka utvecklingen och utformningen av nya av digitala tjänster.

I vår startar en internationell kurs om hållbar mat vid Yrkeshögskolan Novia. Kursen ”Diet for a Green Planet” utbildar dagens förändringsagenter inom hållbar mat. 

Kursens målsättning är att studerande bildar en förståelse för livsmedelssystemet från jord till bord och hur livsmedelssystemet är kopplat till klimatförändring, eutrofiering, biologisk mångfald, människors hälsa och landsbygdsutveckling.

Kursen är internationell och förhoppningen är att studerande från hela Östersjöområdet kan träffas virtuellt för att lära sig mer om hållbarhet och ta lärdom av varandra. 

Kursen riktar sig till personer vill utveckla färdigheter i ledarskap och jobbar inom produktion, offentlig mat, anbud, catering och restaurangbranschen. 

Kursen omfattar 15 sp och inleds 20 maj 2021 och pågår i ettårs tid tills 6 maj 2022. Kursen kan avläggas vid sidan av heltidsjobb. Ansökningsperioden stängs 26.4.2021.