Projektledare Heidi Hummelstedt vid KulturÖsterbotten har utsetts till Årets Gunnar 2022! Priset tilldelas varje år någon som utmärkt sig för en kreativ och inspirerande insats i Stundars museums och museigrundaren Gunnar Rosenholms anda. – Det är Stundars r.f. som utser pristagaren.
Heidi Hummelstedt arbetar vid KulturÖsterbotten som ledare för projektet Medeltiden 3.0. Hon har dock jobbat med olika kulturhistoriska satsningar sedan år 1998, bland annat projekten Österbottniskt 1900-tal (2001–02), Framtidsminnen (2003–05), Medeltid i samtid (2016–18) och Vandring genom medeltidens Österbotten (2018–20). Det nuvarande projektet Medeltiden 3.0 – som egentligen heter Augmented Reality genom historiesamarbete – syftar till att med digitala medel synliggöra platser med anknytning till medeltida historia i Österbotten. Projektet inleddes vid KulturÖsterbotten år 2020.
I prismotiveringen konstateras bland annat att Hummelstedt väckt intresse för den österbottniska historien och gjort den tillgänglig för alla åldrar. De museipedagogiska och lokalhistoriska projekt som Hummelstedt arbetat med har presenterat österbottnisk historia på ett lättfattligt och medryckande sätt via nya format och nya media. Projekten har på ett föredömligt sätt engagerat invånare, experter och kulturarvsorganisationer i alla de fjorton österbottniska kommunerna och resulterat i bland annat lärarhandledningar, webbutställningar, filmer och poddar. Inom projektet Medeltiden 3.0 tar Hummelstedt tillsammans med sina samarbetspartners inom projektet steget vidare till AR-applikationer och spelutveckling.
Stundars r.f. noterar att Hummelstedt har en spännande koppling till museigrundaren Gunnar Rosenholm även såtillvida att hon i tiden skrev sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om Rosenholms arbete.
Yrkesakademin i Österbotten startar i januari en utbildning till omsorgsassistent som riktas enkom till ukrainare som flyttat till Österbotten. Utbildningen startar 16.1 och arrangeras i Jakobstad.
Utbildningen finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, vilket möjliggör att utbildningen skräddarsys för en specifik målgrupp så att den innehåller såväl de behövliga vårdkunskaperna som språkkunskaper. Utbildningen arrangeras för ukrainare som är intresserade av jobb inom vårdbranschen, och förläggs till Jakobstad för att det i den regionen finns ukrainare som integreras på svenska. Utbildningen är avgiftsfri.
Utbildningen inleds 16.1 2023 och pågår till våren 2024. 17 personer kan antas. Utbildningen innebär heltidsstudier, där det ingår språkstudier i svenska och de vårdstudier som ingår i omsorgsassistentutbildningen. De personer som deltar har möjlighet att fortsätta sina studier till närvårdarexamen, om de så önskar.
Utbildningen arrangeras i nära samarbete med arbetslivet så att de praktiska studierna kan ske på arbetsplatser inom äldrevården i Jakobstadsregionen. Utbildningen förläggs till utrymmen på Folkhälsans enhet på Östanlid i Jakobstad, vilket möjliggör ett smidigt samarbete med de vårdenheten som finns på området.
tillsammans med Anna Tebelius Bodin, Caroline Seblad och Jan Gunnarsson onsdag 11.1.2023 kl. 8.15-9.00 via Zoom! Anmälan via denna länk!
Vi inleder säsongen 2023 med ett frukosttillfälle över allt intressant och nytt som är på gång på Ledarskapsforum i vår. Tillfället är kostnadsfritt och öppet för alla.
Anna Tebelius Bodin, Caroline Seblad och Jan Gunnarsson ger en kort presentation av det de kommer att behandla på sina föreläsningar på Ledarskapsforum i vår.
Jonas Stenholm och Jesper Herrmans, studerande på Utövare av medietjänster i Närpes, valde utbildningen för att den lät spännande och för att man kunde kombinera spelprogrammering med gymnasiestudier. För närvarande har utbildningen 65 studerande, vilket får anses vara bra med tanke på att linjen startades år 2019. ”Intresset har varit stort och antalet studerande har hållits rätt konstant på drygt 60 studerande varje år,” säger läraren Kaj Ekroos.
Den första årskullen av utövare av medietjänster dimitterades i början av juni 2022 från den cirka treåriga utbildningen, som haft ungefär 25 ungdomar medan resten har varit äldre studerande.
Projektbaserad undervisning som får studerande att växa
Uppskattningsvis hälften av ungdomarna väljer att även gå gymnasiet. Det har också Jonas Stenholm och Jesper Herrmans gjort och de tycker att det går bra att kombinera studierna. De lockades främst av spelprogrammeringen men även av att det fanns så många inriktningar inom utbildningen. Ekroos förklarar att man kan välja att gå hela
utbildningen eller enbart vissa delar. ”Vi erbjuder inte bara spelprogrammering utan även t.ex. 3D-modellering, digitala färdigheter för arbetslivet, videofilmning och skulptering. Sammanlagt har vi ett 60-tal olika valbara inriktningar.”
Man tillämpar ingen traditionell läsordning utan går i stället enligt ett schema där de obligatoriska kurserna avverkas under det första året. Sedan är undervisningen nästan helt och hållet projektbaserad och den teori som gås igenom hör ihop med de projekt som ska genomföras. ”Här får man inte informationen serverad, man måste själv vara aktiv och på något sätt ta reda på saker och ting. Det gör att studerande utvecklas och växer både som individer och kunskapsmässigt,” säger Ekroos.
Jesper och Jonas gillar att läraren inte hela tiden står och säger vad de studerande ska göra eller inte göra. ”Vi får lära oss att arbeta självständigt och tänka ut lösningar på egen hand. Vi har jättebra gemenskap i gruppen och hjälper varandra när vi kan. Det är litet som i arbetslivet,” framhåller pojkarna.
Nära samarbete med företagslivet
Kaj Ekroos berättar att linjen har ett mycket nära och givande samarbete med spelföretagen i regionen. Något som uppskattas är när personer från dessa företag kommer och håller olika kurser. ”Då förstår de studerande att det är på riktigt och inget som läraren hittat på,” säger han med ett skratt.
Studerandes projektarbeten utgör samtidigt deras yrkesprov och bedöms av utomstående spelfirmor. Responsen från företagen har varit positiv, nivån på spelen har gått spikrakt uppåt under de tre år som utbildningen funnits, och de studerande är framåt och inte rädda för att ställa frågor. ”Det ser jag som ett kvitto på att vårt arbetssätt är rätt och att utbildningen är på rätt väg,” konstaterar Ekroos.
Idé och planering är a och o
Våra studerande lär sig använda många olika slags program, men Ekroos framhåller att programmen faktiskt är sekundära och att det viktiga är hur man använder dem. Viktigast är idén och att planera hur spelet ska fungera. Sedan tar man hjälp av det verktyg som lämpar sig bäst för det man vill åstadkomma. Ekroos hjälper och guidar, men studerande har full frihet att själva välja vilken typ av spel de vill utveckla.
Det råder heller ingen brist på idéer och många gånger får Ekroos dra i bromsen och sänka ambitionerna en aning. Det går inte att ensam på kort tid försöka skapa en likadan storsäljare som det tagit flera hundra personer och några år att utveckla.
Jonas och Jesper berättar att de ofta plockar idéer och intryck från andra spel på marknaden. De skriver oftast ner handlingen och vad som ska ske i ett spel. Det har de även nytta av senare, för alla spel ska dokumenteras noggrant. Ibland fungerar det inte i praktiken och då får man ändra. ”Vi både får och ger mycket respons på varandras spel. Det gör oss alla till bättre programmerare,” säger Jonas.
Sydösterbotten bokstavligen på spelkartan
Utöver utbildningen så genomför studerande- gruppen även ett stort projekt som går under namnet ”The NKK experience”. NKK, som står för Närpes, Kristinestad och Kaskö, är ett tvåårigt projekt som man fått projektfinansiering för. Spelet utspelar sig alltså i hela regionen med allt vad det innebär. Ekroos förklarar att det är ett så kallat open-world- spel som innebär att spelaren kan välja att göra saker som inte är förutbestämda. I sådana spel tar man sig igenom en viss bana och klarar av hinder på vägen. ”I NKK ska spelaren kunna ta bussen från en plats till en annan, gå runt i Yttermark lågstadieskola eller bowla i simhallen i Närpes. Det är ett enormt projekt som kanske aldrig blir helt färdigt, eftersom man kan lägga till obegränsat med moduler även efter att spelet har publicerats.”
Jonas Stenholm utvecklar den krävande bussresemodulen och det tar tid att bygga upp alla miljöer för det är ett stort område som spelet rör sig på. Jesper i sin tur jobbar med att ta fram en tredimensionell version av Yttermark lågstadieskola där man ska kunna gå runt och kanske delta i någon kurs. ”Hittills har jag tagit över 350 bilder från skolan och begärt in ritningar på den för att kunna bygga upp en realistisk version av hela byggnaden både invändigt och utvändigt,” säger Jesper Herrmans.
Går en ljus framtid till mötes
Spelprogrammering passar vem som helst. Linjen har haft ungdomar från högstadiet, ingenjörer mitt i livet och till och med doktorer. Ekroos önskar dock att fler flickor från högstadiet skulle söka in till linjen. Bland vuxenstuderande utgör kvinnorna nästan hälften.
Många företag har börjat utnyttja spelprogram- meringstekniken för att presentera exempelvis invecklade processer på ett lättfattligt sätt. Möjligheterna på arbetsmarknaden är nästintill oändliga för den som behärskar programmering.
Enligt uppgifter från statistikcentralen är Vasa Finlands femtonde största stad med 67615 invånare (31.12.2021). Detta till trots är Vasa en betydligt större teaterstad än vad man vi första anblick kunde ana. Tinfo är en sakkunnigorganisation inom scenkonstfältet. Ett av deras ansvarsområden är att föra statistik över teaterbesök på de teatrar i Finland som får understöd från staten. Enligt deras siffror placerar sig Vasa betydligt högre än på blygsamma femtonde plats. Vasa är Finlands fjärde största teaterstad.
En skeptisk läsare tror kanske att det är frågan en olycka i statistikföringen eller någon coronorelaterad effekt som gjort att Vasa skuttat upp ur diket. Men faktum är, att om man kollar besöksstatistiken på teatrar per stad under 2016,2018 & 2021 så är toppkvartetten identisk; Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Vasa. Utan att ha kollat saken, misstänker jag att rangordningen upprepar sig nästan vilket år som helst.
Vad finns det för orsak till detta? Hur kan den femtonde största staden ligga på fjärde plats i teaterstatistiken? Jag har identifierat två orsaker. Den första är att befolkningen i Österbotten har ett väldigt stort teaterintresse. Förutom i ovan nämnda statistik syns det här på det stora engagemanget i sommarteaterproduktioner, revyer och farser som spelas runt i regionen. Den andra orsaken till att Vasa placerar sig så högt på listorna, och i sporttermer spelar i en för hög division, är språklig. I Vasa finns två teatrar. Två språk ger mer möjlighet till kultur, flera olika slags upplevelser, mångfald i uttryck och högre publiksiffror.
På den tiden när stora mässor fortfarande var ”a thing”, sade en en finsk besökare så här: ”Vaasan kaksikielsyyden isoin etu on se, että teatteritarjonta on sen myötä niin paljon parempi.”
