Det är tidigt 1900-tal på Stundars och pigan Lina har utmanande tider framför sig. Både drängen August och bonden på gården vill gifta sig med henne och snart måste hon göra sitt val. Hjärtat säger drängen, men bonden är enträgen och också mycket rikare. Som traditionen bjuder ska den tilltänkta brudgummen ge bruden en hel del fästmansgåvor, bland annat kaffe, men för att lyckas med det behöver brudgummen så klart pengar. I det här fallet har den rika bonden förstås övertaget, men drängen har goda chanser han också, då äventyrsdeltagarna kommer för att hjälpa honom på vägen.

Kaffi tå är ett äventyr på Stundars museiområde, inspirerat av Escape Room-konceptet. Äventyret leds av en berättare och deltagarna använder karta och ledtrådar för att lösa gåtor och samla gåvor till bruden. Tempot är lugnare än i traditionella Escape room-upplägg och fokus ligger på samarbete, kreativitet och allmänbildning. Det krävs inga förkunskaper, så länge gruppen har någon deltagare som kan läsa så klarar man sig utmärkt.

Aktiviteten är anpassad för alla åldrar och bakgrunder och utnyttjar den historiska miljön vid Stundars museum fullt ut. Kaffi tå fyller ett tomrum i utbudet av liknande aktiviteter i Österbotten. Efter avslutat äventyr bjuds deltagarna på förlovningskaffe och möjlighet till diskussion om historiska och nutida teman, som till exempel (sky)höga kaffepriser.

Du kan boka äventyret via Stundars museum, och det finns även möjlighet att skräddarsy besöket med exempelvis bondosttillverkning och bastuupplevelser. Det finns planer på fler språkversioner och utveckling av spelet för att inkludera tävlingsmoment mellan lag.

Produkten Kaffi tå är utvecklad av Stundars museum under åren 2024–2025 som en del av Interreg Aurora projektet Bothnia Business Heritage, som förenar kulturarv och företag i Finland och Sverige.

– Det nästan treåriga projektet är nu i sin slutfas och det är nu vi börjar se resultaten av arbetet. Under projekttiden har vi fokuserat på att ta reda på vad näringslivet vill ha av kulturarvsaktörerna, vad kulturarvsaktörerna kan erbjuda näringslivet och hur aktörerna kan samarbeta för att uppnå lyckade resultat, berättar Nina Sten, projektledare vid KulturÖsterbotten.

Bothnia Business Heritage har bland annat satsat på att utbilda kulturarvsfältet kring marknadsanalysering, paketering av tjänster, marknadsföring och berättarkonst.

– Vi har velat ge kulturarvsaktörerna så goda chanser som möjligt att kunna skapa nya intressanta tjänster som de kan erbjuda sina kunder, berättar Sten.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och Finland är inget undantag. Forskning visar att vårt land värms upp snabbare än många andra delar av världen. En av de mest påtagliga effekterna är att vintrarna blir kortare och mildare, medan somrarna blir varmare. Det här påverkar inte bara vårt dagliga liv, och våra årstider utan hela vårt ekosystem. Många växt- och djurarter anpassar sig till de förändrade förhållandena, vilket kan leda till att vissa arter blommar tidigare eller att deras livscykler förändras.

Till exempel kan vi se att pollinatörer som bin och fjärilar påverkas av förändringarna, vilket i sin tur kan påverka vår matproduktion. Inom jordbruket kan klimatförändringarna både medföra utmaningar och möjligheter. Med varmare temperaturer kan vi odla nya grödor, men vi måste också vara beredda på extrema väderförhållanden som torka eller översvämningar. Det här ställer nya krav på våra bönder och på hur vi planerar vår livsmedelsproduktion.

Dessutom kan de mildare vintrarna påverka vår hälsa. Ökade allergier och förändrade mönster för smittsamma sjukdomar är några av de potentiella konsekvenserna av ett förändrat klimat. Årstidsväxlingarna har också en djupgående inverkan på vårt välbefinnande och livsstil. Forskning visar att förändringar i årstiderna kan påverka vår psykiska hälsa, vår fysiska aktivitet och till och med våra sociala mönster. Kortare vintrar och längre somrar kan till exempel leda till ökad utomhusaktivitet och mera social samvaro.

Inom Söfuk är vi medvetna om utmaningarna med klimatet och vi arbetar aktivt med vår nya strategi som fokuserar på just hållbarhet. Det är viktigt att lyfta fram det betydelsefulla arbete som vi alla kan och bör göra. Var och ens val, stort som smått, har en betydelse. Genom att integrera hållbarhet i våra processer och beslut kan vi bidra till en mera hållbar utveckling och minska på vår klimatpåverkan. Vi kan alla tillsamamman inom organisationen och med våra kunder samt studerande sträva efter en mera hållbar och medveten livsstil, där vi värnar om vår vackra natur och de årstider som gör Finland så unikt.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna genomfördes som ett samarbete mellan Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Målet var att höja kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen samt säkerställa att alla studerande får en stark yrkeskompetens och goda grundläggande färdigheter för arbetslivet, vardagen och det livslånga lärandet. Utbildningsanordnare har haft möjligheten att delta i programmet genom att jobba med olika utvecklingsområden.

Genom programmet har vi på flera sätt utvecklat välbefinnandet i läroanstaltsmiljöer. Ett centralt fokus har varit att stärka studerandes möjligheter till deltagande och påverkan. Inom projektet Med studerandes språk har vi testat nya verksamhetsmodeller för att stärka individers färdigheter att hantera studievardagen, vilket också bidragit till ökat välmående och minskat antal avhopp. För delning av modeller och information har vi arrangerat popup tillfällen där personalen hade möjligheter att bekanta sig bland annat med modeller såsom olika gemenskapsstärkande och inkluderande gruppaktiviteter, en modell för studerande att överblicka sin väg till examen och studerandes reflektion på examensdelens genomförande. Samtliga modelller strävar efter att erbjuda studerande bättre möjligheter att vara aktiva och delaktiga i sin studievardag.

I projektet Delaktig och välmående tillsammans har nya modeller för inflytande, trygghetskänsla och samverkan tagits fram. Exempelvis har handledare för studerandekårer fått stöd i att utveckla och stärka verksamheten vid samtliga enheter inom YA, samtidigt som digitala distanslösningar möjliggjort breddat deltagande. Vi har bland annat utarbetat en valbar examensdel om att vara aktiv i studerandekåren och en årsklocka för studerandekårens verksamhet. 

Även ledningen av välbefinnande har stärkts. Arbetet har lett till att en gemensam förståelse för vad studerandes välbefinnande innebär har vuxit fram, tillsammans med modeller för hur detta kan ledas och integreras som en helhet i verksamheten.

En central aktör inom programmet har varit det nationella koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke! som fungerat som nätverk för kollegial utveckling och erfarenhetsutbyte mellan regionala projekt. Nätverket har bestått av nio regionala och nationella projekt inom programmet socialt hållbar yrkesutbildning. Nätverket har skapat forum för samverkan med Utbildningsstyrelsen, lyft fram goda exempel och bidragit till spridningen av resultat över hela landet.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna har bidragit till att stärka det sociala hållbarhetsarbetet inom yrkesutbildningen och byggt en stabil grund för jämlikhet, delaktighet och välbefinnande – med de studerandes bästa i centrum.

Nedan följer länkar till webbsidor där du kan bekanta dig mer med utvecklingsarbetet:

Med studerandes språk

Delaktig och välmående tillsammans

Koordineringsprojektet Välitä! Visa omtanke!

Två olika verkstadsserier pågår just nu inom projektet Lärsam. Båda har fokus på framtidsberedskap och personalens kompetenshöjning – den ena genom kundorientering, den andra genom framtidsspaning.

Kristina Westerén och Jörgen Strid håller i trådarna för varsin verkstadsserie som just nu pågår inom projektet Lärsam. Foto: Mia Henriksson

Forma framtiden tillsammans, är rubriken för verkstadsserien där Lärsam-organisationerna tillsammans stärker framtidsberedskapen för det kontinuerliga lärandet. I serien deltar 39 personer, ledare och nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med eller ansvarar för kontinuerligt lärande i utbildningsorganisationerna Axxell, Yrkesakademin i Österbotten, Yrkesinstitutet Prakticum, Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi.

Man träffas tre gånger online och dessutom ingår en del utvecklingsarbete som görs mellan träffarna. Facilitator för serien är Emmi Ruth från InnoLearny, specialiserad på framtidstänkande, lärande och organisationsutveckling.

Kristina Westerén vid Åbo Akademi håller i trådarna för Lärsams arbetspaket Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande, som arrangerar verkstadsserien.

– De som producerar kontinuerligt lärande måste ha tummen på pulsen för att kunna erbjuda rätt slags fortbildning, utbildning och möjligheter till kompetenshöjning åt arbetslivet. Men hur ska vi jobba för att ständigt ha tummen på pulsen? Hur bevakar vi omvärlden? Det försöker vi nu hitta svar på, säger Westerén.

Under seriens första träff utforskades trender och omvärldsförändringar som kan påverka utbildningsorganisationerna. Man bekantade sig också med några verktyg för omvärldsanalys och borrade in sig i Sitras megatrender med hjälp av PETSEL-metoden.

– Utöver att deltagarna som individer och som grupp inom sin egen organisation stärker framtidsberedskapen ger det ett värdefullt mervärde att vi skapar nätverk för att forma framtiden tillsammans. Utbildningsorganisationerna i Svenskfinland har mycket att vinna på att skapa gemensamma strukturer för omvärldsbevakning och systematiskt samarbeta kring dessa frågor. Det är målet med verkstadsserien och ett av målen i Lärsam-projektet, säger Westerén.

Serien Forma framtiden tillsammans slutförs under våren 2025.

Den andra serien av verkstäder har rubriken Kundcentrerat och värdeskapande samarbete. Också den är kompetenshöjande verksamhet för personal inom Lärsam-organisationerna. Cirka 35 personer deltar i verkstadsserien, främst personal inom kontinuerligt lärande, antingen i rollen som utbildningsplanerare eller som lärare i de fortbildningskurser utbildningsanordnarna erbjuder.

Verkstadsserien kring kundcentrering har skapats i Lärsam-arbetspaketet som har fokus på samarbete med arbetslivet. Deltagarna får lära sig mera om att identifiera kundgrupper, få en ökad förståelse för kunden, och att förstå hur en produkt eller tjänst påverkar kunden och varumärket.

Jörgen Strid, lektor i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia och projektmedarbetare i Lärsam, koordinerar verkstadsserien.

– Att få en ökad förståelse för hur vi tydligare kan sätta kunden i fokus i vårt arbete med kontinuerligt lärande är ett steg mot att kvalitetssäkra innehållet i det vi erbjuder på området. För att se till att vårt fortbildningskoncept styrs utifrån kundens behov, är kunskap om vem kunden är och hur vi kan erbjuda ett värde för kunden otroligt viktigt, säger Strid.

Under seriens gång lär man sig använda Loop-metoden, som är ett handlingsbaserat arbetssätt för att utveckla en verksamhet i samförstånd med kunden. Det innebär alltså att man producerar en produkt eller en tjänst – till exempel en fortbildningshelhet – i samarbete med kunden för att säkerställa att kunden faktiskt får det den vill ha.

– Med utgångspunkt i Business Model Canvas, som är ett verktyg för att förstå och utveckla sin affärsmodell, jobbar deltagarna i verkstäderna med Drivhusets Loop-verktyg, för att bättre skapa en förståelse för hur de kan utforma ett värdeerbjudande till rätt målgrupp och med rätt aktiviteter.

Serien Kundcentrerat och värdeskapande samarbete genomförs online, så att föreläsningar varvas med interaktiva workshoppar. Serien inleddes i mars och pågår ända in i oktober. Under seriens gång genomför deltagarna en uppgift i mindre grupper, där Loop-metoden testas i praktiken. Uppgiften går ut på att deltagarna organisationsvis går ut och intervjuar (loopar) en del av målgruppen, för att validera sina antaganden om vem målgruppen är och vad de förväntar sig av organisationens produkt eller tjänst. Sedan uppdaterar deltagarna de delar i sin affärsmodell som testats under Loop-övningen.

– Efter att ha deltagit i denna verkstadsserie ska deltagarna ha fått en bättre förståelse för hur man med hjälp av ett antal konkreta verktyg kan bedriva ett kundcentrerat och värdeskapande samebete för att bättre matcha vårt värdeerbjudande med kundens behov och förväntningar, säger Strid.

Ett av målen med Lärsam-projektet är att höja utbildningsanordnarnas egen kompetens att producera kontinuerligt lärande-tjänster som har efterfrågan och som motsvarar arbetslivets behov.

Projektet Lärsam: Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar finansieras via EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 inom det riksomfattande temat kontinuerligt lärande. Mera om projektet Lärsam (1.4.2024–31.3.2026) på: www.abo.fi/larsam