KulturÖsterbotten

• 

  Tygfragment

• 

  Tarning Av Ben

• 

  Skal

• 

  Silvermynt Sent 1400 Tal

• 

  Pilspets

• 

  Keramikfragment

• 

  Hjartkritpipa Foto Jan Fast

• 

  Hela Arkeolog Ganget

• 

  Fajansfragment 1700 Tal

• 

  Direktorer på vallarna

Visste du att forntidens runor levde kvar ännu på medeltiden och att det finns föremål här i Österbotten som pryds av runor? Känner du till var gränsen mellan storsocknarna Pedersöre och Mustasaari gick för 600 år sedan? Har du åkt längs den gamla strandvägen med anor i medeltiden? 

Webbutställningen Spår från medeltiden (https://medeltid.kulturosterbotten.fi/) öppnades strax efter årsskiftet. Utställningen sträcker sig från Karleby i norr till Sideby i söder och presenterar 24 objekt – miljöer, berättelser och föremål – med anknytning till österbottnisk medeltid. Besökaren får bekanta sig med t.ex. den runbeprydda tryan från Malax, Sämjostenen i Pensala och Kipprotvägen i Molpe, tre objekt med distinkt anknytning till medeltiden. 

Webbutställningen bygger på intervjuer och fältarbeten som gjorts hösten 2020 inom ramen för Leader-projektet Vandring genom medeltidens Österbotten, som nu har avslutats. För bilderna står Kim Blåfield från projektet Boden. De tolv intervjuerna med lokalhistoriskt sakkunniga personer runt om i landskapet har bandats och är arkiverade i Svenska litteratursällskapets ljudarkiv i samlingen ”ÖTA 364 Spår från medeltiden”. 

Välkommen med på en historisk upptäcktsfärd genom vårt landskap!

Under år 2024 har Österbotten fått en egen pilgrimsvandringsled som också beviljats status som europeisk kulturrutt: St Olav Ostrobothnia. Pilgrimsvandringsleden invigdes i september och har delvis ruttmärkts nu under hösten. Den slutliga märkningen blir klar våren 2025, lämpligt till vandringssäsongen.

År 2025 kommer en podcast att lanseras, med inslag och berättelser om spännande historiska platser längs med leden. Varje dagsetapp får ett eget avsnitt; sammanlagt blir det alltså drygt tjugo avsnitt. Podden Stigarna berättar finns tillgänglig via Spotify. Fram till sommaren planeras tio avsnitt som belyser den nordliga delen av St Olav Ostrobothnia, dvs. dagsetapperna från Karleby till Korsholm. Mer information kommer att publiceras bland annat på www.stolavostrobothnia.fi .

Podden produceras av KulturÖsterbotten inom Leader-projektet Kulturarv i utveckling https://www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt/kulturarv-i-utveckling, med Kvarnen samkommun i Kronoby som projektägare.

St Olav Ostrobothnia, den österbottniska pilgrimsleden som går mellan Karleby i norr och Sideby i söder, har lanserat en ny webbsajt och en mycket stämningsfull presentationsfilm.

Bekanta dig med bägge här: www.stolavostrobothnia.fi

Pilgrimsleden St Olav Ostrobothnia knyter an till den svenska St Olavsleden, som går till Norge och Trondheim. St Olav Ostrobothnia omfattar totalt 500 kilometer, men tanken är att man ska kunna vandra kortare dagsetapper och göra en pilgrimsvandring också i sina egna hemtrakter.

Den nya webbsajten, som blev klar i somras, finns på fyra språk: svenska, finska, engelska och tyska. Nu i höst har också en vacker presentationsfilm om St Olav Ostrobothnia blivit klar. Filmen, som har producerats av Kaj Lindh, finns på webbsajtens ingångssida, men man kan se den också på YouTube: www.youtube.com/watch?v=mjQ-8Wbz4Rg

St Olav Ostrobothnia har nu också beviljats rätt att använda den officiella St Olavslogon. Vandringsleden kan därför märkas ut mer permanent i terrängen. Arbetet ska utföras nästa år. Då inleds också ett nytt, Leader-finansierat utvecklingsprojekt kring leden: Kulturarv i utveckling.

St Olav Ostrobothnia är med också i Interreg Aurora-sammanhang för att fördjupa samarbetet med de svenska och norska St Olavslederna. Förhoppningen är att den österbottniska pilgrimsleden nästa vår formellt ska få status som St Olavsled och europeisk kulturrutt.

Det är samkommunen Kvarnen i Kronoby som har hållit i trådarna för St Olav Ostrobothnia. KulturÖsterbotten har bidragit med kulturhistorisk expertis och information. I projektet har också Kristinestads näringslivscentral och många andra aktörer medverkat.

St Olav Ostrobothnia, den österbottniska pilgrimsleden som går mellan Karleby i norr och Sideby i söder, har lanserat en ny webbsajt och en mycket stämningsfull presentationsfilm.

Bekanta dig med bägge här: www.stolavostrobothnia.fi

Pilgrimsleden St Olav Ostrobothnia knyter an till den svenska St Olavsleden, som går till Norge och Trondheim. St Olav Ostrobothnia omfattar totalt 500 kilometer, men tanken är att man ska kunna vandra kortare dagsetapper och göra en pilgrimsvandring också i sina egna hemtrakter.

Den nya webbsajten, som blev klar i somras, finns på fyra språk: svenska, finska, engelska och tyska. Nu i höst har också en vacker presentationsfilm om St Olav Ostrobothnia blivit klar. Filmen, som har producerats av Kaj Lindh, finns på webbsajtens ingångssida, men man kan se den också på YouTube: www.youtube.com/watch?v=mjQ-8Wbz4Rg

St Olav Ostrobothnia har nu också beviljats rätt att använda den officiella St Olavslogon. Vandringsleden kan därför märkas ut mer permanent i terrängen. Arbetet ska utföras nästa år. Då inleds också ett nytt, Leader-finansierat utvecklingsprojekt kring leden: Kulturarv i utveckling.

St Olav Ostrobothnia är med också i Interreg Aurora-sammanhang för att fördjupa samarbetet med de svenska och norska St Olavslederna. Förhoppningen är att den österbottniska pilgrimsleden nästa vår formellt ska få status som St Olavsled och europeisk kulturrutt.

Det är samkommunen Kvarnen i Kronoby som har hållit i trådarna för St Olav Ostrobothnia. KulturÖsterbotten har bidragit med kulturhistorisk expertis och information. I projektet har också Kristinestads näringslivscentral och många andra aktörer medverkat.

Att utforska vad konst kan innebära, vad konst kan vara och att försöka påverka människor – skapa reaktioner, väcka tankar – det är nutidskonstnärens uppgift. Det säger Kirsimaria Törönen, höstens gästkonstnär på Ateljé Stundars.

Kirsimaria Törönen är inget okänt namn i de finländska konstkretsarna. Den nu 53-åriga konstnären har under en tämligen lång konstnärsbana producerat såväl publika som enskilda konstverk i varierande tekniker och material och medverkat i ett stort antal utställningar. Hon samarbetar intimt med galleristen Veikko Halmetoja i Helsingfors och verkar även som producent, kurator och konstpedagog.

Född i Tammerfors, uppvuxen i Mellanöstern, med konstgrafikers examen från konstakademin i Rotterdam i Nederländerna på fickan, under många år bosatt i S:t Michel, numera bosatt i Mänttä... Hur har Kirsimaria Törönen funnit sin väg till gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars i Solf, Korsholm?

– Jag fick ett hett tips av mina konstnärsvänner och bestämde mig för att ansöka om residensvistelse. Och det gick vägen! berättar Törönen och fortsätter:

– Ett bra konstnärsresidens – ett riktigt residens och inte bara ett Airbnb för konstnärer – ska uppfylla vissa kriterier. Det ska finnas bra arbetsutrymmen och en bra bostad, men framför allt ska det finnas möjligheter att knyta nya kontakter – både professionella och personliga – och bli en del av konstnärsnätverket på residensorten.

Ateljé Stundars erbjuder ännu fler distinkta fördelar:

– På Ateljé Stundars kan jag som konstnär arbeta som en del av museiorganisationen, på insidan. Samtidigt har jag tagits upp i den otroligt fina gemenskapen på Stundars, berättar Törönen. Och framför allt: På Ateljé Stundars och i Österbotten kan jag öva på min svenska.

Helfinsk miljö, finlandssvensk kultur, skolgång i Mellanöstern

Kirsimaria Törönen har finlandssvenskar i släkten – mormor och morfar var nämligen finlandssvenskar. Svenskan krympte dock först till ett hemmaspråk för att sedan småningom försvinna ur vardagen helt, för Törönens morföräldrar tillbringade hela sina vuxna liv i det nästan helfinska Tammerfors, där också Törönen är född. Den finlandssvenska kulturen och de finlandssvenska traditionerna och sätten levde dock kvar i hemmet, och där blev Törönen delaktig av dem.

På 1980-talet arbetade Törönens föräldrar för en finländsk firma i Irak. Där bodde familjen under många år och där gick Kirsimaria i en internationell skola. Lärarna var ypperliga och undervisningen var utomordentlig. Eleverna fick alla chanser att utvecklas och blomma ut i sin fulla potential.

– Det var ett privilegium att få gå i den skolan, det förstod jag redan då, berättar Törönen. De enorma kontrasterna jag fick uppleva med en internationell skola för privilegierade barn i Saddam Husseins Irak, där inte ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna alltid respekterades – och med helt vanliga finländska föräldrar därhemma – satte igång reaktioner i mig som så småningom ledde fram till att jag blev konstnär. Jag ville få folk att tänka till, och det kan jag göra genom min konst.

Fullt ös på residenset, värdefulla kontakter och nya bekantskaper

Till Ateljé Stundars anlände Kirsimaria Törönen i början av september. Det var fullt ös direkt – under det första veckoslutet medverkade Törönen i den nationella Konstrundan. Redan då fick Törönen möjlighet att knyta nya, värdefulla kontakter och bekanta sig med konstnärsnätverket i regionen. Törönen fick nämligen besök av bland annat konststuderande och konstlärare från yrkeshögskolan Novia och Yrkesakademin. Veckoslutet därpå var det höstmarknad på Stundars. Också då var dörrarna till ateljén öppna för besökare.

Efter den rätt intensiva inledningen av residensvistelsen hoppas Törönen småningom kunna koncentrera sig på sitt skapande och på sin ambitiösa arbetsplan för den fyra månader långa vistelsen på Ateljé Stundars. Det är ändå en av de stora poängerna med en residensvistelse – möjligheten till fördjupning:

– En residensvistelse innebär en paus i vardagsrutinerna, en chans att utmana sig själv och se sig själv och sitt konstnärskap i ett nytt ljus, förklarar Törönen. Man kunde bli liggande på lagrarna och rutinmässigt upprepa det man alltid gjort – det finns en risk för det. Men en konstnär, som jag ser det, har som sin uppgift – nästan som sin plikt – att ständigt fortsätta utforska konstens möjligheter. Jo, det innebär risktagning. Och jo, förändringar kan vara skrämmande. Men det är så vi utvecklas, både som konstnärer och som människor.

Konsten inbyggd i alla människor

Törönen är utbildad konstgrafiker, men grafikpressen säger hon sig knappt ha rört sedan hon fick sin examen vid konstakademin i Rotterdam. I stället jobbar hon med varierande tekniker, med olika material, ständigt utforskande, ständigt ifrågasättande.

Favoritmaterialet då? Vilket redskap greppar konstnären helst, när skaparlusten bara måste få utlopp, bums?

Kirsimaria Törönen spricker upp i ett stort leende:

– En blyertspenna. En helt vanlig, gul blyertspenna, en sådan som alla skolbarn har i sin penal. När jag fattar pennan, går det en impuls från mitt öga genom min arm ut i handen och vidare ut i pennan – och den impulsen blir gråa streck på vitt papper. Det är där allting börjar.

Det låter förbluffande enkelt och Törönen menar att det är exakt vad det är: enkelt. Det är där all bildkonst börjar och det är där konsten finns, inbyggd i alla människor. Törönen berättar:

– Jag drömmer faktiskt om att få ett stipendium på några tusenlappar och för de pengarna köpa blyertspennor, massor av blyertspennor – hela vanliga, gula blyertspennor med ett litet suddgummi på ändan – och ge dem alla till skolbarn. Det vore väl investerade pengar!

Kirsimaria Törönen arbetar på Ateljé Stundars fram till årsskiftet. Hon kommer senare i höst att leverera gästföreläsningar, så kallade Artist Talks, för konststuderande på andra och tredje stadiet. Hon medverkar också på olika publika evenemang som Stundars museum ordnar, bland annat Höstbestyr den 20 oktober och julmarknaden i december. Då har man alla chanser att träffa henne för ett samtal och en rundtur i ateljén.

Den som har vägarna förbi Mänttä i januari 2023 kan med fördel titta in på Galleri Halmetoja. Törönen visar då en utställning med verk som hon producerat under sin vistelse på Ateljé Stundars. Hon kommer också att presentera gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars på en ort som är mest känd för Serlachius-residenset.

Läs mera om Kirsimaria Törönen på konstnärens hemsida: www.kirsimariatoronen.fi

Ateljé Stundars i korthet: 

• gästkonstnärsresidens i Solf, Korsholm
• grundat år 1998
• drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum
• finns på Stundars museiområde: ateljén ligger vägg i vägg med museets kontor
• tre–fyra konstnärer eller konstnärspar bjuds in som gästkonstnärer varje år, på basis av ansökan
• populärt konstnärsresidens med tiotals sökande varje år, från världens alla hörn
• övriga gästkonstnärer år 2022: Matilda Enegren (Finland) och Damla Tamer (Turkiet / Kanada)
• gästkonstnärer år 2023: Lenka Holikova (Tjeckien / Mexiko), Tanja Hamester (Tyskland) och Margot Araujo (Frankrike).

Läs mera: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars

Att utforska vad konst kan innebära, vad konst kan vara och att försöka påverka människor – skapa reaktioner, väcka tankar – det är nutidskonstnärens uppgift. Det säger Kirsimaria Törönen, höstens gästkonstnär på Ateljé Stundars.

Kirsimaria Törönen är inget okänt namn i de finländska konstkretsarna. Den nu 53-åriga konstnären har under en tämligen lång konstnärsbana producerat såväl publika som enskilda konstverk i varierande tekniker och material och medverkat i ett stort antal utställningar. Hon samarbetar intimt med galleristen Veikko Halmetoja i Helsingfors och verkar även som producent, kurator och konstpedagog.

Född i Tammerfors, uppvuxen i Mellanöstern, med konstgrafikers examen från konstakademin i Rotterdam i Nederländerna på fickan, under många år bosatt i S:t Michel, numera bosatt i Mänttä... Hur har Kirsimaria Törönen funnit sin väg till gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars i Solf, Korsholm?

– Jag fick ett hett tips av mina konstnärsvänner och bestämde mig för att ansöka om residensvistelse. Och det gick vägen! berättar Törönen och fortsätter:

– Ett bra konstnärsresidens – ett riktigt residens och inte bara ett Airbnb för konstnärer – ska uppfylla vissa kriterier. Det ska finnas bra arbetsutrymmen och en bra bostad, men framför allt ska det finnas möjligheter att knyta nya kontakter – både professionella och personliga – och bli en del av konstnärsnätverket på residensorten.

Ateljé Stundars erbjuder ännu fler distinkta fördelar:

– På Ateljé Stundars kan jag som konstnär arbeta som en del av museiorganisationen, på insidan. Samtidigt har jag tagits upp i den otroligt fina gemenskapen på Stundars, berättar Törönen. Och framför allt: På Ateljé Stundars och i Österbotten kan jag öva på min svenska.

Helfinsk miljö, finlandssvensk kultur, skolgång i Mellanöstern

Kirsimaria Törönen har finlandssvenskar i släkten – mormor och morfar var nämligen finlandssvenskar. Svenskan krympte dock först till ett hemmaspråk för att sedan småningom försvinna ur vardagen helt, för Törönens morföräldrar tillbringade hela sina vuxna liv i det nästan helfinska Tammerfors, där också Törönen är född. Den finlandssvenska kulturen och de finlandssvenska traditionerna och sätten levde dock kvar i hemmet, och där blev Törönen delaktig av dem.

På 1980-talet arbetade Törönens föräldrar för en finländsk firma i Irak. Där bodde familjen under många år och där gick Kirsimaria i en internationell skola. Lärarna var ypperliga och undervisningen var utomordentlig. Eleverna fick alla chanser att utvecklas och blomma ut i sin fulla potential.

– Det var ett privilegium att få gå i den skolan, det förstod jag redan då, berättar Törönen. De enorma kontrasterna jag fick uppleva med en internationell skola för privilegierade barn i Saddam Husseins Irak, där inte ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna alltid respekterades – och med helt vanliga finländska föräldrar därhemma – satte igång reaktioner i mig som så småningom ledde fram till att jag blev konstnär. Jag ville få folk att tänka till, och det kan jag göra genom min konst.

Fullt ös på residenset, värdefulla kontakter och nya bekantskaper

Till Ateljé Stundars anlände Kirsimaria Törönen i början av september. Det var fullt ös direkt – under det första veckoslutet medverkade Törönen i den nationella Konstrundan. Redan då fick Törönen möjlighet att knyta nya, värdefulla kontakter och bekanta sig med konstnärsnätverket i regionen. Törönen fick nämligen besök av bland annat konststuderande och konstlärare från yrkeshögskolan Novia och Yrkesakademin. Veckoslutet därpå var det höstmarknad på Stundars. Också då var dörrarna till ateljén öppna för besökare.

Efter den rätt intensiva inledningen av residensvistelsen hoppas Törönen småningom kunna koncentrera sig på sitt skapande och på sin ambitiösa arbetsplan för den fyra månader långa vistelsen på Ateljé Stundars. Det är ändå en av de stora poängerna med en residensvistelse – möjligheten till fördjupning:

– En residensvistelse innebär en paus i vardagsrutinerna, en chans att utmana sig själv och se sig själv och sitt konstnärskap i ett nytt ljus, förklarar Törönen. Man kunde bli liggande på lagrarna och rutinmässigt upprepa det man alltid gjort – det finns en risk för det. Men en konstnär, som jag ser det, har som sin uppgift – nästan som sin plikt – att ständigt fortsätta utforska konstens möjligheter. Jo, det innebär risktagning. Och jo, förändringar kan vara skrämmande. Men det är så vi utvecklas, både som konstnärer och som människor.

Konsten inbyggd i alla människor

Törönen är utbildad konstgrafiker, men grafikpressen säger hon sig knappt ha rört sedan hon fick sin examen vid konstakademin i Rotterdam. I stället jobbar hon med varierande tekniker, med olika material, ständigt utforskande, ständigt ifrågasättande.

Favoritmaterialet då? Vilket redskap greppar konstnären helst, när skaparlusten bara måste få utlopp, bums?

Kirsimaria Törönen spricker upp i ett stort leende:

– En blyertspenna. En helt vanlig, gul blyertspenna, en sådan som alla skolbarn har i sin penal. När jag fattar pennan, går det en impuls från mitt öga genom min arm ut i handen och vidare ut i pennan – och den impulsen blir gråa streck på vitt papper. Det är där allting börjar.

Det låter förbluffande enkelt och Törönen menar att det är exakt vad det är: enkelt. Det är där all bildkonst börjar och det är där konsten finns, inbyggd i alla människor. Törönen berättar:

– Jag drömmer faktiskt om att få ett stipendium på några tusenlappar och för de pengarna köpa blyertspennor, massor av blyertspennor – hela vanliga, gula blyertspennor med ett litet suddgummi på ändan – och ge dem alla till skolbarn. Det vore väl investerade pengar!

Kirsimaria Törönen arbetar på Ateljé Stundars fram till årsskiftet. Hon kommer senare i höst att leverera gästföreläsningar, så kallade Artist Talks, för konststuderande på andra och tredje stadiet. Hon medverkar också på olika publika evenemang som Stundars museum ordnar, bland annat Höstbestyr den 20 oktober och julmarknaden i december. Då har man alla chanser att träffa henne för ett samtal och en rundtur i ateljén.

Den som har vägarna förbi Mänttä i januari 2023 kan med fördel titta in på Galleri Halmetoja. Törönen visar då en utställning med verk som hon producerat under sin vistelse på Ateljé Stundars. Hon kommer också att presentera gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars på en ort som är mest känd för Serlachius-residenset.

Läs mera om Kirsimaria Törönen på konstnärens hemsida: www.kirsimariatoronen.fi

Ateljé Stundars i korthet: 

• gästkonstnärsresidens i Solf, Korsholm
• grundat år 1998
• drivs av KulturÖsterbotten i nära samarbete med Stundars museum
• finns på Stundars museiområde: ateljén ligger vägg i vägg med museets kontor
• tre–fyra konstnärer eller konstnärspar bjuds in som gästkonstnärer varje år, på basis av ansökan
• populärt konstnärsresidens med tiotals sökande varje år, från världens alla hörn
• övriga gästkonstnärer år 2022: Matilda Enegren (Finland) och Damla Tamer (Turkiet / Kanada)
• gästkonstnärer år 2023: Lenka Holikova (Tjeckien / Mexiko), Tanja Hamester (Tyskland) och Margot Araujo (Frankrike).

Läs mera: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars

Projektet ”Bothnia Business Heritage” vill lyfta kulturarvet kring Bottniska viken och koppla ihop det med regionens företag för att skapa synlighet, trovärdighet och nya tjänster. Det handlar om att bygga upp nätverk och stärka kulturarvsaktörerna i regionen och hjälpa dem att tillsammans med den lokala industrin och det regionala näringslivet utveckla samarbeten och tjänster.

Bottniska viken har genom historien varit vår kanal ut i världen. Den har bidragit till det rika näringsliv som vi har i regionen idag och vårt omfattande maritima och industriella kulturarv vittnar om dess betydelse. Det ligger dock en outnyttjad potential i relationen mellan kulturarven kring Bottniska viken och regionens företag. Projektet Bothnia Business Heritage (BBH) ser och vill lyfta potentialen i ett ökat samarbete mellan kulturarv och näringsliv genom att stärka kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. Företag kan uppnå både mervärde och ökad trovärdighet i sitt varumärkesbyggande, sin marknadsföring, rekrytering och utveckling genom att känna till sina rötter och knyta an till kulturarvet. Kulturarvsaktörer kan stärka sin verksamhet och synlighet genom att utveckla och erbjuda tjänster som hjälper företagen bygga broar till sin historia och sitt kulturarv.

Det två och ett halvt år långa Interreg Aurora-projektet BBH kommer att etablera ett transnationellt nätverk, kartlägga behov bland företagen och utarbeta en utvecklingsprocess för kulturarvsaktörer för att uppnå målet med att öka samarbetet mellan kulturarv och näringsliv. 

– Projektet kommer att lansera Bothnia Business Heritage Network för svenska och finska kulturarvsaktörer inom industriell och maritim historia, säger Nina Sten, projektledare på KulturÖsterbotten. De som går med i nätverket kommer att få utbyta erfarenheter och delta i olika föreläsningar kopplat till hur man kan utveckla tjänster och samarbeten med företag.

KulturÖsterbotten ingår i arbetsgruppen för nätverket och kommer bland annat att ansvara för att på den finska sidan ordna diskussionsträffar, där kulturarvsaktörer och företrädare för näringslivet möts för att diskutera bland annat behov, utmaningar och möjligheter till samarbeten.

Förutom etableringen av nätverket kommer projektet att via enkäter och intervjuer undersöka företagens förhållande till och intresse för det egna kulturarvet. Tanken är att fånga upp behov och utvecklingsmöjligheter som sedan ligger till grund för en workshopsprocess riktad till kulturarvsaktörer. Yrkeshögskolan Novia ansvarar tillsammans med yrkeshögskolan Centria för innehållet i processen, som kommer att fokusera kring kulturarvsutveckling samt tjänstedesign och marknadsföring.

– Kulturarvsaktörerna kommer i den här processen att få arbeta både med den egna verksamhets- och organisationsutvecklingen och med att skapa och erbjuda kulturarvstjänster som efterfrågas från företagen, säger Maria Smeds Engström, projektledare på Yrkeshögskolan Novia. Målet är att vi vid projektets slut ska kunna erbjuda en guide med olika utvecklings- och samarbetsmodeller och att de modeller vi arbetat fram ska kunna appliceras hos även andra kulturarvsaktörer och företag än de som deltar i projektet.

Nina Sten berättar att hon ser fram emot att jobba med det transnationella BBH-projektet och få ta del av andras erfarenheter av och idéer kring samarbeten mellan kulturarvsaktörer och företag. Och hon uppmanar kulturarvsaktörer och företag att friskt hänga med.

– Den som upplever att det här låter som en intressant chans, ska definitivt ta fasta på möjligheten och komma med i projektet, säger Sten. Det kommer att kräva tid, engagemang, ett öppet sinne och en vilja att utvecklas av dem som deltar, men det kommer helt klart att vara värt det.

Smeds Engström håller med:

– Det här är en spännande chans för kulturarvsaktörer som vill utveckla den egna verksamheten och på sikt bidra till att lyfta kulturarvet kring Bottniska viken. Projektet kommer att öppna upp dörrar för nya samarbeten med industrin och näringslivet och i det nya nätverket Bothnia Business Heritage Network kommer många nya erfarenheter utbytas och intressanta kontakter knytas, lovar Smeds Engström.

Hur gör man då om man vill komma med?

Smeds Engström och Sten har ett enkelt svar:

– Ta kontakt med någon av oss projektledare!

Kontakter:

• Nina Sten, projektledare, KulturÖsterbotten:Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
• Maria Smeds Engström, projektledare, Yrkeshögskolan Novia: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

FAKTA: Bothnia Business Heritage (FIN–SVE)

Projekttid:1.1.2023–31.8.2025

Genomförare:  Centria-ammattikorkeakoulu (Lead Partner), Yrkeshögskolan Novia, KulturÖsterbotten, Västernorrlands Museum, Skellefteå Museum, Luleå Tekniska Universitet

Finansiärer: Interreg Aurora, Lapin liitto, Region Västernorrland, Region Norrbotten, Skellefteå kommun

Projektet ”Bothnia Business Heritage” vill lyfta kulturarvet kring Bottniska viken och koppla ihop det med regionens företag för att skapa synlighet, trovärdighet och nya tjänster. Det handlar om att bygga upp nätverk och stärka kulturarvsaktörerna i regionen och hjälpa dem att tillsammans med den lokala industrin och det regionala näringslivet utveckla samarbeten och tjänster.

Bottniska viken har genom historien varit vår kanal ut i världen. Den har bidragit till det rika näringsliv som vi har i regionen idag och vårt omfattande maritima och industriella kulturarv vittnar om dess betydelse. Det ligger dock en outnyttjad potential i relationen mellan kulturarven kring Bottniska viken och regionens företag. Projektet Bothnia Business Heritage (BBH) ser och vill lyfta potentialen i ett ökat samarbete mellan kulturarv och näringsliv genom att stärka kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. Företag kan uppnå både mervärde och ökad trovärdighet i sitt varumärkesbyggande, sin marknadsföring, rekrytering och utveckling genom att känna till sina rötter och knyta an till kulturarvet. Kulturarvsaktörer kan stärka sin verksamhet och synlighet genom att utveckla och erbjuda tjänster som hjälper företagen bygga broar till sin historia och sitt kulturarv.

Det två och ett halvt år långa Interreg Aurora-projektet BBH kommer att etablera ett transnationellt nätverk, kartlägga behov bland företagen och utarbeta en utvecklingsprocess för kulturarvsaktörer för att uppnå målet med att öka samarbetet mellan kulturarv och näringsliv. 

– Projektet kommer att lansera Bothnia Business Heritage Network för svenska och finska kulturarvsaktörer inom industriell och maritim historia, säger Nina Sten, projektledare på KulturÖsterbotten. De som går med i nätverket kommer att få utbyta erfarenheter och delta i olika föreläsningar kopplat till hur man kan utveckla tjänster och samarbeten med företag.

KulturÖsterbotten ingår i arbetsgruppen för nätverket och kommer bland annat att ansvara för att på den finska sidan ordna diskussionsträffar, där kulturarvsaktörer och företrädare för näringslivet möts för att diskutera bland annat behov, utmaningar och möjligheter till samarbeten.

Förutom etableringen av nätverket kommer projektet att via enkäter och intervjuer undersöka företagens förhållande till och intresse för det egna kulturarvet. Tanken är att fånga upp behov och utvecklingsmöjligheter som sedan ligger till grund för en workshopsprocess riktad till kulturarvsaktörer. Yrkeshögskolan Novia ansvarar tillsammans med yrkeshögskolan Centria för innehållet i processen, som kommer att fokusera kring kulturarvsutveckling samt tjänstedesign och marknadsföring.

– Kulturarvsaktörerna kommer i den här processen att få arbeta både med den egna verksamhets- och organisationsutvecklingen och med att skapa och erbjuda kulturarvstjänster som efterfrågas från företagen, säger Maria Smeds Engström, projektledare på Yrkeshögskolan Novia. Målet är att vi vid projektets slut ska kunna erbjuda en guide med olika utvecklings- och samarbetsmodeller och att de modeller vi arbetat fram ska kunna appliceras hos även andra kulturarvsaktörer och företag än de som deltar i projektet.

Nina Sten berättar att hon ser fram emot att jobba med det transnationella BBH-projektet och få ta del av andras erfarenheter av och idéer kring samarbeten mellan kulturarvsaktörer och företag. Och hon uppmanar kulturarvsaktörer och företag att friskt hänga med.

– Den som upplever att det här låter som en intressant chans, ska definitivt ta fasta på möjligheten och komma med i projektet, säger Sten. Det kommer att kräva tid, engagemang, ett öppet sinne och en vilja att utvecklas av dem som deltar, men det kommer helt klart att vara värt det.

Smeds Engström håller med:

– Det här är en spännande chans för kulturarvsaktörer som vill utveckla den egna verksamheten och på sikt bidra till att lyfta kulturarvet kring Bottniska viken. Projektet kommer att öppna upp dörrar för nya samarbeten med industrin och näringslivet och i det nya nätverket Bothnia Business Heritage Network kommer många nya erfarenheter utbytas och intressanta kontakter knytas, lovar Smeds Engström.

Hur gör man då om man vill komma med?

Smeds Engström och Sten har ett enkelt svar:

– Ta kontakt med någon av oss projektledare!

Kontakter:

• Nina Sten, projektledare, KulturÖsterbotten:Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
• Maria Smeds Engström, projektledare, Yrkeshögskolan Novia: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

FAKTA: Bothnia Business Heritage (FIN–SVE)

Projekttid:1.1.2023–31.8.2025

Genomförare:  Centria-ammattikorkeakoulu (Lead Partner), Yrkeshögskolan Novia, KulturÖsterbotten, Västernorrlands Museum, Skellefteå Museum, Luleå Tekniska Universitet

Finansiärer: Interreg Aurora, Lapin liitto, Region Västernorrland, Region Norrbotten, Skellefteå kommun

Svenska veckan – årets största kulturevenemang i Svenskfinland – firas i år också i Vasa och Korsholm. Ett brett nätverk av organisationer och aktörer – KulturÖsterbotten / SÖFUK, Vasa arbis, Vasa stads kulturcentrum, Vasa stadsbibliotek, kulturbyrån i Korsholms kommun, Vaasa-opisto, Finlands svenska folkmusikinstitut, stadsteatern och många, många andra – har samlat sina aktiviteter och evenemang under Svenska dagen och dagarna där omkring i ett gemensamt, mångsidigt programutbud, som spänner över hela veckan.

Det bärande temat för Svenska veckan i Vasa är den levande tvåspråkigheten i Vasa och Korsholm – målet för evenemangen är att bygga broar mellan språkgrupperna och förena invånarna i kulturaktiviteter av olika slag. En särskild målgrupp för insatserna under Svenska veckan i Vasa är barn och ungdomar.

Svenska veckan 2018 firas med festlig start på Svenska dagen måndagen den 5 november och avslutas söndagen den 11 november. Kulturveckan Svenska veckan har ordnats sedan hösten 2000. I år deltar 16 orter i evenemanget, däribland Karleby och Sydösterbotten. Där samordnas evenemangen under veckan av Luckan. I Vasa och Korsholm är det KulturÖsterbotten som axlar det samordnande ansvaret.

Programutbudet under Svenska veckan publiceras under höstens lopp på webbplatsen www.svenskaveckan.fi. Titta in där – och hitta dina egna favoriter bland Svenska veckan-evenemangen!

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Svenska veckan firas i år vecka 45, det vill säga den 5–11 november. Detta storevenemang, som har fått sin början i firandet av Svenska dagen, ordnades första gången år 2000. Huvudkoordinator på riksnivå är Finlands svenska folkting. Lokala arrangörsgrupper svarar för programplanering och genomförande på de medverkande orterna.

I Österbotten har Svenska veckan tidigare firats i Karleby och Sydösterbotten, med Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten som centrala aktörer. Programutbudet har varit mångsidigt med bland annat teater, musik, film, seminarier och workshops. Barn och unga har utgjort den huvudsakliga målgruppen.

I Vasa byggs programhelheten upp kring den levande tvåspråkigheten med målet att skapa språkbroar. Också i Vasa tar programmet sikte särskilt på barn och unga. Man planerar bland annat en stor konsert som är gemensam för de svensk- och finskspråkiga gymnasierna i Vasa och Korsholm, ett FinTandem-evenemang till stöd för den praktiska språkövningen, barnteater, författarbesök, verkstäder och föreläsningar. I planeringen av den gemensamma storsatsningen medverkar för närvarande bland annat kulturenheterna vid Vasa stad och Korsholms kommun, teatrarna, arbetar- och vuxeninstituten samt Finlands svenska folkmusikinstitut. KulturÖsterbotten har påtagit sig en större, samordnande roll i planeringen.

Programmet för Svenska veckan publiceras under hösten på webbtjänsten www.svenskaveckan.fi. I portalen samlas all information om firandet av Svenska veckan, från hela landet.

Lokala föreningar och organisationer som önskar medverka med programinslag i firandet av Svenska veckan i Vasa är välkomna med i planeringen. Intresserad? Kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.!

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Svenska veckan, det största kulturevenemanget i Svenskfinland, firar 20-årsjubileum med mångsidigt och intressant program runtom i landet. I Österbotten firas Svenska veckan traditionellt i Karleby och i Sydösterbotten, med respektive Luckan-enhet som samordnande instans för programsatsningarna. Sedan några år tillbaka firas Svenska veckan också i Vasa & Korsholm, då med KulturÖsterbotten som samordnande instans. – På riksnivå är det Folktinget som håller i och koordinerar firandet av Svenska veckan.

Programmet för Svenska veckan samlas ort för ort på Folktingets nationella webbsajt, www.svenskaveckan.fi. En nyhet för i år är Svenska veckan DIGITALT, där – som namnet antyder – de digitala programinslagen från hela Svenskfinland samlas. 

Svenska veckan digitalt ger publiken möjlighet att njuta av kultur och evenemang hemma i soffan, på stugan, i bussen – var man än råkar befinna sig. Man kan ta del av film, streamade föreställningar, virtuella museibesök... Allt besökaren behöver är en dator, en surfplatta eller en smarttelefon med internetuppkoppling. En del av materialet på Svenska veckan digitaltär tillgängligt under en längre tid, medan annat visas endast vid en bestämd tidpunkt. Sidan uppdateras efterhand med nytt material.

Svenska veckan-orten Vasa & Korsholm kommer i år att bjuda på osedvanligt många litteraturevenemang, eftersom LitteraTur och Retur i år införlivats i programutbudet. Det kommer bland annat att bjudas på författarsamtal (somliga lajv, somliga streamade) och författarbesök i stadsbiblioteket, på Akademiska bokhandeln Gros och på teatern.

Svenska veckan firas i år vecka 45 (2–8 november) i Uleåborg, Karleby, Kristinestad, Vasa & Korsholm, Björneborg, Kimitoön, Åbo, Raseborg, Kyrkslätt, Lahtis, Esbo, Helsingfors, Vanda, Grankulla, Tammerfors, Borgå och Lovisa.

Svenska veckan firas som bäst, under vecka 45. Det är nu tjugonde gången detta kulturevenemang, det största i Svenskfinland, ordnas.

Programmet för Svenska veckan samlas på Folktingets nationella webbsajt, www.svenskaveckan.fi. En nyhet för i år är Svenska veckan DIGITALT, där – som namnet antyder – de digitala programinslagen från hela Svenskfinland samlas.

Svenska veckan digitalt ger publiken möjlighet att njuta av kultur och evenemang hemma, på stugan, i bussen – var man än råkar befinna sig. Man kan se på film eller streamade föreställningar, lyssna på bokprat på webben, göra virtuella museibesök... Allt man behöver är en dator, en surfplatta eller en smarttelefon med internetuppkoppling. En del av materialet på Svenska veckan digitalt är tillgängligt under en längre tid, medan annat visas endast vid en bestämd tidpunkt.

Spana in programmet: www.svenskaveckan.fi!

Svenska veckan, Finlands största kulturevenemang på svenska, firas om knappt en månad, närmare bestämt 6–12 november. Evenemanget ordnas alltid veckan kring Svenska dagen (6 november), och i år är det vecka 45 som blir aktuell.

Svenska veckan uppmärksammas på många orter runtom i landet, främst i Svenskfinland men också i språköarna längre in i landet. Antalet Svenska veckan-orter har under senaste år vuxit kraftigt. I år firas Svenska veckan på totalt 28 orter i landet.

I Österbotten ordnas Svenska veckan sedan många år tillbaka i Karleby och Sydösterbotten samt Vasa & Korsholm, med KulturÖsterbotten samt Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten som samordnande instanser. Programutbudet på orterna planeras och produceras av ett ortsnätverk, ofta tillsammans med ett stort antal samarbetspartners: bibliotek, teatrar, föreningar, kommunernas kulturbyråer, grundläggande konstundervisningen... – På nationsnivå koordineras Svenska veckan av Folktinget.

Programmet för Svenska veckan publiceras på Folktingets sajt: www.svenskaveckan.fi. Klicka fram din egen ort på sajten och se vad Svenska veckan har att erbjuda dig! Programmet på sajten kompletteras i takt med att evenemangsplaneringen framskrider.

Svenska veckan, Finlands största kulturevenemang på svenska, firas om knappt en månad, närmare bestämt 6–12 november. Evenemanget ordnas alltid veckan kring Svenska dagen (6 november), och i år är det vecka 45 som blir aktuell.

Svenska veckan uppmärksammas på många orter runtom i landet, främst i Svenskfinland men också i språköarna längre in i landet. Antalet Svenska veckan-orter har under senaste år vuxit kraftigt. I år firas Svenska veckan på totalt 28 orter i landet.

I Österbotten ordnas Svenska veckan sedan många år tillbaka i Karleby och Sydösterbotten samt Vasa & Korsholm, med KulturÖsterbotten samt Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten som samordnande instanser. Programutbudet på orterna planeras och produceras av ett ortsnätverk, ofta tillsammans med ett stort antal samarbetspartners: bibliotek, teatrar, föreningar, kommunernas kulturbyråer, grundläggande konstundervisningen... – På nationsnivå koordineras Svenska veckan av Folktinget.

Programmet för Svenska veckan publiceras på Folktingets sajt: www.svenskaveckan.fi. Klicka fram din egen ort på sajten och se vad Svenska veckan har att erbjuda dig! Programmet på sajten kompletteras i takt med att evenemangsplaneringen framskrider.

Svenska veckan firas just nu – vecka 44 – på olika håll i Svenskfinland. I Österbotten deltar tre orter i festligheterna: Karleby, Sydösterbotten och Vasa & Korsholm.

Det bjuds på evenemang och verksamhet för alla åldrar och de flesta smaker på alla tre Svenska veckan-orter i Österbotten: musik, teater, film, litteratur... De allra flesta evenemangen har gratis inträde. Några av evenemangen är tillgängliga också digitalt.

Titta in på programsajten:

Svenska veckan i Karleby: www.svenskaveckan.fi/orter/karleby

Svenska veckan i Sydösterbotten: www.svenskaveckan.fi/orter/sydosterbotten

Svenska veckan i Vasa & Korsholm: www.svenskaveckan.fi/orter/vasa-korsholm

Svenska veckan, Svenskfinlands största kulturevenemang, firas sedan hösten 2000. I år deltar 18 orter i evenemanget. På nationell nivå koordineras satsningarna av Folktinget. På ortsnivå genomförs programmet av ett samarbetsnätverk. I Österbotten samordnas Svenska veckan-firandet av KulturÖsterbotten med Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten i spetsen.

Svenska veckan firas just nu – vecka 44 – på olika håll i Svenskfinland. I Österbotten deltar tre orter i festligheterna: Karleby, Sydösterbotten och Vasa & Korsholm.

Det bjuds på evenemang och verksamhet för alla åldrar och de flesta smaker på alla tre Svenska veckan-orter i Österbotten: musik, teater, film, litteratur... De allra flesta evenemangen har gratis inträde. Några av evenemangen är tillgängliga också digitalt.

Titta in på programsajten:

Svenska veckan i Karleby: www.svenskaveckan.fi/orter/karleby

Svenska veckan i Sydösterbotten: www.svenskaveckan.fi/orter/sydosterbotten

Svenska veckan i Vasa & Korsholm: www.svenskaveckan.fi/orter/vasa-korsholm

Svenska veckan, Svenskfinlands största kulturevenemang, firas sedan hösten 2000. I år deltar 18 orter i evenemanget. På nationell nivå koordineras satsningarna av Folktinget. På ortsnivå genomförs programmet av ett samarbetsnätverk. I Österbotten samordnas Svenska veckan-firandet av KulturÖsterbotten med Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten i spetsen.

Svenska veckan firas i år 4–10 november. I Österbotten bjuds det på intressant och mångsidigt program på tre orter: Karleby, Sydösterbotten och Vasa & Korsholm.

Programmet publiceras på www.svenskaveckan.fii takt med att planeringen och förberedelserna framskrider. Titta in på sajten redan nu!

Svenska veckan – Svenskfinlands största kulturevenemang – ordnas i år på 29 orter runtom i landet. På nationell nivå koordineras satsningarna av Folktinget. I Österbotten samordnas Svenska veckan av KulturÖsterbotten och dess två Luckan-enheter.

Välkommen med och fira det svenska i Finland!

Ann-Maj Björkell-Holm:

Det är dags för mig att avsluta mina år som kulturchef inom SÖFUK och ledare för KulturÖsterbotten. Det har varit en innehållsrik tid, då verksamheten på KulturÖsterbotten har varit mycket varierande.

Jag anställdes som kulturchef hösten 2015 och kom till enheten KulturÖsterbotten, som då faktiskt var rätt okänd för mig.

Under mina år som kulturchef har jag aktivt jobbat för att bredda verksamheten och också för att ge den en större synlighet gentemot målgruppen. Det är fortfarande en stor utmaning att synliggöra en verksamhet som är förhållandevis liten och så väldigt spretig. Den reguljära verksamheten vid KulturÖsterbotten omfattar vitt skilda former, såsom Luckan i Karleby och Luckan i Sydösterbotten, en digital evenemangskalender, ett internationellt gästkonstnärsresidens, understöd för regionala kulturprojekt, en konstsamling, en databas över österbottniska författare mm. Därtill har KulturÖsterbotten projektverksamhet som varierar från år till år. Nu är det satsningar på digitalisering, österbottnisk medeltidshistoria, immateriellt kulturarv och en barnbok om Karleby som är aktuella, men om några år är det antagligen något helt annat som sysselsätter personalen.

Det kan vara en paradox att ju mer verksamheten utvecklas (ju spretigare den blir), desto svårare är det att ge KulturÖsterbotten en synlighet. Sannolikt är det så att KulturÖsterbotten når ut till allt fler i målgruppen, som främst består av olika samarbetsparter, men att de olika aktörerna som involveras i någon enskild del av verksamheten inte känner till bredden i KulturÖsterbottens hela verksamhet. Därför kanske vi inte ska se det faktum att KulturÖsterbotten trots sin breda verksamhet inte är så känd för allmänheten som ett problem. KulturÖsterbotten verkar för att stöda kulturen i Svenska Österbotten – och det viktiga är då inte att vi som bakomliggande aktör får synlighet utan att samarbetsparterna och aktiviteterna vi stöder får synlighet.

Med dessa reflektioner vill jag tacka kollegor och samarbetsparter för att jag har fått vara med och utveckla KulturÖsterbotten enligt den mission vi har fastställt – att sammanföra, stöda och synliggöra kulturen – på svenska i hela Österbotten. Jag önskar den nya kulturchefen Åsa Blomstedt all lycka i sin nya och viktiga uppgift!

Åsa Blomstedt:

Jag är alltså Åsa Blomstedt, ny kulturchef sedan medlet av april. Det är ingen enkel uppgift att stiga in i. KulturÖsterbottens synnerligen vidsträckta och mångsidiga verksamhet ger stora möjligheter men även utmaningar, speciellt i synligheten. Många känner till enskilda saker inom KulturÖsterbottens verksamhet, t.ex. ett projekt, en aktivitet eller ett evenemang. Men många gånger lyckas vi inte koppla ihop dessa enskilda händelser med just KulturÖsterbotten.

Om någon någonsin undrat om och varför kultur är viktigt, tror jag de flesta insett det nu, när vi under våren 2020 levt med undantagstillstånd, förbud att ordna större tillställningar och evenemang samt krav på social distansering. Vi längtar efter att umgås i olika form och många hittar tröst i natur- och kulturupplevelser.

Jag tar ödmjukt emot jobbet och tar lyra på bollarna som är kastade högt upp i luften. Min målsättning är att fortsätta det viktiga arbete Ann-Maj inlett, förvalta och utveckla vidare tillsammans med det kreativa team som KulturÖsterbotten består av. Jag hoppas vi ses snart i kulturens tecken!

Till sist: Som ni kanske märker så har KulturÖsterbotten en ny logo. Spontant kom jag att tänka på välmående, natur och grönska, när jag såg den nya logon. Naturen ger välmående precis som kulturen. Speciellt nu, under denna exceptionella tid vi lever i, har vi märkt att natur och kultur ger kraft och orka vidare med vardagen. 

Gränser och sätt att ta sig över dem tema för konstnärsprojekt

Föreställ dig detta: Du syr en jacka och byxor i vattentätt tyg och förenar dem till en dräkt med hjälp av cykelslangar. Du tillverkar en hjälm av en aluminiumpotta. Så klär du på dig dräkten och hjälmen och tar två slangar i munnen. Genom den ena andas du in. Genom den andra andas du ut.

Sedan tar du dig ner till floden Elbe och korsar den genom att vandra över till andra sidan, på flodbottnen. Och du – du är en katolsk präst som i din hemmalagade dykardräkt precis håller på att fly från det forna Tjeckoslovakien.

Det är Lenka Holíková, årets första gästkonstnär vid Ateljé Stundars, som här skissar upp sin arbetsplan för residensperioden. Arbetsplanen bär den fantasieggande rubriken Frontiers: Methods of Escape / Construction of Migrant Diving Course No. 02. Holíková är hemma från samma område som den katolske prästen – dock inte från Tjeckoslovakien utan från Tjeckien. På Lenkas modersmål heter floden Elbe inte ”Elbe” utan Labe.

Men vaddå cykelslangar och aluminiumpottor? Vattentäta jackor och byxor? Luftslangar i munnen? Hallå!

Holíková skriver i sin arbetsplan: De som önskade fly från den totalitära regimen var högst kreativa och fördomsfria när de utformade och tillverkade utrustning som – åtminstone i teorin – skulle hjälpa dem att ta sig över den hårt bevakade gränsen. Utrustningen uppfyllde inte alltid alla grundläggande fysiska och mekaniska krav, eftersom man måhända bommat en aning på den vetenskapliga bakgrundsforskningen. Man använde återvunnet material, vad man nu råkade hitta och komma över, och hämtade inspiration för sina byggen från böcker och tidningar och till och med bildatlaser. Man byggde maskiner och mojänger som rörde sig genom luften och tog ström från högspänningskablar, man byggde varmluftsballonger och gjorde sina egna vingar – eller sydde dykardräkter. Det viktiga var att ta sig över gränsen, att fly och undkomma.

Det Holíková ämnar göra under sin residensvistelse på Ateljé Stundars är att studera dessa gränsöverskridande företag och rekonstruera dem, i ljuset av nuet. Den snabba teknologiska utveckling som vi är så vana vid förvrider lätt vår uppfattning av tid och historia, och vi tenderar att betrakta ”det senaste” som det enda relevanta och värdefulla. När en konstnär sedan studerar en specifik tidpunkt eller händelse i det förflutna, stämplas det ofta som irrelevant och ointressant. Det här tar Holíková bestämt avstånd från, skriver hon i sin arbetsplan.

Teckningar och fotografier är vad Holíková främst kommer att arbeta med under sin vistelse på Ateljé Stundars. Allt det materialet ska så småningom ligga till grund för – rätt gissat! – konstruktionen av en dykardräkt av den modell som beskrivs ovan, i skala 1:1.

***

Lenka Holíková bor och arbetar på gästkonstnärsresidenset Ateljé Stundars fram till slutet av april. Hon är född i Tjeckien men är numera bosatt i Mexiko. Läs mera om henne och årets övriga gästkonstnärer på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars.