Författare: admin

När maj går mot sitt slut avslutar Alf‑Martin Haagensen – för många ”Affe” – sin långa och mångsidiga karriär inom Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk). Efter många år av arbete med kvalitet, miljö, arbetarskydd och säkerhet lämnar han över stafettpinnen och kliver in i pensionärslivet med samma nyfikenhet som präglat hans yrkesresa.

Det är en resa som började långt innan Söfuk fanns i sin nuvarande form – och långt innan norrmannen Affe själv hade tänkt sig att Finland skulle bli hans hem.

Från ”mellanår” till livslång karriär i Österbotten

När Affe kom från Trondheim till Vasa 1986 var planen att ta ett mellanår från ingenjörsstudierna. ”Det blev världens längsta mellanår”, säger han med ett leende. Under tiden slutförde han sin ingenjörsutbildning och kompletterade med ekonomiska studier, samtidigt som han arbetade tolv år inom industrin – både i Finland och delvis också utomlands.

I slutet av 1990‑talet tog karriären en ny vändning. Under fyra år undervisade han finländska sjuksköterskor i norska inför arbete i Norge. Hösten 2003 började han vid Korsnäs kurscenter (KKC), där kvalitetsfrågorna snabbt blev en allt större del av hans vardag. Han arbetade också med olika projekt, näringslivskontakter och ordningsvakts- och väktarutbildningar. Under den här perioden tog han både yrkeslärarbehörighet och utbildade sig till examensmästare, något som ytterligare breddade hans kompetens och kom att bli värdefullt i hans senare roller i samkommunen, men framförallt vid Yrkesakademin i Österbotten (YA).

Redan på 1990‑talet hade han inom industrin kommit i kontakt med ISO 9000‑systemet, och den erfarenheten blev värdefull när KKC:s verksamhet senare integrerades i YA.

Under 2007 lånades han ut till Svenska yrkesinstitutet (SYI), där han reste runt till yrkesskolor i Svenskfinland för att presentera projekt. Från 2008 arbetade han som internationell koordinator, ett arbete som fortsatte efter att YA bildades. År 2009 övergick han till att arbeta med kvalitetsfrågor, bland annat med EFQM‑modellen som då användes inom vuxenutbildningen.

År 2012 landade han i sin nuvarande roll som arbetarskydds- och säkerhetschef samt kvalitets- och miljökoordinator för Söfuk.

En roll i ständig förändring

När Affe ser tillbaka på sina år lyfter han särskilt fram arbetet med att bygga upp ett gemensamt kvalitetsledningssystem efter samgången av SYI, KKC och Vocana. Det var en omfattande process där tre olika organisationskulturer skulle förenas och bli en. SYI hade redan ISO 9001‑certifiering, och arbetet med att samordna alla enheter under ett gemensamt system blev omfattande. ”Det var ett stort arbete, men också en viktig grund för att skapa en enhetlig organisation,” berättar Affe.

Han nämner också miljöcertifieringen av skollägenheten och det efterföljande arbetet som ledde till att hela YA certifierades. Campus Kungsgården certifierades först, därefter Campus Mosedal och sedan Campus Sursikbacken. ”Det var ett stort steg, och en del av ett större sammanhang där vi till slut fick hela skolan miljöcertifierad.”

En annan betydelsefull arbetsuppgift var framtagandet av klimatplanen 2024-2035 för hela samkommunen. Det här beskriver han som ett viktigt strategiskt steg för framtiden: ”Det är ett arbete vars resultat kommer att synas långt efter att jag slutat.”

Rollen har förändrats mycket under hans tid. Arbetarskydd, säkerhet, klimat och hållbarhet har blivit allt mer komplexa områden under de senaste 10-15 åren, med ökade krav på dokumentation, uppföljning och rapportering. Klimatfrågor har blivit en integrerad del av verksamheten, och hållbarhet omfattar numera även ekonomiska och sociala dimensioner.

”Med cirka 2300 anställda och studerande är arbetarskyddsverksamheten jämförbar med många stora företag. Men vi verkar inte i en bransch – utan i nästan tjugo,” konstaterar han.

De största utmaningarna har enligt honom varit bildandet av YA, myndigheternas många ekonomiska åtstramningar och pandemin. Trots detta betonar han att organisationen gång på gång visat sin förmåga att ta sig an svåra situationer: ”Som organisation är vi duktiga på att möta utmaningar. Vi har klarat oss genom allt detta tillsammans.”

”Jag har många strängar på min lyra – och jag har fått spela på dem alla”

När han beskriver vad han uppskattat mest från sitt långa arbetsliv inom Söfuk återkommer han till variationen och människorna:

”Inga dagar har varit lika. Jag har alltid stigit upp på morgonen och haft lust att fara på jobb. Det har varit många bollar i luften, mycket koordinering och ständig problemlösning. Men framför allt har arbetet handlat om människor. Jag kommer naturligtvis att sakna alla dessa människomöten.”

Om han ska sammanfatta sina år med tre ord väljer han meningsfull, mångsidig och utvecklande. Meningsfullt, eftersom arbetet handlat om den gemensamma arbetsvardagen och om frågor som berör alla. Mångsidigt, eftersom uppgifterna spänner över ett brett spektrum av tekniska, praktiska, pedagogiska och psykosociala inslag. Utvecklande, eftersom man aldrig blir fullärd. ”Gamla och nya erfarenheter mognar tillsammans, som i ett gammalt vin,” säger han.

Pensionärslivet: musik, familj och nya projekt

När han nu går i pension ser han fram emot friheten att göra det han vill – när han vill. Han nämner familjen, barnbarnen, musiken i de tre orkestrar han spelar i, engagemanget i Solf lokal‑TV och delvis också inom lokalpolitiken. Och så tillägger han med ett skratt: ”Och så kan jag återuppta min karriär som bänkidrottare och se på alla matcher i fotbolls‑VM.”

Affes tid inom Söfuk har präglats av långsiktighet, struktur, engagemang och en vilja att utveckla verksamheten tillsammans med andra. Han har varit starkt delaktig i arbetet med att forma det kvalitets-, hållbarhets-, arbetarskydds- och säkerhetsarbete som idag är en självklar del av organisationens grund.

När han nu kliver vidare in i nästa kapitel är det med en varm hälsning till kollegorna: att hålla balansen när många bollar är i luften och fortsätta bygga en trygg och hållbar arbetsmiljö tillsammans.

Den årliga uppföljningen av klimatplanen visar att hållbarhetsarbetet går framåt med god fart. Med minskade utsläpp, ökad energieffektivitet och fokus på cirkulär ekonomi fortsätter vi att ta steg mot målet om koldioxidneutralitet 2035.

I linje med samkommunens Strategi 2030, där hållbarhet och ansvarstagande är centrala riktlinjer, har årets uppföljning av klimatplanen visat på flera konkreta framsteg. Målet om koldioxidneutralitet år 2035 ligger fast, och resultaten från 2025 visar att vi rör oss i rätt riktning.

Ett år av konkreta hållbarhetsinsatser

Under året ordnades en omfattande hållbarhetsdag vid YA:s enheter i Närpes, Vasa, Pedersöre och Jakobstad för både studerande och personal.

På Campus Kungsgården genomförde studerande bl.a. en skräpplockartävling som resulterade i hela 240 kilo insamlat skräp – ett tydligt exempel på hur små insatser tillsammans kan göra stor skillnad. Även GreenSkills-evenemanget på Campus Kungsgården och YA:s medverkan i Nordens största digiloga hållbarhetsevent, A Sustainable Tomorrow, på Campus Allegro bidrog till att stärka kunskapen och engagemanget kring hållbarhetsfrågor.

Flera utbildningsinsatser genomfördes också, bland annat föreläsningar inom arbetarskydd och miljö. YA fortsatte sitt aktiva deltagande i ”På kartan”-nätverket och arrangerade ett nationellt webbinarium om cirkulär ekonomi. Samkommunens projektportfölj inom hållbarhet växte dessutom ytterligare, med flera projekt där bland annat cirkulär ekonomi står i centrum.

Ett konkret exempel på cirkulär ekonomi i praktiken är återanvändningen av IT-utrustning. Under året återanvändes 120 bärbara datorer och ytterligare 125 såldes för rekonditionering – en insats som både minskar avfall och förlänger livslängden på befintliga resurser.

Samlade insatser ger effekt

Wasa Teater arbetar numera enligt Theatre Green Book på basnivå i alla produktioner, vilket engagerar hela personalen och stärker miljömedvetenheten i vardagen. Under hösten togs dessutom en kommunikationsplan fram för att sprida kunskap om teaterns hållbarhetsarbete och inspirera både publik och samarbetspartners.

På Campus Kungsgården har investeringar i LED-belysning och solpaneler gett tydliga resultat. Solpanelsanläggningen producerade elenergi motsvarande nästan 20 procent av campusområdets elförbrukning och bidrog till att målet om minskad elekticitet- och fjärrvärmeförbrukning överträffades med god marginal.

Inom samkommunens egna fastigheter minskade elektricitetsförbrukningen med 10,7 procent och fjärrvärmeförbrukningen med 7,8 procent jämfört med året innan.

För att stärka kunskapen om våra egna skogars klimatpåverkan har prognoser för kollagrets utveckling tagits fram med hjälp av Metsäverkkos beräkningsverktyg. Detta ger oss bättre underlag för långsiktiga beslut om markanvändning och skogsvård.

Även inom upphandling har hållbarhetsarbetet tagit tydliga steg framåt. Målsättningen i vår upphandlingsstrategi är att inkludera kvalitets- och miljöaspekter i minst 80 procent vilket uppnåddes och överträffades med ett resultat på 82,8 procent för samkommunen som helhet.

Även fordonsparken utvecklas i hållbar riktning. Andelen personbilar och lätta nyttofordon med låga eller inga utsläpp ökade markant under året. Vid utgången av 2025 hade 34,6 procent av fordonen utsläpp under 50 g CO₂/km, varav 19,2 procent var helt utsläppsfria. För att nå målsättningarna i lagen om rena fordon krävs ytterligare investeringar, men utvecklingen är positiv. Lastbilar och bussar uppfyller redan lagens krav med god marginal när det gäller förnybara drivmedel.

Enligt vårt beräkningsverktyg minskade samkommunens totala koldioxidutsläpp med drygt 20 procent från 2023 till 2025 – ett tydligt kvitto på att de samlade insatserna ger effekt.

Yrkesakademin i Österbotten (YA) har erhållit besked från Undervisnings- och kulturministeriet om att YA beviljats deltagande i det åttaåriga försöket med verksamhetsstyrning, som genomförs under perioden 1 januari 2026–31 december 2033.

Försöket är en del av statens långsiktiga arbete för att utveckla styrningen av yrkesutbildningen i Finland. Syftet är att stärka kvaliteten och genomslagskraften i utbildningen, öka dialogen mellan utbildningsanordnare, näringsliv och regioner samt skapa en gemensam lägesbild av utbildningssystemets behov och utveckling.

Totalt kan upp till 40 utbildningsanordnare delta i försöket, som ska representera hela yrkesutbildningsfältet i landet – både språkligt och regionalt. Deltagarna får ett särskilt försökstillstånd som ger större frihet i hur yrkesutbildningen ordnas och utvecklas. Samtidigt ska försöket minska den administrativa bördan och skapa flexiblare former för samverkan mellan utbildningsanordnare och staten.

– Det här är stora och spännande nyheter för vår samkommun, säger Martin Norrgård, direktör för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk). Konkurrensen för att bli antagen har varit extremt tuff och detta bevisar att YA i Österbotten har de rätta förutsättningarna och egenskaperna för att gå in i en ny fas vad gäller yrkesutbildningen i Finland. Det är också ett bevis på Söfuk:s betydelse som hela Österbottens samkommun ägd av 14 kommuner med ansvar för yrkesutbildningen i Österbotten. Deltagandet ger oss en unik möjlighet att bidra till utvecklingen av ett mer dynamiskt och ändamålsenligt system för yrkesutbildning i hela landet.

Försöket kommer att följas upp av Undervisnings- och kulturministeriet, som bland annat gör en halvtidsutvärdering mitt under den fyraåriga strategiperioden. Utvärderingen ska belysa hur försöket påverkar nätverket av utbildningsanordnare, deras verksamhetsförutsättningar och tillgången till studieplatser med tanke på regionala behov och försörjningsberedskap.

Martin Norrgård

direktör
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur

10.07.2025

Samkommunen Svenska Österbottens förbund för Utbildning och Kultur (SÖFUK) inser behovet av Åbo Akademis sparåtgärder men ser med oro på de konsekvenser som den nya organisationsmodellen kan medföra. Vi anser att akademin utan operativ ledning i Vasa försvagas, och att både näringslivet och utbildningssektorn i regionen riskerar att ta skada.

Åbo Akademi har ett nationellt ansvar för att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning, vilket fastslås i universitetslagen §76. I samma paragraf betonas att enheterna i Vasa utgör en samlad enhet, ledd av ett kollegialt förvaltningsorgan med en rektor stationerad i Vasa. Den beslutade organisationsmodellen, där samtliga ledningsfunktioner placeras i Åbo, förvanskar denna struktur och riskerar att minska Vasaverksamhetens möjlighet att självständigt utvecklas och förankras i sin omgivning. Det är svårt att se hur detta är förenligt med lagens krav på en tydlig ledningsstruktur för verksamheten i Vasa.

Vi noterar att en fjärdedel av Åbo Akademis studerande finns i Vasa och att regionens näringsliv och offentliga sektor är beroende av den kompetens som utbildas vid universitetet. Den beslutade centraliseringen går emot universitetslagens §2, där det fastslås att universiteten ska samverka med det övriga samhället och säkerställa hög internationell kvalitet i forskning och undervisning. För att denna samverkan ska vara effektiv måste beslutsfattandet ske nära de berörda verksamheterna, vilket kräver en fortsatt stark ledningsnärvaro i Vasa.

Vidare delar vi personalens oro över bristen på förankring av beslutet. Vi noterar rapporteringen om att få inom akademin, inklusive personalen i Vasa, har fått ge sin syn på den nya strukturen innan den fastställdes. Det är av yttersta vikt att Åbo Akademi i framtida förändringsprocesser inkluderar den sakkunskap som finns inom den egna organisationen för att fatta välgrundade beslut.

SÖFUK vill betona vikten av en långsiktigt hållbar organisationsmodell som garanterar Åbo Akademis relevans i hela Svenskfinland. Vi ser det som en nödvändighet att ledningsstrukturen i Vasa får en starkare roll för att bevara och vidareutveckla akademins verksamhet i regionen. Staten har dessutom en uttalad målsättning att öka övergången från andra till tredje stadiet, vilket kräver en tät och fungerande samverkan mellan Yrkesakademin i Österbotten och andra utbildningsanordnare i regionen med Åbo Akademi i Vasa.

Att ompröva beslut utifrån ny insikt är en styrka, inte en svaghet. Vi uppmanar Åbo Akademis styrelse att aktivt överväga justeringar i den nya organisationsmodellen så att den fullt ut uppfyller universitetslagens intentioner och säkerställer den bästa möjliga framtiden för akademins verksamhet i Vasa. En stark och förankrad ledning i Vasa gynnar inte bara akademin, utan stärker också samarbetet med näringslivet och andrautbildningsinstitutioner, vilket i sin tur bidrar till hela regionens utveckling och konkurrenskraft.

Vasa, 7.3.2025

direktör Martin Norrgård, styrelseordförande Anders Norrback

samt Samkommunstyrelsen för Svenska Österbottens förbund för Utbildning och Kultur

Mera information ges av:

Anders Norrback +358 50 514 4385

Martin Norrgård +358 44 556 0434