I de feedback projekt EkoNu erhållit genom sina verksamhetsår, så önskar ekoaktörerna bl.a. egna provodlingar i våra finska förhållanden. En orsak till detta önskemål är att växtsorter och deras odlingsteknik idag långt är utvecklad för konventionell produktion och en annan orsak är att man önskar att någon praktiskt utreder faktorer som påverkar markhälsa och testar cirkulära produkter såsom tex organiska gödsel- och olika jordförbättringsmedel.
Projekt ”EkoNu 3.0-nya steg framåt för ekobranschen i Svenskfinland” har under år 2019-2021 anlagt demonstrationsodlingar i Österbotten, Öst- och Västnyland. Försöksodlingarna sker på ekologiska gårdar och i samarbete med ProAgria Nylands Svenska Lantbrukssällskap/Västankvarns försöksgård och ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Sortförsöken utförs enligt officiella standarder inom försöksverksamhet för spannmålsodling. Demonstrationsodlingarna presenteras med bilder, beskrivningar och resultat på projektets hemsida; www.ekonu.fi
Demostrationsodlingar i Västnyland år 2020-21; testning av biokol och biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB
Biokol och biostimulanter är heta ämnen just nu både på den konventionella och på den ekologiska gården. Eftersom diskussionen är ny och väldigt lite information finns från praktisk odling startade projekt EkoNu 3.0 tillsammans med en ekoodlare ett observationsförsök år 2020. Hos ekoodlare Nina Långstedt på Krämars Gård i Svartå, Ingå anlades våren 2020 försöksrutor med biokol och biostimulant Sobac Quaterna® Terra UAB.
Biostimulanter och biokol
Vi börjar med att reda ut begreppet biostimulant. Biostimulant är ett samlingsbegrepp för olika beståndsdelar och substanser som tillförs växter eller jord för att reglera och förbättra grödors fysiologiska processer och göra dem mer effektiva. Biostimulerande medel främjar tillväxt och utveckling hos plantor under hela livscykeln från groning till avmognad på olika sätt. För att nämna att par exempel kan en biostimulant t.ex. förbättra effektiviteten i växtens metabolism för att öka avkastning och höja kvalitén eller förbättra vissa fysikaliska eller kemiska egenskaper hos jorden och främja utvecklingen av jordmikroorganismer.
Växtbiostimulanter används för att förbättra grödans tillväxt, men kan varken klassas som gödselmedel eller växtskyddsmedel. Växtbiostimulanter klassificeras som ämnen innehållande produkter eller mikroorganismer som vid tillförsel till rötterna eller på plantorna stimulerar växtnäringsupptag. För ekologisk produktion marknadsförs produkter som innehåller bland annat humussyror, komplexa organiska material, kemiska grundämnen, algextrakt och kitin.
Biokol fås då biomassa värms till omkring 500 °C med liten eller ingen tillförsel av syre. Vid processen bildas kol, tjära och pyrolysgas. Denna metod kallas för torrdestillation dvs. pyrolys. Kol uppstår vid så kallade gasningsanläggningar där biomassa från skogsbruket, lantbruket och livsmedelsindustrin destilleras med pyrolys.
Biokolet tål bättre nedbrytningen av mikrober och hålls längre tid kvar i marken än normalt organiskt material. Kol som tillsatts i jordmånen är till sin struktur mycket porös och kan därmed erbjuda ett bra växtunderlag för markens mikrober. Kolet absorberar också vatten samt vattenlösliga näringsämnen och minskar därmed urlakningen av näringsämnen.
Ett demonstrationsförsök i syfte att väcka intresse
Observationsförsöket hos Nina Långstedt på Krämars gård är inget regelrätt försök utan behandlas som ett demoförsök i syfte att observera och väcka intresse för biostimulanter och biokol som ett sätt att främja markhälsa. Försökets målsättningar är att informera och följa med hur odlingsväxten behandlad med biokol och/eller biostimulant skiljer sig till nollrutan och i jämförelse till varandra.
De biostimulanter som användes i försöket är Biokol Carbofex Biohiili, 10 ton torr biokol per hektar och biostimulantmedlet Sobac Quaterna® Terra UAB 100 kg per hektar. Biokolen ska alltid ”laddas” innan den sätts i jorden, endera med vatten eller t.ex. kompostvatten (den går också att blanda ner direkt i flytgödselbrunnen). Sobac innehåller olika former av svampsporer/mikro- organismer och melass som ska gynna mikrolivet i marken och hjälpa plantorna att ta upp näring. Från pelletsen som sprids på ytan i växande gröda ska svamparna börja växa och bilda hyfer vilka hjälper till att omvandla näringen i marken till växttillgänglig form.
Skiftets odlingshistoria är att 2018 odlades bovete, 2019 växte spannmål på skiftet och 2020 såddes ärter Hulda den 5 maj efter att biokolen spreds ut på plogtiltorna och harvades ner i de 5x5 meter stora försöksrutorna den 3 maj. Biostimulanten Sobac spreds senare i växande gröda. I försöket ingick fem försöksled; en nollruta, en ruta med biokol(10 ton per hektar) laddad med vatten, en ruta med biokol(10 ton per hektar) laddad med kompostvatten och en ruta med biokol(10 ton per hektar) laddad med kompostvatten och biostimulant Sobac 100 kg per hektar. Den femte ”rutan” är resterande delar av skiftet som behandlades med biostimulant Sobac 100 kg per hektar. Efter sådden ogräsharvades ärterna 2 ggr och i samband med andra harvningen såddes det in en mångsidig fånggröda i ärterna i alla rutorna.
Under sommaren togs bilder från fältet och efter att ärterna skördats togs jordprover från de 5 olika behandlingarna. Jordproverna skickades för analys till Eurofins, analyspaketen som användes var ProAgria Näringstillståndanalys och grundanalys (för nollrutan togs även oljeväxtpaket). Skörden analyserades inte.
Under höstens såddes höstsäd på fältet. Vi har planer på att följa rutorna och ta nya jordprover åtminstone ännu sommaren 2021. Det är svårt att dra några slutsatser av jordanalyserna eftersom det bara är en ruta/behandling och ännu bara ett års resultat, men hela analysrapporterna hittills finns på EkoNu’s hemsida och det är fritt fram att bekanta sig med dem där! På EkoNu’s Youtube-kanal finns ett webbinarium om biokol från december 2020, där försöket också presenteras.
Källor: Observationsförsök, RaHa 2010
Jordbruksverket
Länkar:
Resultat från jordprover, biokol observationsskifte i Svartå 2020
EkoNu’s Youtube-kanal
