Skip to main content

Hälsovårdssektorn måste inse den cirkulära ekonomins potential

  • Start Datum: 2025-12-17 10:58

Hälso- och sjukvården står för 1–5 % av den globala miljöpåverkan (Lenzen et al. 2020), och om hälso- och sjukvården var ett land skulle den vara den femte största förorenaren (Karliner et al. 2019). Utifrån denna utmaning beslutade projektet Kompetenscenter för cirkulär ekonomi att anordna en verkstad med temat cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Syftet med verkstaden var att öka medvetenheten om den cirkulära ekonomins möjligheter inom hälsovårdssektorn, att öka samarbetet mellan företag, universitet och andra aktörer samt att utveckla nya affärsmodeller med anknytning till den cirkulära ekonomin inom hälsovårdssektorn. Verkstaden hölls i Åbo 20.4.2023 och arrangerades av Yrkeshögskolan Novia. Sammanlagt 17 deltagare deltog i verkstaden: företagsrepresentanter, lärare, experter och forskare.

Verkstaden inleddes med ett keynote-tal av Kari Luukko, kvalitetschef på UPM Biomedicals. I talet lyftes UPM:s hållbarhetsmål och åtgärder fram och berättades om UPM Biomedicals inhemska FibDex-sårförband av nanocellulosa som en del av hållbara hälsoinnovationer. Keynote-talet följdes av två case/företagspresentationer, varav den första hölls av Suvi Szeto, marknadschef på Mölnlycke. Mölnlyckes presentation lyfte också fram företagets hållbarhetsmål och åtgärder och tittade särskilt på hållbarhet i tillverkning och logistik av handskar och operationsdukar. Den andra presentationen av ett case/företag gavs av Juha-Pekka Paavola, vd för Finess, som talade om Finess hållbara energilösningar för sjukhus. Presentationen belyste case där effektivare värmeåtervinning har utvecklats i sjukhusmiljöer, t.ex. inom instrumentservice och sjukhustvättar.

Själva verkstaden fokuserade på livscykeln för produkter, utrustning och instrument inom hälso- och sjukvården och på affärsmodeller för cirkulär ekonomi inom hälso- och sjukvården. Båda verkstäderna baserades på Sitras material om cirkulär ekonomi, den första om den cirkulära ekonomins stadier: primärproduktion och materialbearbetning, tillverkning, distribution och handel, företag till företag och konsument samt användning (Sitra 2016) och den andra om affärsmodeller för cirkulär ekonomi: distributionsplattformar, cirkulära försörjningskedjor, produkter som tjänster, förlängning av produkternas livslängd samt återvinning och återanvändning (Sitra 2018). Deltagarna delades in i tre grupper och grupperna valde de tre viktigaste ämnena som de önskade skulle diskuteras. Alla fick först skriva sina idéer självständigt på post-it-lappar, varefter varje grupp diskuterade de ämnen som de hade valt. Slutligen utbytte de tillsammans idéer om resultatet av gruppdiskussionen.

Vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll att spela i den cirkulära ekonomin

I den första verkstaden valde två grupper tillverkningsindustrin som diskussionsämne. Diskussionerna fokuserade på behovet av att i större utsträckning använda förnybara råvaror och att gå bort från fossila material. Livscykelanalyser (LCA) av produkter ansågs också vara viktiga, men bristen på standardiserade bedömningskriterier ansågs vara en utmaning, liksom det faktum att LCA ännu inte nödvändigtvis har en stor inverkan på sjukhusens beslut och anskaffningar.

Bland faserna i den cirkulära ekonomin var distribution och handel också ett ämne som två grupper valde att diskutera. Grupperna diskuterade särskilt distributionseffektivitet och logistikkunskap. Bland annat föreslogs en effektivare integrering av transport och distribution. De särskilda transportkraven för vissa hälsovårdsprodukter nämndes dock som en utmaning. Vikten av optimala förpackningsstorlekar betonades också.

Två grupper valde också att diskutera den roll som företag till företag spelar och konsumentens roll inom hälsovårdssektorn. Grupperna konstaterade att det redan finns viss delning och uthyrning av utrustning inom hälsovårdssektorn, men att det finns ett behov av ytterligare expansion. En mer omsorgsfull produktutformning skulle kunna underlätta delning. Man diskuterade också hållbarheten hos produkter med flera användningsområden för att se till att de har så lång livslängd som möjligt. Produkten som tjänst diskuterades också. Exempelvis är textiltvätt på sjukhus redan i huvudsak outsourcade, men skulle detta kunna göras även på andra områden?

Alla tre grupperna valde att diskutera användningen av produkter. Grupperna jämförde bland annat koldioxidavtrycket från engångs- och återanvändbara produkter. Till exempel har ett kirurgiskt instrument för engångsbruk inte nödvändigtvis ett sämre koldioxidavtryck eftersom ett återanvändbart instrument måste tvättas och steriliseras, vilket kräver vatten och energi. Därför skulle det vara viktigt med en mer öppen och konsekvent LCA-beräkning. De stora mängder avfall som genereras inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte också diskussion. Avfallssorteringen har förbättrats, men det finns stora skillnader mellan enheterna när det gäller hur långt de kommit i sorteringsprocessen, även om upp till 85 % av sjukvårdsavfallet liknar normalt hushållsavfall (Karliner & Guenther 2011). En annan utmaning är de stränga hygienkraven inom hälso- och sjukvården, vilket leder till stora mängder av t.ex. förpackningsavfall. Mer miljövänliga produkter, t.ex. mer ekologiska infusionsslangar, diskuterades också, men medvetenheten om dessa är ännu inte utbredd. Optimala förpackningsstorlekar är också viktiga för att undvika kontaminering av produkter och därmed onödigt avfall. Att öka vårdpersonalens kunskaper om cirkulär ekonomi och leverantörernas ansvar lyftes också fram.

Produktdelning och förlängning av livscykeln kan skapa nya affärsmodeller för hälsovårdssektorn

I den andra verkstaden valde två grupper delningsplattformar som diskussionsämne. Grupperna diskuterade bland annat att viss uthyrning och leasing av utrustning redan finns inom hälsovårdssektorn, men att detta bör ökas och effektiviseras, eftersom många apparater är dyra och kan vara underutnyttjade. Användningen av uthyrning av utrustning skulle kunna underlättas av en plattform som ger information och stöd om utrustning som kan hyras.

En grupp valde försörjningskedjor baserade på cirkularitet som diskussionsämne. Gruppen påpekade att kraven på koldioxidneutralitet ännu inte har utvidgats till att omfatta hälso- och sjukvård. Anestesigaser är till exempel en stor utsläppskälla på sjukhus. För närvarande påverkas anskaffning av hälso- och sjukvård främst av forskningsresultat och pris snarare än av en så lång livscykel som möjligt.

Alla tre grupper identifierade förlängning av en produkts livscykel som en viktig affärsmodell för den cirkulära ekonomin. I diskussionerna föreslogs att utrustningens livscykel skulle kunna förlängas genom att sälja eller donera överflödig utrustning, t.ex. till djursjukhus, där kraven på utrustning inte är så höga, eller till utbildningsinstitutioner eller andra länder. Grupperna framhöll också vikten av objektiv forskning om hur man kan göra återvinningsbarheten miljömässigt och ekonomiskt lönsam.

Alla grupper valde också återvinning och återanvändning som ett av de viktigaste ämnena. Grupperna diskuterade hur framgångsrik återvinning skulle kunna belönas, t.ex. genom pantsystem. Teknikens potential för återvinning diskuterades också. I framtiden skulle till exempel en robot kunna sortera avfall på sjukhus och utrustning i slutet av sin livstid skulle kunna demonteras för att få nya delar.

Nästa steg

Verkstaden gav upphov till många diskussioner och frågor från deltagarna. De största utmaningarna på vägen mot en grön övergång var de höga kraven på patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, som naturligtvis inte kan släppas på. Dessutom utgör hälso- och sjukvårdssektorns begränsade ekonomiska resurser en utmaning, men å andra sidan kan den cirkulära ekonomin också medföra besparingar och nya affärsmöjligheter för hälso- och sjukvårdssektorn. För närvarande styrs sjukhusens anskaffningar av produkternas effektivitet och pris baserat på forskningsevidens, men i framtiden kommer de säkerligen att i högre grad styras av produkternas koldioxidavtryck, eftersom många välfärdsområden redan har mål om att uppnå koldioxidneutralitet. Dessutom bör kunskapen om hållbarhet och cirkulär ekonomi ökas bland vårdpersonal och studerande.

Mer information om projektet: https://www.kiertotalousosaamiskeskus.fi/sv/framsida/

Blogginlägget finns också på finska på Yrkeshögskolan Novias hemsida.

MicrosoftTeams image 32

Källor:

Novia

  • Träffar: 857

Circular Design Day 11.5 i Jakobstad - inspirerar till handling och innovation för framtidens tillverkande industrier

  • Start Datum: 2025-12-17 10:58

Design är både orsak och lösning till dagens stora utmaningar med resursutvinning, där 90 procent  av jordens totala förlust av biologisk mångfald och upp emot två tredjedelar av koldioxidutsläppen är resultatet från utvinning och processande av råmaterial.

Dock är det ett faktum att den allra största delen av avfall som genereras idag är möjligt att designa bort. Till skillnad från traditionell tillverkning med stort fokus på slutanvändaren tar cirkulär design hänsyn till alla inblandade moment i processen att utvinna, producera, använda och kassera produkter. Cirkulär design syftar till att minska avfallet genom att designa produkter som är återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara, vilket förlänger livslängden på materialen och minskar behovet av jungfruliga resurser. Här byggs förutsättningar för att förlänga en produkts livscykel och skapa slutna kretslopp där värdefullt tekniskt material kan cirkuleras med högst möjliga bibehållna värde. Tillverkningsindustrin har en särskilt viktig roll att spela i denna omställning, med tanke på att resursutvinning och hantering har en så betydande roll i avfallsgenerering och förorening globalt.

I Jakobstadsregionen är pulsen i omställningsarbetet stadig, och tydligt speglad inom olika branscher som anpassar strategier utifrån de egna förutsättningarna. Projektet DeCiDe (Developing Circular Design) som drivs av yrkeshögskolorna Novia och Centria samt utvecklingsbolaget Conocordia, har under senaste året varit verksamt för att stötta aktörer inom regionens mångfacetterade och stora tillverkande industrin med viljan att ta praktiska kliv mot en mer cirkulär produktion och verksamhet. Men var ska man börja? Vad bör man fokusera på, och vilka andra aktörer kan man alliera sig med? Detta är avgörande frågor som ofta uppstår i början av omställningsresan, där en mängd olika parametrar behöver tas i beaktande och navigeras.

Det viktigaste steget är det första

Det viktigaste steget är det första, där ens cirkulära mål och vision kan börja ta form och styrelsen sätter upp nya mål. Men detta innebär också att undersöka och förstå inom den egna organisationen vilken typ av ny kapacitet, tänkesätt och verksamhet som kan behövas för att överbrygga glapp i dagens processer till morgondagens. En annan avgörande faktor är att stärka medvetenheten gällande de system man ingår i. Med ett systemperspektiv kan man underlätta arbetet med att identifiera och ta itu med potentiella glapp som försvårar materialcirkulation, exempelvis otillräcklig infrastruktur eller bristande konsumentmedvetenhet. Om systemperspektivet finns i beaktande redan i designskedet ökar möjligheten att satsa på rätt typ av långsiktiga cirkulära lösningar. Inledningsvis kan det vara utmanande att hitta alla svar och lösningar på egen hand, och det är därför som den cirkulära resan måste göras gemensamt över branscher och sektorer.

Utnyttja kraften i tvärsektoriellt samarbete för att driva fram förändring

Genom samarbeten kan aktörer från olika tillverkningssektorer skapa nya typer av system som minskar avfallet, förbättrar resurseffektiviteten och skapar nya ekonomiska möjligheter. Samarbete kan ta olika former, som att dela kunskap och resurser, engagera sig i gemensamma initiativ och att utveckla innovativa lösningar som skapar värde för alla intressenter. På så sätt kan vi utveckla en lokalt förankrad cirkulär ekonomi som inte bara är mer hållbar utan gör regionen mer motståndskraftig.

Circular Design Day infaller den 11.5 på Station 23 i Jakobstad. Här bjuds företag och allmänhet in till en heldag för inspiration, fördjupad kunskap om cirkulär ekonomi och design i stort och goda exempel som visar på möjliga vägar framåt. Dagen erbjuder ett utmärkt tillfälle att få nya insikter om hur man själv kan ta nästa steg mot en mer cirkulär produktion och verksamhet, men även de möjligheter som ligger i att bygga nya typer av samarbeten med aktörer över branscher och sektorer.

Säkra din plats redan idag: https://www.jakobstadsregionen.fi/circular-design-day-11-5-2023/

Novia

  • Träffar: 773

Bakom kulisserna på Solchanser

  • Start Datum: 2025-12-17 10:58

Wt bild mac1

Enroth om utmaningarna med att skapa 47 karaktärer 

Marc Chagall var en rysk-fransk konstnär som levde mellan 1887 och 1985. Han var känd för sin unika stil och användning av levande färger i sina målningar och var en av de främsta företrädarna för den moderna konstens utveckling. Under 1900-talet spelade han en betydande roll inom den judiska teatern och skapade scenografier och kostymer för flera teaterproduktioner. Hans stilistiska signatur i teaterarbetet, blev inspirerande för scenografer över hela världen. Också scenografen och dräktdesignern Pia Enroth säger att Chagalls konst haft stor betydelse för hennes arbete med föreställningen Solchanser.  
Enroth berättar att scenografin har två huvudsakliga spår. Dels en realistisk med hög igenkänningsfaktor, dels en mera drömsk fantasivärld. Också i den mer magiska världen spelas det vardagliga situationer, men känslan ska vara annorlunda. Här är färgvärlden, enligt Enroth, en starkt bidragande faktor. Den syns bland annat i ett 32 kvadratmeter stort konsertverk som fungerar som föreställningen huvudsakliga fond.  

Jag har gjort skissen, den är stor som ett vykort, beskriver Pia Enroth. Men det är Jeremy (teaterns snickarmästare) och Kevin (praktikant) som målar det stora konstverket. Jag tycker om att jobba analogt. Skissen är målad med färgpennor. Därför vill jag att bakväggen skall målas med färg, framom att beställa ett tryck eller jobba med projektioner.  

Det analoga är teaterns styrka 

Att jobba analogt passar den här produktionen väldigt bra, fortsätter Enroth. Det är kanske lite klyschigt, men man är sin eget livs konstnär, man målar sitt eget konstverk. Jag tänker att det är det man gör som människa varje dag. 

Just det här menar Enroth är speciellt tydligt i pjäsen som Johan Fagerudd och Siri Fagerudd har skrivit. Alla karaktärer är målade, även om vissa är gjorda med grova penseldrag och andra är gestaltade i detalj. 

- Jag tycker de har gjort ett väldigt fint jobb med manuset, publiken får lära känna karaktärerna genom små betraktelser och nedslag i deras liv.  
Enroth berättar att hon ser det analoga som en av teaterns främsta styrkor, medan dataspel och film (hon har erfarenhet av att jobba med det senare) är mycket bättre lämpade för digitala lösningar. 

- Teater händer här och nu, och skall upplevas live med andra människor i samma salong. Det är det som gick förlorat i några år, när vi inte fick andas samma luft. Jag ser det som teaterns uppgift att skapa i nuet, tillsammans.  

En urban pjäs med många karaktärer 

Solchanser kan beskrivas som en pjäs med kontraster och handlar om livet i en stad. I scenografens jobb ingår det att hitta det som stöder texten, även om det inte nödvändigtvis alltid måste vara ordagrant. I Solchanser har Enroth valt att plocka fram stadens gatstensgråa nyanser i skådespelarnas grundkostymer medan vissa scener innesluter publiken i nattlivets glimrande neonljus. På den direkta frågan om staden vi rör oss i är Vasa, svarar hon att det kan finnas hus i skylinen som har viss vasaanknytning, men att det kan vara vilken stad som helst som ligger i närheten av Sundom.  

Föreställningen är en kavalkad av tragikomiska situationer. Människor som söker efter kärlek, människor som söker efter sig själva och människor som är fullständigt besatta av sin egen vardag. 

Senast jag räknade var det 47 karaktärer som skall porträtteras på scen. Det är på flera sätt utmanade att differentiera så många figurer med helt olika kostymer, men det är inte heller eftersträvansvärt. 
Enroth berättar att den här delen av jobbet kräver god dialog med regissören, Jakob Johansson. De karaktärer som är mer återkommande får en egen helhetsoutfit. Andra karaktärer är bara snabbt på genomresa, de får någon detalj adderad till en fungerande grundkostym. Som scenograf och dräktdesigner är det här något som kan vändas till visuellt fungerande grej. Det ska vara snyggt att se på, samtidigt som det ska hjälpa publiken att hålla koll på karaktärerna. 

När barn leker, kan det räcka med en jacka för att ha en mantel eller en krona för att bli prinsessa. Också det här är en del av teatern, att man kommer överens med publiken om vad som är vad.  

Wt bild mac1

Finns det något visuellt som publiken kommer att prata om i pausen?  

- Det är svårt att säga förstås, säger Enroth och tänker några sekunder. Vi har integrerat stor del av dekorelementen och rekvisitan i målningen som utgör bakväggen, så jag hoppas att det kommer att vara en upplevelse att se ett endimensionellt konstverk förvandlas till allt som behövs för att skapa en stad. Och så tycker jag att det är roligt att det mesta av rekvisitan är inspirerat av sådant som kan hittas i Chagalls målningar. Orsaken till att han blev en så stor inspiration för mig, är hans tillåtande och varierande uttryck. 

Wasa Teater

  • Träffar: 1146

Besök Korsholms slott – med hjälp av AR i mobilen!

  • Start Datum: 2025-12-17 10:58

Vill du veta hur det kan ha sett ut på Korsholms vallar när Korsholms slott var alldeles nytt? Nu är appen Korsholm AR tillgänglig för alla!

Via appen kan du bekanta dig med Korsholms vallar på 1390-talet genom en Augmented Reality-upplevelse, dvs. via förstärkt verklighet. Du kan uppleva platsen som den kan ha sett ut för över 600 år sedan. Då byggdes här ett timrat fäste, och härifrån styrdes hela Österbotten och Västerbotten under medeltiden.

Appen tar dig med på en rundtur kring slottskullen. Du får se olika miljöer genom att aktivera 12 punkter, s.k. Points of Interest. När du kommer tillräckligt nära en markerad punkt aktiveras berättelsen och miljöerna. Även filmade gestalter dyker upp, bland annat fogden på Korsholms slott.  Appen är planerad för att användas på Korsholms vallar, men den kan även aktiveras på annan plats utan gps. Under rundturen kan du också samla medeltida fynd, som göms bakom ett så kallat stjärnregn och samtidigt lära dig mer om medeltida föremål.

Appen, som finns i tre språkversioner (svenska, finska och engelska), har producerats inom ramen för Leader-projektet ARgh – Medeltiden 3.0. Projektet är ett samarbete mellan KulturÖsterbotten och Yrkeshögskolan Novia. Tobias Björkskog vid Novia har ansvarat för programmeringen, och många studerande och praktikanter vid Novia har deltagit i arbetet bland annat med grafiken. Också scenkonstlinjen spelar en viktig roll genom att scenkonststuderande agerat historiska ”spökgestalter” som dyker upp i grafiken. Även YA har varit aktivt med i produktionen, genom att YA:s linje för musikproduktion skapat soundtracket och YA Medietjänster har haft hand om inbandningen av voice over.

Applikationen erbjuder ett nytt sätt att synliggöra och upptäcka en ”försvunnen” kulturmiljö. I arbetet har vi också haft stor glädje av samarbetet med Medeltidsveckan på Gotland, som bidragit med sakkunskap om medeltida fästen och föremål.

Länk till Korsholm AR på Google Play och App Store hittar du här:

 https://www.kulturosterbotten.fi/korsholmar

KulturÖsterbotten

  • Träffar: 963

Pop up-utställning berättar om den österbottniska sjöfartens historia

  • Start Datum: 2025-12-17 10:58

Visste du att några av Finlands rikaste köpmän och redare i början av 1800-talet bodde i de österbottniska städerna? Eller att de österbottniska fartygen seglade världen runt och hade många exotiska varor med sig hem? Kanske känner du till att den österbottniska skeppsbyggnadskonsten var uppskattad och respekterad långt utanför landskapets gränser?  

Om allt det här (och mycket annat) kan du lära dig mer i pop up-utställningen Saltstänk och tjärdoft, som utvecklats av KulturÖsterbottens projekt Den österbottniska sjöfartens betydelse tillsammans med sjöfartsmuseer i Österbotten.

Utställningen beger sig i sommar ut på turné i Österbotten och kommer att besöka Karleby, Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad, där den dyker upp i samband med olika evenemang. Den preliminära tidtabellen för utställningen är:

7-8.6

Vasa sjöfartsmuseum (Brändökarnevalen)

17-18.6

Kristinestads sjöfartsmuseum (Öppna portar)

15 samt 18-19.7

Skeppsgården i Gamla hamn, Jakobstad (Sommar i Gamla hamn)

24-26.7

Lebellska köpmansgården, Kristinestad (Kristinadagen)

29-30.7

Kaskö hembygdsmuseum (Gårdsloppisdagen)

22-23.8

Jakobstads museum (Spotlight)

7-8.9 

K.H.Renlunds museum (Karlebydagen)

Observera att tidpunkterna kan ändras! Aktuell information om utställningen fås via https://www.facebook.com/maritimeostrobothnia

KulturÖsterbottens projekt Den österbottniska sjöfartens betydelse – ett projekt med förankring i historien pågår åren 2022-2023 och samlar museer i Österbotten som arbetar med sjöfartshistoria. Projektet finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden via Aktion Österbotten samt med bidrag av Svenska kulturfonden, Aktiestiftelsen i Vasa och Konstsamfundet.

KulturÖsterbotten

  • Träffar: 706