Hur mår vattnet i södra Stadsfjärden utanför Vasa? Det frågar sig forskarna Sten Engblom, Eva Högfors-Rönnholm och Jonna Engström-Öst vid Yrkeshögskolan Novia. Med stöd av Svensk-Österbottniska Samfundet påbörjas ett nytt projekt ”Vattenekosystemets tillstånd i Södra Stadsfjärden” som ska ta reda på hur muddringen påverkat Södra Stadsfjärden i Vasa och dess närliggande åar.  

År 2013–2018 muddrades åmynningarna i Toby å och Solf å som rinner ut i Södra Stadsfjärden. Målet med muddringen var att minska risken för översvämningar i området och förbättra flödet i åarna, men muddringen kan ha haft konsekvenser för vattenkvaliteten, djurplankton, mikrobsamhället samt fisken.  

Hur har det gått för abborren?  

Södra Stadsfjärden är det mest betydelsefulla lekområdet för abborre i Finland. För fyra år sedan, 2020, påvisades att förekomsten av abborryngel var hög, men under vårvintern 2022, 2023 och 2024 meddelade Vasa stad att abborrfångsten har minskat och att området ska fredas under lekperioden.  

Forskare frågar sig om vattenkvaliteten kan ha påverkats av muddringen och kanske lett till att abborryngel från 2020 dött. En delorsak kan också vara att djurplankton som är abborrynglens huvudsakliga föda har påverkats av lågt pH och höga metallhalter i vattnet.  

Genom vattenprover och analys ska projektet ta reda på hur det riktigt ligger till.  

“Södra Stadsfjärdens djurplankton- och mikrobpopulationer har inte undersökts före eller efter muddringen. Projektet bidrar därmed med viktig basinformation som kan användas i framtida utvärderingar av vattenekosystemet”, säger Sten Engblom, forskare vid Yrkeshögskolan Novia. 

Projektfinansieringen utlystes av Svensk-Österbottniska Samfundet, för projekt inom naturvetenskaplig österbottnisk forskning, med anledning av Ostrobothnia Australis 100-årsjubileum. 

För mer information kontakta

Yrkeshögskolan Novia, forskningsledare Sten Engblom, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Förr i världen trodde man att olika rådare, utrustade med diverse övernaturliga krafter, levde jämsides med oss människor. Den egna gården, den viktigaste platsen på jorden för de allra flesta, hade förstås en alldeles egen rådare, nämligen hustomten och ibland också vättar (som i Österbotten ofta kallades underbyggare).

Men hur såg de ut? Hur var de klädda? Var höll de till? Vad tog de sig för på gården och framför allt: Hur höll man dem på gott humör?

Läs mera om de gamla sägnerna om den österbottniska tomten, så här inför jul! Du hittar ett fint läspaket på vår materialbank på hemsidan: www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/levande-traditioner/60-oesterbottniska-saegner-om-tomten/file

Medan du är inne på materialbanken, passa på att lära dig hur du kan pyssla ett alldeles eget julkors av papper eller plastpärlor! Julpaketet och materialet om de föränderliga julsederna är absolut värda att stifta bekantskap med, de också. Missa inte heller vår stämningsfulla serie av berättelser om österbottniska jultraditioner, bland annat inkastning på lillajul, Piiskan-Paavo och julkors!

Allt material hittar du fritt tillgängligt i kategorin "Levande traditioner" på vår materialbank: https://www.kulturosterbotten.fi/index.php/om-kulturoesterbotten/materialbank/levande-traditioner

Det är Obelix som uttalar de orden, i Asterix-albumet "Reiså yvi Atlanten". Den första upplagan av Asterix på "grondsprååtsi" dvs. Karleby–Nedervetil-dialekt, såldes slut på bara några veckor, och nu har precis en andra upplaga kommit ut.

De är alltså här igen, vännerna Asterix och Obelix och lilla Idefix, i det legendariska albumet Resan över Atlanten, som utkom på franska år 1975 och första gången på svenska år 1977. Översättningen och utgivningen av albumet på Karleby-Nedervetil-dialekt är ett projekt som målmedvetet drivits framåt i flera års tid av en arbetsgrupp med John Hagnäs och föreningen Dialektens vänner i spetsen.

Luckan i Karleby har sålt ca 800 exemplar av boken och fick förra veckan in ytterligare 300 exemplar. Albumet kan köpas vid Luckan i Karleby. Man kan också be bokhandeln på sin egen ort kontakta förlaget Egmont och beställa in albumet. Om det inte lyckas, kan man kontakta Luckan i Karleby och beställa boken via dem.

Luckan i Karleby:
Stadsbiblioteket, Storgatan 3, Karleby
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tfn: 050 347 0527

Alla barn och unga har rätt att delta i konst- och kulturhobbyer som erbjuds av deras hemkommun. Detta gäller även barn och unga med behov av anpassade stödåtgärder. Strukturella problem medför i dag att denna rättighet inte uppfylls, vilket leder till diskriminering.

Enligt uppgifter från år 2022 fick 24 procent av eleverna i Finlands grundskolor intensifierat stöd eller särskilt stöd i undervisningen. Den här gruppen barn och unga erbjuds i dag inte motsvarande stödtjänster inom konst- och kulturhobbyer – eller inom fritidsaktiviteter i stort.

Finlands lagstiftning och internationella konventioner fastslår entydigt att alla barn och unga har rätt att utvecklas enligt egen förmåga, samt att fördjupa sig i konst och kultur utanför skolan. En egen hobby och ett meningsfullt sammanhang kan ha stor positiv och långsiktig inverkan för ett barns eller en ungdoms livskvalitet.

Projekt Kulturum lanserade en introduktion till särskilda stödbehov inom konst- och kulturhobbyer under veckan för barnets rättigheter. Där presenteras fem förslag på hur dagens situation kan förbättras. Det handlar bland annat om tvålärarmodellen – att få in en andra vuxen som stöd för hobbygrupper, och om att utnyttja möjligheten till individualiserad läroplan inom grundläggande konstundervisning. Andra åtgärder kan vara fortbildning för personalen samt förbättrad kommunikation kring de stödtjänster som finns att tillgå.

Det nya materialet, som får användas fritt, hittar du bland annat på KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/index.php/om-kulturoesterbotten/materialbank/konstundervisning-