Den nya omsorgsassistentutbildningen för ukrainare i Jakobstadsregionen, har redan synts i ett flertal intervjuer och till och med ett inslag i tv-nytt. Så nu vill jag med den här artikeln följa upp tidigare rapportering, och försöka ta er med in i gruppens vardag.

Gruppen med ukrainska studeranden stöter i sina studier på unika utmaningar jämfört med finländska studeranden, när de navigerar sig igenom både ett nytt språk och en ny kulturell kontext i så väl samhället som i arbetslivet. Att lära sig ett nytt språk på kort tid (mindre än ett år) är svårt för vem som helst, men att dessutom lära sig ett specifikt branschspråk som det inom vården där noggrannhet är avgörande, är ytterligare en högre nivå av utmaning.

Att i Jakobstadsregionen arbeta med äldre människor som har olika typer av diagnoser som försvårar kommunikationen och där både patienter och kollegor dessutom pratar dialekt, är något som gruppen snabbt förstod kommer att bli både intressant och svårt. Fokus har nu under de tre första månaderna satts på intensiv svenskaundervisning för att gruppen snabbt ska komma upp till en nivå där studerande kan känna sig bekväma med att kommunicera med patienter, familjemedlemmar och kollegor. Detta kräver engagemang, hårt arbete och en vilja att våga göra fel, fråga och be om hjälp.

För att förbereda gruppen inför praktiken så har vi försökt lära oss svenska på så många olika sätt som möjligt och vi har arbetat mycket med att våga prata och uttrycka oss, t.ex. har vi spelat många sällskapsspel. Vi har också byggt upp ett fint samarbete med Folkhälsans daggrupper, vi umgås och ordnar aktiviteter varje vecka. Vi har regelbundet gymnastik med rörelser kopplade till historier, vi har bjudit på musik och sång, haft högläsning, pysslat och även med de äldre är sällskapsspelen populära. Dessa gemensamma stunder har blivit viktiga för så väl den ukrainska gruppen som för daggrupperna som ivrigt ser fram emot nästa träff.

En av de saker som gruppen kämpar mest med är att i den första examensdelen i ”Att främja utveckling och delaktighet”, lära sig branschens terminologi på svenska men också att förstå hur sjukvården och specifikt äldreomsorgen skiljer sig mellan Ukraina och Finland. Flera personer i gruppen har utbildning och arbetslivserfarenhet inom vården så för dem handlar det främst om att fokusera på skillnaderna, på att uppdatera sina kunskaper och på att till viss mån lägga de gamla tankesätten åt sidan. Alla länder har sina egna system, värderingar och normer vad gäller hälsovård och gruppen behöver lära sig om de finländska. Till exempel så är det i andra länder och i Ukraina mycket mera vanligt att familjemedlemmar tar hand om äldre släktingar i hemmet, medan man i Finland i stället betonar professionell vård och olika typer av boenden.

En dag i veckan är gruppen ute på olika vårdenheter på praktik, detta började de med redan i mars knappt två månader efter kursstart. Målet med praktiken nu i början är främst att få bekanta sig med vårdarbetet och få lyssna och prata svenska. Studerandena säger att det är väldigt intressanta dagar, men att de samtidigt upplever mycket stress och känslor av att inte räcka till. En del av studerandena har också berättat att de fått många nya insikter och att det är tungt att konfronteras med sina egna känslor när det gäller till exempel äldre med demenssjukdomar. Trots att de själva kanske inte ännu insett det, så tycker jag som lärare att deras svenska redan nu utvecklas snabbare efter varje praktikdag och tillsammans försöker vi analysera vilka situationer i praktikvardagen som är mest stressande och vad vi kan fokusera på för att underlätta för dem.

Slutligen kan man konstatera att den här gruppen, med sitt intresse, sin diskussionsiver och målmedvetenhet, har alla chanser att bli skickliga och omtyckta omsorgsassistenter, om de bara orkar arbeta hårt och ta sig förbi de språkliga, byråkratiska och kulturella hindren.  

Digitalisering är en av megatrenderna i vårt samhälle och anses vara effektivt samt minska kostnader i längden. Inom ramen för projektet “Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions” har fyra högskolor (Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, VAMK och Vasa universitet) undersökt användning och erfarenheter av digitala välfärdstjänster för barnfamiljer. Inom projektet har två studier utförts med föräldrar och professionella inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Data till studierna har samlats in genom gruppintervjuer, individuella intervjuer och en enkät under åren 2021–2023.

I resultaten framkom att föräldrarna använder sig av många digitala verktyg och tjänster i vardagen. Päikky och Wilma upplevdes som bra verktyg inom småbarnspedagogiken och man såg gärna att fler funktioner kopplades till Wilma. Kommunikationskanalerna är många och splittrade, t.ex. används skilda verktyg för att boka närvarodagar och att skicka ut veckobrev, och även sms och WhatsApp-meddelande förekommer. Detta upplevdes som stressande av både föräldrar och personal.

Att synliggöra verksamheten på daghem var centralt både ur barnens och föräldrarnas synvinkel. Fotografering var vanligt och ibland fick barnen själva vara delaktiga vid dokumenteringen. Daghemsvardagen dokumenteras alltmer digitalt, vilket har sina fördelar, men personalen ifrågasatte också hur tillgängligt det är för barnen. Barnens egna pappersmappar är mycket omtyckta av barnen och lättillgängliga, men är något som man planerar att digitalisera.

I småbarnspedagogikens läroplan ingår digital kompetens. Barnen har tillgång till surfplattor för pedagogiska spel, ljudböcker, filmer eller som hjälpmedel. Barnen tycker om det och kan vara delaktiga i att skapa digitalt material. Digitala verktyg kan stöda inlärning samtidigt som personalen lyfte upp att det är viktigt att avväga när det är ändamålsenligt.

Inom barnrådgivningen var användningen av digitala tjänster mindre, vanligen användes telefonen. Personalen föredrog direkta telefonnummer för kontakt med föräldrarna i stället för att samtalen styrs via en telefonväxel. Elektronisk tidsbokning av årskontroller och vårdbedömning genom mobiltelefonens kamera ansågs som smidiga digitala tjänster, men som inte ännu var utvecklade vid alla barnrådgivningar.

Den ökade tillgängligheten med digitala tjänster lyftes fram som positivt av föräldrarna. Chat-tjänster med personal som svarar i realtid hade man bra erfarenheter av, medan chatbottar gillades mindre. Onlinebokningssystem ansågs flexibelt, men det framgick också att många föredrar att ringa eller lämna ringbud.

Föräldrar uppgav att de förväntas ”hänga med i tekniken”, likaså att kunna sålla bland all information som tillhandahålls, vilket inte är så enkelt. Tid var en nyckelfaktor som kom upp under intervjuerna. Både föräldrar och personal upplevde att det inte är lätt att hitta tid för att lära sig nya digitala verktyg i den hektiska vardagen.

Digitaliseringen av tjänster märks alltmer i vår vardag och utmanar oss att hänga med i utvecklingen. Det är viktigt att användarna har möjlighet att påverka utvecklingen och utformningen av nya av digitala tjänster.

Under vintern 2022 skapade YA utbildningen visuell framställning tillsammans med Edunovas integrationsutbildning på svenska en kokbok som bjuder läsaren på en smakresa runt hela världen. I boken finner du personporträtt och recept på allt från morgonmål till lunch, middag och bakverk, från alla världens hörn, Europa, Sydamerika, Afrika.

Svängrum-e bjuder nu på ett recept från boken - en alldeles underbar dessert från Albanien!

Vi önskar er en fin smakresa!

Utbildningen för visuell framställning vid YA & Edunova integrationsutbildning på svenska

Boken finns till salu (15 euro) på YA i Campus Allegro, Jakobstad (hos visuell framställning), på YA i Vasa (på Restaurang Kungsgården och frisörsalong PointCut) samt på www.aftereight.fi

Boken säljs också på YA:s vårmarknad den 27.4 på Campus Kungsgården i Gamla Vasa.

Trilece från Albanien

Jag heter Lindita och kommer från Dures i Albanien. I Albanien brukade vi träffa våra vänner en gång i månaden och gå ut på stan för att äta trileche. Trilece är söt och välsmakande. Desserten kommer ursprungligen från Balkan.

Trilece

Efterrätt med 3 sorters mjölk från Albanien

.........................................................................

Ingredienser

• 10 ägg
• 200 g socker
• 150 g mjöl
• 500 g mjölk
• 100 g kondenserad mjölk
• 500 g vispgrädde
• 200 g karamelliserad mjölk
• 10 g bakpulver
• Sätt ugnen på 175 grader.

Gör så här:

• Vispa ägg och socker tills blandningen tjocknar.
• Sikta ner mjölet.
• Smörj en ugnsform med smör.
• Häll i bandningen och bred ut den jämnt.
• Grädda den i 175 grader i 35 minuter.
• Ta ut formen ur ugnen och låt svalna i 15 minuter.

Blanda ihop mjölk och vispgrädde med en träslev
och häll blandningen över den bakade sockerkakan.

Bred ut karamelliserad mjölk med spateln.

Skär kakan i bitar. Och den är klar att serveras.

Catarina Ventin är i grunden sjukskötare, 42 år och bor i Korsholm. Hon är en fyrabarnsmor som studerat på läroavtal för att bli behörig i sitt nya jobb som skolcoach vid Gerby skola, Vasa.

Catarina avlade Yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning med kompetensområdet för handledning på våren 2022. Med denna examen kan man arbeta med krävande uppgifter inom pedagogisk verksamhet och ge handledning till personer i olika åldrar och i olika  utbildningsformer/-stadier, t.ex. skolcoach eller inom olika förvaltningsområden, med olika kulturer eller inom fritidsverksamhet. Man kan även fungera som handledare i olika miljöer och jobba med vuxna i olika livssituationer. Catarina kommer ofta i kontakt med vårdnadshavare och familjer i olika livssituation, där hon anpassar sin handledning till de behov familjen och eleven har.

Ansvarig handledare Kia Snellman vid YA poängterar att det i skolcoachuppgifter ofta handlar om förebyggande arbete både gällande handledning i grupp och individuellt. Jobbet som skolcoach innebär ett aktivt och nära samarbete med all skolpersonal där skolcoachen fungerar som en länk mellan barnet eller den unga, och det nätverk som barnet just då är i behov av t.ex. lärare, skolgångshandledare, kurator, skolpsykolog, rektor och hälsovårdare. Skolcoachen samarbetar även med elevvårdsteamet. Viktigast för en skolcoach är att finnas nära till hands för alla.

Catarinas styrka är hennes flexibilitet och att hon lyssnar in barnens behov. Hon jobbar ofta utomhus och aktiverar eleverna ute. Catarina berättar att en vanlig arbetsdag består av mycket stöd, uppmuntran och pepp. Som skolcoach är det inte fokus på lärandet utan hon finns med under hela skoldagen för att höja motivationen och ge uppmuntran och för att fungera som en trygg vuxen i skolan.

När-, distans- och självstudier

Rektor Fredrik Sundell fungerade som ansvarig arbetsplatshandledare på skolan under Catarinas studier, ett samarbete som var väldigt viktigt. Utöver det hade Catarina både lärare och kurator som bedömare på skolan. Catarina berättar också att det i studierna ingår självstudier men under kontinuerlig handledning. Kontakten med läraren på YA fungerade smidigt och enligt lågtröskelmodell där hon alltid kunde ta kontakt och få hjälp i sina studier.

I yrkesexamensstudierna ingår både inspirerande närstudier och en del distansstudier. Många avlägger sina studier som läroavtal och fokus sätts på ett tätt samarbete med arbetsplatser där studerande har tillgång till varierande lärmiljöer. Handledning hålls i huvudsak en gång per vecka. Ett stort ansvar läggs på studerande själva och vi planerar tillsammans hur studeranden på bästa sätt får det kunnande som behövs för yrket. För att studera till handledare krävs det ett stort intresse för arbetsuppgifterna - då blir lärprocessen också mer motiverande.