”e-Ledarskap – att engagera och leda virtuella team” med Antoni Lacinai

18.11 kl. 9-11, ATT LEDA TEAMET PÅ DISTANS

Hur engagerar och motiverar du medarbetare på distans? Hur leder du människorna och verksamheten virtuellt?

Det här är frågor som fler och fler chefer och ledare behöver svar på. Digitaliseringen ger fantastiska möjligheter att samla kompetens och team som sitter på olika håll i staden, landet eller världen. Men det skapar också nya utmaningar för både chefer och medarbetare.

Som chef vill du skapa team-känsla, samarbete, arbetsglädje och produktivitet. Den här delen är till för dig som vill förbättra ditt virtuella ledarskap.

Antoni Lacinai, kommunikations- och ledarskapskonsult, kommer att guida oss förbi fallgropar och till konkreta tips som hjälper dig att bli en bättre ledare även på distans.

2.12 kl. 9-11, VIRTUELLA MÖTEN

Hur leder du effektiva virtuella möten? Hur skapar du energi och kvalitet i den digitala mötesvärlden och hur skapar du en god virtuell möteskultur?

Att leda effektfulla fysiska möten är svårt. Att leda virtuella möten är ännu svårare. Att försöka flytta ett fysiskt möte in i den virtuella världen utan att ta hänsyn till de nya utmaningarna är ett bra recept för misslyckande. Som chef och ledare lägger du mycket tid i möten, så varför inte få tips på hur du håller riktigt bra distansmöten?

Anmälningar och mer info på www.eduya.fi/ledarskapsforum.

Antoni Lacinai

Antoni Lacinai är utbildaren vi valt att guida oss i dessa moduler. Han har sedan 2006 föreläst och utbildat chefer i kommunikativt ledarskap, effektiv mötesledning och meningsfulla mål. Antoni skriver regelbundet krönikor i VD-tidningen och har bland annat skrivit boken Virtuella möten.

Antoni Lacinai har tidigare föreläst på Hanken, spelat in ett TEDx om kommunikation i Vasa och modererat samt föreläst på Women with Impact i Vasa. Antoni har i 25 år studerat mål, möten och kommunikationen mellan människor. Han hjälper sina kunder att bli bättre på att leda, sälja och samarbeta. Men elva böcker inom kommunikation och motivation, med föreläsningar och med kommunikationsutbildningar har han etablerat sig internationellt som en av Nordens främsta kommunikationsexperter. Antoni har under 25 års tid listat ut 20 framgångsfaktorer inom kommunikation. Eventeffect har korat honom som en av Sveriges 100 populäraste föreläsare. Läs mer på www.lacinai.se

EduYA Ab, som ägs och upprätthålls av samkommunen Svenska Österbottens Förbund för Utbildning och Kultur, bildades 1.1.2016. EduYA erbjuder icke-examensledande utbildning i form av bland annat kortkurser, certifikatkurser, ledarskapsutbildningar, arbetskraftsutbildningar, rekryteringsutbildningar och integrationsutbildningar. EduYA driver också en egen bilskola, YA Drive.

EduYAs vision och organisation

EduYA är en liten organisation med 11 engagerade anställda, 8 tillsvidare anställda och 3 på tidsbundet kontrakt. Organisationen har ändå ett stort ansvar, det gäller att hitta de utbildningslösningar som motsvarar kundernas behov på bästa sätt – visionen är att vara specialisten på kompetensutveckling i Österbotten.

Till sin hjälp har EduYA både utbildningschefer och lärare inom YA, samt annan personal från Söfuk som anlitas i verksamheten. Utbildningscheferna är ansvariga för utvecklingen av EduYAs utbildningar och kurser och lärare anlitas som kursdragare och utbildare. EduYAs styrelse har det övergripande ansvaret för verksamheten, de utarbetar företagets strategi och riktlinjer och tar beslut om nya verksamhetsformer.

Bolagets verksamhet styrs från och med 2021 utgående från en strategi som utgår från den nya visionen - specialisten på kompetensutveckling i Österbotten.  En ny VD rekryteras till bolaget under våren. Målsättningen är att den nya verkställande direktören på heltid ska arbeta för bolaget från och med augusti 2021.

EduYAs utbud

”Vi erbjuder tjänster för kompetenshöjning åt många olika målgrupper. Vi är till både för personer som är på väg ut i arbetslivet eller som redan är i arbetslivet - för arbetssökande eller för personer som behöver få en viss grundkompetens för att komma in i samhället eller i arbetslivet. Eller så kanske man behöver höja kompetensen för sina nuvarande arbetsuppgifter,” berättar Kenneth Heimdahl, VD för EduYA.

EduYA erbjuder också skräddarsydd utbildning åt företag tex. kortkurser, certifikatkurser och rekryteringsutbildning där EduYA kan stöda företag i rekryteringen av nya medarbetare och utbilda den nya personalen inom företagets bransch.

EduYA ordnar kurser både på våra utbildningsenheter, men även hos kunden om så önskas. Under corona pandemin har EduYA gått över till att hålla många av kurserna periodvis eller delvis virtuellt. När situationen har tillåtit har vissa kurser gått som så kallade ”hybridkurser”, där en del av deltagarna följer med undervisningen fysiskt och en del på distans via en digital plattform. ”Det har fungerat bra,” säger Patrik Söderback, försäljare, planerare och utbildare på EduYA. ”Deltagarna som är med virtuellt kan komma från ett större område, från södra Finland, norra Österbotten och t.o.m från Sverige. Vi når helt enkelt ut till en större publik via de virtuella kurserna,” berättar han.

Ledarskapsforum och e-Ledarskapsforum

Ledarskapsforum, som hör till EduYA, erbjuder kvalitativ ledarskapsutbildning på svenska och är en professionell arena för ledarskapsutveckling i Österbotten och hela Svenskfinland.

Arenan består av 10 tillfällen med olika teman som har att göra med ledarskap, där olika externa föreläsare från näringslivet tas in för att föreläsa eller hålla workshops om sina expertområden. Det är ofta teman som är trendiga och intressanta inom ledarskap och utveckling i rent generella termer, oberoende av bransch.

Ledarskapsforums ambition är att betjäna företag och organisationer med praktisk och relevant kunskap om ledarskap. Tillsammans med deltagarna erbjuder Ledarskapsforum ett nätverk för utbyte av erfarenheter och en möjlighet till nya professionella kontakter.

Ledarskapsforums hela program hittas på www.eduya.fi/ledarskapsforum. Under den senaste tiden har föreläsningarna hållits som interaktiva webbinarier via Zoom.

Integrationsutbildning och arbetskraftsutbildning

EduYA erbjuder via TE byrån skräddarsydda utbildningar för språkutbildningar och integrationsutbildningar, samt skräddarsydda arbetskraftsutbildningar. TE byrån administrerar ansökningarna och anmälningarna på basen av de behov den arbetssökande har. Längden på utbildningen varierar vanligen mellan 80 och 300 dagar. Beroende på livssituationen kan arbetssökande även hoppa in på endast vissa delar i utbildningarna.

Integrationsutbildning

Integrationsutbildningen för nyinflyttade erbjuds i två moduler. Den första modulen består av samhällsorientering på deltagarnas eget modersmål. ”Hos oss började den allra första gruppen i samhällsorientering på hösten 2020,” berättar utbildningschef Brita Brännbacka-Brunell. ”Vi har närundervisning eller flerformsundervisning för olika grupper av olika storlekar på engelska, albanska, ukrainska och arabiska” fortsätter hon. Utbildningsmodulen innehåller olika teman som  stöder integration, tex. information om hur samhället fungerar i Finland, vilka olika tjänster det finns (tex. om sjukvård, utbildning, FPA, kommunala tjänster etc.), grundläggande arbetslivsrelaterade saker, mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet etc. För tillfället söker den nya modulen sin form, och olika lösningar testas. Tanken är att modulen ska vara tre veckor och återkomma beroende på behoven i regionen.

Den andra modulen är den traditionella integrationsutbildningen vars innehåll är antingen på finska eller svenska och innehåller språkstudier, kommunikationsfärdigheter, samhälls- och arbetslivskunskaper samt handledning.

”På hösten hade vi tre grupper som startade sin utbildning, en grupp på finska och två grupper på svenska,” säger Brita. I utbildningen, som är totalt 200 dagar ingår även 6 veckors praktikperiod i slutet av utbildningen eller enligt studerandes behov. Praktikplatsen väljs ut på basen av den studerandes tidigare arbetserfarenheter och intressen. Att bekanta sig med arbetslivet är en viktig del av integrationen i samhället, och det ger även möjlighet att diskutera framtida planer tillsammans med den studerande. Behöver den studerande gå vidare till en yrkesutbildning kan ”VALMA”, dvs ”Handledande utbildning för yrkesutbildning” vara en naturlig fortsättning före en examensledande utbildning. YA erbjuder VALMA utbildning i Vasa, Jakobstad och Närpes.

Arbetskraftsutbildning

Till arbetskraftsutbildningen väljs studerande utifrån det utbildningsbehov som arbets- och näringsmyndigheten konstaterar hos den arbetssökande.

På uppdrag av TE byrån i Österbotten skräddarsyr EduYA utbildningar bl.a för metall- och byggbranschen. Dessa skräddarsydda kurser ger förutsättning att komma in i arbetslivet eller söka till en längre yrkesexamensutbildning senare, tex. via läroavtal.

EduYA upprätthåller även en servicepunkt vid TE byrån i Vasa, Karleby och Jakobstad som tillhandahåller träning i jobbsökning och handledning i elektroniska kundtjänster. I Vasa  handleder Kristoffer Wörlund kunder som kommer in till byrån och hjälper dem tex. att fylla i arbetslöshetsansökan, söka efter lediga jobb i TE byråns databas etc. En gång i veckan hålls webbinarier i arbetssökandets ABC. EduYA upprätthåller också TE byråns arbetstränings/jobbcoach service, en individuell arbetsträningstjänst där kunderna kan få coaching och stöd inför jobbintervjuer, hjälp med att uppdatera sin CV etc.

Bilskolan YA Drive

EduYA driver även bilskolan YA Drive som erbjuder vi körkortskurser för olika körtkortsklasser. YA Drive finns i Närpes och Vasa där de erfarna trafiklärarna Stefan Ljung (Närpes) och Theresia Björses (Vasa) står för körundervisningen. Mer information finns på webbsidan www.yadrive.fi

Det är nu i år 20 år sen lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet trädde i kraft.

Innan dess fanns det runt om i Österbotten olika arrangemang av olika former när det gällde skolbarns eftermiddagsverksamhet. Skolbarnen kunde t.ex. ha en ”eftisplats” vid någon familjedagvårdare eller, som i vissa kommuner, i någon dagisgrupp. Det var förstås en trygg eftermiddag, men det var inte den bästa lösningen för skolbarn som hade blivit ”stora” och fått lämna dagvården för att sen bli tvungna att återvända till ”dagis” på eftermiddagen. I någon enskild kommun arrangerades eftis för skolbarnen i skolans utrymmen, men den var ändå en del av dagvården.

En eftisledare som jobbade på en skola på 1980-talet, berättar att den stora skillnaden jämfört med idag, var att det då fanns budgeterade medel för verksamheten och aktiviteterna. Sen när skolorna tog över, dvs. när lagen trädde ikraft, då stramades budgeten åt. På det eftiset fick de tillskott till budgeten genom att arrangera ett disko för skolbarnen varje år. Vi ska inte glömma att det då var en ekonomisk krisperiod i vårt land, men barnen och föräldrarna kan intyga att eftis verksamheten var fantastisk ändå. När man frågade barnen ”Vad är roligast i skolan” så var svaret entydigt: ”Eftis!”.

På 1990-talet började flera eftisar skapas, eftersom klubbverksamheten ofta försvann i sparåtgärder och familjerna hade fortsatt ett stort behov av trygg eftermiddagsverksamhet för sina skolbarn. Då var det ofta tredje sektorn och föreningar, förutom ett fåtal kommuner, som arrangerade eftisverksamhet. Många anställda saknade utbildning inom området.

När lagen om morgon- och eftermiddagsverksamheten trädde i kraft för 20 år sedan, började de flesta kommuner arrangera eftisverksamhet och många fler barn fick möjlighet till en trygg eftermiddagsverksamhet. Samtidigt kom även riktlinjer gällande vilka utbildningar som ger behörighet till att jobba på eftis, samt vad eftisverksamheten skulle innehålla.

Innan det fanns en specifik examen för arbete inom morgon- och eftermiddagsverksamhet fanns det utbildningsorganisationer som arrangerade längre fortbildningar för att stöda personal inom området. Snart fanns det också organisationer som skapade handböcker för eftispersonal. De första examensgrunderna för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet utkom år 2005. De som gick utbildningen och avlade examen fick en behörighet och de upplevde att de fick en egen profession, ett eget yrke.

Det som ännu var ett bekymmer för eftispersonalen var att arbetsdagen oftast var delad och väldigt kort, vilket gjorde att det var stor rotation på personal. Ett försök till en lösning på det problemet gjordes genom att man inom utbildningen slog ihop skolgångsbiträdets och eftisledarens examensgrunder. Då blev studerande behöriga för båda uppgifterna. Men det fanns också skolgångsbiträden som enbart jobbade med äldre barn och som inte hade behov av den obligatoriska examensdel som gällde eftis.

Idag har handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolgångshandledare gemensamma examensgrunder, och det är möjligt att antingen avlägga eller välja bort ”eftis delen”, dvs. examensdelen i morgon- och eftermiddagsverksamhet. Det här ger mera flexibilitet och möjligheter att tillgodose de olika behov som finns hos studerande.

Hur utbildningen genomförs idag skiljer sig också markant från när eftisutbildningen startade. Såväl tekniken som utbildningsarrangemangen har förändrats. Idag är det möjligt att studera på ett individuellt sätt, med en personlig utvecklingsplan och ofta även nätbaserat på distans.

Vad säger skolgångshandledarna idag om sin utbildning och arbetet?

Video 1 Varför är det bra att ha en utbildning för jobbet som handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet?

Video 2: Vad är det bästa med att jobba som handledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet?

Video 3: Hur skulle handledarna Jessica och Ian vilja att framtidens morgon- och eftermiddagsverksamheten skulle se ut?

Vad säger eftisbarnen om eftermiddagsverksamheten?

Video 4: Hur skulle eftisbarnen Amelie och Nellie vilja att eftis skulle se ut i framtiden?

Ellinor Gäddnäs, andra årets närvårdarstuderande vid vår enhet i Pedersöre, kom på en fin fjärde plats i Mästare2018 - FM-mästerskapen i yrkesskicklighet. 

Finalerna avgjordes i Tammerfors, där Ellinor tävlade mot sju andra om att bli bäst i landet på sitt yrke. 
Fullständiga resultat finns på Mästare2018 hemsidan: http://taitaja2018.fi/305-2/

Nästa år går finalen av stapeln i Joensuu.

När Ellinor Keskisipilä, 23 år, gick ut grundskolan visste hon som så många andra inte riktigt vad hon ville bli. Hon tog studenten vid Kronoby gymnasium och hade därefter ett par mellanår då hon både reste och jobbade. Av en slump fick hon, via en bekant, tips om lediga jobb på Hötorgscentret i Jakobstad, som är en privat serviceproducent
av äldreomsorgstjänster. På grupphemmet Villa Rosalie där Ellinor arbetar, vårdas personer med olika minnessjukdomar och hon tyckte att det verkade vara ett spännande och viktigt arbete. Tillsammans med arbetsgivaren kom de överens om att hon skulle inleda läroavtalsstudier för att bli behörig närvårdare.

Samarbete mellan studerande, skola och arbetsplatsen

Ellinor har studerat enligt läroavtalskonceptet ”snabba vägen” som innebär att man har tre teoridagar per månad vid YA och resten av tiden lär man sig yrket på arbetsplatsen med hjälp och stöd av en eller flera arbetsplatshandledare. Till arbetsplatshandledarens roll hör förutom att handleda också att följa upp så att man får alla bitar som behövs i examen. Ellinor ger arbetsplatsen och arbetsgemenskapen gott betyg. Det är familjärt och lätt att diskutera och ställa frågor. Man blir bra omhändertagen helt enkelt. Klienten är alltid i fokus. Det är också viktigt att ge anhöriga ett bra bemötande.

För att uppfylla alla krav i examensgrunderna har Ellinor emellanåt bytt avdelning på arbetsplatsen. Examensdelen Att främja välbefinnande och funktionsförmåga, där medicindelning och olika administreringssätt av läkemedel så som injektionsteknik ingår, har hon utfört på en annan avdelning. För att få pröva på något helt nytt och vidga vyerna, kommer Ellinor att avlägga den sista examensdelen ”Att arbeta inom hemvård” antingen med ett utbildningsavtal eller med ett annat kort läroavtal hos en annan arbetsgivare. Under tiden är hon då tjänstledig från sin vanliga arbetsplats.

Kommunikationen och samarbetet med skolan har fungerat bra. Mycket av studierna sker förstås på egen hand och på eget ansvar. Krävande, smidigt, självdisciplin och låg tröskel att ta kontakt, är några termer som Ellinor nämner. Lärarna har alltid funnits till hands och ansvariga handledaren Monica Ståhlberg på YA ger hon en extra guldstjärna för sitt engagemang.

När Ellinor Keskisipilä, 23 år, gick ut grundskolan visste hon som så många andra inte riktigt vad hon ville bli. Hon tog studenten vid Kronoby gymnasium och hade därefter ett par mellanår då hon både reste och jobbade. Av en slump fick hon, via en bekant, tips om lediga jobb på Hötorgscentret i Jakobstad, som är en privat serviceproducent
av äldreomsorgstjänster. På grupphemmet Villa Rosalie där Ellinor arbetar, vårdas personer med olika minnessjukdomar och hon tyckte att det verkade vara ett spännande och viktigt arbete. Tillsammans med arbetsgivaren kom de överens om att hon skulle inleda läroavtalsstudier för att bli behörig närvårdare.

Samarbete mellan studerande, skola och arbetsplatsen

Ellinor har studerat enligt läroavtalskonceptet ”snabba vägen” som innebär att man har tre teoridagar per månad vid YA och resten av tiden lär man sig yrket på arbetsplatsen med hjälp och stöd av en eller flera arbetsplatshandledare. Till arbetsplatshandledarens roll hör förutom att handleda också att följa upp så att man får alla bitar som behövs i examen. Ellinor ger arbetsplatsen och arbetsgemenskapen gott betyg. Det är familjärt och lätt att diskutera och ställa frågor. Man blir bra omhändertagen helt enkelt. Klienten är alltid i fokus. Det är också viktigt att ge anhöriga ett bra bemötande.

För att uppfylla alla krav i examensgrunderna har Ellinor emellanåt bytt avdelning på arbetsplatsen. Examensdelen Att främja välbefinnande och funktionsförmåga, där medicindelning och olika administreringssätt av läkemedel så som injektionsteknik ingår, har hon utfört på en annan avdelning. För att få pröva på något helt nytt och vidga vyerna, kommer Ellinor att avlägga den sista examensdelen ”Att arbeta inom hemvård” antingen med ett utbildningsavtal eller med ett annat kort läroavtal hos en annan arbetsgivare. Under tiden är hon då tjänstledig från sin vanliga arbetsplats.

Kommunikationen och samarbetet med skolan har fungerat bra. Mycket av studierna sker förstås på egen hand och på eget ansvar. Krävande, smidigt, självdisciplin och låg tröskel att ta kontakt, är några termer som Ellinor nämner. Lärarna har alltid funnits till hands och ansvariga handledaren Monica Ståhlberg på YA ger hon en extra guldstjärna för sitt engagemang.

Ingen av oss kommer troligen att glömma covid-våren 2020, vi fick vänja oss med nya rutiner gällande att hålla avstånd och handhygien. Vi fick lära oss att arbeta på distans och plötsligt blev arbetsplatsen lite öde och tom. För mig kändes det konstigt med ett skolhus utan studerande. Under min tid inom yrkesutbildningen har jag aldrig tidigare varit i samma läge. Jag har alltid haft studerande och medarbetare i min närhet och nu märkte jag plötsligt hur mycket energi samt inspiration som de har gett mig. Under våren väntade vi alla på sommaren och en välbehövlig ledighet, för våren var tung med all den osäkerhet och otaliga frågor som pandemin medförde.

Ledigheten har för mig inneburit ett behövligt avbrott från arbetet och de många funderingarna kring vilka restriktioner och hurdana anvisningar som pandemin kräver för verksamheten. Under ledigheten har jag, som tydligen många andra, satsat tid på olika byggprojekt. Jag har under sommaren bl.a byggt ett utekök och uteplats vid sommarstugan. Vid besök till olika byggvaruaffärer märkte jag ofta hur hyllorna gapade tomma och vissa varor plötsligt tog slut med långa leveranstider som följd. Jag undrar hur många uteplatser som har blivit byggda i Österbotten under den här våren och sommaren? Här finns många uppslag för olika vetenskapliga studier till vad som varit drivkraften till alla byggprojekt. Är det att vi plötsligt intresserade oss mer för vår näromgivning och familjen eller hade vi mer tid eller var det ett sätt att visa att vi tror på en framtid efter pandemin? För mig personligen var det att sätta tankarna på något annat som är mer bestående och greppbart. Jag ser framemot alla de stunder som vi i familjen kommer att tillbringa i vår nya gemensamma uteplats.

Tillbaks i arbetet gläds jag åt ett fullt skolhus och hur roligt det känns med liv och rörelse omkring en. Inom YA har vi startat en så normal verksamhet som möjligt med beaktande av att pandemin inte är förbi. Vårens anvisningar om handhygien och avstånd betonas i alla sammanhang. Vi följer med hur läget med pandemin förändras och är beredda att agera om det krävs. Jag hoppas att vi inte mer i år  behöver övergå helt och hållet till distanslärande för alla. Efter vårens speciella situation behöver vi ge våra studerande möjligheter att lära, träna och förfina sitt yrkeskunnande i våra egna lärmiljöer. Efter en tid med liten smittspridning i Österbotten har många tyvärr börjat ge avkall på att skydda sig och andra, vilket vi kan märka i ett ökat antal fall i Österbotten under de senaste veckorna. Jag önskar att vi på nytt hittar den solidaritet som fanns under våren och tillsammans arbetar för att förhindra smittspridning och minimera följderna av pandemin. Jag hoppas att vi kan undvika en likadan nedstängning av samhället i höst såsom i våras, för min känsla är att vi inte har råd med det. Ekonomiskt är det påfrestande för alla och vi vet inte vilka följder som det skulle medföra på det allmänna måendet med tanke på att den mörkaste tiden på året närmar sig.

Åtminstone jag vill ha möjligheten att få besöka Kopparön i höst och följa med det lokala hockeylagets bravader på isen. Jag ser framemot en höst utan restriktioner!

Den nya pandemi-situationen innebar inte på något sätt att den internationella verksamheten vid YA 

avstannade eller ”pausade”. Första kvartalet 2020 inleddes starkt med både mobilitets- och utvecklingsverksamhet. Flera grupper studerande inledde året med att genomföra UA-perioder utomlands. Dessutom tog YA även emot utländska studeranden, som placerades på UA-platser i Vasaregionen.

I mars avbokades naturligtvis icke-genomförbara internationella inlärningsperioder och studiebesök tillsvidare. Verksamhet inom utvecklingsprojekten omstrukturerades och möten och workshoppar genomförs nu i digital form. De nya utmaningarna gav också utrymme för framsteg och bredare förankring av internationell verksamhet inom YA, t.ex. genom kreativa lärmiljöer inom hemmainternationalisering och valbara examensdelar där studeranden kan stärka sina samhälls- och näringslivskompetenser, delta i föreläsningar med internationella föreläsare, genomgå språktest och stärka sin kulturella medvetenhet.  

Erasmus+ ackreditering 2021-2027 

YA:s internationella verksamhet har alltid varit flexibel och starkt förankrad i utvecklingsverksamhet, utmaningar och problemlösning. Förmågan att snabbt prioritera och omstrukturera verksamheten, så att målsättningarna för både personal och studerande uppnås, är mycket viktiga kompetenser som ständigt uppdateras genom bl.a. de strategiska målsättningarna.

I början av året 2021 fick YA ett formellt erkännande att den internationella verksamheten uppfyller Europeiska Unionens kvalitetskriterier och tilldelades Erasmus+ ackreditering för programperioden 2021-2027. Ackrediteringen gör det möjligt att upprätthålla och utveckla kvaliteten på vår internationella verksamhet. Det är också ett steg framåt när vi utvidgar och säkerställer ett tillförlitligt samarbetsnätverk på internationell nivå. Internationellt samarbete kräver förmåga att möta utmaningar och planera samt inleda flexibla lösningar inom verksamheten. 

Inkluderande internationell verksamhet

YA:s internationella verksamhet sker främst genom projekt- och nätverksarbete där YA synliggörs och marknadsförs både på den internationella yrkesutbildningsarenan samt i arbetslivet. Alla studerande och all personal vid YA:s fyra enheter ska ha jämlika möjligheter till att ta del av organisationens internationella verksamhet. Detta kan ske genom t.ex. internationella inlärningsperioder för både kortare och längre tid, studiebesök, jobbskuggning eller expertutbyte genom utvecklingsprojekt. Aktiviteterna kan ske helt utomlands, delvis utomlands eller virtuellt. Även s.k. hemmainternationalisering är ett alternativ. 

Hemmainternationalisering genom virtuell inlärning av internationella färdigheter och kompetenser erbjuds som valbara delområden inom gemensamma examensdelar. Kurserna ”Samhälle och arbetsliv med internationell touch” (del 1 och del 2) rekommenderas för de studerande som planerar genomföra en UA-period utomlands eller som är intresserade av en internationell arbetsmiljö. Kurserna, som delvis arrangeras via Teams, baserar sig på lärande i digital inlärningsmiljö och innehåller bl.a. föreläsningar, uppgifter, presentationer och språktest men även handledning i form av närstudietillfällen. 

Internationella mobilitetsperioder ger studerande möjlighet att lära sig och få förståelse för hur det internationella kunnandet inom den egna branschen ser ut utomlands samt att stärka språkfärdigheter och sociala kompetenser. Studerande har också möjlighet att ansöka om stipendium för internationella inlärningsperioder arrangerade via YA:s internationella tjänster. 

Målsättningar och åtgärder 2021–2027

Kännetecknande för Österbotten är företagsamhet. Stark kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning som anses vara viktiga framgångsfaktorer. Genom att analysera samhällsinfluenser och samverka med både lokala, regionala, nationella och internationella partners kan YA delta i regionens och landskapets utveckling, som också aktivt påverkar Vasaregionens och landskapets attraktionskraft.

Mellan 2015 och 2020 genomförde över 900 studerande inlärning utomlands, t.ex. genom UA-perioder eller studiebesök. Under samma period genomförde 439 personalrepresentanter utlandsmobiliteter. Det visar tydligt att den internationella verksamheten inom YA är väl förankrad. Naturligtvis spelar logistikbranschen en betydande roll i dessa siffror men det är bara positivt att vi kan erbjuda logistikstuderande denna möjlighet. Inte alla utbildare har möjlighet att låta sina logistikstuderande övningsköra i Sverige. Det grundläggande arbetet kring internationaliseringen inom YA har under många år byggts upp, utvecklats och integrerats i den dagliga verksamheten. Verksamheten bygger på att mobilitetsaktiviteter och utvecklingsprojekt ingår som en kontinuerlig och långsiktigt planerad funktion. 

Inför programperioden 2021-2027 förtydligade och stärkte YA sina strategiska internationella verksamhetsmålsättningar och lyfter nu fram tre utvecklingsområden:

1. Internationellt samarbete, internationella relationer och utvecklingssamarbete
2. Samarbete mellan utbildning och arbets- och näringsliv
3. Interkulturell utbildning och kontinuerligt lärande.

För att möta målsättningarna för internationalisering, internationella relationer och utvecklingssamarbete samt samarbete mellan utbildning och arbets- och näringsliv krävs inom organisationen YA ett stärkt fokus inom följande områden:

• Breddat och förstärkt partnersamarbete
• Stabil tillgång till högkvalitativa UA-platser utomlands
• Att upprätthålla rutinerna för den internationella verksamheten samt implementera dem i syfte att höja yrkesutbildningens attraktionskraft.

YA deltar aktivt i samhällsutvecklingen för att kunna förutser kommande kompetensbehov. Antalet studerande med utländsk bakgrund har ökat vid YA, liksom även antalet arbetstagare med mångkulturell bakgrund i regionens arbets- och näringsliv. De internationella kontakterna utgör en viktig del för verksamheten inom YA. 

Höstens internationella utbud

YA:s internationella tjänster ser nu framåt och planerar inom sin verksamhet inför hösten 2021 att  kunna erbjuda studerande UA-perioder eller kurser utomlands där de kan förvärva sociala kompetenser och en del av den praktiska yrkesskickligheten som ingår i examen. YA ska också erbjuda studeranden att i form av läroavtal avlägga en eller flera examensdelar utomlands. Längden på ett internationellt läroavtal kan vara alltifrån en till flera månader. Syftet med så kallade internationella ”lärlingskap” (apprenticeship) är att öka tillgången till kvalitativa läroavtal samtidigt som studerande har möjlighet att erhålla spetskunskaper och internationella färdigheter och interkulturella kompetenser. Dessutom erbjuds även de valbara kurserna ”Samhälle och arbetsliv med internationell touch” (del 1 och del 2), som rekommenderas för de studerande som planerar genomföra en UA-period utomlands eller som är intresserade av en internationell arbetsmiljö.

Personal inom yrkesutbildningen kan inom ramen för internationella mobilitetsperioder, i form av t.ex. jobbskuggning, studiebesök och/eller deltagande i utvecklingsprojekt, utveckla sin sakkunskap och bilda nätverk med internationella kolleger. 

För att uppnå målet om utbildning i världsklass krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete där internationella nätverk, samarbete och utveckling ingår som viktiga delar. Internationellt kunskapsutbyte är idag en förutsättning för att kunna erbjuda en kvalitativ och konkurrenskraftig utbildning och därför utvecklas och upprätthålls även de internationella kontaktytorna, så att de är till gagn för både läroanstalten och regionens arbets- och näringsliv.

Det av utbildningsstyrelsen finansierade Projektet ”Flerspråkighet – en resurs” har pågått vid Yrkesakademin i Österbotten under tiden 1.9.2018-31.3.2021. Projektets mål och verksamhet har fokuserat på att lyfta mångkultur och flerspråkighet som en resurs, stärka känslan av delaktighet bland alla våra studerande, stärka de studerandes möjligheter att uppnå sina mål och att ge personalen ny kompetens nya resurser och nya arbetssätt.

Vi hade vid slutet av projektet 277 studerande med annat modersmål än svenska eller finska inskrivna på YA. De mest representerade språken var bosniska, vietnamesiska, arabiska och ryska och totalt fanns det ca 40 olika modersmål bland våra studerande. 

Plock ur projektets verksamhet är bland annat att föreläsningar på temat rasism har ordnats för studerande och personal, mångfalden har synliggjorts på ett positivt sätt på YA via t.ex. roll ups med ”Välkommen till YA” på många olika språk, en mångkulturell almanacka som delades ut till samkommunens anställda år 2020, projektets egen facebook-sida som fungerat som informationskanal och material tipsbank, pilotförsök med handledning för studerande på eget modersmål och fortbildning för personal i bland annat språkinriktad ämnesundervisning.

Vilka slutsatser vi kan dra av projektverksamheten?
När vi ser på studerande-underlaget idag och i framtiden är språkutvecklande insatser otroligt viktiga för att vi ska kunna tillgodose våra studerandes och näringslivets behov framöver och för att vi ska förbli en attraktiv utbildningsorganisation för alla studerande oberoende av modersmål och bakgrund. 

För det fortsatta arbetet på YA kring språkmedvetet lärande, flerspråkighet och mångfald som en resurs gjordes det i slutet av projektet upp en roadmap/vägkarta där det lyfts flertalet åtgärder och aktiviteter som behöver fortsätta och stärkas framöver. Språkutvecklande insatser förbättrar kvaliteten, säkerheten, arbetsmiljön och kompetensen för studerande och personal, ökar delaktigheten och tillgodoser regionens behov av arbetskraft.

Språkpolicy
Ett välkommet steg för YA skulle vara att formulera en språkpolicy som beskriver vår vision och  lägger grunden till  det fortsatta språkutvecklande arbetet. Ledningsgruppen vid YA nappade på tanken kring språkpolicy och lovade fortsätta arbetet kring detta.

Projektet lyfter även fram flertalet andra språkutvecklande insatser som skulle stöda personal samt studerande och deras språkmässiga utveckling under studietiden. Här kan bland annat till exempel nämnas, 

• samtal med studerande om deras språkutveckling
• erbjuda handledning på modersmålet i studierna
• utse/anställa språkstödsperson för personalen
• erbjuda fortbildning till arbetslivet i språkutvecklande arbetssätt.

Till slut
Projektet har utvärderats genom diskussioner med studerande, personal och handledare på modersmålet. Feedbacken är positiv och studerande har upplevt att handledningen hjälpt dem mycket bl.a. inför yrkesprov. Personalen upplever att diskussionsklimatet kring språkfrågor blivit öppnare och att det är lättare att diskutera språkfrågor utan att det känns obekvämt.

Flerspråkighet en resurs – projektet har lagt grunden till en fortsatt god utveckling vid YA där flerspråkighet, mångfald och jämlikhet är en del av vardagen. Vi har en god grund att stå på och har mycket förberedande arbete gjort, men det finns alla orsaker att genast ta vid och fortsätta det här arbetet med stort engagemang och delaktighet. 

Yrkesakademin i Österbotten är en otroligt viktig aktör i utbildningen för personer med annat modersmål och för säkerställandet av arbetskraft för näringslivet i regionen.

Det av utbildningsstyrelsen finansierade Projektet ”Flerspråkighet – en resurs” har pågått vid Yrkesakademin i Österbotten under tiden 1.9.2018-31.3.2021. Projektets mål och verksamhet har fokuserat på att lyfta mångkultur och flerspråkighet som en resurs, stärka känslan av delaktighet bland alla våra studerande, stärka de studerandes möjligheter att uppnå sina mål och att ge personalen ny kompetens nya resurser och nya arbetssätt.

Vi hade vid slutet av projektet 277 studerande med annat modersmål än svenska eller finska inskrivna på YA. De mest representerade språken var bosniska, vietnamesiska, arabiska och ryska och totalt fanns det ca 40 olika modersmål bland våra studerande. 

Plock ur projektets verksamhet är bland annat att föreläsningar på temat rasism har ordnats för studerande och personal, mångfalden har synliggjorts på ett positivt sätt på YA via t.ex. roll ups med ”Välkommen till YA” på många olika språk, en mångkulturell almanacka som delades ut till samkommunens anställda år 2020, projektets egen facebook-sida som fungerat som informationskanal och material tipsbank, pilotförsök med handledning för studerande på eget modersmål och fortbildning för personal i bland annat språkinriktad ämnesundervisning.

Vilka slutsatser vi kan dra av projektverksamheten?
När vi ser på studerande-underlaget idag och i framtiden är språkutvecklande insatser otroligt viktiga för att vi ska kunna tillgodose våra studerandes och näringslivets behov framöver och för att vi ska förbli en attraktiv utbildningsorganisation för alla studerande oberoende av modersmål och bakgrund. 

För det fortsatta arbetet på YA kring språkmedvetet lärande, flerspråkighet och mångfald som en resurs gjordes det i slutet av projektet upp en roadmap/vägkarta där det lyfts flertalet åtgärder och aktiviteter som behöver fortsätta och stärkas framöver. Språkutvecklande insatser förbättrar kvaliteten, säkerheten, arbetsmiljön och kompetensen för studerande och personal, ökar delaktigheten och tillgodoser regionens behov av arbetskraft.

Språkpolicy
Ett välkommet steg för YA skulle vara att formulera en språkpolicy som beskriver vår vision och  lägger grunden till  det fortsatta språkutvecklande arbetet. Ledningsgruppen vid YA nappade på tanken kring språkpolicy och lovade fortsätta arbetet kring detta.

Projektet lyfter även fram flertalet andra språkutvecklande insatser som skulle stöda personal samt studerande och deras språkmässiga utveckling under studietiden. Här kan bland annat till exempel nämnas, 

• samtal med studerande om deras språkutveckling
• erbjuda handledning på modersmålet i studierna
• utse/anställa språkstödsperson för personalen
• erbjuda fortbildning till arbetslivet i språkutvecklande arbetssätt.

Till slut
Projektet har utvärderats genom diskussioner med studerande, personal och handledare på modersmålet. Feedbacken är positiv och studerande har upplevt att handledningen hjälpt dem mycket bl.a. inför yrkesprov. Personalen upplever att diskussionsklimatet kring språkfrågor blivit öppnare och att det är lättare att diskutera språkfrågor utan att det känns obekvämt.

Flerspråkighet en resurs – projektet har lagt grunden till en fortsatt god utveckling vid YA där flerspråkighet, mångfald och jämlikhet är en del av vardagen. Vi har en god grund att stå på och har mycket förberedande arbete gjort, men det finns alla orsaker att genast ta vid och fortsätta det här arbetet med stort engagemang och delaktighet. 

Yrkesakademin i Österbotten är en otroligt viktig aktör i utbildningen för personer med annat modersmål och för säkerställandet av arbetskraft för näringslivet i regionen.

Yrkesakademin i Österbotten leder projektet ”Yrke för alla” under tiden 1.8.2020 – 30.4.2023.  Projektet ska stöda och hjälpa elever att hitta rätt yrkesutbildning samt stöda och hjälpa studerande som befinner sig mitt i eller är i slutet av sin yrkesutbildning att ta steget ut i arbetslivet eller studera vidare. Genom projektets utvecklingsåtgärder kommer målgruppen; lärare, handledare och övrig personal inom yrkesutbildningen att få ytterligare kunskap om ansvar och arbetsfördelning gällande jämlika möjligheter i övergångar mellan grundskolan, yrkesutbildningen och arbetslivet. Undervisnings- och handledningspersonalen erbjuds stöd samt möjligheter till att utveckla individuella studievägar för studerande med beaktande av deras intressen och möjligheter. Även ytterligare kunskap och information om psykisk ohälsa ingår. 

Projektet finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland och Konstsamfundet. 

Målgruppen för den lokala och regionala verksamheten är det mångprofessionella samarbetsnätverket som bildas som ett resultat av utvecklingsarbetet; personal inom studerandevården, ungdomsverkstäder, social- och mentalvård och tredje sektorns organisationer. Arbetslivskontakten sker bl.a. via föreningen Företagarna i Korsholm r.f. 

Projektets huvudsakliga målsättning är indelad i tre delar:

• Kartläggning, planering och vidareutveckling av tillgänglig information gällande övergångsskeden mellan grundskolan, yrkesutbildning och arbetslivet samt från arbetslivet till kompletterande eller vidareutbildning på andra stadiet. Det arbete som görs inom den här första delen utgör grunden till de andra två delarnas utvecklingsarbete.
• Synliggörande av jämlika möjligheter och karriärvägledning samt att hitta rätt väg till yrket. Här stöder projektet individuella val och att verka för ett tillåtande samhälle för unga att välja sitt eget yrke. Vi skapar en helhetsmodell mellan olika aktörer för att klargöra lokala och senare regionala samarbetsformer för att kartlägga framtida möjliga yrken och jämlika möjligheter i arbetslivet för både elever i grundskolan och studerande inom andra stadiets yrkesutbildning.Projektet bidrar med att ge en rättvis och jämlik bild av de yrken man kan studera till inom andra stadiets yrkesutbildning. Här inkluderas studerande som erfarenhetstalare och ambassadörer för att stöda en saklig, jämlik och positiv image och kommunikation om yrkesutbildningen i Finland. Även yrkeslärare och arbetsplatshandledare kan inkluderas i samband med det här utvecklingsarbetet.Elev- och studiehandledare erbjuder handledning enligt individuella önskemål och personliga möjligheter. Elever ska kunna bekanta sig med yrkesläroanstalter och dess studerande. De här åtgärderna är centrala för unga för att de skall kunna göra ett individuellt val enligt egna intressen och möjligheter. Studiebesök till yrkesläroanstalter, studieförsök, yrkesprao, träff med nuvarande studerande och företagsbesök är exempel på hur detta kan genomföras.
• Stöd i yrkesutbildningen. Inom projektet utvecklas yrkesutbildningens personal till att kunna vägleda, handleda och hantera olika studerande jämlikt. Vi utvecklar metoder för pedagogisk rehabilitering i vilken ungdomar och studerande i utsatt situation får psykosocialt stöd enligt individuella behov och som förverkligas genom sektorövergripande samarbete. Utvecklingen av t.ex. de digitala lärmiljöerna behöver även beakta tillgänglighet för alla studerandemålgrupper.Övergripande målsättningar inom denna tyngdpunkt är följande: 

• • Informera om och handleda till befintliga tjänster för individuellt stöd som befrämjar lika möjligheter, ungas välbefinnande och aktiv delaktighet.

• • Beskriva och klargöra personalens ansvar och arbetsfördelning gällande jämlika möjligheter i övergångar, erbjuda undervisnings- och handledningspersonalen stöd samt utveckla möjligheter för individuella studievägar för studerande med beaktande av deras intressen och möjligheter.

• • Utveckla det regionala samarbetet för att intensifiera stöd till jämlika möjligheter i övergången mellan den grundläggande utbildningen och andra stadiets yrkesutbildning.

• • Utveckla ett mångprofessionellt och sektorövergripande samarbete för att främja delaktighet bland ungdomar som upplever ojämlikhet, utanförskap och diskriminering. Främja företags och organisationers produktivitet och konkurrenskraft genom att utgående från arbetslivets behov av kunnig arbetskraft och från arbetslöshetsstatistiken kartlägga kompetensen som behövs i arbetslivet, samt att hitta och åtgärda eventuella brister i kunnandet hos arbetssökanden för att fylla kompetensbehovet.

Inom projektet jobbar projektledare Thomas Fant och Nathali Stenback, handledare i studievardagen, som finns tillgänglig för studerande och lärare vid enheterna i Gamla Vasa och Närpes. Enheterna i Pedersöre och Jakobstad får även en resursperson från UBS-projektet Aktiv och välmående, Lucas Nyman, handledare för yrkesutbildning i rörelse. 

Thomas berättar: ”Projektet har kommit bra igång och Nathali har redan flera studerande inom kontaktnätverket. Både interna och externa planerings- och samarbetsmöten har hållits med bl.a. studiehandledare och speciallärare och resurscentret Föregångarna samt kuratorer.”

”Vi kommer också att återuppta funktionen med Infoakuten där de lokala uppsökarna från resurscentret Föregångarna och Korsholms kommun kan stöda och hjälpa våra studerande som önskar diskutera, få hjälp och stöd för att nå de tjänster de behöver. Det här är ett jobb som ingen gör ensam. Alltid ska det finnas någon som är tillgänglig för våra studerande” fortsätter han.

Linda Honka och Axel Storbacka studerar visuell framställning på YA i Jakobstad. I vintras avlade de examensdelen ”utövare inom visuell framställning” som till största delen består av att jobba med ett specifikt kunduppdrag. Under examensdelens gång lär man sig att ha kundkontakt, att göra offerter, prisberäkningar, budget och tidtabell etc.

”Tanja Forsblom, Projekt Livs representant, tog kontakt med oss gällande sitt initiativ till en handbok för föräldrar till långtidssjuka barn,” berättar Anna Wallendahl, lärare i visuell framställning. ”Det var ett perfekt projekt för studerandegruppen att jobba med under två månader, och Tanja var en exemplarisk kund, också ur ett pedagogiskt perspektiv. Hon gav oss en väldigt genomarbetad brief,” fortsätter Anna.

Broschyren delas ut till svenskspråkiga par som får beskedet om att deras barn har en långtidssjukdom. Den ger information, stöd, tips och vägledning. Citaten som används är skrivna av föräldrar till långtidssjuka barn och ska ge en känsla av att man inte är ensam i sin situation.

”Med guiden vill vi kunna stödja och hjälpa par just där de befinner sig i sjukdomsprocessen och i parförhållandet. Vi tror det är viktigt för föräldrarna att kunna känna igen sig i en annan förälders tankar och känslor,” säger Tanja Forsblom.

En lärorik process

Axel och Linda berättar hur det gick till då de började jobba med broschyren. ”Vår uppgift var att fotografera och göra layout. Texten fick vi färdigt av kunden. Tanja hade också en ganska färdig idé om vilken känsla broschyren skulle förmedla och hade valt ut en färgskala vi kunde utgå ifrån när det gällde både foton och layout. Vi ville komma åt en välkomnande känsla med varma färger och behagliga bilder,” berättar Axel och Linda.

Hela studerandegruppen jobbade först med att kläcka idéer, planera och bygga upp broschyrkonceptet och den grafiska profilen. När projektet sedan framskred delades de konkreta arbetsuppgifterna ut enligt vad studerande var mest intresserade av att jobba med. Två personer fotograferade, fyra personer jobbade med den grafiska layouten och två personer jobbade med foto- och bildredigering.

Axel jobbade mest med fotografering och fotoredigering och Linda jobbade mest med broschyrens layout. ”Att komma på grunddesignen och hur allt skulle funka tillsammans, tyckte jag var mest utmanande,” säger Linda. ”Det som var mest utmanande var att hinna få allting färdigt i tid. Lite över tidtabellen gick vi nog till sist,” berättar Axel.

Tanja håller med Axel. ”Det som har varit mest utmanande är nog tidsplanen. Jag kunde inte tro att arbetet med texterna skulle ta så lång tid; att välja ut passande citat, att välja bort spalter och att bearbeta texterna. Där har studerandegruppen haft långt tålamod med oss,” säger hon.

På frågan om vad de lärt sig av det här projektet säger Axel och Linda att det överlag har varit väldigt lärorikt. Framförallt insåg de att kommunikation mellan alla som var med i projektet var jätteviktigt för att driva projektet framåt. Det var också viktigt med kontinuerlig kommunikation med kunden och att försöka hålla den tidtabell man slagit fast.

Ett fint samarbete och ett gott slutresultat

Tanja Forsblom var väldigt nöjd med samarbetet med YA:s studerande. ”Det kändes fint att både handledaren och studerandegruppen tog sig an uppgiften på ett så fint och engagerande sätt. Det betydde mycket för mig. De har verkligen arbetat från hjärtat och jag är väldigt tacksam över samarbetet med gruppen och deras handledare,” säger hon.

Hon är också nöjd över slutresultatet. ”Vi ville att broschyren ska förmedla värme, trygghet och hopp. Det tycker jag att studerandegruppen har lyckats väldigt bra med, färgerna och bilderna i guiden är valda med omsorg. De ska verkligen känna sig stolta!” säger hon.

Linda Honka och Axel Storbacka studerar visuell framställning på YA i Jakobstad. I vintras avlade de examensdelen ”utövare inom visuell framställning” som till största delen består av att jobba med ett specifikt kunduppdrag. Under examensdelens gång lär man sig att ha kundkontakt, att göra offerter, prisberäkningar, budget och tidtabell etc.

”Tanja Forsblom, Projekt Livs representant, tog kontakt med oss gällande sitt initiativ till en handbok för föräldrar till långtidssjuka barn,” berättar Anna Wallendahl, lärare i visuell framställning. ”Det var ett perfekt projekt för studerandegruppen att jobba med under två månader, och Tanja var en exemplarisk kund, också ur ett pedagogiskt perspektiv. Hon gav oss en väldigt genomarbetad brief,” fortsätter Anna.

Broschyren delas ut till svenskspråkiga par som får beskedet om att deras barn har en långtidssjukdom. Den ger information, stöd, tips och vägledning. Citaten som används är skrivna av föräldrar till långtidssjuka barn och ska ge en känsla av att man inte är ensam i sin situation.

”Med guiden vill vi kunna stödja och hjälpa par just där de befinner sig i sjukdomsprocessen och i parförhållandet. Vi tror det är viktigt för föräldrarna att kunna känna igen sig i en annan förälders tankar och känslor,” säger Tanja Forsblom.

En lärorik process

Axel och Linda berättar hur det gick till då de började jobba med broschyren. ”Vår uppgift var att fotografera och göra layout. Texten fick vi färdigt av kunden. Tanja hade också en ganska färdig idé om vilken känsla broschyren skulle förmedla och hade valt ut en färgskala vi kunde utgå ifrån när det gällde både foton och layout. Vi ville komma åt en välkomnande känsla med varma färger och behagliga bilder,” berättar Axel och Linda.

Hela studerandegruppen jobbade först med att kläcka idéer, planera och bygga upp broschyrkonceptet och den grafiska profilen. När projektet sedan framskred delades de konkreta arbetsuppgifterna ut enligt vad studerande var mest intresserade av att jobba med. Två personer fotograferade, fyra personer jobbade med den grafiska layouten och två personer jobbade med foto- och bildredigering.

Axel jobbade mest med fotografering och fotoredigering och Linda jobbade mest med broschyrens layout. ”Att komma på grunddesignen och hur allt skulle funka tillsammans, tyckte jag var mest utmanande,” säger Linda. ”Det som var mest utmanande var att hinna få allting färdigt i tid. Lite över tidtabellen gick vi nog till sist,” berättar Axel.

Tanja håller med Axel. ”Det som har varit mest utmanande är nog tidsplanen. Jag kunde inte tro att arbetet med texterna skulle ta så lång tid; att välja ut passande citat, att välja bort spalter och att bearbeta texterna. Där har studerandegruppen haft långt tålamod med oss,” säger hon.

På frågan om vad de lärt sig av det här projektet säger Axel och Linda att det överlag har varit väldigt lärorikt. Framförallt insåg de att kommunikation mellan alla som var med i projektet var jätteviktigt för att driva projektet framåt. Det var också viktigt med kontinuerlig kommunikation med kunden och att försöka hålla den tidtabell man slagit fast.

Ett fint samarbete och ett gott slutresultat

Tanja Forsblom var väldigt nöjd med samarbetet med YA:s studerande. ”Det kändes fint att både handledaren och studerandegruppen tog sig an uppgiften på ett så fint och engagerande sätt. Det betydde mycket för mig. De har verkligen arbetat från hjärtat och jag är väldigt tacksam över samarbetet med gruppen och deras handledare,” säger hon.

Hon är också nöjd över slutresultatet. ”Vi ville att broschyren ska förmedla värme, trygghet och hopp. Det tycker jag att studerandegruppen har lyckats väldigt bra med, färgerna och bilderna i guiden är valda med omsorg. De ska verkligen känna sig stolta!” säger hon.

När Jens Norrgård och sambon Johanna beslöt sig för att bygga hus, stod det klart från början att huset skulle vara modernt och inkludera hemautomation.

Paret Norrgård flyttade in i sitt nya hus 2018 och valde ett system från ABB. De gillade bl.a. designen på tryckknappar, uttag och displayer. Ett annat krav Jens hade var att ytterdörren skulle styras elektroniskt utan nycklar.

”Jag hatar att stänga ut mig bara för att jag glömt ta med mig nyckeln. Vi valde en lösning med sifferkod och systemet har en snygg lösning där knappsatsen är integrerad med porttelefon och kamera”, säger Norrgård.

Flexibelt system som anpassar sig efter livssituationen

Jens berättar att de utnyttjar i princip alla funktioner som systemet erbjuder. Vissa rum har rörelsesensorer som tänder lamporna när man kommer in i rummet och släcker dem automatiskt efter en given tid. Systemet bygger på en centralenhet som är kopplad till olika relän. Ett relä kan man säga är en elektriskt manövrerad strömbrytare med vilken man med en liten kontrollström kan fjärrstyra tillgången på ström till olika utrustning. Man har alltså olika relän för golvvärme, persienner, lampor, sensorer osv.

Belysningen kan varieras oändligt med ett knapptryck. Ljusstyrkan i hela huset kan anpassas för t.ex. städning eller tv-tittande. ”När jag kommer hem tänds de åtta lampor som jag ändå skulle ha gått runt och tänt”, säger Norrgård.

Ett tänkt övervakningsscenario eller händelseförlopp som Norrgård nämner är följande: Utomhussensorn på garaget är programmerad att mellan kl. 24.00 och 06.00 ge impuls till en kamera ifall någon rör sig på uppfarten. Då tar kameran bilder som skickas till hans mobil.

Även porttelefonen är försedd med kamera. ”När någon ringer på dörrklockan, ringer även min mobil, och då kan jag både se och prata med den som står utanför dörren, oavsett var i världen jag befinner mig. Är det då till exempel en beställd servicemontör som ska fixa tvättmaskinen, kan jag via mobilen öppna dörren för personen utan att själv behöva vara på plats”, förklarar Norrgård. 

Enkelt och smidigt att ändra

Enkelheten och flexibiliteten exemplifierar Norrgård genom att jämföra en traditionell elinstallation med ett automationssystem när man vill ändra funktionen för en tryckknapp eller brytare på väggen.

När du har en vanlig elinstallation och vill kunna tända ytterligare en lampa med en brytare, kontaktar du först en elmontör som kommer och drar en ny kabel. Då måste kanske någon vägg-eller takskiva tas loss och plötsligt står du inför en mindre renovering. Om Norrgård ska göra samma sak, tar han sin surfplatta och ändrar tryckknappen genom att lägga till en ny funktion (dra och släpp). Det tar honom mindre än tio minuter och syns ingenstans.

”Till och med om jag vill lägga till en helt ny fysisk tryckknapp ovanför en befintlig, tar jag bara ett hål i väggskivan där knappen ska placeras och pluggar in den i busskontakten och via surfplattan ger jag den sin funktion. I princip kan varje tryckknapp styra vad som helst”, säger Norrgård. 

Norrgård prisar användarvänligheten i systemet och säger att alla kan lära sig det. Systemet har förenklat parets vardag och det är något de skulle ha svårt att vara utan. Inget spring för att tända och släcka utebelysning (speciellt under julen) för antingen styrs den av dagsljuset eller klockslag. 

Det är ett knapptryck som gäller även inomhus med alla ljusstakar, stjärnor och granar – och allt är lättillgängligt i mobilen. ”Ingen risk att kaffebryggaren glöms på heller. Away-knappen släcker alla lampor och gör valda uttag strömlösa”, förklarar han. 

Prismässigt blir en hemautomation marginellt dyrare än en vanlig elinstallation, men sett till totala kostnaden för ett hus, är det en droppe i havet. ”Nyttan är mångfalt större än kostnaden. Jag rekommenderar alla som bygger hus i dag att installera automation. Det ger så många fler möjligheter”, avslutar Norrgård. 

När Jens Norrgård och sambon Johanna beslöt sig för att bygga hus, stod det klart från början att huset skulle vara modernt och inkludera hemautomation.

Paret Norrgård flyttade in i sitt nya hus 2018 och valde ett system från ABB. De gillade bl.a. designen på tryckknappar, uttag och displayer. Ett annat krav Jens hade var att ytterdörren skulle styras elektroniskt utan nycklar.

”Jag hatar att stänga ut mig bara för att jag glömt ta med mig nyckeln. Vi valde en lösning med sifferkod och systemet har en snygg lösning där knappsatsen är integrerad med porttelefon och kamera”, säger Norrgård.

Flexibelt system som anpassar sig efter livssituationen

Jens berättar att de utnyttjar i princip alla funktioner som systemet erbjuder. Vissa rum har rörelsesensorer som tänder lamporna när man kommer in i rummet och släcker dem automatiskt efter en given tid. Systemet bygger på en centralenhet som är kopplad till olika relän. Ett relä kan man säga är en elektriskt manövrerad strömbrytare med vilken man med en liten kontrollström kan fjärrstyra tillgången på ström till olika utrustning. Man har alltså olika relän för golvvärme, persienner, lampor, sensorer osv.

Belysningen kan varieras oändligt med ett knapptryck. Ljusstyrkan i hela huset kan anpassas för t.ex. städning eller tv-tittande. ”När jag kommer hem tänds de åtta lampor som jag ändå skulle ha gått runt och tänt”, säger Norrgård.

Ett tänkt övervakningsscenario eller händelseförlopp som Norrgård nämner är följande: Utomhussensorn på garaget är programmerad att mellan kl. 24.00 och 06.00 ge impuls till en kamera ifall någon rör sig på uppfarten. Då tar kameran bilder som skickas till hans mobil.

Även porttelefonen är försedd med kamera. ”När någon ringer på dörrklockan, ringer även min mobil, och då kan jag både se och prata med den som står utanför dörren, oavsett var i världen jag befinner mig. Är det då till exempel en beställd servicemontör som ska fixa tvättmaskinen, kan jag via mobilen öppna dörren för personen utan att själv behöva vara på plats”, förklarar Norrgård. 

Enkelt och smidigt att ändra

Enkelheten och flexibiliteten exemplifierar Norrgård genom att jämföra en traditionell elinstallation med ett automationssystem när man vill ändra funktionen för en tryckknapp eller brytare på väggen.

När du har en vanlig elinstallation och vill kunna tända ytterligare en lampa med en brytare, kontaktar du först en elmontör som kommer och drar en ny kabel. Då måste kanske någon vägg-eller takskiva tas loss och plötsligt står du inför en mindre renovering. Om Norrgård ska göra samma sak, tar han sin surfplatta och ändrar tryckknappen genom att lägga till en ny funktion (dra och släpp). Det tar honom mindre än tio minuter och syns ingenstans.

”Till och med om jag vill lägga till en helt ny fysisk tryckknapp ovanför en befintlig, tar jag bara ett hål i väggskivan där knappen ska placeras och pluggar in den i busskontakten och via surfplattan ger jag den sin funktion. I princip kan varje tryckknapp styra vad som helst”, säger Norrgård. 

Norrgård prisar användarvänligheten i systemet och säger att alla kan lära sig det. Systemet har förenklat parets vardag och det är något de skulle ha svårt att vara utan. Inget spring för att tända och släcka utebelysning (speciellt under julen) för antingen styrs den av dagsljuset eller klockslag. 

Det är ett knapptryck som gäller även inomhus med alla ljusstakar, stjärnor och granar – och allt är lättillgängligt i mobilen. ”Ingen risk att kaffebryggaren glöms på heller. Away-knappen släcker alla lampor och gör valda uttag strömlösa”, förklarar han. 

Prismässigt blir en hemautomation marginellt dyrare än en vanlig elinstallation, men sett till totala kostnaden för ett hus, är det en droppe i havet. ”Nyttan är mångfalt större än kostnaden. Jag rekommenderar alla som bygger hus i dag att installera automation. Det ger så många fler möjligheter”, avslutar Norrgård. 

Fem YA studeranden vidare till Mästare-tävlingarnas final

Den 4:e december besöktes Yrkesakademin i Österbotten av en delegation på sex personer från Shandong Medicine Technician College i Kina. Under besöket fick delegationen en presentation av det finländska utbildningssystemet och närvårdarutbildningen med fokus på äldreomsorg. De fick även en rundvandring på Campus Kungsgården. Speciellt intresserade var besökarna över att få detaljerad information om det finländska hemservicekonceptet samt om den undervisning som möjliggjort den internationella tävlingsframgången för YA:s närvårdare. 

Yrkesutbildning i världsklass

I samband med att YA:s närvårdarstuderanden Martina Kung och Linnéa Ravald vann International Nursing Skill Contest i Shanghai i Kina år 2015 och Sofia Sundqvist vann guldi WorldSkills i Abu Dhabi 2017 placerade sig YA på världskartan gällande yrkesutbildning i världsklass. Speciellt i Kina uppmärksammades den finländska yrkesutbildningsnivån  och kvaliteten. 

Under sommaren och hösten 2018 kontaktades YA av Shandong Medicine Technician College, som är en statligt ägd högskola i Shandong-provinsen och har ingått praktikavtal med hundratals rikstäckande och välkända biotekniska läkemedelsföretag. Högskolan erbjuder mer än 20 huvudämnen inom läkemedelsmarknadsföring, medicinsk örterteknik, livsmedelsvetenskap och kosmetika. De har en GMP (Good Manufacturing Practice) träningsverkstad, som uppfyller de nationella kvalitetsstandarderna för biofarmaceutisk produktion. Dessutom finns också en välkänd nationell utställningssal för inhemska arter samt ett medicinskt växtfält baserat på Taishan-berget. Vid högskolan erbjuds kurser och forskningsprogram såsom t.ex. "Biomedicinsk raffineringsprocesser", "Biomedicinsk formel", "Bioekonomisk Affärsredovisning", "Bioprocessteknologi", "Biomedicinsk Botanik ", " Biomedicinsk processteknik" och ”Livsmedelsindustri”. Högskolans styrka är att de integrerar proteinläkemedelteknik inom  grundutbildning och yrkesutbildning. Under de senaste 30 åren har högskolan utbildat mer än 50 000 studerande för olika företag och institutioner över hela landet. Vid Shandong Medicine Technician College finns 60 lärare med behörighet på professors- och docentnivå. 

Shandong Medicine Technician College var speciellt intresserade av YA:s närvårdarutbildning inom äldreomsorgen. En åldrande befolkning utgör i Kina, liksom i de flesta europeiska länder, en utmaning inom många områden och man har nyligen inlett utvecklingen av yrkesutbildning inom äldreomsorgen. Eftersom YA utmärkt sig inom internationella tävlingar i yrkesskicklighet kontaktades läroanstalten med en förfrågan om studiebesök och utbildningssamarbete. Tillsammans med den kinesiska delegationen, som besökte YA i december, diskuterades möjligheterna till utbildningssamarbete. Hemservicekonceptet med målsättning att göra det möjligt för äldre personer att bo hemma allt längre var enligt delegationen unikt liksom även den omfattande andelen utbildning på arbetsplatser som närvårdarstuderandena genomför under sin studietid. 

Under mötet planerades även besök till Shandong Medicine Technician College, för att kunna fortsätta diskussionerna och planering inför ett framtida utbildningssamarbete.

Internationellt utbildningssamarbete

Det har under flera årrått efterfrågan på finländsk utbildning ute i världen. Den nya yrkesutbildningslagstiftningen, som trädde i kraft i början av 2018, möjliggör utbildningssamarbete och export av yrkesinriktade examina. Utbildningsanordnarna har nu möjlighet att sälja hela yrkesinriktade examina eller examensdelar till utlandet. Till länder utanför EU och ETA-området kan utbildningsanordnarna sälja sådana examina och examensdelar som Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat dem tillstånd att anordna. För att kunna säljas examina utomlands måste vissa ändringar i examensgrunderna göras och dessa ändringar ansvarar Utbildningsstyrelsen för. För att examensgrunderna ska kunna lämpa sig för utbildningssamarbete och -export bearbetas de gäller bl.a. språkkunskaper, finländsk lagstiftning och bestämmelser. I examensgrunderna där det t.ex. ingår hygienpass, säkerhetscertifikat och intyg över första hjälpen som gäller i Finland, beskriva istället det kunnande som ingår i dem. Vid behov kan grunderna även anpassas till ifrågavarande lands förhållanden i landet. 

Målet är att den finländska utbildningsexportens volym ska stiga till 350 miljoner euro fram till 2018. Utbildningsexportvolymen är cirka 260 miljoner euro (TEKES utredning av värdet 2014).

I den kinesiska delegationen deltog:

• Li Songtao, Dean, Shandong Medicine Technician College
• Zhai Shulin, Senior lecturer, Shandong Medicine Technician College
• Zhang Kaichen. Senior Internship Instructor, Shandong Medicine Technician College
• Zhang Junling, Professor, Shandong Medicine Technician College
• Zhang Jing, Lecturer, Shandong Medicine Technician College
• Li Mei, Lecturer, Shandong Medicine Technician College

Deras tolk och guide var Zhipeng Liu från Nordic Wings.

Text: Susanna Vestling, Foto: Kim Blåfield

Flerspråkighet – en resurs

Samkommunens direktör Ulrica Karp belönades 4.11 på svenska dagen med Folktingets förtjänstmedalj för sitt arbete för svenskan i Finland. "Det måste gå att bli också annat än vårdare och ingenjör i Österbotten", säger Ulrica Karp i en intervju med Vasabladet dagen till ära.

Våra varmaste gratulationer!

www.vasabladet.fi

Statistik visar att invandringen till Finland ökar. Finlands invandring kan fortfarande ses som låg vid en internationell jämförelse, men det står klart att det kommer allt fler invandrare till Finland. Enligt Migrationsverket var arbete, familj och studier de vanligaste orsakerna till att mänskor flyttade till Finland år 2020*. Kvotflyktingar och internationellt skydd utgjorde en liten del av den totala invandringen. Invandrare är alltså ingen homogen grupp och förutsättningarna för ett nytt liv i Finland varierar. Men åtminstone en sak förenar – den som invandrar till Finland har lämnat mycket av familj, vänner, kollegor, yrkesmässiga kontakter och nätverk bakom sig. Det gäller att starta om och bygga nytt.  

Projektet Föreningsliv för alla har strävat efter att stöda invandrare i Jakobstadsregionen så att de ska hitta till det lokala föreningslivet. Varför just föreningar? För att finländare är aktiva föreningsmänskor, för att föreningar finns överallt och för att de erbjuder naturliga mötesplatser. I föreningar kan nyanlända öva språk, skapa lokala nätverk, känna gemenskap och ha roligt. Ur integrationssynvinkel är möten mellan olika etniska grupper och mellan invandrare och majoritetsbefolkningen viktiga.  

Projektet har en sysselsättande funktion och riktar sig till alla slags invandrare. Kvotflyktingar och asylsökande med uppehållstillstånd kan lyftas fram alldeles särskilt, eftersom många av dem inledningsvis saknar arbete, språkkunskap och nätverk. Men projektet vill också stöda övriga invandrares väg till nätverkande och en aktiv fritid. Ett av projektets mål var att skapa förutsättningar för att till exempel arbetskraftsinvandrare ska trivas, skapa nätverk och stanna var. Det finns helt enkelt många skäl till att det är viktigt att de invandrare som kommer till Österbotten hittar till föreningar och fritidsaktiviteter.  

Yrkeshögskolan Centria, integrationsenheten i Jakobstadsregionen och Yrkesakademin i Österbotten har alla varit delgenomförare i Föreningsliv för alla. Projektets tre aktörer har haft olika roller och perspektiv. Yrkeshögskolan Centria, som också varit projektägare, har fokuserat på föreningar och på att förbereda dem för att ta emot medlemmar från andra kulturer. Är föreningens information utformad så att personer med andra modersmål än svenska, finska och engelska kan ta del av den? Hittas kontaktuppgifter enkelt på föreningens hemsida eller via sociala medier? Finns det praktiska saker man behöver tänka på? Centria har ordnat diskussionstillfällen och workshoppar för föreningar och jobbat med kommunerna så att utvärderingsfrågor kring inkludering av invandrare nu blivit en del av ansökningsprocessen när föreningar söker om verksamhetsbidrag.

Integrationsenheten har skapat ett regionalt arbetssätt för att hjälpa invandrare och föreningar att mötas. En modell där nyanlända och lokala fritidsvolontärer anmäler sig, matchas och besöker en förening eller fritidsintresse tillsammans har skapats, testats och lanserats. För att sprida medvetenhet om modellen har en föreläsning kring integration, social delaktighet och fritidsvolontärer utarbetats. 

Yrkesakademin har utvecklat ett multimodalt utbildningsmaterial för invandrare. Utbildningsmaterialet har testats och utvecklats och ger invandrare grundlig information kring vad föreningar är och varför det lönar sig att vara med. Utbildningsmaterialet spreds i Jakobstadsregionen och vid Yrkesakademins enheter i Vasa och Närpes under våren 2022. Personerna som tar del av materialet får avslutningsvis öva sig i att själva söka reda på information om ett fritidsintresse de vill veta mer om eller testa på. För invandrare i Jakobstadsregionen erbjuds också möjlighet att testa på den aktivitet som intresserar, tillsammans med en lokal fritidsvolontär. Och så sluts cirkeln och projektets olika delgenomförares tyngdpunktsområden fogas samman. Invandrare som fått information och utbildning möter en välkomnande förening tillsammans med en lokal fritidsvolontär. Vi tror att ett sådana möten har goda möjligheter att bli lyckade.  

Vill ni veta mer? Ta kontakt med:

Johanna Troberg-Dang eller Melina Saari

Föreningsliv för alla: 

• Samarbetsprojekt mellan Centria (projektägare), Yrkesakademin i Österbotten och Integrationsenheten i Jakobstad
• Projektområdet är Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Kronoby
• Finansiärer är Europeiska socialfonden och Svenska kulturfonden​
• Projekttid 1.3.2020-31.8.2022.

 *Statsrådet. Lägesöversikt över migrationen 1/2021. Hämtad 10.2.2022 från https://valtioneuvosto.fi/sv/-/1410869/finlands-befolkning-blir-mer-heterogen-med-regionala-variationer