Bilden är från en av projektets workshops. Foto: Kim Frilund.

För närvarande i Finland finns det drygt 100 000 registrerade föreningar och enligt Patent- och registerstyrelsen (2016) är medelfinländaren med i tre föreningar. Föreningsverksamhet är något som starkt genomsyrar vår kultur och som är en del av vårt gemensamma kulturarv.

Faktum är att föreningsverksamheten har en mycket viktig samhällsbärande funktion och många av de aktiviteter som ordnas runtom i vårt samhälle är möjliga tack vare frivilliga arbetsinsatser. Utan föreningar där vi får utöva våra intressen såsom fotboll, gitarrspel och vinterbad skulle vår vardag inte vara lika meningsfull. Utan amatörteatrar, körkonserter och matlagningskurser skulle vår fritid inte vara lika nyanserad. Det finns dock en risk att all den här verksamheten tas för given. Men vad händer då i ett samhälle där fritid blir en lyxvara och talkoandan övergår i förväntan på ersättning? Kommer föreningarna att kunna leva kvar?

2016-2018 drev Yrkeshögskolan Novia tillsammans med Yrkeshögskolan Centria det av Leader Aktion Österbotten och Svenska Kulturfonden finansierade projektet FöreningsKICK. Syftet med FöreningsKICK var att stärka föreningsverksamheten i svenska Österbotten.

Eftersom det idag sätt mycket press på tredje sektorn har föreningslivet för många ofta börjat kännas som ett andra jobb, och man pratar om att man måste ”ställa upp” och ”dra sitt strå till stacken”. Inte sällan förknippas föreningsengagemanget med dåligt samvete och brist på motivation. Ett av målen med FöreningsKICK var då att hjälpa föreningar hitta tillbaka till glädjen i verksamheten och ge dem konkreta verktyg för föreningsutveckling. Genom att strategiskt stärka föreningsverksamheten på gräsrotsnivå kan också deras viktiga roll i samhället tryggas.

När projektet FöreningsKICK drog igång 2016 var hypotesen den att föreningarnas största utmaning är ekonomin. Det visade sig dock ganska snart vara en felaktig hypotes. Visst kan ekonomin vara problematisk för en del föreningar, men det finns större utmaningar. Några av de vanligaste bekymren för föreningar visade sig vara att rekrytera nya medlemmar och aktivera de man redan har, att skapa långsiktigt engagemang, att känna till målgruppens behov och önskemål, rollfördelning i styrelsen, generationsskiften och marknadsföring. Den mest övergripande är dock att skapa en vi-anda i föreningen. Ifall vi-andan saknas, viljor går isär och engagemang inte finns är det svårt att få någonting till stånd överhuvudtaget. Men ifall medlemmarna trivs tillsammans, man har gemensamma mål och meningsfulla aktiviteter så hittas det ofta lösningar på de flesta problem.

Hur skapar man en vi-anda då? Här är svaret kommunikation. Därför har man inom FöreningsKICK lagt stort fokus på hur man kan förbättra både föreningens interna och externa kommunikation. Men för att veta vad det är man ska kommunicera behöver man veta vad man står för, vart man vill nå och hur man når dit. Man behöver alltså ha en tydlig strategi.

Under projektets gång utvecklades därför verktyg som föreningar kan använda sig av för att tillsammans utveckla sin strategi, sin interna kommunikation och sin externa kommunikation. Dessa verktyg sammanställdes sedan till en ”verktygsduk”, dvs. en stor plansch som föreningsmedlemmar samlas runt och fyller i tillsammans. Designen i sig förutsätter alltså att man sätter sig ner kring samma bord och diskuterar, vilket man under projektets gång också kunde konstatera att är en viktig förutsättning för att föreningar ska ha en chans att vidareutvecklas. Det hjälper helt enkelt inte att man finns med på alla sociala medier ifall man ändå inte pratar med varandra.

Det finns ingen mall som alla föreningar passar in i eller en universallösning som löser alla problem. I så fall skulle knappast tredje sektorn ha problem med rekrytering, aktivering och generationsskiften. Om projektet FöreningsKICK hade haft svar på alla de här frågorna så hade man helt enkelt kunnat skriva en handbok där man kan läsa sig till alla svar. Men svaret ligger hos föreningarna själva, det viktigaste är att alla föreningar själva funderar på vad som fungerar just för dem och deras målgrupp. Det är viktigt att göra medvetna val och inte handla slentrianmässigt eller göra som det alltid har gjorts utan att veta varför.

Det är just det här projektet FöreningsKICK har jobbat med. Projektet har utvecklat verktyg för att föreningarna själva ska kunna diskutera sig fram till vad som passar just deras verksamhet. Förhoppningsvis påminns man i processen också om att föreningsliv ska vara givande. I vårt stressiga samhälle är det lätt att skylla på tidsbrist när någon ber en engagera sig i en förening, men ofta är det ju så att tiden räcker till det som man prioriterar. Men varför skulle man prioritera något som inte är givande, som tar mer än det ger? Därför behöver föreningar satsa på att skapa en positiv kommunikation och vi-anda. På så sätt vill människor vara med, vill erbjuda sin tid och talkokraft. Och då kommer också de positiva resultaten.

Therese Sunngren-Granlund

Projektledare, Yrkeshögskolan Novia

Mer information om projektet FöreningsKICK, samt verktygsduken som beskrivs i texten, hittar ni här: www.allegroink.fi/foreningar. 

Therese Sunngren-Granlund, FoU-ledare vid Yrkeshögskolan Novia, reflekterar om konst och bevarandet av samtidskonsten. 

Det händer sig då och då att någon nitisk städare på ett galleri eller ett konstmuseum av misstag städat bort konstverk för att man helt enkelt antagit att det varit skräp. Eftersom konsten kan ta sig uttryck i alla dess former så är det ibland bara kontexten som avgör vad det är. I dessa fall är det ändå inte fråga om illvilja eller renodlad vandalism, kanske kunde man istället prata om en slags välmenande vandalism. 

Och en slags välmenande vandalism var väl precis vad graffitimålningen “Highway” i Rågsved utanför Stockholm som målades av crewet Still Heavens Only Force 1989 råkade ut för i augusti i år. Den legendariska målningen, som också är en av de äldsta graffitimuralerna i hela världen, blev av misstag till hälften övermålad med blå färg i samband med en klottersanering. Den andra halvan av målningen klarade sig för att boende området grep in och stoppade övermålningen.

Okunskap, och inte illvilja, om graffitimålningens kulturella värde ledde till det skedda och i väntan på att en konservator ska ta vid och rädda det som räddas kan så kan man ju fundera över hur man starkare kan skydda den här typen av samtidskultur som är viktig att bevara. För vårt kulturarv är ju inte bara det som en gång varit utan det skapas också nu, idag och hela tiden. 

En annan som bara menade väl var städaren på Ostwallmuseet i tyska Dortmund som skrubbade ren konstinstallationen ”When it starts dripping from the ceiling” gjord av den avlidne konstnären Martin Kippenberger. Installationen var klädd med en patina av oxiderad metall som såg ut som en uttorkad regnpöl och det var alltså den som skrubbades bort. En renskrubbning som sen visade sig vara värd runt drygt en halv miljon euro. 

Frågan om vem som har rätt att avgöra vad som är skräp och vad som eventuellt är värdefullt i framtiden är en fråga som jag själv ofta ställs inför då jag har begåvats med ett mycket kreativt och pyssligt barn. Just nu används limpistolen väldigt flitigt hemma hos oss då barnet i fråga har ett stort intresse för att bygga stora konstruktioner av olika slags pafflådor. Bland annat så tronar det ett ca 1 meter högt hamsterhus i flera våningar mitt på golvet i hans rum (i sammanhanget bör väl tilläggas att hamstern Osten, eftersom vi också har katt, aldrig har vistats i huset som med stor omsorg byggdes redan innan den flyttade in).

Samtidigt är det ju förstås fantastiskt roligt att se och uppleva skaparglädjen i barnet, och det är ju också något som man ogärna vill stävja, på samma gång som det i längden blir ett stort förvaringsproblem med alla dessa verk. Och när de blir så många att det nästan blir ett sanitärt problem, ja då känner jag mig lite som en (välmenande) konstvandal när jag dekonstruerar paffskapelserna och för dem till återvinningen.

Therese Sunngren-Granlund arbetar som forsknings- och utvecklingsledare inom kultur och entreprenörskap vid Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.

Finns det produkter som kunden inte ännu vet att hen behöver? Vilka är de resurser som företaget ännu inte utnyttjar? De frågorna funderade representanter från båtbyggar- varvs- och de kreativa branscherna över då projektet IRM-Tool som koordineras av Yrkeshögskolan Novia ordnade en workshop i Jakobstad.

Tanken bakom ”Kundorienterad produktutveckling – framgång kräver ett klart fokus”- workshoppen var att få till stånd interaktion och diskussion mellan olika aktörer inom den kreativa industrin och båtindustrin i Kvarkenregionen. Det är lätt att hitta nya möjligheter till samarbete; gemensamt intresse för alla entreprenörer är kunden.

Workshoppens arrangörer, från vänster Marja Rak, projektet IRM-Tools nya expert Tommy Nyman och Elina Rebers  från Yrkeshögskolan Novia Jakobstad.
Fotograf: Tomas Olsen

Designern Marja Rak, bekant från klädmärket Noolan, ledde workshoppen och lockade deltagarna att först fundera över varför design behövs och sedan fundera över hur olika val i processen kan påverka produkten. Rak ville inspirera deltagarna att se nya möjligheter i sin verksamhet: kundorientering, förändrade behov, mervärde och utvecklande av den egna produkten. Rak lyfte fram designens roll i produktutvecklingen  och tog också upp hur våra värderingar och val påverkar produkten, och därmed också bilden av företaget.

Deltagarna fick först fundera över behovet av sitt eget fält för 5-10 år framåt, och delades därefter in i fyra grupper för att fundera över frågan: Vad är den produkt eller tjänst som kunden ännu inte vet att de behöver? Resultatet blev fyra nya koncept.

Fyra koncept - alla motiverar att kundens behov är att kunna påverka mer

Det första konceptet var förknippat med en ny typ av upplevelse i lyxbåtar. Ombord på större båtar försvinner ofta känslan av att vara till sjöss. De ljud man hör är ofta motorljud, inte havet.  Med hjälp av ny teknik ville gruppen få ljudet av havet hörbart ombord, mer holistiskt.

Det andra konceptet kallades "Elikontfabriken", ett miljövänligt containerhus av återvunnet material: enkel, konfigurerbar där varje container är unik eftersom de är gjorda av återanvändbara komponenter. Bostadsutrymmet kan förstoras genom att bygga uppåt och sidorna kan öppnas om vädret tillåter. Elikonten kan flyttas från en plats till en annan.

Det tredje konceptet "Real-time interaction" bygger realtidsverklighet genom virtuell teknik. Vid exempelvis ett husbygge kan kunden genast se och uppleva om planen är tilltalande och därmed uteslutes kostnaden för "falska lösningar". När skall det bli möjligt? Tekniken existerar redan.

Det fjärde konceptet "Välj hem" gör att du kan anpassa ditt hem enligt ditt humör. Till exempel kan färgerna eller mönstren på väggar, tak och golv ändras med hjälp av fjärrkontrollen, och du kan också se levande bilder på väggarna.
Andra grupper också förslog att humöret hos den som bor i huset kunde läsas omedelbart vid hemkomsten, och att inredningen anpassar sig automatiskt.

Framtiden i fokus

Baserat på feedback från deltagarna är det viktigt att öka förståelsen för skillnaderna mellan olika branscher. I framtiden är det därför bra att bekanta sig med framtida kreativa proffs inom ingenjörsindustrin och nätverksbranschen genom exempelvis företagsbesök under studierna.

Eftersom det finns likheter mellan behoven i de olika branscherna kan kanske problemlösning både i varvsindustri och båtindustri göras på liknande sätt. Kanske behöver vi skapa mer samarbete mellan varvsindustri och båtindustri och kreativa branscher mellan de olika regionerna i landet?

Workshoppen ordnades 2 november och är den andra i ordningen som arrangerats av IRM Tool.  Projektet pågår fram till april 2019 och finansieras av Europeiska socialfonden, ESF.

Projektet skapar ett innovationsverkstyg till marina företagarna för att utveckla deras innovationskunnande. Verktyget är web-baserat och ska lanseras våren 2019 på www.innovationtool.fi . Verktyget kan användas helt fristående, men bäst resultat får man då det används i samarbete med en  konsult från kreativa branschen som utvecklat sitt eget koncept i enlighet som det material som utvecklats inom projektets workshoppar och med den innovationsteori som professor Alf Rehn skrivit för projektet.

För oss på Yrkeshögskolan Novia, och inom projektet IRM Tool, är det värdefullt att få vara med och aktivt jobba för att föra samman olika branscher som är betydande för regionen för att möta marknadens behov. Yrkeshögskolans roll, och syftet med våra projekt, är att vara en aktiv regional samarbetspartner och näringslivsutvecklare. Det ser vi att vi lyckas med då samma deltagare återvänder till våra workshoppar och evenemang, och nya intressanta och innovativa samarbeten uppstår.

Mera information:
Rita Rauvola, projektledare för IRM Tool, Yrkeshögskolan Novia

www.aboamare.fi/IRM-Tool

I Yrkeshögskolan Novias projekt “Kultur och hållbarhet” ställer vi oss frågan på vilket sätt konst och kultur kan bidra till att öka medvetenheten om och intresse för hållbarhetsfrågor och därmed höja kunskapen om och beredskapen för att leva och agera mer hållbart. Vi undersöker, testar och samskapar kring det här innehållet med kommuner, kreatörer och olika aktörer. Förväntade resultat av projektet är bland annat att sammanställa en idébank kring hållbara kulturevenemang samt att skapa förutsättningar för den kommunala kultursektorn att beakta hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. Projektet riktar sig till såväl evenemangsarrangörer, kulturaktörer, den offentliga sektorn, föreningar och kulturkonsumenter.

Kommun, kultur och hållbarhet 

Hösten 2022 intervjuade vi elva företrädare för den kommunala kultursektorn i svenska Österbotten. Intervjusvaren utgör underlag till det fortsatta arbetet tillsammans med kommunernas kultursektorer. Målet med samarbetet är att samskapa en modell för hur man kan beakta hållbarhetsfrågor och på sikt bidra till att öka medvetenhet och intresse kring hållbarhet både i den egna verksamheten och i förlängningen ute i samhället. 

I intervjuerna ville vi bland annat ta reda på hur man idag beaktar hållbarhetsfrågor i det strategiska och dagliga kulturarbetet. Den bild som träder fram av kulturlivet i Österbotten är samsynen kring att det är föreningsstarkt, aktivt, rikt och lokalt. Talko, samarbete och nätverkande är en viktig del i kultursektorn, vilket det ges flera exempel på både i relation till enstaka kreatörer, föreningar, företag och andra kommunala sektorer.  

Hur och om man lyfter hållbarhetsfrågor i kommunernas planer och strategier och även huruvida man gör det i förhållande till kultur eller inte varierar från kommun till kommun. Det oaktat så visar exemplen på vad som redan görs inom den kommunala kultursektorn och vad man kunde tänkas göra mer av när det kommer till hållbarhet att dessa frågor ändå finns på agendan. De intervjuade ställde sig positiva till ett fortsatt samarbete inom projektet, vilket påbörjas vintern 2023 med träffar där vi samtalar kring hållbarhetsfrågor och utbyter idéer och erfarenheter.

Nätverk, kreatörer och utveckling

Förmågan att samverka och nätverka är en av kulturens styrkor och framgångsfaktorer. I projektet sammanför vi företrädare från olika organisationer och verksamheter för att samarbeta kring olika piloter och inspirera till tvärsektoriellt arbete och initiativ kopplade till hållbarhet. Piloter är projektets ”verktyg” för att uppnå målen med projektet. Genom piloterna synliggör vi hållbarhetsfrågor med hjälp av konst och kultur tillsammans med olika kreatörer och aktörer. En pilot kan vara en happening, en kampanj, ett material med mera, och utgöras av ett särskilt hållbarhetstema eller riktas mot en speciell målgrupp, det är bara fantasin som sätter gränser. Tanken är att dessa piloter ska bli repeterbara, kunna integreras i ordinarie verksamheter och kunna vidareutvecklas i nya samarbeten och sammanhang.  

Vi vill med projektet Kultur och hållbarhet förena idéer om konst och kultur som utvecklingsaktörer med vår tids utmaning att leva mer hållbart. De stora utmaningarna vi står inför idag hänger samman och måste lösas genom satsningar från hela samhället och det kräver ett samspel mellan aktörer såväl inom kultursektorn som i andra sektorer. Samtidigt finns det också ett behov av att kulturbranschen i sig utmanas i att fundera över hållbarheten i den kultur som produceras och konsumeras. Med projektet vill vi också bidra till att stärka kulturella och kreativa näringar och kulturaktörer i tredje sektorn i deras hållbarhetsarbete. 

Tycker du att det här låter intressant? I så fall vill vi väldigt gärna att du tar kontakt med oss projektledare, både om du bara vill veta mer eller om du vill vara en del av projektet. 

Yrkeshögskolan Novia, projektledare Maria Smeds Engström (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) och Malin Winberg, (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

I Yrkeshögskolan Novias projekt “Kultur och hållbarhet” ställer vi oss frågan på vilket sätt konst och kultur kan bidra till att öka medvetenheten om och intresse för hållbarhetsfrågor och därmed höja kunskapen om och beredskapen för att leva och agera mer hållbart. Vi undersöker, testar och samskapar kring det här innehållet med kommuner, kreatörer och olika aktörer. Förväntade resultat av projektet är bland annat att sammanställa en idébank kring hållbara kulturevenemang samt att skapa förutsättningar för den kommunala kultursektorn att beakta hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. Projektet riktar sig till såväl evenemangsarrangörer, kulturaktörer, den offentliga sektorn, föreningar och kulturkonsumenter.

Kommun, kultur och hållbarhet 

Hösten 2022 intervjuade vi elva företrädare för den kommunala kultursektorn i svenska Österbotten. Intervjusvaren utgör underlag till det fortsatta arbetet tillsammans med kommunernas kultursektorer. Målet med samarbetet är att samskapa en modell för hur man kan beakta hållbarhetsfrågor och på sikt bidra till att öka medvetenhet och intresse kring hållbarhet både i den egna verksamheten och i förlängningen ute i samhället. 

I intervjuerna ville vi bland annat ta reda på hur man idag beaktar hållbarhetsfrågor i det strategiska och dagliga kulturarbetet. Den bild som träder fram av kulturlivet i Österbotten är samsynen kring att det är föreningsstarkt, aktivt, rikt och lokalt. Talko, samarbete och nätverkande är en viktig del i kultursektorn, vilket det ges flera exempel på både i relation till enstaka kreatörer, föreningar, företag och andra kommunala sektorer.  

Hur och om man lyfter hållbarhetsfrågor i kommunernas planer och strategier och även huruvida man gör det i förhållande till kultur eller inte varierar från kommun till kommun. Det oaktat så visar exemplen på vad som redan görs inom den kommunala kultursektorn och vad man kunde tänkas göra mer av när det kommer till hållbarhet att dessa frågor ändå finns på agendan. De intervjuade ställde sig positiva till ett fortsatt samarbete inom projektet, vilket påbörjas vintern 2023 med träffar där vi samtalar kring hållbarhetsfrågor och utbyter idéer och erfarenheter.

Nätverk, kreatörer och utveckling

Förmågan att samverka och nätverka är en av kulturens styrkor och framgångsfaktorer. I projektet sammanför vi företrädare från olika organisationer och verksamheter för att samarbeta kring olika piloter och inspirera till tvärsektoriellt arbete och initiativ kopplade till hållbarhet. Piloter är projektets ”verktyg” för att uppnå målen med projektet. Genom piloterna synliggör vi hållbarhetsfrågor med hjälp av konst och kultur tillsammans med olika kreatörer och aktörer. En pilot kan vara en happening, en kampanj, ett material med mera, och utgöras av ett särskilt hållbarhetstema eller riktas mot en speciell målgrupp, det är bara fantasin som sätter gränser. Tanken är att dessa piloter ska bli repeterbara, kunna integreras i ordinarie verksamheter och kunna vidareutvecklas i nya samarbeten och sammanhang.  

Vi vill med projektet Kultur och hållbarhet förena idéer om konst och kultur som utvecklingsaktörer med vår tids utmaning att leva mer hållbart. De stora utmaningarna vi står inför idag hänger samman och måste lösas genom satsningar från hela samhället och det kräver ett samspel mellan aktörer såväl inom kultursektorn som i andra sektorer. Samtidigt finns det också ett behov av att kulturbranschen i sig utmanas i att fundera över hållbarheten i den kultur som produceras och konsumeras. Med projektet vill vi också bidra till att stärka kulturella och kreativa näringar och kulturaktörer i tredje sektorn i deras hållbarhetsarbete. 

Tycker du att det här låter intressant? I så fall vill vi väldigt gärna att du tar kontakt med oss projektledare, både om du bara vill veta mer eller om du vill vara en del av projektet. 

Yrkeshögskolan Novia, projektledare Maria Smeds Engström (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) och Malin Winberg, (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)

I en alltmer föränderlig och utmanande värld behöver organisationer förmågan att skapa bättre användarupplevelser för sina kunder. Vid Novias institution för företagsekonomi i Åbo har projektet Service Design verkstäder – tjänsteorienterad och behovsanpassad kunskap inletts. Målet med projektet är att öka användningen av Service Design-verktyg vid Yrkeshögskolan Novia. 

Vad är Service Design? 

Service design – även kallat tjänstedesign – innebär att planera och organisera människor och verksamheter kring en tjänst för att förbättra kundens upplevelse. Genom att utforma en tjänst efter kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant för kunden. Service design kan ses som en verktygsback med modeller och tillvägagångssätt som man kan använda sig av för att utveckla offentliga och privata organisationer samt för att stöda människor i sin egen utveckling.

Därför behövs Service Design

För studerande är det viktigt att kunna implementera tjänstedesign i arbetslivet där det finns en hög efterfrågan på tjänsteorienterad kunskap. Detta gäller oberoende av vilken inriktning studerande har i sina studier. Genom att utnyttja verktygen kan studerande orientera sig till kreativare lösningar på problem genom att utforska, analysera, idégenerera och testa med hjälp av verktyg och modeller. Det är inte endast studerande som kan gynnas av Service Design, utan också lärare och administrativ personal kan använda sig av kunskapen vid planering av till exempel kursinnehåll och projekt.

Double Diamond modellen är ett av de mest tillämpade verktygen i Service Design. Modellen är i flitig användning inom workshops som ordnas för personalen på Novia.

Det finns många fler modeller och verktyg som kan vara till hjälp i Service Design. bland annat Business Model Canvas, Känslozoner, Möjlighetskartan och Värdeskaparen hör till dem. Vill du bekanta dig med verktygen? Besök novia.drivhuset.se/verktyg och innovationtool.fi

Det finns ett bra underlag för samarbete

Yrkeshögskolan Novia har en engelskspråkig Masterutbildning i samarbete med Turku AMK, Master of Business Administration, Service Design, så kunnande inom Service Design finns inom organisationen. Ett samarbete med entreprenörskapsorganisationen Drivhuset i Sverige har även pågått sedan 2018. Drivhuset hjälper till med att träna, utbilda, coacha och stödja människor och företag med konkreta verktyg inkluderat bland annat de forskningsbaserade metoderna– Loopa och Tookig. I det pågående projektet fokuserar man nu på hur material från dessa samarbeten samt från existerande nationella finskspråkiga projekt, kunde stöda studerande.

Service design integreras i undervisningen

Integrationen i undervisningen sker i samarbete med lärare på varje institution, som via gemensamma verkstäder utvecklar sin kunskap.

• Steg 1:Kartläggning av behov och tillgångar som finns i Service Design på högskolan.
• Steg 2:Fortbildning av lärare och annan personal i användningen av verktyg och metoder inom Service Design. Detta utförs under workshops där deltagarna arbetar med problemlösning och utveckling av till exempel projektplaner, kursinnehåll och undervisningsstruktur
• Steg 3:Lärarna implementerar användningen av Service Design i sin undervisning och den når via detta steg även studerande, som kan använda verktygen i sina egna projekt.
• Steg 4:Det produceras en handbok inom Service Design som alla intresserade kan bekanta sig med.

Den digitala handboken ska innehålla verktyg och modeller som kan fungera som stöd vid till exempel planering, definiering, och problemlösning i undervisning och annan organisationsverksamhet. Handboken delas på Novias webbsida när den är klar att användas. Den ultimata målsättningen är att Service Design ’tankesättet’ i framtiden ska tillämpas som ett ordinarie tillvägagångssätt när det kommer till utveckling och problemlösning inom alla områden i yrkeshögskolans organisation.

I en alltmer föränderlig och utmanande värld behöver organisationer förmågan att skapa bättre användarupplevelser för sina kunder. Vid Novias institution för företagsekonomi i Åbo har projektet Service Design verkstäder – tjänsteorienterad och behovsanpassad kunskap inletts. Målet med projektet är att öka användningen av Service Design-verktyg vid Yrkeshögskolan Novia. 

Vad är Service Design? 

Service design – även kallat tjänstedesign – innebär att planera och organisera människor och verksamheter kring en tjänst för att förbättra kundens upplevelse. Genom att utforma en tjänst efter kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant för kunden. Service design kan ses som en verktygsback med modeller och tillvägagångssätt som man kan använda sig av för att utveckla offentliga och privata organisationer samt för att stöda människor i sin egen utveckling.

Därför behövs Service Design

För studerande är det viktigt att kunna implementera tjänstedesign i arbetslivet där det finns en hög efterfrågan på tjänsteorienterad kunskap. Detta gäller oberoende av vilken inriktning studerande har i sina studier. Genom att utnyttja verktygen kan studerande orientera sig till kreativare lösningar på problem genom att utforska, analysera, idégenerera och testa med hjälp av verktyg och modeller. Det är inte endast studerande som kan gynnas av Service Design, utan också lärare och administrativ personal kan använda sig av kunskapen vid planering av till exempel kursinnehåll och projekt.

Double Diamond modellen är ett av de mest tillämpade verktygen i Service Design. Modellen är i flitig användning inom workshops som ordnas för personalen på Novia.

Det finns många fler modeller och verktyg som kan vara till hjälp i Service Design. bland annat Business Model Canvas, Känslozoner, Möjlighetskartan och Värdeskaparen hör till dem. Vill du bekanta dig med verktygen? Besök novia.drivhuset.se/verktyg och innovationtool.fi

Det finns ett bra underlag för samarbete

Yrkeshögskolan Novia har en engelskspråkig Masterutbildning i samarbete med Turku AMK, Master of Business Administration, Service Design, så kunnande inom Service Design finns inom organisationen. Ett samarbete med entreprenörskapsorganisationen Drivhuset i Sverige har även pågått sedan 2018. Drivhuset hjälper till med att träna, utbilda, coacha och stödja människor och företag med konkreta verktyg inkluderat bland annat de forskningsbaserade metoderna– Loopa och Tookig. I det pågående projektet fokuserar man nu på hur material från dessa samarbeten samt från existerande nationella finskspråkiga projekt, kunde stöda studerande.

Service design integreras i undervisningen

Integrationen i undervisningen sker i samarbete med lärare på varje institution, som via gemensamma verkstäder utvecklar sin kunskap.

• Steg 1:Kartläggning av behov och tillgångar som finns i Service Design på högskolan.
• Steg 2:Fortbildning av lärare och annan personal i användningen av verktyg och metoder inom Service Design. Detta utförs under workshops där deltagarna arbetar med problemlösning och utveckling av till exempel projektplaner, kursinnehåll och undervisningsstruktur
• Steg 3:Lärarna implementerar användningen av Service Design i sin undervisning och den når via detta steg även studerande, som kan använda verktygen i sina egna projekt.
• Steg 4:Det produceras en handbok inom Service Design som alla intresserade kan bekanta sig med.

Den digitala handboken ska innehålla verktyg och modeller som kan fungera som stöd vid till exempel planering, definiering, och problemlösning i undervisning och annan organisationsverksamhet. Handboken delas på Novias webbsida när den är klar att användas. Den ultimata målsättningen är att Service Design ’tankesättet’ i framtiden ska tillämpas som ett ordinarie tillvägagångssätt när det kommer till utveckling och problemlösning inom alla områden i yrkeshögskolans organisation.

I månadsskiftet september-oktober besökte första årets tradenomstuderande vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa tillsammans med två lärare Savonia ammattikorkeakoulu i Kuopio. Syftet med studiebesöket var att tillsammans med Savonias tradenomstuderande arbeta kring ett projekt och därigenom tillämpa sina kunskaper i finska i praktiken.

Utsikt från Puijotornet

Resan startade med buss från Vasa på måndag morgon. Genast vid ankomst till Savonia indelades studerande i grupper så att varje grupp bestod av tre Novia- och tre Savoniastuderande. 

Projektuppgiften Wellness-konseptointiprojekti: Kuopio opiskelukaupunkina presenterades av en representant från Kuopio stad samt Savonias lektor Pauli Verhelä. Efter att grupperna bekantat sig med varandra åkte vi på en kort rundtur i staden samt besökte Kuopios stolthet Puijotornet. På kvällen bjöds alla studerande från Novia på en galamiddag som Savonias restonomstuderande ordnade. Middagen var mycket lyckad och bjöd på kulinariska upplevelser. Våra studerande höll ett tacktal till värdarna.

Dag två fortsatte de studerande att jobba med projektet. Efter intensiva timmar var de redo att presentera sina idéer hur man kan locka flera studerande till Kuopio och även få dem att stanna i staden efter avlagd examen. Tio grupper presenterade mångsidiga tankar och utvecklingsidéer för staden. Presentationsformen var fri, och studerande hade verkligen varit kreativa i sina sätt att framföra resultaten. För oss åhörare var det fascinerande att höra hur mycket man kan komma fram till på så kort tid, på ett annat språk än sitt modersmål och i en grupp där man inte känt varandra från tidigare.

Studiebesöket gav goda erfarenheter 

Studerande får instruktioner av Kuopio stad

Novias studerande skulle efter resan analysera sina erfarenheter från projektet. De flesta var mycket nöjda med resan, samarbetet och upplägget och uppmuntrade till fortsatt utbyte. De uppskattade både att få använda finska i praktiken och att få lära känna nya människor. Uppgiften hade först känts svår men efter att samarbetet och diskussionen i de mindre grupperna kommit igång så började idéerna flöda. Några konstaterade efteråt att det hade gått över förväntan att kommunicera på finska och att detta gett dem en liten ”boost”. Flera påpekade också att de blivit positivt överraskade av Kuopio samt av Savonia ammattikorkeakoulu och skolans moderna utrymmen. Novias studerande gillade också att resan gav dem en möjlighet att lära känna de egna studiekompisarna bättre. 

Halarmärke uppskattas alltid

Ett trött och nöjt gäng styrde kosan hemåt i regnvädret. Vi kan konstatera att man även inom det egna landet kan bedriva utbyte och samarbete, som stärker såväl språkkunskaperna som kännedom om kulturen i andra delar av landet. Resan fungerade dessutom bra som ett sätt att skapa sammanhållning för första årets studerande.

Vi ser fram emot att välkomna Savonias studerande på svarsvisit i Vasa i april.

Text: Emilia Vikfors, lektor i finska, och Anna-Lena Berglund, lektor i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia. 

I höstas startade ett gäng på 50 personer från hela Svenskfinland sina studier i Permakultur och regenerativt jordbruk vid Yrkeshögskolan Novia. Fram till våren 2021 skall de lära sig om vad permakultur och regenerativt jordbruk är och bland annat hur man kan leva mer självhushållande, odla sin och andras mat på ett hållbart sätt och försörja sig genom ett mångformigt företagande på landsbygden. Studierna är helt på distans och de studerande jobbar framförallt med att planera sitt eget område så att de kan idka hållbar odling och använda allt mer regenerativa metoder. En förutsättning för att kunna delta i studierna var att man har ett område som man vill jobba med, oavsett om det är en vanlig egnahemshusträdgård eller ett stort jordbruk. Under studierna lär de sig att planera och analysera området med hjälp av GIS (geografiska informationssystem) och ta i beaktande allt från jordart och jordmån, till höjd, vindriktning och solvinklar.

Vad är Permakultur och regenerativt jordbruk?

Permakultur är en förkortning av Permanent Agriculture och är ett begrepp som använts sedan 1970-talet.  Det handlar om att använda naturen som modell för att designa system som gör att människor och natur mår bra, också i framtiden. Man utgår från områdets specifika förutsättningar och bygger upp lokalanpassade alternativ för matproduktion, bostäder, vatten- och energiförsörjning och företagsmöjligheter. Titta gärna in hos Permakultur Stjärnsund eller Suomen Permakulttuuriyhdistys om du vill veta mera.

Begreppet Regenerativt jordbruk (Regenerative Agriculture) handlar kort sagt om jordhälsa och om att regenerera, alltså återbilda eller förnya. Jordbrukare som jobbar med regenerativa metoder försöker minimera plöjning, ha jorden beväxt istället för bar, odla fleråriga grödor och låta betande djur sätta fart på fotosyntesen med hjälp av gödsel och betande. Regenerativt jordbruk är inte en enskild åtgärd utan en kombination av olika odlingsmetoder som tillsammans bidrar till en minskad miljöpåverkan.

Från biokol till skogsträdgård

Under våren och sommaren 2020 jobbar de studerande med en praktisk tillämpning. De har själva fått välja område och tema inom kursens ramar. De bloggar om projektens framsteg och läsaren får följa med allt från skogsträdgårdar och växthus till biokol, odlingsbäddar och hönstraktorer runtom i Svenskfinland. Bloggen finns att läsa på Novias publikationsplattform Novialia: https://www.novia.fi/novialia/bloggar/permakultur

Kliv ombord på ett magiskt äventyr – musikalen Nattexpressen öppnar en värld där tid och rum inte sätter några gränser. 

Yrkeshögskolan Novia och Musikalakademin vid Strömbäcks Folkhögskola bjuder publiken på en unik musikalupplevelse. På scenen ser vi avgångsstudenterna från Musikalakademien medan musiken framförs av en stor orkester bestående av Novias musikstuderande. Under resan med Nattexpressen bjuds publiken på allt från jazz och pop till klassisk musikal, barock och latinmusik. Sångerna berättar om allt från längtan, saknad och kärlek, till stelbent byråkrati, filosofi om tiden och galna actionscener.

Nattexpressen är en nyskriven musikal baserad på Karin Erlandssons färgstarka bok, fylld av humor och spänning. Med text bearbetad av svenske Erik Fägerborn och musik skapad av finlandssvenske Mikael Svarvar, lektor vid Novia. En grupp studerande från Novia har tillsammans skapat den grafiska helheten.

I Nattexpressen får du följa med elvaåriga Danja på en förtrollande resa med ett magiskt tåg som färdas genom minnen och längtan. På Nattexpressen finns hoppet att återfinna någon man saknar, någon man förlorat - stunderna vi önskar vi kunde hålla kvar. Men när tågets magi hotar att försvinna, ställs allt på spel.

Biljetter säljs via Netticket i Finland och via Norrlandsoperan i Sverige. 

Föreställningar

Jakobstad, Schaumansalen 

19.3 kl. 19.00 (urpremiär)
20.3 kl. 19.00 
21.3 kl. 19.00 
22.3 kl. 13.00 
22.3 kl. 19.00
26.3 kl. 13.00
26.3 kl. 19.00
27.3 kl. 19.00
28.3 kl. 19.00
29.3 kl. 19.00

Norrlandsoperans Stora Scen, Umeå

10.4 kl. 19.00 (genrep)
11.4 kl. 13.00 (skolföreställning)
11.4 kl. 19.00 (premiär Sverige)
12.4 kl. 19.00

Information

• Libretto & regi: Erik Fägerborn (SE)
• Musik: Mikael Svarvar (FI)
• Scenografi: Pia Enroth (FI)
• Kapellmästare: Martin Segerstråle (FI)
• Koreograf: Cynthia Kai (NO)
• Kostymör: Kitty Grenholm (SE)
• Maskör: Jenny Stade (SE)
• Producent: Yrkeshögskolan Novia (FI) &
• Musikalakademien vid Strömbäcks folkhögskola (SE)

För mer information kontakta

Yrkeshögskolan Novia, Oona Haapamäki, producent, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 

Musikalakademin, Sara Edlund, producent, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 

Utbildningen i barockmusik vid Yrkeshögskolan Novia hade redan 2019 planerat för ett konstnärligt forskningsprojekt utgående från Alessandro Stradellas (1643–1682) serenata La forza delle stelle. Vi inledde den noggrannare planeringen av projektet under coronavåren 2020 men hade nog inte kunnat tänka oss att publikevenemang skulle vara förbjudna ännu i april 2021.

På Novia kan man studera barockmusik inom olika instrumentgrupper: klaverinstrument (cembalo), stråkinstrument och sång. Vi planerade La forza-projektet så att alla studerande oberoende av instrument skulle gagnas i sin utveckling i detta sceniska projekt. Normalt i ett sceniskt projekt är det sångarna som ska stå på scenen som jobbar med fysiskt uttryck och textens analys och tolkning. Instrumentalisternas repetitionsperiod brukar inte nämnvärt beröra dessa aspekter av verket utan ser närmast till att det klingande resultatet är till belåtenhet.

I vårt projekt jobbade således alla studerande och lärare utgående från texten och det kroppsliga uttrycket. Barockens affekter (känslotillstånd i musiken) studerades via text, musik och fysisk rörelse under ledning av regissör-koreograf Jani Sunnarborg samt gästlärarna Marianna Henriksson och Anna Mustonen. Musikrepetitionerna genomfördes under ledning av Novias lektorer Aira Maria Lehtipuu, Petteri Pitko och Kajsa Dahlbäck.

Projektet inleddes med en gemensam kick-off i september 2020 och kulminerade i en videoinspelning i Schaumansalen 18.4.2021. Föreställningen finns nu publicerad på Novias Youtube-kanal.

Att genomföra ett projekt under coronatider ställde stora krav på planeringen och hälsosäkerheten under repetitionerna. Vi gjorde en omfattande säkerhetsplan där studerande och lärare rörde sig i grupper om maximalt 6 personer. Även sociala utrymmen i campus delades upp enligt dessa grupper. Säkerhetsavstånd hölls under alla repetitioner vilket betyder att även regin följde dessa regler. Föreställningen genomfördes till allas belåtenhet och det var en overklig känsla att det faktiskt gick vägen. Dylika konstnärliga forskningsprojekt kan ju inte genomföras på distans så våra enda alternativ var att antingen göra projektet eller så inte. Vi valde att satsa ordentligt och genomföra projektet så gott vi kunde med hänsyn till coronarestriktioner. Nu kunde vi inte framföra föreställningen för publik men fick ändå spela in den på video vilket var betydelsefullt. Detta var Finlandspremiär av Stradellas verk och även ett viktigt gemensamt projekt för utbildningen i barockmusik.

Det kändes synnerligen värdefullt att, trots alla coronaregler, få mötas i detta projekt. Vi har fått se varandra i ögonen och andas, röras, musicera tillsammans.

Utbildningen i barockmusik vid Yrkeshögskolan Novia hade redan 2019 planerat för ett konstnärligt forskningsprojekt utgående från Alessandro Stradellas (1643–1682) serenata La forza delle stelle. Vi inledde den noggrannare planeringen av projektet under coronavåren 2020 men hade nog inte kunnat tänka oss att publikevenemang skulle vara förbjudna ännu i april 2021.

På Novia kan man studera barockmusik inom olika instrumentgrupper: klaverinstrument (cembalo), stråkinstrument och sång. Vi planerade La forza-projektet så att alla studerande oberoende av instrument skulle gagnas i sin utveckling i detta sceniska projekt. Normalt i ett sceniskt projekt är det sångarna som ska stå på scenen som jobbar med fysiskt uttryck och textens analys och tolkning. Instrumentalisternas repetitionsperiod brukar inte nämnvärt beröra dessa aspekter av verket utan ser närmast till att det klingande resultatet är till belåtenhet.

I vårt projekt jobbade således alla studerande och lärare utgående från texten och det kroppsliga uttrycket. Barockens affekter (känslotillstånd i musiken) studerades via text, musik och fysisk rörelse under ledning av regissör-koreograf Jani Sunnarborg samt gästlärarna Marianna Henriksson och Anna Mustonen. Musikrepetitionerna genomfördes under ledning av Novias lektorer Aira Maria Lehtipuu, Petteri Pitko och Kajsa Dahlbäck.

Projektet inleddes med en gemensam kick-off i september 2020 och kulminerade i en videoinspelning i Schaumansalen 18.4.2021. Föreställningen finns nu publicerad på Novias Youtube-kanal.

Att genomföra ett projekt under coronatider ställde stora krav på planeringen och hälsosäkerheten under repetitionerna. Vi gjorde en omfattande säkerhetsplan där studerande och lärare rörde sig i grupper om maximalt 6 personer. Även sociala utrymmen i campus delades upp enligt dessa grupper. Säkerhetsavstånd hölls under alla repetitioner vilket betyder att även regin följde dessa regler. Föreställningen genomfördes till allas belåtenhet och det var en overklig känsla att det faktiskt gick vägen. Dylika konstnärliga forskningsprojekt kan ju inte genomföras på distans så våra enda alternativ var att antingen göra projektet eller så inte. Vi valde att satsa ordentligt och genomföra projektet så gott vi kunde med hänsyn till coronarestriktioner. Nu kunde vi inte framföra föreställningen för publik men fick ändå spela in den på video vilket var betydelsefullt. Detta var Finlandspremiär av Stradellas verk och även ett viktigt gemensamt projekt för utbildningen i barockmusik.

Det kändes synnerligen värdefullt att, trots alla coronaregler, få mötas i detta projekt. Vi har fått se varandra i ögonen och andas, röras, musicera tillsammans.

Läkemedelsberäkning är en akilleshäl inom vården

Yrkeshögskolan Novias och Centrias projekt ”Ung i Förening” har under sommaren släppt sju podcastavsnitt om föreningsliv.

Föreningsinfluencers Alma Westerlund, Sofie Westerlund och Jenny Liljedalhar intervjuat personer kring föreningsliv för unga. Lyssnaren får en inblick i hur man startar en förening, anställer unga i en förening, om föreningsinfluencers samt inkludering och gemenskap.

Podden lyfter också upp frågor som är nyttigt för nya föreningsaktiva. I ett avsnitt intervjuas föreningsexpert Malin Ström från föreningsresursen. I avsnittet diskuteras bland annat vilka poster som är bra nybörjarposter i en förening, när det är dags att grunda förening och vad man då bör tänka på.

Föreningsinfluerarna själva lärde sig också en hel del om föreningsliv under tiden de jobbade med podden.

”Jag tycker att det har varit väldigt roligt att spela in podcast, ett format som jag inte själv hade jobbat med innan föreningsprojektet. Jag lärde mig mycket genom att diskutera med olika föreningsaktiva personer som vi kom i kontakt med i samband med inspelningarna. Speciellt avsnittet med Skruvster när vi diskuterade kring inkludering är jag extra nöjd över men från alla avsnitt finns det någonting man kan lära sig.”, säger Sofie Westerlund

Alla avsnitt finns tillgängliga på Spotify.

Ung i Förening-podden görs inom ramen för yrkeshögskolorna Centrias och Novias projekt Ung i Förening och finansieras av Leader Aktion Österbotten, Svenska kulturfonden och SFV.  

Yrkeshögskolan Novias och Centrias projekt ”Ung i Förening” har under sommaren släppt sju podcastavsnitt om föreningsliv.

Föreningsinfluencers Alma Westerlund, Sofie Westerlund och Jenny Liljedalhar intervjuat personer kring föreningsliv för unga. Lyssnaren får en inblick i hur man startar en förening, anställer unga i en förening, om föreningsinfluencers samt inkludering och gemenskap.

Podden lyfter också upp frågor som är nyttigt för nya föreningsaktiva. I ett avsnitt intervjuas föreningsexpert Malin Ström från föreningsresursen. I avsnittet diskuteras bland annat vilka poster som är bra nybörjarposter i en förening, när det är dags att grunda förening och vad man då bör tänka på.

Föreningsinfluerarna själva lärde sig också en hel del om föreningsliv under tiden de jobbade med podden.

”Jag tycker att det har varit väldigt roligt att spela in podcast, ett format som jag inte själv hade jobbat med innan föreningsprojektet. Jag lärde mig mycket genom att diskutera med olika föreningsaktiva personer som vi kom i kontakt med i samband med inspelningarna. Speciellt avsnittet med Skruvster när vi diskuterade kring inkludering är jag extra nöjd över men från alla avsnitt finns det någonting man kan lära sig.”, säger Sofie Westerlund

Alla avsnitt finns tillgängliga på Spotify.

Ung i Förening-podden görs inom ramen för yrkeshögskolorna Centrias och Novias projekt Ung i Förening och finansieras av Leader Aktion Österbotten, Svenska kulturfonden och SFV.  

Alla yrkeshögskolor och universitet har från årsskiftet gått in i en ny fyraårig avtalsperiod med Undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Yrkeshögskolan Novias nya strategi, Novia 2030, syns starkt i det målavtal som vi förhandlade fram med UKM. Att vi med UKM är överens om den strategiska riktningen är naturligtvis viktigt. För Novia kan utsikterna för avtalsperioden i det här skedet bedömas som stabila till den del vi själva kan påverka utvecklingen och finansieringen. 

Vad kommer då att ändra under den nya avtalsperioden? Vi kommer att se både fler studerande och fler examina, i linje med regeringens och UKM:s ambitioner samt arbetskraftsprognoser som visar att allt fler unga vuxna kommer att behöva högskoleexamen. År 2030 borde hälften av 25–34-åringarna ha högskolexamen och dit är det ännu en lång väg. 

Vi kommer också att se en fortsatt digitalisering av både lärande och tjänster för studerande. Det gångna årets erfarenhet av distansstudier visar att utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar. Vi har lärt oss mycket under året och kan säkert hitta en bra balans mellan när- och distansundervisning. Staten satsar tiotals miljoner på digitalisering i högskolorna fram till 2030 och landets alla högskolor deltar i det gemensamma projektet Digivisionen 2030, som ska skapa en serviceplattform, stöda digital pedagogik och förändringsarbete. 

Vidare fortsätter verksamheten inom kontinuerligt lärande att växa för att säkerställa att arbetskraften har den kompetens som arbetsmarknaden behöver. För individen betyder det att man ska hålla sig arbetsmarknadsrelevant genom kontinuerlig uppdatering av sina kunskaper. Det kommer alltså att finnas bättre möjligheter att gå omfattande fortbildningar. 

I högskolornas målavtal och också i UKM:s tilldelning av strategimedel ser man tydligt en stark internationaliseringsambition. Högskolorna har tilldelats resurser för att tillsammans stärka det internationella samarbetet inom valda geografiska områden, så som Kina, Indien och Afrika. Det internationella samarbetet kan till exempel handla om att stärka Finland som varumärke, att främja forskningssamarbete eller att rekrytera studerande. Andelen utländska studerande kommer att öka de närmaste åren. En viktig målsättning är att de utländska studerandena också stannar kvar efter examen. Vid Novia har vi nyligen anställt en integrationskoordinator för att stöda detta.

Flera av de ovannämnda punkterna handlar i grunden om samma sak, att säkerställa att det finska samhället har kompetent och tillräcklig arbetskraft också i framtiden. Det sker genom fler högskoleexamina, mera fortbildning och fler internationella studerande som efter examen vill bygga sin framtid i Finland. 

Men målsättningar är en sak, resurser en annan. Regeringen har under senare tid gjort punktinsatser genom att finansiera fler nybörjarplatser och stöda omfattande fortbildningsprogram, något som Novia framgångsrikt dragit nytta av till exempel inom byggnadsbranschen. Den långsiktiga finansieringen, speciellt i efterdyningarna av Covid-19 pandemin, måste tyvärr ändå bedömas som mycket osäker. Några löften har heller inte getts. Faran är överhängande att de större studerandevolymerna inte kommer att åtföljas av en motsvarande ökning i finansieringen, vilket innebär minskande resurser per studerande. Att bemästra detta kräver kreativitet, nya sätt att jobba och ett tätare samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. 

Så tillbaka till frågan om vad som ändrar under den nya avtalsperioden med UKM – man kan väl säga ”inget och allt”. En utveckling i den ovan beskriva riktningen är logisk och väntad med tanke på samhällsutvecklingen och den växande kompetens- och arbetskraftsbristen. Jag ser ändå en tydlig förändring i att förväntningarna på högskolorna är tydligare än tidigare, detta syns speciellt gällande fler högskoleutbildade och rekrytering samt integrering av internationella studerande. För att det här arbetet ska lyckas behöver vi stärka samarbetet mellan högskolorna, arbetsgivarna och myndigheterna.

Alla yrkeshögskolor och universitet har från årsskiftet gått in i en ny fyraårig avtalsperiod med Undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Yrkeshögskolan Novias nya strategi, Novia 2030, syns starkt i det målavtal som vi förhandlade fram med UKM. Att vi med UKM är överens om den strategiska riktningen är naturligtvis viktigt. För Novia kan utsikterna för avtalsperioden i det här skedet bedömas som stabila till den del vi själva kan påverka utvecklingen och finansieringen. 

Vad kommer då att ändra under den nya avtalsperioden? Vi kommer att se både fler studerande och fler examina, i linje med regeringens och UKM:s ambitioner samt arbetskraftsprognoser som visar att allt fler unga vuxna kommer att behöva högskoleexamen. År 2030 borde hälften av 25–34-åringarna ha högskolexamen och dit är det ännu en lång väg. 

Vi kommer också att se en fortsatt digitalisering av både lärande och tjänster för studerande. Det gångna årets erfarenhet av distansstudier visar att utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar. Vi har lärt oss mycket under året och kan säkert hitta en bra balans mellan när- och distansundervisning. Staten satsar tiotals miljoner på digitalisering i högskolorna fram till 2030 och landets alla högskolor deltar i det gemensamma projektet Digivisionen 2030, som ska skapa en serviceplattform, stöda digital pedagogik och förändringsarbete. 

Vidare fortsätter verksamheten inom kontinuerligt lärande att växa för att säkerställa att arbetskraften har den kompetens som arbetsmarknaden behöver. För individen betyder det att man ska hålla sig arbetsmarknadsrelevant genom kontinuerlig uppdatering av sina kunskaper. Det kommer alltså att finnas bättre möjligheter att gå omfattande fortbildningar. 

I högskolornas målavtal och också i UKM:s tilldelning av strategimedel ser man tydligt en stark internationaliseringsambition. Högskolorna har tilldelats resurser för att tillsammans stärka det internationella samarbetet inom valda geografiska områden, så som Kina, Indien och Afrika. Det internationella samarbetet kan till exempel handla om att stärka Finland som varumärke, att främja forskningssamarbete eller att rekrytera studerande. Andelen utländska studerande kommer att öka de närmaste åren. En viktig målsättning är att de utländska studerandena också stannar kvar efter examen. Vid Novia har vi nyligen anställt en integrationskoordinator för att stöda detta.

Flera av de ovannämnda punkterna handlar i grunden om samma sak, att säkerställa att det finska samhället har kompetent och tillräcklig arbetskraft också i framtiden. Det sker genom fler högskoleexamina, mera fortbildning och fler internationella studerande som efter examen vill bygga sin framtid i Finland. 

Men målsättningar är en sak, resurser en annan. Regeringen har under senare tid gjort punktinsatser genom att finansiera fler nybörjarplatser och stöda omfattande fortbildningsprogram, något som Novia framgångsrikt dragit nytta av till exempel inom byggnadsbranschen. Den långsiktiga finansieringen, speciellt i efterdyningarna av Covid-19 pandemin, måste tyvärr ändå bedömas som mycket osäker. Några löften har heller inte getts. Faran är överhängande att de större studerandevolymerna inte kommer att åtföljas av en motsvarande ökning i finansieringen, vilket innebär minskande resurser per studerande. Att bemästra detta kräver kreativitet, nya sätt att jobba och ett tätare samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. 

Så tillbaka till frågan om vad som ändrar under den nya avtalsperioden med UKM – man kan väl säga ”inget och allt”. En utveckling i den ovan beskriva riktningen är logisk och väntad med tanke på samhällsutvecklingen och den växande kompetens- och arbetskraftsbristen. Jag ser ändå en tydlig förändring i att förväntningarna på högskolorna är tydligare än tidigare, detta syns speciellt gällande fler högskoleutbildade och rekrytering samt integrering av internationella studerande. För att det här arbetet ska lyckas behöver vi stärka samarbetet mellan högskolorna, arbetsgivarna och myndigheterna.

Det finns situationer och reaktioner man aldrig glömmer. En sådan var omedelbara reaktionen hos några av mina medarbetare då jag för ett år sedan meddelade att jag kommer att byta jobb, från att ha arbetat 16 år som direktör för Svenska Österbottens förbund för utveckling och kultur till att bli förvaltnings- och personaldirektör vid Yrkeshögskolan Novia. Mitt beslut var oväntat för många, varför byta från världens bästa jobb som under så många år personifierats i mig?

Svaret är att det är nyttigt att ibland byta arbetsuppgifter och arbetsmiljö, nyttigt både för individen själv och för organisationen, både för den gamla och för den nya. Det är bra att högsta ledningen i en organisation byts ibland!

Hösten 2007 tog jag över ledningen av en organisation som då var i den största brytningsfasen någonsin sedan dess start 1994-1995. Dåvarande Svenska yrkeshögskolan bröts ur samkommunen för att tillsammans med Yrkeshögskolan Sydväst bilda Yrkeshögskolan Novia, samtidigt bildades Yrkesakademin i Österbotten av dåvarande Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs kurscenter och Vocana i Närpes.

Vi kom igång med de nya lärosätena 1.8.2008 resp. 1.1.2009 och fortsatte fokusera på deras utveckling med studerandes kunnande i centrum jämsides med campusplanering och byggnationer. För att uppnå visionen om ett starkt högskolecampus på Brändö i Vasa måste först ett nytt campus skapas för de utbildningar som Yrkesakademin höll i det som idag kallas Alere. Vi skapade Campus Kungsgården. Genast efter färdigställandet av det campuset inleddes byggnationen av Alere. Planeringsmötena, finansieringsberäkningarna och diskussionerna har varit otaliga men fokus har ständigt varit på studerande och bildning för framtiden i vår region.

Att vara högsta chef för anrika kulturinstitutioner som Wasa Teater och KulturÖsterbotten är något som sporrar, utmanar och utvecklar. Kultursektorns roll som skapare av ekonomiskt mervärde i regionen lyfts sällan fram i offentliga debatten. Teatern som hela regionens teater berör alla i vårt verksamhetsområde, med ett nyrenoverat teaterhus har vi nu också faciliteterna i skick för årtionden framåt. Kulturbevakningen är svår att ta på, men ack så viktig och något som genast märks ifall den inte finns. Om vi inte haft vårt KulturÖsterbotten med sin projektorganisation, hur länge skulle det tagit före hemligheterna som gömts på Korsholms vallar tagits fram? Ett samhälle utan aktivt kulturliv är fattigt, till all lycka ses nyttan av denna sektor i vårt landskap!

Det tyngsta under mina 16 år som direktör har varit anpassningen av organisationen och verksamheten då finansieringen dramatiskt minskat. Att förändra organisationen från en omsättning på knappt 33 miljoner euro till en omsättning som är 10 miljoner euro eller 30 procent lägre och samtidigt köra upp tjänsteproduktionen med 20 procent verkställs inte i en handvändning. Tillsammans med personalen och våra förtroendevalda har vi tagit och förverkligat många svåra beslut. Höjdpunkterna har till all lycka varit fler än de svåra stunderna. Glädje över studerandes framgångar, projekt där vi varit främst i landet, berörande teaterupplevelser och människomöten!

Ledarskap, och speciellt förändringsledarskap är enligt mig mod att vilja och att varje dag lägga sig själv i blöt. Därför är det bra att ledaren byts ibland, det behövs nya infallsvinklar och synpunkter på hur verksamheten kan drivas, särskilt i en verklighet där det enda bestående är förändringen! Den erfarenhet jag fått under min karriär hittills är till nytta i mitt nya värv som förvaltningsdirektör vid Novia. Efter åtta månader på denna post har medarbetarna också märkt att en ”ny” person kommit in med egna synpunkter och synvinklar.

På Novia är studerande också i centrum. I Finland har vi som nationell målsättning att andelen högskoleutbildade ska uppnå 50 procent av en årskull vilket betyder satsningar på rekryteringen från såväl yrkesutbildningen som gymnasierna. Stadieövergångarna utvecklas så studerande smidigt kan övergå till högskolestudier och efter avslutade studier snabbt hitta sysselsättning. Utbildningsnivån i landet har under senaste åren haft en sjunkande trend så en satsning på högre utbildning behövs absolut. Visste ni förresten att varannan ingenjör som anställs i Österbotten är utbildad på Novia? I syfte att utveckla Finland är också FUI verksamheten i fokus. Innovationer, utveckling och forskning måste vara i framkant i Finland. Vi behöver samarbete inom landet men också utanför landets gränser. För en svensk yrkeshögskola som Novia är därför Norden en intressant marknad för samarbeten både med företag och med utbildningsorganisationer. Novias vision ”Novia gör skillnad” passar som hand i handske i fortsatta arbetet för bildningen i vårt land.

Jag önskar min efterträdare Martin Norrgård lycka och arbetsglädje i att leda Söfuk framåt mot visionen utbildning och kultur i världsklass! Organisationen är långt ifrån klar, denna faktiskt landsunika organisation kan utvecklas till något ännu mera då man vågar och vill!

Tack!

Det finns situationer och reaktioner man aldrig glömmer. En sådan var omedelbara reaktionen hos några av mina medarbetare då jag för ett år sedan meddelade att jag kommer att byta jobb, från att ha arbetat 16 år som direktör för Svenska Österbottens förbund för utveckling och kultur till att bli förvaltnings- och personaldirektör vid Yrkeshögskolan Novia. Mitt beslut var oväntat för många, varför byta från världens bästa jobb som under så många år personifierats i mig?

Svaret är att det är nyttigt att ibland byta arbetsuppgifter och arbetsmiljö, nyttigt både för individen själv och för organisationen, både för den gamla och för den nya. Det är bra att högsta ledningen i en organisation byts ibland!

Hösten 2007 tog jag över ledningen av en organisation som då var i den största brytningsfasen någonsin sedan dess start 1994-1995. Dåvarande Svenska yrkeshögskolan bröts ur samkommunen för att tillsammans med Yrkeshögskolan Sydväst bilda Yrkeshögskolan Novia, samtidigt bildades Yrkesakademin i Österbotten av dåvarande Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs kurscenter och Vocana i Närpes.

Vi kom igång med de nya lärosätena 1.8.2008 resp. 1.1.2009 och fortsatte fokusera på deras utveckling med studerandes kunnande i centrum jämsides med campusplanering och byggnationer. För att uppnå visionen om ett starkt högskolecampus på Brändö i Vasa måste först ett nytt campus skapas för de utbildningar som Yrkesakademin höll i det som idag kallas Alere. Vi skapade Campus Kungsgården. Genast efter färdigställandet av det campuset inleddes byggnationen av Alere. Planeringsmötena, finansieringsberäkningarna och diskussionerna har varit otaliga men fokus har ständigt varit på studerande och bildning för framtiden i vår region.

Att vara högsta chef för anrika kulturinstitutioner som Wasa Teater och KulturÖsterbotten är något som sporrar, utmanar och utvecklar. Kultursektorns roll som skapare av ekonomiskt mervärde i regionen lyfts sällan fram i offentliga debatten. Teatern som hela regionens teater berör alla i vårt verksamhetsområde, med ett nyrenoverat teaterhus har vi nu också faciliteterna i skick för årtionden framåt. Kulturbevakningen är svår att ta på, men ack så viktig och något som genast märks ifall den inte finns. Om vi inte haft vårt KulturÖsterbotten med sin projektorganisation, hur länge skulle det tagit före hemligheterna som gömts på Korsholms vallar tagits fram? Ett samhälle utan aktivt kulturliv är fattigt, till all lycka ses nyttan av denna sektor i vårt landskap!

Det tyngsta under mina 16 år som direktör har varit anpassningen av organisationen och verksamheten då finansieringen dramatiskt minskat. Att förändra organisationen från en omsättning på knappt 33 miljoner euro till en omsättning som är 10 miljoner euro eller 30 procent lägre och samtidigt köra upp tjänsteproduktionen med 20 procent verkställs inte i en handvändning. Tillsammans med personalen och våra förtroendevalda har vi tagit och förverkligat många svåra beslut. Höjdpunkterna har till all lycka varit fler än de svåra stunderna. Glädje över studerandes framgångar, projekt där vi varit främst i landet, berörande teaterupplevelser och människomöten!

Ledarskap, och speciellt förändringsledarskap är enligt mig mod att vilja och att varje dag lägga sig själv i blöt. Därför är det bra att ledaren byts ibland, det behövs nya infallsvinklar och synpunkter på hur verksamheten kan drivas, särskilt i en verklighet där det enda bestående är förändringen! Den erfarenhet jag fått under min karriär hittills är till nytta i mitt nya värv som förvaltningsdirektör vid Novia. Efter åtta månader på denna post har medarbetarna också märkt att en ”ny” person kommit in med egna synpunkter och synvinklar.

På Novia är studerande också i centrum. I Finland har vi som nationell målsättning att andelen högskoleutbildade ska uppnå 50 procent av en årskull vilket betyder satsningar på rekryteringen från såväl yrkesutbildningen som gymnasierna. Stadieövergångarna utvecklas så studerande smidigt kan övergå till högskolestudier och efter avslutade studier snabbt hitta sysselsättning. Utbildningsnivån i landet har under senaste åren haft en sjunkande trend så en satsning på högre utbildning behövs absolut. Visste ni förresten att varannan ingenjör som anställs i Österbotten är utbildad på Novia? I syfte att utveckla Finland är också FUI verksamheten i fokus. Innovationer, utveckling och forskning måste vara i framkant i Finland. Vi behöver samarbete inom landet men också utanför landets gränser. För en svensk yrkeshögskola som Novia är därför Norden en intressant marknad för samarbeten både med företag och med utbildningsorganisationer. Novias vision ”Novia gör skillnad” passar som hand i handske i fortsatta arbetet för bildningen i vårt land.

Jag önskar min efterträdare Martin Norrgård lycka och arbetsglädje i att leda Söfuk framåt mot visionen utbildning och kultur i världsklass! Organisationen är långt ifrån klar, denna faktiskt landsunika organisation kan utvecklas till något ännu mera då man vågar och vill!

Tack!

Yrkeshögskolan Novias alumnkoordinator Isabella Alén skriver om livslångt nätverkande. 

Vi föds alla med en inbyggd social förmåga. Redan som barn börjar vi omedvetet träna på vår sociala kompetens. Nätverkande är inte bara något vi vuxna håller på med. Redan i skolåldern börjar vi bygga upp ett socialt nätverk.

Visst är det mycket enklare att ta kontakt med en gammal skolkamrat från gamla goda tider än att närma sig en helt ny människa. Den gamla skolkamraten känns trygg, man har något gemensamt och har en gemensam historia.

I många år kan nätverkandet kännas poänglöst. Men sen plötsligt kommer det där tillfället när du i vuxen ålder, i arbetslivet, märker att typen du hängde med i tonåren nu är den viktiga kontakten du behöver.

I ungdomsåren sker nätverkande väldigt oplanerat och man bygger omedvetet upp ett nätverk av kontakter. Längs med livet fortsätter vi att bygga upp vårt kontaktnät. Det är ingen hemlighet att ett bra nätverk är en viktig resurs oavsett vilken bransch. Och det är under studietiden man börjar bygga upp sitt branschspecifika nätverk.

Ditt nätverk är stort och ditt nätverk finns överallt – dina fritidsintressen, dina barns fritidsintressen dina grannar, dina vänner, dina tidigare arbetskamrater, dina tidigare studiekompisar.

Varje person du möter är en dörr till ytterligare nätverk och affärskontakter. När du träffar nya personer så kom ihåg att vara nyfiken, lyssna och våga ställa frågor.

När du väl har börjat bygga upp ditt nätverk krävs det också lite investering i tid att vårda det. Hör av dig till dina kontakter. Ett enkelt och trevligt sätt är att ta en lunch med en gammal arbetskamrat.

Nuförtiden stannar man inte hela sitt arbetsföra liv på ett och samma företag mera. Vi är mera rörliga och byter både ort och bransch. Borde företag och arbetsgivare behandlar före detta anställda som ”alumner” i hopp om att dessa ska tänka på sin tidigare arbetsgivare med samma förkärlek som många alumner har för sina älskade alma maters. Det är ju inom företagsvärlden lika viktigt som inom högskolevärlden att man också efter den aktiva fasen fungerar som en ambassadör.

Avslutningsvis så kan jag enkelt konstatera att allt nätverkande är viktigt. Och ett av de enklaste sätten att bygga upp sitt kontaktnät är att gå med i din högskolas alumnnätverk. Här kan du på ett trevligt och lättsamt sätt bygga upp ditt nätverk.

När du nätverkar, kom ihåg att alltid vara dig själv. Får du en chans att rekommendera någon du tycker gör ett bra jobb så gör det. Ha kul! I slutändan är det din energi som smittar av sig på andra. Du har allt att vinna på att våga nätverka.

Kolumnen har tidigare publicerats som ett blogginlägg på Arenes hemsida.