Uncategorised

Nitton år gammal insjuknade Maria Udd i en all­varlig depression. Nu, drygt tjugo år senare, har hon bearbetat det som hände och i den musikaliska berättarföreställningen "Bär det som en krona" vill hon bryta de tabun som fortfarande omger psykisk ohälsa. 

På premiären den 12 oktober är det första gången skå­despelaren Maria Udd uppför en pjäs hon själv skrivit. På Wasa Teaters intima scen Vasallen kommer hon till­sammans med musikerna Julia Andersson och Evelina Salonen att framföra ”Bär det som en krona” som ut­går från Marias egen berättelse om hur hon blev sjuk och så småningom tog sig upp till ytan igen. 

– Jag har aldrig skrivit manus tidigare men teaterche­fen Ann-Luise Bertell uppmanade mig att göra ett för­sök. Jag har länge känt att jag måste får berättelsen ur mig, och skrivandet gick sist och slutligen snabbt, säger Udd. 

Trots att temat är tungt är målsättningen att föreställ­ningen ska vara lätt och berörande. Udd kommer att framföra sånger som hon själv lyssnade på då hon var sjuk och som gav henne kraft. Det blir mycket Lisa 

Ekdahl men också låtar av Mikael Wiehe, Lisa Nilsson och Bo Kaspers Orkester utlovas. 

– Jag hoppas att pjäsen ger upphov till diskussioner efter föreställningen. Årligen äter 400 000 finländare antidepressiv medicin och mellan fem och sju procent av finländarna lider av depression, det är den vanli­gaste orsaken till förtidspensionering. Om man inte själv är drabbad så har alla säkert någon i sin närhet som mår dåligt. 

Det dröjde lång tid innan Maria Udd fick diagnosen depression, hon var en högpresterande ung kvinna på väg ut i vuxenvärlden då depressionen slog till och gjorde henne sängliggande. Hon hoppas och tror att man i dag i ett tidigare skede får rätt hjälp. 

– I dag pratas det mer om psykisk ohälsa, men det finns fortfarande de som tycker att det är skamfyllt att erkänna att de mår dåligt. I föreställningen vill jag lyfta ämnet och ge sjukdomen ett ansikte. Om jag kan visa att det går att gå vidare om man lär sig att lyssna på sig själv och kroppens signaler så vill jag göra det. 

Agneta Lindroos regisserar föreställningen och då repetitionerna inleds måste Udd ställa om från rollen som manusförfattare till skådespelare. 

– Det här är mitt hjärteprojekt men jag ser fram emot att Agneta sätter sin prägel på föreställningen. 

"Bär det som en krona" har premiär den 12 oktober och spelas på Vasallen i Wasa Teater under hösten och kan även bokas som turnéföreställning. Föreställ­ningen är en timme lång. 

URPREMIÄR: 12.10.2021, Vasallen 

BILJETTER: 20/10 € 

Föreställningen kan också bokas som turnéföreställning via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Den 1.9.1981 inledde den nyblivna forstmästaren Kenneth Heimdahl sin karriär vid Korsholms lantbruksskolor som lärare inom skogsbruket. Den då 24 år gamla Kenneth hade värvats från sommarjobbet inom skogsbruksplanering i Sideby till att börja undervisa i skogsbruk vid lantbruksskolan och sköta om skolans över 500 ha stora skog. Nu 41 år senare, på våren år 2022, sätter han punkt för en hängiven karriär inom yrkesutbildningen och tar sig an pensionärslivet.

• Visst såg skolorna annorlunda ut då jag började här. Dels undervisningen, men dels också arbetet på skollägenheten. Då jag började på Korsholms lantbruksskolor jobbade fastighetspersonalen i skogen på vinternoch vi hade bland annat en skogsarbetare anställd på Replot som jag blev förman för. Vi hade en såg på skolområdet i Gamla Vasa bredvid där Campus Kungsgårdens byggutbildning finns i dag och sågade nog över 1000 stockar i året vid den.

Efter två år på lantbruksskolan flyttade Kenneth till forstläroanstalten, som också fanns på Kungsgårdsområdet. Där jobbade han till en början med den ettåriga basårsutbildningen och skogsarbetarutbildningen.

• Småningom kom en utbildning för skogsarbetsledare, som jag då började jobba med. Samtidigt jobbade jag också med andra påbyggnadsutbildningar som startade i slutet av -80 talet, bland annat stockhustimring, viltvård, skogsägarutbildning och dylikt. Vi hade också en kursgrupp som på heltid reste runt i regionen och höll skogskurser.

År 1993 slogs de olika yrkesskolorna på Kungsgårdsområdet i Gamla Vasa ihop och bildade Korsholms skolor. I samband med att Korsholms skolor bildades sökte och fick Kenneth jobbet som vuxenutbildningsföreståndare.

• Det är väl det enda jobbet i min karriär som jag på eget initiativ sökt och inte blivit värvad till. 

Under tiden som vuxenutbildningsföreståndare växte sig kortkursverksamheten på Korsholms skolor väldigt stor.

• Då Korsholms skolor bildades hade vi 2-3000 kursdeltagare per år. Sedan kom en del nya bestämmelser och krav på kurser för jordbrukare och då svällde kursverksamheten till att omfatta över 5000 deltagare per år. Kurssekreterarna hade ett enormt arbete att administrera alla kurser och deltagare.

Småningom kom det fristående examenssystemet med i bilden och fick en allt större roll i arbetet vid sidan av kortkurserna. Utöver det såldes också läroavtalsutbildning till läroavtalsbyråerna. Till en av Kenneths uppgifter som vuxenutbildningsföreståndare hörde att skriva under betyg och intyg.

• Det var mycket sådant. Alla som gick en kurs eller fick examen från oss skulle ha ett underskrivet betyg eller intyg. Jag hade en stor bunt papper varje dag som skulle skrivas under och sammanlagt har jag nog undertecknat tiotusentals intyg och betyg under åren. 

År 1997 slogs Korsholms skolor samman med Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt, Vasa yrkesinstitut och Svenska konstskolan och bildade Svenska yrkesinstitutet. Lite senare kom också Kvevlax hemslöjdsskola med. 

• Samtidigt blev den grundläggande yrkesutbildningen 3-årig och de fristående examina fick i sin tur ett uppsving. Man började verkligen förstå vikten av att utbilda sig som vuxen och i arbetet. Efter ett tag kom också arbetskraftsutbildningarna med, som vi sålde på offert.

Drygt 10 år senare, år 2009, bildades Yrkesakademin i Österbotten genom en fusion av Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs kurscenter. Vid Yrkesakademin i Österbotten har Kenneth jobbat bland annat som utvecklingschef och senare också som VD för EduYA Ab.

Under sina 40 år i huset har Kenneth i huvudsak jobbat med vuxenutbildning och han har också varit med och utvecklat vuxenutbildningen i Svenskfinland.

• Det är egentligen bara riktigt i början av min lärarkarriär som jag jobbade som lärare inom den så kallad ungdomsutbildning, sedan har jag jobbat med vuxenutbildning, utvecklingsverksamhet och internationella kontakter. 

Utvecklingsverksamhet har legat Kenneth varmt om hjärtat. Det första projektet som Kenneth blev involverad i var ett jämställdhetsprojekt.

• Det var ungefär år -95. Så projekten går i cirklar, nu jobbar vi med jämställdhet igen. Sedan blev olika landsbygdsprojekt viktiga. Bland annat ordnade vi en ambulerande datautbildning.
• Min policy har alltid varit att ju mera verksamhet vi har som delar på fasta kostnader, desto lättare är det för grundverksamheten att fungera. Om vi sparar, skär och krymper blir det svårt för alla. 

Projekten har också varit en del av verksamheten utåt mot arbetslivet.

• Många projekt har varit sätt för vissa branscher att producera utbildning för arbetslivet. Andra projekt i sin tur är utvecklingsprojekt som är inriktade för personalen, studerande och pedagogiken. Ett av de största, långvariga och viktigaste av de projekten är Examensmästarutbildningen, som YA blev utsedda av Utbildningsstyrelsen att ansvara för och som gett viktiga impulser till dagens yrkesutbildning.

Under åren har YA utvecklat en egen projektavdelning inom organisationen.

• Det är ett av de bästa besluten vi gjort, att bilda en egen avdelning för projektadministration. Den har utvecklats till att bli väldigt känd bland både finansiärer och samarbetspartner som otroligt välfungerande.

Genom åren har Kenneth varit med om fyra fusioner, han har bytt fysisk arbetsplats 11 gånger och upplevt nio rektorer plus ett flertal tf. rektorer i skolorna där han jobbat och har också själv fungerat som tf. rektor en tid.

• Man kan nog säga att det har varit en konstant förändring. Men det är jättebra. Jag förespråkar förändring och tycker det är viktigt. Det är positivt att saker utvecklas och vi borde vara ännu mer i framkant på utvecklingen. 
• Det egentligen enda problemet är att vi ända sedan år 1993 har sparat. Det har alltid varit problem med ekonomin då statliga pengar minskat. Men, man måste alltid anpassa sig till verkligheten, både vad gäller myndighetsdirektiv och ekonomin. Men där tycker jag faktiskt att den här organisationen har varit väldigt duktigt på och alltid anpassat sig till rådande omständigheter.

Det som har varit roligast och mest minnesvärt tycker Kenneth är alla framgångar som nåtts på olika nivåer och inom olika avdelningar.

• Då man lämnar in offerter och vinner dem, skriver projektansökan och får projektet – alla framgångar som vi nått då vi i samarbete kollegor emellan funderat och försökt hitta nya öppningar och idéer – det har triggat och det har varit otroligt roligt. Det är också en av de saker som jag kommer att sakna mest.
• Sedan var det en fantastisk upplevelse och stor förmån att få vara på plats då våra enormt duktiga studerande och deras lärare vann guld i EuroSkills och WorldSkills. 

En sak som jag funderat mycket på under min tid här, är att vi borde bli bättre på att ta tillvara de förmågor som finns i organisationen. Vi har jätteduktig personal, som bara de får befogenheter och utrymme att utvecklas och växa nog tar det ansvaret och som är väldigt duktiga på det. Vi borde ge mera utrymme för personalen att ta mera ansvar och frihet att utveckla verksamheten.

Officiellt går Kenneth i pension våren 2022, men innan dess väntar en lång semester, men också säkert ett och annat jobbsamtal.

• Jag har nog redan saknat kollegorna och att träffa dem. Men som pensionär med mindre sittande på jobbet och mindre stress blir det väl nog i första hand att börja ta hand om sitt välmående på ett annat sätt än tidigare. Sen har jag också en sommarstuga och skog som behöver underhåll, så nog finns det att göra.

Vecka 39 genomfördes en Hållbarhetsvecka i Österbotten. Yrkesakademin i Österbotten är certifierad för miljöledningssystemet ISO 14001:2015. Som en del av vårt miljöarbete markerade vi Hållbarhetsveckan genom att den 29 september arrangera en egen hållbarhetsdag.

I korthet kan man säga att hållbar utveckling går ut på att tillfredsställa våra behov utan att påverka kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det görs genom att skapa ett samspel mellan den ekonomiska, den sociala och den miljömässigt hållbara utvecklingen. FN har med Agenda 2030 utarbetat 17 globala mål för att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. 

Hållbarhetsdagen genomfördes i mindre grupper, p.g.a. pandemin. Huvudtemat berörde socialt hållbar utveckling. I en bandad föreläsning föreläste Maria Lingonblad från Folkhälsan kring trygga relationer och samhörighet som viktiga element för vårt välbefinnande, t.ex. hur vi förebygger utanförskap och mobbning och hur vi tillsammans kan bidra till varandras trygghet och trivsel. Efter föreläsningen diskuterades kring föreläsningstemat i grupperna. Under dagen arbetade lärare och studerande även med andra teman som berör bl.a. miljömässig hållbar utveckling.

Våren 2022 planerar vi för en större hållbarhetsdag vid alla våra enheter, öppen för andra intresserade än studerande och personal. 

Daniel Ahlskog från Malax har studerat till husbyggare vid enheten i Vasa och har provat på båda former av lärande på arbetsplatsen – både utbildningsavtal och läroavtal. Han säger att han personligen föredrar läroavtal, eftersom han då får lön, men understryker att utbildningsavtal annars är precis lika bra. 

Grunderna i husbyggnad 

Daniel Ahlskog inledde sina studier vid YA hösten efter att han gått ut nian. Under den första hösten studerade han på plats vid YA. Han berättar att det då var mest fokus på att lära sig grunderna i husbyggnad. Daniel Ahlskogs lärare Magnus Nyholm berättar att byggstuderande under det första studieåret får arbeta med olika mindre träkonstruktioner, ofta som kundprojekt i form av till exempel förråd, båthus eller stomelement till hallbyggnader. 

Utbildningsavtal och läroavtal 

Efter att praktiskt och teoretiskt ha bekantat sig med byggbranschen på plats vid YA under hösten, genomförde Daniel Ahlskog på våren under det första studieåret sin första period av lärande på arbetsplatsen. Daniel hade ett några månader långt utbildningsavtal på byggföretaget Sanifast i Malax. Med ett utbildningsavtal lär sig studerande yrket genom praktiska arbetsuppgifter och med en ansvarig handledare både i skolan och på arbetsplatsen. Lärare Magnus Nyholm framhåller att arbetsplatshandledarens roll är viktig. Handledaren är den som i första hand handleder den studerande i sina arbetsuppgifter samt introducerar den studerande till företaget och arbetsplatsen. 

På sommaren fick Daniel Ahlskog anställning på Sanifast och baserat på det kunde YA och arbetsplatsen tillsammans med Daniel ingå ett läroavtal. Det innebar att han sommarjobbade och fick lön, men genom att lära sig genom sina arbetsuppgifter och med stöd och hjälp av sin arbetsplatshandledare så kunde han samtidigt framskrida i studierna. 

Lärorika perioder i arbetslivet 

Lärandet i arbetslivet är lärorikt, tycker Daniel Ahlskog. Han menar att han lärde sig någonting nytt varenda dag, ”Det beror ju på om du gör samma arbetsmoment hela tiden, då lär du ju dig inte hela helheten med att bygga upp ett hus. Det är nog lättare att lära sig om man faktiskt tar initiativet själv”, förklarar han.

Det gäller att också kunna tänka självständigt − att först fundera själv och sen fråga om råd. ”När man först försökt själv komma på en lösning, så kan man ju sedan fråga andra med mer erfarenhet vad de tycker och om de har några idéer. Det är så du lär dig”, menar han. Lärare Magnus Nyholm tillägger att även om många av YA:s byggnadsprojekt är interna eller externa kundarbeten där studerande kommer i kontakt med kunden, så är det en helt annan sak att arbeta i ett byggföretag tillsammans med yrkesfolk på en byggarbetsplats. Med utbildnings- eller läroavtal kan studerande få jobba med stora projekt som till exempel våningshus i betong. Studerande får även se större helheter och se många olika underentreprenörer även från andra närliggande branscher som samarbetar på en byggarbetsplats. Lärandet i arbetslivet kompletterar på ett bra sätt studierna på skolan. 

Utbildningsavtal eller läroavtal? 

Lärande i arbetslivet kan genomföras på två olika sätt, med utbildningsavtal eller läroavtal. Daniel Ahlskog förklarar att läroavtal och utbildningsavtal inte skiljer sig mycket åt, förutom att läroavtal innebär att du också har ett arbetsavtal och får lön. Arbetsmomenten är de samma oberoende av om du som studerande har ett läroavtal eller ett utbildningsavtal. Förstås kan det vara svårare att hitta en arbetsplats som kan erbjuda anställning, vilket behövs för läroavtal. Men Daniel menar att det inte gör någonting, för han tycker inte att studerande ska stirra sig blinda på lönen, utan uppmuntrar till utbildningsavtal även om det 

innebär att det är en oavlönad period i arbetslivet. ”Ett utbildningsavtal är precis lika bra som ett läroavtal”, slår han fast. 

Att få anställning 

Att få lön är ändå en stor fördel och efter att ha haft flera utbildningsavtal under sitt andra studieår, så sökte Daniel Ahlskog sommarjobb inom byggbranschen. Han kontaktade chefen på företaget Malax Master Building Solutions, och fick komma till kontoret för vidare diskussion kring möjligheten att anställas och kunna få läroavtal. Efter det anställdes Ahlskog med arbetsavtal och på basis av det kunde YA och arbetsgivaren komma överens om innehållet i läroavtalet. Sommarjobbet resulterade till slut i en elva månader lång anställning och innebar att Daniel helt och hållet lärde sig på arbetsplatsen tills han utexaminerades våren 2021. 

Framtidsplaner 

Daniel Ahlskogs framtidsplaner består först och främst av militärtjänstgöring. Efter det planerar han att studera vidare - målet är att studera till byggnadsingenjör vid yrkeshögskolan Novia. 

Läs mer på: https://www.yrkesakademin.fi/laroavtal