Österbottningarna gillar sina dialekter, det är ett välkänt faktum. Det märks tydligt också inom KulturÖsterbottens projektverksamhet. 

I våras lanserade projektet Kurant satsningen ”stjyltsaningar”, som på de sociala medierna har lyft fram dialektala talesätt. Varje vecka publiceras ett nytt dialektalt uttryck från olika delar av regionen.

– Vi uppmuntrar alltid läsarna att dela med sig av varianter och närliggande uttryck, vilket ofta leder till intressanta diskussioner och reflektioner, berättar projektledaren Johanna Björkholm vid KulturÖsterbotten.

Stjyltsaningar har inspirerats av internetmemen ”dude with sign”, men i stället för skyltar med allmänna sanningar har projektet valt att lyfta fram etablerade sanningar på dialekt. En stjyltsaning är med andra ord en text på dialekt, ofta ett talesätt, som är kort nog för att rymmas på en skylt. En stjyltsaning förmedlar alltså en dialektalt uttryckt sanning, som många kan hålla med om.

Stjyltsaningar har en egen Instagram-sida – www.instagram.fi/stjyltsaningar – men publiceras även i KulturÖsterbottens Facebook-flöde – www.facebook.com/KulturOsterbotten – samt i Facebook-gruppen ”Österbottniska dialekter”. 

Gåtpromenad och dialektpoesi – material tillgängligt för evenemang

Stjyltsaningar skulle ha antagit en högst fysisk form på dialektfestivalen Priima på Fagerö folkpark i augusti med bland annat fotobås och dekorativa stjyltsaningar. Festivalen måste dessvärre ställas in på samma sätt som till exempel Konstens natt i Vasa. I Vasa, utanför stadsbiblioteket, visade man dock den aktuella torsdagskvällen upp foton på ett antal stjyltsaningar. Det blev då ett första försök med fysiska skyltar.

Allt det material som tagits fram finns ändå tillgängligt och är redo att användas. Och det finns olika material för olika aktiviteter att välja mellan:

– Vi erbjuder bland annat en gåtpromenad med traditionella gåtor på österbottnisk dialekt, berättar Björkholm. Sedan har vi också ”dialektpoesi”, där man får placera in dialektord från olika orter på en fin bakgrund och skapa sin egen dikt.

Planerar du eller din organisation eller förening ett evenemang där dialektala aktiviteter kunde passa in? Kontakta i så fall projektledaren Johanna Björkholm: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! Allt material kommer också senare att publiceras på KulturÖsterbottens materialbank på webben.

Missa inte heller inspelningen från webinariet ”Dialekten lever. Webinarium om att uttrycka sig på dialekt”! Inspelningen är fram till årsskiftet fritt tillgänglig på KulturÖsterbottens materialbank: www.kulturosterbotten.fi/om-kulturoesterbotten/materialbank/beraettande. Webinariet ordnades 10 maj av projektet Kurant, och inspelningen gjordes tillsammans med projektet Boden Live. Ämnen som behandlas är bland annat dialekt på sociala medier (Tomas Bäck, Tomppi’s memes), dialekt i musik och poesi (Hanna Lagerström, artist) och dialekt på scenen (Lina Ekblad, skådespelare). 

Väälkumi ti njuut åov dialektren!

År 2020 har lett till stora förändringar i hur vi umgås och vilka evenemang som kan genomföras. Mycket har ställts in under året, och till exempel högtider som påsk, första maj och allhelgona har i år firats betydligt mera småskaligt än vi är vana vid. Nu närmar vi oss jul och många skolor har inhiberat sina julfester och kan inte ta emot utomstående besök. 

KulturÖsterbottens nya projekt Kurant – Kulturarv för nutid med tradition – startar upp verksamheten med att producera ett digitalt julpaket avsett för årskurs 1–6 i ett försök att sätta lite guldkant på elevernas adventstid. I samarbete med BARK Österbotten barnkulturnätverk och GLÖD Österbottens berättarcentrum bygger vi upp ett material kring berättelser om österbottniska julseder. Vi fyller sedan på med skriftlig information om traditionerna och ett pedagogiskt material avsett för lärarna.

Att Kurant inleder verksamheten med att lyfta fram festseder genom muntlig tradition har sin förklaring. I projektet ingår nämligen internationellt samarbete med Berättarnätet Kronoberg i Sverige, som är experter på muntlig tradition. Vi samarbetar kring tematiken ”livsviktiga traditioner” som vi definierar som sådant som livet skulle vara påtagligt torftigare utan. Vår erfarenhet är att då man ägnar sig åt levande traditioner som upplevs betydelsefulla så har man också berättelser om dem. Genom att lyfta fram berättelserna ger vi immateriellt kulturarv synlighet. 

Klapplek: Att trygga traditioner innebär att man ser till att nya, helst yngre, mänskor lär sig traditionell kunskap. Också många lekar bygger på traditionell kunskap.

KulturÖsterbottens satsningar på immateriellt kulturarv och levande traditioner fortsätter alltså, men nu med lite andra förtecken. Kurant är ändå på många sätt en fortsättning på projekt Kulör, som avslutades i april. Nu ligger dock fokus tydligare på tryggande, på vad man kan göra för att levande traditioner ska finnas kvar. Projektet Kurant är ett internationellt Leader-projekt som pågår till och med slutet av 2022. Projektet finansieras genom Aktion Österbotten, Svenska kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet. 

Immateriellt kulturarv innebär kulturuttryck som utövas av människor och som de anser vara så betydelsefulla att de borde finnas kvar också i framtiden. Det handlar om sådant som människor gör, kan och vet och som de använder sin kropp och ibland också redskap för att utöva. Exempel är att baka rågbröd, lägga abborrnät och bränna påskbrasa. Resultatet kan bli materiellt, så som maträtter, hantverk eller en Luciatablå, men själva utövandet och kunskapen som det förutsätter är immateriellt. Traditionell kunskap sprids och lärs ut människor emellan. Att trygga immateriellt kulturarv innebär att vi jobbar för att traditionell kunskap ska finnas kvar också i framtiden.

Vill du veta mera om projekt Kurant och levande traditioner? På projektets hemsida har vi samlat information: www.kulturosterbotten.fi/kurant.

Om du eller din förening är intresserade av immateriellt kulturarv, hör av er till projektledare Johanna Björkholm på e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.! Vi samarbetar gärna, om inte förr då Coronarestriktionerna lyfts. 

Du kan också följa projektarbetet genom våra uppdateringar på Facebook via KulturÖsterbottens flöde (www.facebook.com/KulturOsterbotten) eller genom att söka på #KulturarvÖsterbotten.

Digitaliseringen medför utmaningar och möjligheter inom SÖFUK:s alla enheter. KulturÖsterbotten jobbar i vinter aktivt på olika sätt med den digitala utvecklingen inom kulturverksamheten. Genom extern finansiering från olika aktörer kan den digitala verksamheten vara både omfattande, varierande och rätt avancerad. 

Digikult – finlandssvensk kulturinformation på nätet

Digikult är ett verktyg för marknadsföring av kulturaktörer och kulturevenemang. Digikult ska täcka in hela Svenskfinland och stärka det finlandssvenska kulturlivet och dess nätverk.

Rent praktiskt är Digikult en webbtjänst med en sökfunktion för evenemang och kulturutövare. Webbtjänsten ska länka samman den österbottniska evenemangskalendern Det händer i Österbotten med andra finlandssvenska evenemangskalendrar. Därtill kommer kulturutövare att kunna registrera sig i en ”bank” med uppgifter om kulturarbetare i Finland. De kan göra en CV över tidigare evenemang och ”gigs” och länka vidare till evenemang som de själva medverkat i. I sin personliga profil kan man länka vidare till sin webbsida och skriva en egen introduktion med en profilbild. Detta register kommer att underlätta planeringen och samarbetet inom kultursektorn, då lokala arrangörer enkelt kan söka fram kulturutövare för olika engagemang.

Digikult lanseras i början av år 2019. Projektet är ett samarbete mellan KulturÖsterbotten, Sydkustens landskapsförbund och Luckan. Utvecklingsarbetet finansieras av Svenska kulturfonden.

Digital delaktighet

För att öka kompetensen inom digitala kulturtjänster driver KulturÖsterbotten projektet Digital delaktighet i samarbete med sex pilotkommuner: Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Korsholm, Vasa och Korsnäs. I dessa kommuner genomförs pilotprojekt som utvecklar digitala lösningar för kulturverksamheten, utgående från de lokala behoven och med målet att få alltfler att ta del av kulturell verksamhet.

Inom projektet ordnas omfattande fortbildning om digitalisering inom kultursektorn. Dessa föreläsningar och kurser vänder sig även till andra än de som verkar inom pilotkommunerna. På fortbildningarna berörs teman såsom digitaliseringens verkan på samhällsutveckling och jämlikhetsfrågor, upphovsrättsliga spörsmål, streaming och webinarier, 3D-filmning, virtuell verklighet och artificiell intelligens.

En spännande del av projektet är att testa streaming av föreläsningar och kulturevenemang till de österbottniska kommunerna. Den första streamade föreläsningen ordnas i januari och handlar om Armfeldts karoliner och det österbottniska inslaget i trupperna. Det är antikvarie Anders Hansson från Östersund som föreläser för åhörare på olika orter i Österbotten. Pilotkommunernas kulturansvariga tjänstemän kommer också att åka på en studieresa till Malmö, där man jobbat länge och målmedvetet med att utveckla digitala kulturtjänster.

Projektet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och Svenska kulturfonden.

Museilotsen

Projektet Museilotsen – skärgårdsmuseer i samarbete syftar till att öka synligheten för skärgårds-, fiske,- båt- och sjöfartsmuseerna i Österbotten. Målgruppen är de föreningsbaserade skärgårdsmuseerna, som inom projektet får ta del av gemensamma fortbildningar och studiebesök, lära av varandra och ordna gemensamma utställningar och/eller utställningsbyten.

Den största satsningen inom projektet är att producera en webbutställning, som går under arbetsnamnet Det digitala skärgårdsmuseet. Webbsidan ska fungera som ett gemensamt digitalt museum för de deltagande museerna, som kan dokumentera föremål ur sina samlingar med hjälp av arkivmaterial, bilder och filmer. Syftet med det digitala museet är att öka intresset för den österbottniska skärgårdshistorien och för de museer som berättar om den.

Målet är alltså att skapa en webbutställning, som inspirerar till besök vid de fysiska museerna. Det digitala museet ska dock erbjuda spännande information också för den som av någon orsak inte kan besöka själva museerna. Projektet ska därtill ta fram handledningsmaterial för t.ex. skolor, som sedan kan forska i skärgårdshistorien som förberedelse inför ett besök vid ett skärgårdsmuseum.

Det digitala skärgårdsmuseet lanseras i januari 2020. Deltagande museer är Bosund båt-, fiske och jaktmuseum, Fiskemuseet i Maxmo, Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund och Kvarkens båtmuseum i Malax. För det tekniska genomförandet står ReThink New Media Solutions.

Projektet pågår år 2018–2020 och är ett Leader-finansierat projekt med stöd från bland annat Svenska kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet.

Vandring genom medeltidens Österbotten

KulturÖsterbotten har de senaste åren arbetat med medeltiden som tema, en historisk epok som varit ganska undanskymd i vår region. Inom projekt Medeltid i samtid skapades bland annat en serie geocacher kring temat Österbottens medeltid, aktivt utnyttjade och sökbara på www.geocaching.com. Inom det pågående projektet Vandring genom medeltidens Österbotten fortsätter synliggörandet av denna historiska period.

Det finns ett stort behov av ytterligare material kring medeltiden i vår region, och projektet satsar på att utnyttja digital teknik för att levandegöra berättelser från medeltiden. Projektet samarbetar med Rethink New Media Solutions och illustratör Jenny Wiik, som båda har stor erfarenhet av att arbeta med historiska teman och digitala lösningar.

Målet är att göra några kortfilmer om Österbottens medeltid, med utgångspunkt i verkliga människoöden som lämnat avtryck i mirakelberättelser, rådstugu- och tingsprotokoll, biskopsbrev och andra arkivdokument. Filmerna läggs ut på Youtube med länkar från KulturÖsterbottens hemsida. Den primära målgruppen är de grundskolelever som läser om den äldre historien, men materialet ska vara intressant också för bland annat turistnäringen och en bredare, historieintresserad allmänhet.

Projektet, som pågår år 2018–2020, är ett Leader-finansierat projekt med stöd från bland annat Svenska kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet.

Mer information om alla projekt finns på KulturÖsterbottens hemsida, www.kulturosterbotten.fi. Kontakta projektledarna för närmare information!

Texter: Ann-Maj Björkell-Holm, Eva-Marie Backnäs & Heidi Hummelstedt, KulturÖsterbotten

Skären, det virtuella skärgårdsmuseet, navigerar vidare! I medlet av september gjorde en grupp filmmakare och museiaktiva från Vasa och Kristinestad ett besök på museifartyget Sigyn vid Forum Marinum i Åbo och fotograferade material för ett helt nytt tema i Skären. Temat lanseras på www.skarenmuseum.fi senare i höst.

Kaptenen spanar ut mot horisonten – fast i det här fallet närmast in mot staden. Timjami Varamäki greppar tubkikaren uppe på däck, medan Anders Wik hanterar det modernare optiska instrumentet, dvs. systemkameran.Foto: Eva-Marie Backnäs, KulturÖsterbotten

Navigering förr var ingen enkel matematisk operation och de österbottniska segelfartygen seglades och navigerades världen över. Den som har skarpa ögon ser att sjökortet på navigationsbordet i kaptenshytten ingalunda visar Kvarken.

Digitalisering – kultur för allt fler!

– KulturÖsterbotten jobbar med kunden i fokus, och därför handlar digitalisering för oss främst om att göra kulturen tillgänglig för flera. Det säger kulturchef Ann-Maj Björkell-Holm om KulturÖsterbottens satsningar inom den digitala kulturen.

Digitaliseringssatsningar vid KulturÖsterbotten just nu:

Hur skulle ditt liv ha sett ut, om du levt på medeltiden i Österbotten? Kom med på vår programkväll onsdagen den 13 november kl. 18–20.30, så får du veta! 

KulturÖsterbotten och projektet Vandring genom medeltidens Österbotten premiärvisar fem animerade kortfilmer om den österbottniska medeltiden. Alla filmer handlar om riktiga människor och är baserade på verkliga arkivdokument.

Vi får också besök av Ilari Aalto, Finlands mest kända medeltidsforskare, som föreläser om vardagen i det medeltida Österbotten. Vi bjuder därtill på medeltidsinspirerad musik med Tobias Tåg & co samt medeltida traktering.

Programkvällen ordnas i Dramasalen på Vasa stadsbibliotek. Fritt inträde, ingen förhandsanmälan. Välkommen!

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Österbotten har under seklerna utvecklats och gått framåt tack vare sina invånare: österbottningarna. Många österbottningar ur historien har blivit kända inte bara i hemlandet utan också internationellt. De flesta av oss har hört om prästen och lantdagsmannen Anders Chydenius från Karleby och många har också hört om Finlands på sin tid största skeppsredare, Carl Gustaf Wolff från Vasa. Men har du hört om Valdemar Mattfolk? Vad säger dig namnet Oskar Rancken? Vem var Alma Skog?

Dessa eldsjälar och entreprenörer ur den österbottniska historien – och ytterligare fem gestalter från 1500-tal till 1900-tal – vill KulturÖsterbotten lyfta fram i sitt nya Leader-projekt tillsammans med Yrkeshögskolan Novia. Projektet kommer att synliggöra driftiga historiska gestalter som verkat i och för Österbotten men som av eftervärlden inte alltid fått den uppmärksamhet de förtjänar.

Inom projektet Eldsjälar och entreprenörer fortsätter KulturÖsterbotten och Novia sitt samarbete kring kulturarv och ny digital teknik. Avsikten är att ta hjälp av förstärkt verklighet – augmented reality dvs. AR – och med den senaste tekniken göra de historiska gestalterna levande. När man sedan besöker de platser där dessa gestalter levt och verkat, kommer AR-gestalterna att via QR-koder aktiveras i en behändig, kostnadsfri app på telefonen. Gestalterna blir levande också på nätet.

Konceptet utarbetas vid KulturÖsterbotten, medan studerande vid Novias scenkonstlinje medverkar som gestaltaktörer. Novias enhet för forskning, utveckling och innovation ansvarar för programmeringen av appen.

Inom projektet Eldsjälar och entreprenörer byggs också en materialbank upp på webben. Materialpaket utarbetas för både turistguider och hembygdsföreningar samt för skolgrupper på olika nivåer, men materialet är givetvis tillgängligt för alla. KulturÖsterbotten hoppas att eldsjälarna och entreprenörerna kan integreras i temaguidningar runt om i landskapet och att de kan inspirera till historiestudier och också involveras t.ex. i skolornas satsningar på företagsamhet.

Projektet finansieras genom Aktion Österbotten och genomförs med stöd från Europeiska jordbruksfonden för lantbruksutveckling. Också Svenska kulturfonden stöder projektet. Projekttid: 1.1.2024–31.7.2025.

Närmare information om projektet lämnas av projektplanerare Heidi Hummelstedt.

Österbotten har under seklerna utvecklats och gått framåt tack vare sina invånare: österbottningarna. Många österbottningar ur historien har blivit kända inte bara i hemlandet utan också internationellt. De flesta av oss har hört om prästen och lantdagsmannen Anders Chydenius från Karleby och många har också hört om Finlands på sin tid största skeppsredare, Carl Gustaf Wolff från Vasa. Men har du hört om Valdemar Mattfolk? Vad säger dig namnet Oskar Rancken? Vem var Alma Skog?

Dessa eldsjälar och entreprenörer ur den österbottniska historien – och ytterligare fem gestalter från 1500-tal till 1900-tal – vill KulturÖsterbotten lyfta fram i sitt nya Leader-projekt tillsammans med Yrkeshögskolan Novia. Projektet kommer att synliggöra driftiga historiska gestalter som verkat i och för Österbotten men som av eftervärlden inte alltid fått den uppmärksamhet de förtjänar.

Inom projektet Eldsjälar och entreprenörer fortsätter KulturÖsterbotten och Novia sitt samarbete kring kulturarv och ny digital teknik. Avsikten är att ta hjälp av förstärkt verklighet – augmented reality dvs. AR – och med den senaste tekniken göra de historiska gestalterna levande. När man sedan besöker de platser där dessa gestalter levt och verkat, kommer AR-gestalterna att via QR-koder aktiveras i en behändig, kostnadsfri app på telefonen. Gestalterna blir levande också på nätet.

Konceptet utarbetas vid KulturÖsterbotten, medan studerande vid Novias scenkonstlinje medverkar som gestaltaktörer. Novias enhet för forskning, utveckling och innovation ansvarar för programmeringen av appen.

Inom projektet Eldsjälar och entreprenörer byggs också en materialbank upp på webben. Materialpaket utarbetas för både turistguider och hembygdsföreningar samt för skolgrupper på olika nivåer, men materialet är givetvis tillgängligt för alla. KulturÖsterbotten hoppas att eldsjälarna och entreprenörerna kan integreras i temaguidningar runt om i landskapet och att de kan inspirera till historiestudier och också involveras t.ex. i skolornas satsningar på företagsamhet.

Projektet finansieras genom Aktion Österbotten och genomförs med stöd från Europeiska jordbruksfonden för lantbruksutveckling. Också Svenska kulturfonden stöder projektet. Projekttid: 1.1.2024–31.7.2025.

Närmare information om projektet lämnas av projektplanerare Heidi Hummelstedt.

Residensåret 2025 vid Ateljé Stundars är nu bokat. Gästkonstnärsresidenset gästas nästa år av följande tre konstnärer:

• januari–april: Andrea Vera Wenger (Schweiz)
• maj–augusti: Denise Sanchez Vaccarello (Spanien), artistnamn Dennise Vaccarello
• september–december (i samarbete med stiftelsen Pro Artibus): Ruben Risholm (Sverige).

Det var endast de två första residensperioderna som under ansökningstiden i våras var tillgängliga inom det öppna ansökningsförfarandet. KulturÖsterbotten mottog 39 ansökningar, vilket är fler än i fjol, trots att man då kunde välja mellan tre residensperioder. Intresset för Ateljé Stundars är med andra ord stort.

Den tredje och sista residensperioden 2025 genomförs i nära samarbete med stiftelsen Pro Artibus. Gästkonstnären kommer då specialinbjuden till residenset.

Läs mera om Ateljé Stundars på vår hemsida: www.kulturosterbotten.fi/atelje-stundars.

Att göra kulturtjänster tillgängliga över nätet – det är vad också Fejsbokcirkeln, KulturÖsterbottens digitala bokcirkel, handlar om!

Projektet Digital delaktighet arbetar med att utveckla digitala kulturtjänster tillsammans med de österbottniska kommunerna. Projektet, som inleddes vid KulturÖsterbotten redan hösten 2018 med finansiering från undervisnings- och kulturministeriet, har fått ett rejält uppsving i och med Corona-epidemin. En av projektets satsningar är Fejsbokcirkeln, en digital bokcirkel på Facebook.

Hur fungerar då Fejsbokcirkeln? KulturÖsterbotten ställde några frågor till Lisa Ahlvik, specialbibliotekarie i Pedersöre och ledare för Fejsbokcirkeln:

Vad är Fejsbokcirkeln?

– Fejsbokcirkeln är en digital bokcirkel där du som medlem själv kan välja när och varifrån du deltar. Medlemmarna får ett ungefärligt tidsschema för varje cirkelbok, så de vet när diskussionstrådarna kommer att dyka upp, men de kan själva välja när de vill gå in och kommentera.

Vilka författare och böcker är aktuella i Fejsbokcirkeln den kommande sommaren?

– Vi har precis avslutat en omröstning mellan Axel Åhmans Klein, Ann-Luise Bertells Heiman och Stina Jacksons Ödesmark. Flest röster fick Ödesmark, så nu läser vi den. Det är dock inte omöjligt att Klein eller Heiman blir cirkelböcker ännu i sommar. Personligen är jag väldigt nyfiken på Henna Johansdotters Glasvaggan också, så jag ska se om jag får gehör för den i gruppen.

För vem skulle du rekommendera Fejsbokcirkeln?

– För alla som gillar att läsa, och alla som ännu inte vet att de gillar att läsa. Att diskutera sina läsupplevelser med andra ger en ny dimension till läsandet och gör det ännu mera meningsfullt.

Hur hittar man cirkeln och hur går man med?

– Sök på "Fejsbokcirkeln 2020" i sökfönstret på Facebook och skicka en förfrågan för att gå med. Man hittar också länk till gruppen genom att gå in på själva sidan som kort och gott heter "Fejsbokcirkeln". Om man av någon anledning inte hittar, kan man skicka ett personligt meddelande på Messenger till mig, Lisa Ahlvik, så fixar vi det.

Som en del av arbetet med Fejsbokcirkeln har Lisa Ahlvik också utarbetat en handbok med idéer och praktiska tips för den som är sugen på att starta en egen digital bokcirkel. Handboken finns på materialbanken på KulturÖsterbottens webbsida.

Finland är de många festivalernas land. Speciellt sommartid arrangeras kulturfestivaler med varierande teman på många orter. Forskningscentret Cupore påvisar i en färsk rapport att festivalerna har en mycket positiv effekt ekonomiskt, socialt och konstnärligt. Men den stora lokalt förankrade österbottniska festivalen, som skulle samla folk från hela svenska Österbotten, lyser ännu med sin frånvaro! Kanske är det dags sommaren 2020? 

Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore har granskat vilka effekter de finländska festivalerna som erhåller statsunderstöd har då man bedömer kulturella, sociala och ekonomiska aspekter. Undersökningen är befogad, eftersom det ordnas många festivaler och de lätt kan avfärdas som betydelselösa kommersiella jippon. En ingående granskning ger en mångsidigare bild av festivalerna, som visar sig ha omfattande effekter konstnärligt, socialt och ekonomiskt. 

Festivalarrangörerna i undersökningen framhåller att det inte går att beskriva festivalernas framgång endast i termer av ekonomisk vinst och deltagarsiffror, eftersom också de sociala och konstnärliga värdena stor betydelse. När arrangörerna i undersökningen bedömer de faktorer som mäter de enskilda festivalernas framgång, tilldelas de ekonomiska faktorerna endast 12 procent av värdet. Publikens nöjdhet ger de ett värde på hela 44 procent, finansiärernas belåtenhet 19 procent och festivalens höga konstnärliga nivå 12 procent av värdet.

Festivalarrangörerna i undersökningen bedömer den egna festivalen som unik. De flesta säger också att platsbundenheten har så stor betydelse att festivalen inte kunde arrangeras på någon annan plats än den nuvarande. Alla arrangörer uppger stolt att deras festival förbättrar lokalbefolkningens trivsel och livskvalitet. Talkoinsatserna sägs vara viktiga i sammanhanget, och talkoarbetet uppges skapa nya sociala band och stärka vi-känslan på orten. Utredaren Mervi Luonila konstaterar också att ”de lokala festivalerna intresserar den lokala befolkningen, skapar en känsla av gemenskap och har en låg tröskel för deltagande”.

Festivalernas sysselsättande effekt innebär både en konstnärlig och en ekonomisk effekt. Den direkta men framförallt den indirekta sysselsättningseffekten är stor, och de 14 festivaler som undersökningen fokuserar på uppger att de tillsammans år 2018 sysselsatte 7000 personer med lön och dessutom engagerade 1800 talkoarbetare. Största delen av dessa är visstidsanställda, men det oaktat är sysselsättningseffekten stor. 

De stora festivalerna är också oftast ekonomiskt lönsamma, eftersom de har många olika inkomstkällor bestående av både offentliga och privata medel. De lokala ekonomiska kringeffekterna är också betydande. Som exempel kan nämnas att varje besökare på Tangomarknaden i Seinäjoki använder i medeltal 300 euro i staden. Många företagare har alltså stor nytta av att en festival arrangeras på den ort de själva verkar.

De konstnärliga effekterna av festivalerna består av flera viktiga komponenter. Arrangörerna syftar ofta till att stärka statusen för en viss kulturform i Finland, och många av dem har också nya kulturyttringar på programmet. Tre av fyra uppger dessutom att de har uruppförande av ny finländsk kultur på sin festival.

Är det då läge för att arrangera en svenskösterbottnisk festival? Hur skulle det vara med en festival som är helt unik för Österbotten, som har ett konstnärligt högtstående innehåll och som ger positiva effekter kulturellt, socialt och ekonomiskt? 

På KulturÖsterbotten tycker vi att det är en prima idé! Reservera lördagen den 15 augusti 2020 och håll utkik! 

Ann-Maj Björkell-Holm

kulturchef, KulturÖsterbotten

Källa: Taide- ja kulttuurifetivaalien vaikuttavuus. Opetus- ja kulttuuriministeriön harkinnanvaraiset valtionavustukset festivaaleille vuonna 2018. M Luonila, A Kurlin, S Karttunen, M Mäenpää. Cupore 2019. 

YouTube-kanalen ”Medeltidens Österbotten” via denna länk  med fem animerade filmer om den österbottniska medeltiden har blivit en framgång. Från det att kanalen öppnades den 3 februari fram till den 20 februari har totalt 7300 besökare tittat på filmerna, som finns fritt tillgängliga på svenska, finska och engelska.

Den populäraste av alla filmer är The Pirates of Korsholms Castle med 1130 visningar. Bland de svenskspråkiga filmerna har Undret i Karlaby flest tittare, med 938 visningar. De finskspråkiga tittarna har valt Korsholman linnan merirosvot som har 765 visningar. 

Filmerna har producerats inom Leader-projektet Vandring genom medeltidens Österbotten med projektledare Heidi Hummelstedt vid KulturÖsterbotten i spetsen. För den tekniska produktionen står mediabolaget ReThink New Media Solutions.

Hurra! säger vi på KulturÖsterbotten efter det positiva beskedet från Finska kulturfonden (Suomen kulttuurirahasto) härom veckan. Vi är mycket tacksamma över att få ytterligare finansiering via programmet för vetenskapsfostran. Det möjliggör både fortsatt forskning och nya pedagogiska samarbeten kring Korsholms vallar.

Grävledare blir, liksom tidigare, arkeolog Jan Fastfrån Helsingfors universitet. Utgrävningarna kommer att äga rum i september 2024, med flera olika grupper. Vecka 37 kommer elever från Vasa gymnasium och finskspråkiga Vaasan lyseon lukio att utforska området tillsammans med arkeologerna. Vi hoppas att även elever från Yrkesakademin har möjlighet att delta under skolveckan.

Veckan därpå planeras en fältarkeologikurs tillsammans med Vasa medborgarinstitut Alma. Kursen är öppen för alla. Mer information om kursen och hur man anmäler sig till den kommer via Alma-institutet senare i vår. Jan Fast planerar också utforska kullen ytterligare med sitt team, ifall tid och möjlighet finns senare i september.

Efter fjolårets sensationella fynd av medeltida virke ser vi fram emot 2024 års rön med stor spänning och entusiasm!

Läs mera på projektsidan: www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt-2/utgraevning-pa-korsholms-vallar-arkeologi-foer-skolelever

Hurra! säger vi på KulturÖsterbotten efter det positiva beskedet från Finska kulturfonden (Suomen kulttuurirahasto) härom veckan. Vi är mycket tacksamma över att få ytterligare finansiering via programmet för vetenskapsfostran. Det möjliggör både fortsatt forskning och nya pedagogiska samarbeten kring Korsholms vallar.

Grävledare blir, liksom tidigare, arkeolog Jan Fastfrån Helsingfors universitet. Utgrävningarna kommer att äga rum i september 2024, med flera olika grupper. Vecka 37 kommer elever från Vasa gymnasium och finskspråkiga Vaasan lyseon lukio att utforska området tillsammans med arkeologerna. Vi hoppas att även elever från Yrkesakademin har möjlighet att delta under skolveckan.

Veckan därpå planeras en fältarkeologikurs tillsammans med Vasa medborgarinstitut Alma. Kursen är öppen för alla. Mer information om kursen och hur man anmäler sig till den kommer via Alma-institutet senare i vår. Jan Fast planerar också utforska kullen ytterligare med sitt team, ifall tid och möjlighet finns senare i september.

Efter fjolårets sensationella fynd av medeltida virke ser vi fram emot 2024 års rön med stor spänning och entusiasm!

Läs mera på projektsidan: www.kulturosterbotten.fi/vara-projekt-2/utgraevning-pa-korsholms-vallar-arkeologi-foer-skolelever

Prestigefylld sajt listar Kulör som gott exempel på kulturarvsarbete

Projektet Kulör har fått en toppenfin avslutning! Projektet har nämligen tagits med på den prestigefyllda förteckningen Nordic Safeguarding Practices som ett gott exempel på hur man kan arbeta regionalt för att levande traditioner och immateriellt kulturarv ska finnas kvar också i framtiden: www.safeguardingpractices.com.

Projektet Kulör, som genomfördes vid KulturÖsterbotten år 2017–20 med FD Johanna Björkholm som projektledare, hade som mål att synliggöra levande traditioner som en resurs. Sin finansiering fick projektet via Aktion Österbotten samt av Svenska Kulturfonden.

På Nordic Safeguarding Practices, där nu alltså också Kulör finns omnämnt, samlas goda exempel på insatser för tryggande av levande traditioner i Norden och Baltikum. Avsikten med samlingen är att skapa synergier, inspirera och öka kommunikationen bland intresserade parter. Den som är intresserad av att jobba för att upprätthålla traditionell kunskap hittar massor med information på sajten.

Allt material som producerats inom projekt Kulör finns tillgängligt via KulturÖsterbottens materialbank – och materialet har verkligen hittat sin målgrupp. I medlet av augusti visade materialbanken knappt 10 300 nedladdningar av material från Kulör. Se materialbanken via denna länk. Titta in, du också!

Sugen på projekt? Har du kanske redan en projektidé men funderar på hur du ska lösa finansieringsfrågan?

Häng med på projektsnack med lillajulsfrukost torsdag 12 december kl. 9–11 på SFV-kansliet i Vasa! Det kostar inget att delta, men du bör anmäla dig på förhand.

Det är Svenska folkskolans vänner, Bildningsalliansen, KulturÖsterbotten och Aktion Österbotten som ordnar tillställningen och som också svarar på dina frågor och ger respons på dina funderingar.

Närmare information och anmälning här: www.sfv.fi/sv/evenemang

 Välkommen med!

Text: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten

Vecka 35, kring månadsskiftet augusti–september, sjöd det av liv uppe på Korsholms vallar i Gamla Vasa. KulturÖsterbottens arkeologiska utgrävningsprojekt Mullankaivajat genomfördes då under ledning av arkeolog Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet. Femteklassister från Haga skola och Vanhan Vaasan koulu / Variskan yhtenäiskoulu arbetade flitigt hela veckan med att sålla fram fynd som berättar om slottskullens historia.

Fyndmängderna överraskade alla, inte minst arkeologerna. I schaktet, som mätte 8 x 2 meter, hittades ett tusental fynd av olika föremål samt rester av djurben, keramik, tegel och glasskärvor – ett massivt material som belyser livet på vallarna under hundratals år. Jan Fast konstaterade att fynden i sig berättar om en högreståndskultur – det var ju fogdarna och senare landshövdingarna som bodde på platsen.

I schaktet, som grävdes upp vid vallarnas västra sida, kom kulturlager från de senaste seklerna tydligt fram. Det tyder på att kulturlager också från äldre tid finns kvar på vallarna. När vallen plattades till på 1800-talet, forslades allting inte bort – vilket man tidigare befarade – utan en del av kullen måste helt enkelt ha skyfflats ”åt sidan”. Det finns alltså med stor sannolikhet mängder med intressanta fynd som bara väntar på att avslöjas på vallarna.

Arkeologerna och barnen grävde sig under veckan från 1800-talet ända ner till 1600-talet. Fynden analyseras senare i år och mark- och benprover sänds till laboratorium för datering enligt C14-metoden. Utgrävningstiden var så pass kort att man inte hann gräva sig ner till ännu äldre kulturlager, men KulturÖsterbotten kommer att söka finansiering för att fortsätta utgrävningarna nästa år. Förhoppningsvis kan arkeologerna då hitta fynd som går ända tillbaka till medeltiden, när Korsholms slott grundades.

Mullankaivajat är ett program inom Suomen kulttuurirahasto / Finska kulturfonden med syfte att stöda arkeologiska projekt som engagerar barn och unga. KulturÖsterbottens projekt stöddes, förutom av Finska kulturfonden, även av Karl Hedmans stiftelse och Svenska Odlingens Befrämjare.

	Femteklassister letar fram metallföremål ur schaktjorden. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	Här sållas fynden fram under ledning av arkeolog Teemu Väisänen. Foto: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten
	En mungiga hittades redan första grävdagen – ett instrument som var vanligt på medeltiden. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	Bit av en gäddkäke – ett fynd som berättar om fiskenäringen och mathushållningen för länge sedan. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	En nöjd arkeologtrio som ser fram emot att återvända nästa år – om möjligt: Fr.v. Jemina Rajamäki, utgrävningsledaren Jan Fast och Teemu Rajamäki. Foto: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten
	Leif Viklund manövrerade grävskopan noggrant. All schaktjord lades omsorgsfullt tillbaka, när utgrävningen hade avslutats. Schaktet är dock noggrant uppmätt och markerat – och bara väntar på att bli djupare utforskat en annan gång. Foto: Heidi Hummelstedt, KulturÖsterbotten

Vecka 35, kring månadsskiftet augusti–september, sjöd det av liv uppe på Korsholms vallar i Gamla Vasa. KulturÖsterbottens arkeologiska utgrävningsprojekt Mullankaivajat genomfördes då under ledning av arkeolog Jan Fast och hans team från Helsingfors universitet. Femteklassister från Haga skola och Vanhan Vaasan koulu / Variskan yhtenäiskoulu arbetade flitigt hela veckan med att sålla fram fynd som berättar om slottskullens historia.

Fyndmängderna överraskade alla, inte minst arkeologerna. I schaktet, som mätte 8 x 2 meter, hittades ett tusental fynd av olika föremål samt rester av djurben, keramik, tegel och glasskärvor – ett massivt material som belyser livet på vallarna under hundratals år. Jan Fast konstaterade att fynden i sig berättar om en högreståndskultur – det var ju fogdarna och senare landshövdingarna som bodde på platsen.

I schaktet, som grävdes upp vid vallarnas västra sida, kom kulturlager från de senaste seklerna tydligt fram. Det tyder på att kulturlager också från äldre tid finns kvar på vallarna. När vallen plattades till på 1800-talet, forslades allting inte bort – vilket man tidigare befarade – utan en del av kullen måste helt enkelt ha skyfflats ”åt sidan”. Det finns alltså med stor sannolikhet mängder med intressanta fynd som bara väntar på att avslöjas på vallarna.

Arkeologerna och barnen grävde sig under veckan från 1800-talet ända ner till 1600-talet. Fynden analyseras senare i år och mark- och benprover sänds till laboratorium för datering enligt C14-metoden. Utgrävningstiden var så pass kort att man inte hann gräva sig ner till ännu äldre kulturlager, men KulturÖsterbotten kommer att söka finansiering för att fortsätta utgrävningarna nästa år. Förhoppningsvis kan arkeologerna då hitta fynd som går ända tillbaka till medeltiden, när Korsholms slott grundades.

Mullankaivajat är ett program inom Suomen kulttuurirahasto / Finska kulturfonden med syfte att stöda arkeologiska projekt som engagerar barn och unga. KulturÖsterbottens projekt stöddes, förutom av Finska kulturfonden, även av Karl Hedmans stiftelse och Svenska Odlingens Befrämjare.

	Femteklassister letar fram metallföremål ur schaktjorden. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	Här sållas fynden fram under ledning av arkeolog Teemu Väisänen. Foto: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten
	En mungiga hittades redan första grävdagen – ett instrument som var vanligt på medeltiden. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	Bit av en gäddkäke – ett fynd som berättar om fiskenäringen och mathushållningen för länge sedan. Foto: Sandra Svenlin och Linda Honka, YA
	En nöjd arkeologtrio som ser fram emot att återvända nästa år – om möjligt: Fr.v. Jemina Rajamäki, utgrävningsledaren Jan Fast och Teemu Rajamäki. Foto: Carola Harmaakivi, KulturÖsterbotten
	Leif Viklund manövrerade grävskopan noggrant. All schaktjord lades omsorgsfullt tillbaka, när utgrävningen hade avslutats. Schaktet är dock noggrant uppmätt och markerat – och bara väntar på att bli djupare utforskat en annan gång. Foto: Heidi Hummelstedt, KulturÖsterbotten

Känns EU:s projektfinansieringsformer och alla de bidragsmöjligheter som fonder och stiftelser erbjuder som en enda stor, förvirrande myrstack? Ordning och reda och framför allt bred information blir det fredag 25 mars, när Svenska Kulturfonden och KulturÖsterbotten bjuder in till ett informationsmöte:

Tid:       fredag 25 mars kl. 12.30–16

Plats:    Folkhälsanhuset Wasa, Glaskabinettet (Wasaborgsgränd 4), Vasa

Eftermiddagen inleds med att t.f. nätverksexpert Ann-Sofi Backgren från Landsbygdsnätverkstjänster / Livsmedelsverket berättar om EU-projektfinansieringen de kommande åren. Backgren berättar också om det nya CAP-programmet (landsbygdsprogrammet) med fokus på landsbygdsutvecklingsdelen och Leader. Kommentarer om det nya CAP-programmets möjligheter ur österbottnisk synvinkel ges av utvecklingsexpert Petri Svanbäck från NTM-centralen gällande landsbygdsprogrammet. Verksamhetsledare Mathias Högbacka från Aktion Österbotten kommenterar saken ur LEADER-perspektiv.

De europeiska strukturfonderna och möjligheterna till gränsregional samverkan presenteras av

Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringslivschef vid Österbottens förbund, Jouni Kytösaari, ESF-koordinator vid Österbottens NTM-central, och Susanna Ehrs, regionutvecklingsexpert vid Österbottens förbund.

Självfinansieringen till EU-projekt samt bidrag för fastighetsprojekt och renoveringar presenteras av ombudsman Martin Enroth och fastighetschef Joel Johansson vid Svenska Kulturfonden. 

Anna-Karin Öhman, sektorsansvarig för fri bildning och rektor för Svenska Folkskolans Vänners

studiecentral ger en översikt över SFV:s bidragsformer.

Kulturchef Åsa Blomstedt vid KulturÖsterbotten / SÖFUK avslutar eftermiddagen med en presentation av KulturÖsterbottens bidragsformer. Vi diskuterar konkreta tips inför projektplaneringen.

Informationsmötet ordnas av Svenska Kulturfonden och KulturÖsterbotten. Håll utkik efter närmare information med anmälningsuppgifter på våra hemsidor och sociala medier: www.kulturosterbotten.fi och www.facebook.com/KulturOsterbotten!

Känns EU:s projektfinansieringsformer och alla de bidragsmöjligheter som fonder och stiftelser erbjuder som en enda stor, förvirrande myrstack? Ordning och reda och framför allt bred information blir det fredag 25 mars, när Svenska Kulturfonden och KulturÖsterbotten bjuder in till ett informationsmöte:

Tid:       fredag 25 mars kl. 12.30–16

Plats:    Folkhälsanhuset Wasa, Glaskabinettet (Wasaborgsgränd 4), Vasa

Eftermiddagen inleds med att t.f. nätverksexpert Ann-Sofi Backgren från Landsbygdsnätverkstjänster / Livsmedelsverket berättar om EU-projektfinansieringen de kommande åren. Backgren berättar också om det nya CAP-programmet (landsbygdsprogrammet) med fokus på landsbygdsutvecklingsdelen och Leader. Kommentarer om det nya CAP-programmets möjligheter ur österbottnisk synvinkel ges av utvecklingsexpert Petri Svanbäck från NTM-centralen gällande landsbygdsprogrammet. Verksamhetsledare Mathias Högbacka från Aktion Österbotten kommenterar saken ur LEADER-perspektiv.

De europeiska strukturfonderna och möjligheterna till gränsregional samverkan presenteras av

Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringslivschef vid Österbottens förbund, Jouni Kytösaari, ESF-koordinator vid Österbottens NTM-central, och Susanna Ehrs, regionutvecklingsexpert vid Österbottens förbund.

Självfinansieringen till EU-projekt samt bidrag för fastighetsprojekt och renoveringar presenteras av ombudsman Martin Enroth och fastighetschef Joel Johansson vid Svenska Kulturfonden. 

Anna-Karin Öhman, sektorsansvarig för fri bildning och rektor för Svenska Folkskolans Vänners

studiecentral ger en översikt över SFV:s bidragsformer.

Kulturchef Åsa Blomstedt vid KulturÖsterbotten / SÖFUK avslutar eftermiddagen med en presentation av KulturÖsterbottens bidragsformer. Vi diskuterar konkreta tips inför projektplaneringen.

Informationsmötet ordnas av Svenska Kulturfonden och KulturÖsterbotten. Håll utkik efter närmare information med anmälningsuppgifter på våra hemsidor och sociala medier: www.kulturosterbotten.fi och www.facebook.com/KulturOsterbotten!